Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf. Kl Registrering och välkomstkaffe föreläsningssalens entré

Transkript

1 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Information om sammanträdet Tid Onsdag kl Torsdag kl Plats Program Onsdag Kommunernas hus, föreläsningssalen och konferensrummen Andra linjen 14, Helsingfors Kl Registrering och välkomstkaffe föreläsningssalens entré Sammanträdet öppnas föreläsningssalen förbundsdelegationens ordförande Mauri Pekkarinen Behandling av sammanträdesärendena Seminarium för förbundsdelegationen: Kommunerna och klimatförändringen Klimatförändringen som fenomen och i samhället Markku Kanninen, HU, Klimatpanelen Översikt av kommunernas och Kommunförbundets klimatarbete Miira Riipinen, Kommunförbundet Så här gör man i kommunerna, exempel Satu Taavitsainen (Mikkeli), Merja Vahter (Lahti), Mirja Vehkaperä (Oulu) Kommunerna i den europeiska klimatpolitiken Markku Markkula, Europeiska regionkomittén Remissdebatt om Kommunförbundets klimatteser + Menti-enkät Paus föreläsningssalens entré Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Presentation av målen för regeringsprogrammet (á 5 min.) + diskussion Allmän presentation + livskraft: Timo Reina, vice verkställande direktör Ett hållbart lokalsamhälle: Jarkko Huovinen, direktör, regioner och samhällen Fungerande kontaktytor: Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård En hållbar kommunekonomi: Henrik Rainio, tf. direktör, kommunalekonomi Bildning och välfärd: Terhi Päivärinta, direktör, undervisning och kultur Digitalisering: Tommi Karttaavi, direktör, informationssamhället Diskussionen leds av Maira Kettunen, kommunikationsdirektör Seminariet avslutas Omedelbart efter seminariet ca kl hålls Kommunförbundets mottagning i entréhallen i Kommunernas hus (buffet).

2 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Torsdag Öppning föreläsningssalen förbundsdelegationens ordförande Mauri Pekkarinen Behandlingen av sammanträdesärendena fortsätter, Gruppmöten konferensrummen i Kommunernas hus Saml B vån. SDP B vån. C B vån. Gröna B vån. VF B vån. Sannf B vån. SFP B vån. KD B vån. Åland B vån Förhandlingar mellan gruppordförandena konferensrum B 3.4, 3 vån Lunch restaurangen i Kommunernas hus Sammanträdet fortsätter förbundsdelegationens ordförande Mauri Pekkarinen Behandlingen av sammanträdesärendena fortsätter, 38 44, föreläsningssalen Sammanträdet avslutas

3 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Deltagarförteckning Ordinarie ledamöter Ersättare i inträdesordning Helsingfors valkrets Asko-Seljavaara Sirpa Saxberg Mirita Saml Kaleva Atte Niskanen Dani-Joakim Saml Urho Ulla-Marja Apter Ted Saml Jalovaara Ville Heinäluoma Eveliina SDP Kivekäs Otso Vanhanen Reetta Gröna Diarra Fatim Vesikansa Sanna Gröna Harjanne Atte Ohisalo Maria Gröna Malin Petra Arhinmäki Paavo VF Borgarsdóttir Sandelin Silja Rantala Marcus SFP Nylands valkrets Markkula Markku Laiho Mia Saml Perttu Helinä Lehmuskallio Paula Saml Vestman Heikki Tamminen Sami Saml Patinen Jussi Koroma-Hintikka Maria Saml Kiljunen Kimmo Sistonen Markku SDP Pahlman Irma Korpi Marianne SDP Räsänen Joona Kähärä Sirkka-Liisa SDP Havula Tapio Metsäkivi Sari C Aura Anssi Lintula Tiia Gröna Raunu Päivi Nieminen Eeva-Liisa Gröna Liimatainen Tiina Lehto Timo VF Andersson Otto Walls Anders SFP Egentliga Finlands valkrets Kattelus Lauri Forsblom Toni Saml Mikkola Mari Ruohonen Sini Saml Pokki Pertti Koivusalo Mari-Eliina SDP Ruottu Annina Santalahti Samuli C Sarlund Katri Lindberg Marko Gröna Rinne Pirjo Rand Jorma VF Satakunta valkrets Laitinen-Pesola Jaana Marttinen Matias Saml Jokinen-Anttila Leena Viitala Juha SDP Jalonen Vesa Vuorela Sari C Saarinen Pauli Rantanen Jani Sannf Landskapet Ålands valkrets Eriksson Tage Karlsson Bo-Yngve Åland

4 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Ordinarie ledamöter Ersättare i inträdesordning Tavastlands valkrets Vahter Merja Lähteenkorva Jaana Saml Bitter Riku Karjalainen Riitta Saml Nahkuri Miia Laatikainen Anne SDP Lehtimäki Kirsi-Maarit Hyytiä Kari SDP Häggman Johanna Talja Martti C Ronkainen Jari Nieminen Mira Sannf Falk Sonja Portin Ismo KD Birkalands valkrets Parhankangas Kirsi Kostiainen Leena Saml Andersson Jari Taina Anneli Saml Jokinen Jenni Järvinen Pekka SDP Ala-Herttuala Marika Lounasranta Marko SDP Kuisma Juha Sarvijärvi Minna C Koto Sonja Friman Väinö Gröna Sydöstra Finlands valkrets Kirjavainen Marika Leppänen Jouko Saml Salmisaari Timo Lumitsalo Miika SDP Taavitsainen Satu Harjumaaskola Jarkko SDP Pakkanen Markku Helminen Kristiina C Kuikka Seija Tynkkynen Jonne C Lehto Raul Aksels Tuulikki Sannf Savolax-Karelens valkrets Berg-Väänänen Nelli Törmälä Anssi Saml Suhonen Timo Lahtela Esa SDP Ojalammi Mari Sokka Irja SDP Kauppinen Markku Saastamoinen Kari C Markkanen Sallamaarit Musikka Sinikka C Vasa valkrets Koski Susanna Heinonen Kimmo Saml Berg Kim Isotalus Tiina SDP Lehtimäki Esko Rintamäki Merja C Kerola Mari Ojaniemi Kati C Stenman Ulf Björklund Mikaela SFP Nummensalo Kati Rantanen Kimmo KD Mellersta Finlands valkrets Heikkinen Maarit Selin Jaakko Saml Puro Markku Kalmari Leena SDP Pekkarinen Mauri Honkonen Petri C Mäkinen Tuija Kuorelahti-Juntunen Pulmu Gröna

5 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Ordinarie ledamöter Ersättare i inträdesordning Uleåborgs valkrets Heikkinen Janne Heinonen Niilo Saml Hietala Heli Laine Sanna SDP Vehkaperä Mirja Mattila Hanna-Leena C Mulari Keijo Karjalainen Esa C Hänninen Tuomo Uusitalo Anna-Kaarina C Paasimaa Veli Räisänen Aki VF Moilanen Ahti Aavakare Eila Sannf Lapplands valkrets Salmijärvi Petteri - C Ponkala Markku - C Keränen Pertti Ahlakorpi Anni VF Kommunförbundets styrelse Ordinarie ledamöter Paatero Sirpa, ordf. Rautio Sari, I vice ordf. Tapani Tölli, II vice ordf. Kankaanniemi Toimi Kokko Annika Korhonen Martti Lehtonen Harri Lehtosalo-Lönnberg Eeva-Kaisa Lumela Meri Lyly Lauri Nylander Mikaela Rantanen Tuomas Rautava Risto Sankelo Janne Taponen Merja SDP Saml C Sannf Saml VF SDP C Gröna SDP SFP Gröna Saml Saml C Ersättare Arve Minna Autto Heikki Blomqvist Thomas Hertell Sirpa Honkasalo Veronika Karjalainen Mira Korhonen Ari Lepola Kaisa Mäkinen Tapani Pelttari Pekka Reijonen Minna Röppänen Neeta Saario Mari Seppälä Topi Talvitie Mari-Leena Saml Saml SFP Gröna VF C SDP SDP Saml C Sannf SDP Gröna C Saml

6 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Övriga närvarande Koskinen Jari Reina Timo Tainio Hanna Wikberg Kristina Leivo Timo Kettunen Maira Myllymäki Riitta verkställande direktör vice verkställande direktör vice verkställande direktör direktör, svenska och internationella ärenden ekonomi- och förvaltningsdirektör kommunikationsdirektör sekreterare för sammanträdet

7 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Ärenden 33 Sammanträdet öppnas 34 Sammanträdets laglighet och beslutförhet konstateras 35 Val av protokolljusterare 36 Godkännande av föredragningslistan 37 Aktuell översikt 38 Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 39 Verksamhetsplan för Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbunds och KT Kommunarbetsgivarnas budgetförslag för Beviljande av avsked för ersättaren i styrelsen Minna Arve och val av ny ersättare 42 Nästa sammanträde 43 Övriga ärenden 44 Sammanträdet avslutas

8 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Sammanträdet öppnas Ordföranden öppnar förbundsdelegationens sammanträde. Förslag Konstateras. Beslut

9 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Sammanträdets laglighet och beslutförhet konstateras Enligt 18 i Kommunförbundets stadgar har förbundsdelegationen ordinarie sammanträde två gånger om året: ett vårsammanträde i mars juli och ett höstsammanträde i september december vid en tidpunkt och på en plats som styrelsen bestämmer. Kommunförbundets styrelse beslutade i samband med att styrelsen slog fast tidsplanen för sammanträdena år 2018 att förbundsdelegationen har höstsammanträde Kommunförbundets styrelse har vid sitt sammanträde med stöd av ovanstående sammankallat förbundsdelegationen till ett sammanträde vid nämnda tidpunkt. Sammanträdet hålls i Kommunernas hus, Andra linjen 14, Helsingfors. Kallelse till förbundsdelegationens sammanträde ska skickas till varje ledamot minst tio dagar före sammanträdet per brev till den adress ledamoten uppgett eller elektroniskt. Till kallelsen ska det i mån av möjlighet fogas en föredragningslista. Kallelsen skickas ut Likaså med stöd av den nämnda paragrafen i stadgarna är förbundsdelegationen beslutför när över hälften av ledamöterna är närvarande. Förslag Konstateras att i detta förbundsdelegationssammanträde deltar ledamöter och ersättare samt övriga närvarande i enlighet med den undertecknade deltagarförteckningen. Samtidigt konstateras att sammanträdet är lagenligt sammankallat och beslutfört. Beslut

10 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Val av protokolljusterare Enligt 16 i arbetsordningen för förbundsdelegationen undertecknas förbundsdelegationens protokoll av ordföranden och sekreteraren. Protokollet justeras av två förbundsdelegationsledamöter som utsetts vid sammanträdet. Till protokolljusterare utses två ledamöter i alfabetisk ordning, dock så att protokolljusterarna inte företräder samma parti. Förslag Förbundsdelegationen beslutar välja förbundsdelegationsledamöterna Jari Andersson, Saml, och Otto Andersson, SFP, till protokolljusterare. Beslut

11 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Godkännande av föredragningslistan Förslag Förbundsdelegationen godkänner föredragningslistan för sammanträdet. Beslut

12 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Aktuell översikt En översikt ges av aktuella frågor på Kommunförbundet. Förslag Antecknas till protokollet. Beslut

13 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Bilaga 1, 38 Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet innehåller för kommunsektorn viktiga frågeställningar och riktlinjer inför följande regeringsprogram. Målen för regeringsprogrammet har utarbetats av sakkunniga vid Kommunförbundet och i samarbete med olika kommunnätverk. Riktlinjerna i målen preciseras och fördjupas närmare riksdagsvalet. En remissdebatt om de preliminära riktlinjerna i målen för regeringsprogrammet fördes i Kommunförbundets arbetsutskott och i styrelsen Det som kom fram vid sammanträdena har beaktats i förslaget. När målen har godkänts utarbetas bl.a. en fristående påverkans- och kommunikationsplan. Kommunförbundets styrelse har på sitt sammanträde godkänt förbundets mål för regeringsprogrammet under riksdagsperioden Förbundet kommer att ompröva sina mål när det blir klart hur landskaps- och vårdreformens framskrider. Förslag Antecknas till protokollet. Beslut Närmare upplysningar Timo Reina, tfn Henrik Rainio, tfn

14 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Verksamhetsplan för Finlands Kommunförbund 2019 Bilaga 1, 39 Finlands Kommunförbunds strategi och verksamhetsplan 2019 Kommunförbundets strategi Finlands framgång skapas lokalt godkändes vid förbundsfullmäktiges sammanträde i september Kommunförbundets strategi konkretiseras som årliga mål i verksamhetsplanen. Kommunförbundets enheter utarbetar också egna enhetsplaner utifrån verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ingår sex prioriteringar i Kommunförbundets verksamhet under Prioriterade åtgärder har angetts, men avsikten är att hela tiden anpassa verksamheten efter situationen. Kommunförbundets prioriteringar 2019: Intressebevakningen i Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Möjligheternas kommunekonomi Fungerande kontaktytor EU-intressebevakning och internationellt samarbete Kommunsektorn differentieras (en gemensam uppfattning om differentieringen och om hur Kommunförbundet stöder olika slags kommuner) Kommunförbundets förnyelse Programledningen förstärks som en del av utvecklingen av Kommunförbundets verksamhet. Programstrukturen ses över och delas enligt strategin in i program för Kommunförbundet som påverkar externt och förnyar sig internt. Programstrukturen i fortsättningen: Kommunförbundet påverkar: Utvecklingsprogrammet Kommunerna 2021 Stadsprogrammet Intressebevakningen och förändringsstödet i samband landskaps- och vårdreformen Kommunförbundets förnyelse Förändringsprogrammet Kommunförbundets förnyelse Kommunförbundets utvecklingsprogram för informationshantering Förslag Förbundsdelegationen beslutar godkänna verksamhetsplanen för Finlands Kommunförbund 2019 i enlighet med föredragningslistans bilaga 1, 39. Beslut Närmare upplysningar Jari Koskinen, tfn Jarkko Majava, tfn

15 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Förslag till budget för Finlands Kommunförbund och KT Kommunarbetsgivarna 2019 Bilaga 1, 40, Förslag till budget för Finlands Kommunförbund och KT Kommunarbetsgivarna 2019 Av de sammanlagda inkomsterna på 21,9 miljoner euro i budgeten utgörs största delen, 17,1 miljoner, av inkomster från kommunernas medlemsavgifter, som är desamma som år 2018, samt av samarbetsmedlemsavgifter på sammanlagt 1,8 miljoner från sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, samkommunerna för utbildning och samkommunerna för specialomsorger. I budgeten 2019 uppskattas arbetsinsatsen vid Kommunförbundet vara 164,2 årsverken. Den budgeterade arbetsinsatsen för 2018 är 164,6 årsverken, men den förutspås bli 166,6. Personalkostnadernas andel av alla kostnader är 59 procent. Nettoinkomsterna av placerings- och finansieringsverksamheten uppskattas till 1,6 miljoner euro. Förbundets budgetförslag uppvisar ett underskott på 0,3 miljoner euro. För KT Kommunarbetsgivarna har det budgeterats 6,0 miljoner euro i betalningsandelar av kommunerna och 1,7 miljoner euro i övriga inkomster. För KT Kommunarbetsgivarna har de personella insatserna år 2019 budgeterats till 58,2 årsverken och år 2018 till 53,8 årsverken. Personalkostnadernas andel av alla kostnader är 64 procent. Enligt 17 i förbundets stadgar godkänner förbundsdelegationen förbundets verksamhetsplan och budget vid sitt höstsammanträde. Enligt 5 i lagen (254/1993) om kommunala arbetsmarknadsverket (KT Kommunarbetsgivarna) är det kommunernas centralorganisations fullmäktige som godkänner Kommunala arbetsmarknadsverkets (KT Kommunarbetsgivarnas) budget och bokslut, utser revisorerna och beslutar om beviljande av ansvarsfrihet. Förslag Förbundsdelegationen beslutar godkänna Finlands Kommunförbunds budget för 2019 i enlighet med föredragningslistans bilaga 1, 40 och enligt 5 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (KT Kommunarbetsgivarna) godkänna Kommunala arbetsmarknadsverkets (KT Kommunarbetsgivarnas) budget för 2019 i enlighet med föredragningslistans bilaga 1, 40 och godkänna Finlands Kommunförbunds placeringspolicy för 2019 i den form som framgår av föredragningslistans bilaga 1, 40. Vidare beslutar förbundsdelegationen bemyndiga förbundets verkställande direktör att besluta om tekniska justeringar i budgeten och ytterligare om sådana justeringar i bruttoinkomsterna av och bruttoutgifterna för forsknings- och utvecklingsprojekt som inte ändrar förbundets totala nettosatsning på projekten.

16 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Beslut Närmare upplysningar Jari Koskinen, tfn Timo Leivo, tfn

17 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Beviljande av avsked för ersättaren i styrelsen Minna Arve och val av ny ersättare Ersättaren Minna Arve har anhållit om att bli befriad från uppdraget som ersättare i Kommunförbundets styrelse. Minna Arves hemkommun är Åbo och hon representerar Samlingspartiet. Enligt 17 i Kommunförbundets stadgar hör det till förbundsdelegationens uppgifter att förrätta val av ledamöter och ersättare i styrelsen. Enligt 19 i stadgarna består styrelsen av 15 ledamöter och 15 ersättare. Styrelsens mandattid går ut när förbundsdelegationen valt nästa styrelse. Minst en ledamot och en ersättare i styrelsen ska företräda den svenskspråkiga befolkningsgruppen. Styrelsen ska väljas så att de olika politiska partierna och övriga grupper företräds i enlighet med proportionalitetsprincipen för kommunalvalet, i proportion till de röstetal som partierna och de övriga grupperna fått i föreningens medlemskommuner i föregående kommunalval. Vid valet av ledamöter ska dessutom regionala synpunkter och olika stora kommuners representation beaktas. Förslag: Förbundsdelegationen beslutar - bevilja avsked för ersättaren i förbundets styrelse Minna Arve och - välja Leena Kostiainen till ny ersättare i förbundets styrelse i stället för Arve. Leena Kostiainens hemkommun är Tammerfors och hon representerar Samlingspartiet. Beslut Närmare upplysningar Jari Koskinen, tfn Riitta Myllymäki, tfn

18 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Nästa sammanträde Enligt 18 i Kommunförbundets stadgar har förbundsdelegationen ordinarie sammanträde två gånger om året: ett vårsammanträde i mars juli och ett höstsammanträde i september december vid en tidpunkt och på en plats som styrelsen bestämmer. Kommunförbundets styrelse beslutade i samband med att styrelsen slog fast tidsplanen för sammanträdena år 2019 att förbundsdelegationen har vårsammanträde och höstsammanträde Förslag Antecknas till protokollet. Beslut Närmare upplysningar Jari Koskinen, tfn Riitta Myllymäki, tfn

19 Suomen Kuntaliitto ry Föredragningslista 3/ Finlands Kommunförbund rf Förbundsdelegationen Övriga ärenden 44 Sammanträdet avslutas

20 Bilaga 1, 38 Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Godkänt av Kommunförbundets styrelse

21 Bakgrundsantaganden Vård- och landskapsreformen framskrider enligt aktuella riktlinjer och gällande tidtabell. Kommunförbundet ser över sina mål allt eftersom reformen framskrider. Frågor som gäller landskapen granskas till den del de klart påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar i framtiden. Enligt nuvarande planer ansvarar kommunerna fram till början av år 2021 för vård och omsorg och andra uppgifter som kommer att övergå till landskapen. Kommunernas resurser och förutsättningar att utveckla och sköta uppgifterna måste tryggas också under beredningen av reformen.

22

23

24 Kommunens roll som nyckelaktör för den lokala livskraften bör stärkas.

25 Kommunens roll som nyckelaktör för den lokala livskraften bör stärkas. Kommunerna har det primära ansvaret för att skapa förutsättningarna för tillväxt, innovationer, livskraft och sysselsättning. För detta krävs tillräckliga incitament (skatteinkomster) och spelrum (allmänna kompetens). Lagstiftningen om tillväxttjänster bör tillåta smidiga avtal mellan kommuner och landskap bland annat för att lokala särdrag ska kunna beaktas. Kommunerna måste ha rätt att producera tillväxttjänster. Ett förfaringssätt bör skapas där kommunernas, de regionala organisationernas och de nationella aktörernas kompetens och resurser förenas för att sysselsätta personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är fråga om ett omfattande åtgärdsprogram som bör bestå av lösningar som främjar arbetskraftens rörlighet, kompetensen, den sociala tryggheten och integrationen.

26 Kommunernas roll som nyckelaktörer för den lokala livskraften bör stärkas. Internationaliseringen stimulerar kommunernas livskraft. Kommunernas och landskapens resurser för internationellt samarbete bör säkerställas. Kommunernas position ska beaktas i Finlands EU-politik, under ordförandeskapet och bland annat i målen som gäller EU:s region- och strukturpolitik. Kommunerna måste säkerställas de resurser som en framgångsrik integrering förutsätter. En balanserad invandring stärker kommunens livskraft. Kommunernas kompetensförsörjning måste tryggas bland annat genom att utveckla utbildningen. Koordineringen av stadspolitiken och långsiktigheten i statsförvaltningen bör stärkas för att identifiera och beakta stadsregionernas särdrag som en del av den flerdimensionella kommunpolitiken.

27 Kommunerna bör få fler verktyg för att bekämpa klimatförändringen och bygga hållbara samhällen och en bra livsmiljö.

28 I totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen måste kommunerna få behålla rätten till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och utarbetandet av program för genomförandet. Kommunernas planläggningsmonopol bör kvarstå. Planerings- och tillståndssystemet bör förenklas utan att minska kommuninvånarnas möjligheter att delta. Kommunalbesvär i planläggningsärenden bör kvarstå. Kommunerna måste ha möjlighet att ordna markplaneringen, genomförandet och styrningen av byggandet på det sätt de anser vara bäst. Stadsregionernas möjligheter och finansieringsbasen för utvecklingen av hela kollektivtrafiksystemet bör tryggas. Det är grunden både för en fungerande och hållbar stadstrafik och för nya transporttjänster. Kommunerna bör få fler verktyg för att bekämpa klimatförändringen och bygga hållbara samhällen och en bra livsmiljö.

29 Kommunerna bör få fler verktyg för att bekämpa klimatförändringen och bygga hållbara samhällen och en bra livsmiljö. För samordning av markanvändningen, boendet och trafiken bör statens och stadsregionernas MBT-avtal utvecklas till ett starkare samarbetsinstrument och staten måste vara beredd att utvidga avtalen till att gälla nya regioner. Också övrigt avtalsmässigt samarbete bör främjas. Regeringen bör skapa förutsättningar för hållbart boende till rimligt pris med beaktande av de olika behoven i olika delar av landet. De trafikpolitiska lösningarnas långsiktighet bör utökas genom utarbetande av en riksomfattande trafiksystemplan. Planen bör beredas tillsammans med kommunerna för att stärka livskraften och tillgängligheten i de växande stadsregionerna och i landets övriga delar. Statens och kommunernas arbetsfördelning bör förtydligas. Staten bör svara för finansieringen av trafikinfrastrukturen på det nationella planet. Principen om att den som drar nytta betalar får inte leda till tillämpningar som förutsätter att kommunerna deltar i finansieringen av statlig trafikinfrastruktur. Statens budget för trafikinfrastrukturen bör ökas, finansieringsmodellerna bör göras mångsidigare och vägavgifter bör göras möjliga genom lagstiftning.

30 Kommunerna bör få fler verktyg för att bekämpa klimatförändringen och bygga hållbara samhällen och en bra livsmiljö. Arbetet för att förbättra den kommunala infrastrukturen (bl.a. vatten och avlopp, gator och lokaler för skolor och daghem) och att åtgärda det eftersatta underhållet kräver ett långsiktigt program mellan staten och kommunerna och finansiering genom mångsidiga finansieringsmodeller. Kommunerna behöver bättre förutsättningar att bekämpa klimatförändringen och främja den cirkulära ekonomin. För att kommunernas arbete ska kunna påskyndas måste staten erbjuda bestående stödinstrument och bedriva en konsekvent klimatpolitik, som stöder kommunernas långsiktiga klimatarbete. Anpassningen till klimatförändringen kräver att uppgifterna, ansvaren och finansieringen klargörs mellan staten, landskapen, kommunerna, företagen och fastighetsägarna. Anpassningsåtgärderna kräver nationell samordning och finansiering.

31 En hållbar kommunal ekonomi med spelrum kräver att finansieringssystemet ses över och att förhållandet mellan kommunerna och staten utvecklas på lång sikt.

32 Hållbarheten i den kommunala ekonomin bör tryggas vid förändringar. Nya fenomen såsom förändringarna i arbetslivet, digitaliseringen och delningsekonomin utmanar skattesystemet och finansieringen av hela den offentliga sektorn i framtiden. Kommunernas finansieringssystem måste utvecklas så att kommunernas verksamhetsförutsättningar tryggas under alla omständigheter. Kommunernas skatteunderlag måste svara mot de förändrade förhållandena. Det är motiverat att en del av kapitalskatteinkomsterna går till kommunerna då alla har lika rätt att använda tjänsterna. Omfördelningen av skatterna också mellan övriga skattetagare bör utredas. Samfundsskatten bör få större vikt, det sporrar kommunerna till en aktivare näringspolitik. Beredningen av en ändring av värderingsgrunderna i fastighetsbeskattningen understöds för att den åtgärdar vissa brister i fastighetsbeskattningen. Fastighetsskatten bör därefter utvecklas vidare för att öka spelrummet. Fastighetsskatten är en förutsägbar och stadig inkomstkälla för kommunerna.

33 Hållbarheten i den kommunala ekonomin bör tryggas vid förändringar. Statsandelssystemet för kommunal basservice behövs också i framtiden för att jämna ut skillnader i kommunernas kostnader och inkomster. Staten bör delta i finansieringen av kommunal service med andel som faktiskt tryggar den grundläggande finansieringen. Statsandelssystemet bör utvecklas i sin helhet och stegvis förenklas. Ett statsandelssystem som utgår från kalkylerade kostnader sporrar till effektivitet. Också andra sporrande element bör utvecklas. Statsandelsfinansiering för nya eller utvidgade uppgifter bör anslås till fullt belopp. Bedömningen av kostnadseffekterna av omläggningen av uppgifterna bör utgå från realistiska kalkyleringsantagen. Kommunernas förluster på grund av ändrade skatte- och avgiftsgrunder bör kompenseras. Indexhöjningar bör göras till fullt belopp.

34 Hållbarheten i den kommunala ekonomin bör tryggas vid förändringar. Kommunerna bör få en större rätt att besluta också om serviceavgifterna. Riskerna i den nya kommunens ekonomi bör minimeras. Kommunernas investerings- och lånebetalningsförmåga får inte försvagas, den bör tvärtom stärkas ytterligare till stöd för kommunen i dess framtida roll när det gäller att främja livskraft. Kompensationsmodellen för egendomsarrangemangen bör vara tydlig och tillräcklig också för den enskilda kommunens del. I utvecklingen av kommunernas gemensamma kapitalanskaffningssystem bör reformer som påverkar kapitalanskaffningen beaktas.

35 Arbetsfördelningen i den offentliga ekonomin bör sporra till att öka helhetsnyttan. Styrningen av den kommunala ekonomin och Kommunekonomiprogrammet bör utvecklas enligt finansieringsprincipen och så att statens och kommunernas samrådsförfarande (inkl. Kuthaneks roll) stärks. Dialogen mellan kommunerna och landets regering och förhållandet mellan kommun och stat bör stärkas genom att för ändamålet skapa en ministergrupp där också Kommunförbundet är representerat. Kommunernas, landskapens och statens roller i den offentliga ekonomin behöver förtydligas när en betydande mängd offentliga medel förs över till landskapen. Landskapens möjliga finansiella underskott får inte kompenseras genom att minska kommunernas finansiering. Kommunerna bör få mer spelrum i tillhandahållandet av den lagstadgade servicen. Normer och regleringar bör luckras upp. Kommunens allmänna kompetens är självstyrelsens hörnsten. Därför bör kommunerna också i framtiden ha rätt att utöva ekonomisk verksamhet i bolagsform och konkurrera med andra företag på samma marknad. Reglering skapar neutrala konkurrensförhållanden.

36 De kommunala konsekvenserna av stora omläggningar behöver belysas ingående. Finansieringen av det kommunala pensionssystemet och dess hållbarhet måste säkerställas på lång sikt. Behovet att ändra på privata och kommunala pensionssystem bör bedömas kostnadsneutralt och jämbördigt. Den privata sektorns allt större roll i kommunernas serviceproduktion och kommunernas egna bolagiseringsåtgärder kommer på lång sikt att bli en utmaning för kommunsektorns pensionssystem. Totalrevideringen av den sociala tryggheten bör beredas parlamentariskt. Reformens inverkan på kommunernas inkomster, kostnader och incitament bör beaktas i sin helhet. Kommunernas finansieringsandel för det grundläggande utkomststödet bör i sin helhet överföras till landskapen, eftersom kommunerna inte längre kommer att ha någon lagstadgad roll när det gäller socialservice. Kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet bör bestämmas i förhållande till hur kommunernas ansvar, behörighet och resurser för främjande av sysselsättningen utvecklas.

37 Kommunernas förutsättningar att vara framgångsrika bildnings- och välfärdskommuner bör tryggas.

38 En flexibel och uppmuntrande väg till lärande för alla. Den grundläggande finansieringen för utbildning bör utökas betydligt och finansieringen bör ge möjlighet till särskilda insatser för att på att det lokalt mest ändamålsenliga sättet stödja unga som hotas av marginalisering. Början av skolgången bör stödjas genom metoder att identifiera och ingripa i problem i ett tidigt stadium, bland annat i form av bättre handledning och elevvård och en tvåårig förskoleundervisning. Med livslångt lärande säkerställer man den kompetens och de färdigheter som behövs i arbetslivet. Alla unga måste ha möjlighet till utbildning eller examen på andra stadiet oberoende av ekonomiska faktorer. Finansieringssystemet bör stödja tillgängligheten och tillgången till utbildning. Utbildning bör erbjudas så att kostnaderna för resor och logi inte blir oöverkomliga.

39 Mångfalden i småbarnspedagogiken bör möjliggöras. De småbarnspedagogiska tjänsterna bör utvecklas i enlighet med barnets intresse så att de är mångsidiga och flexibla och beaktar barnets pedagogiska behov, vårdbehovet och familjens behov. Tjänsterna bör tillhandahållas flexibelt med beaktande av arbetslivets förändringar och genom att utveckla öppna småbarnspedagogiska tjänster. Vid en eventuell familjeledighetsreform måste man beakta hur den påverkar anordnandet av och kostnaderna för småbarnspedagogiken. Med tanke på klientavgifterna bör man beakta att kommunerna måste kompensera också de privata serviceproducenterna för nedsatta avgifter. Dessa kostnader bör beaktas i statens kompensation till kommunerna. En helt avgiftsfri småbarnspedagogik kan inte understödas kommunalekonomiskt.

40 Kommunerna behöver bättre förutsättningar för bildning och välfärd. Kommunens viktiga roll i främjandet av invånarnas välfärd och trygghet i vardagen bör erkännas. Man bör se till att kommunerna har förutsättningar för välfärdsarbete, eftersom ett omfattande välfärdsarbete består av att utveckla livsmiljön och livskraften och främja kompetensen och kulturen samt den lokala identiteten och demokratin. Kommunen koordinerar den tredje sektorns och övriga aktörers arbete för välfärd. Kommunerna måste också i framtiden tryggas möjlighet att stödja olika organisationer och föreningar. Kultur-, biblioteks-, idrotts-, motions- och ungdomstjänsternas betydelse för kommunens livskraft och för kommuninvånarnas välfärd och hälsa bör identifieras och en tillräcklig finansiering bör tryggas. Incitamenten och finansieringsmekanismerna för främjande av välfärden i kommunerna bör bevakas och utvecklas.

41 Utbildningen på andra stadiet är fortfarande en avgörande faktor för den lokala livskraften. Utbildningens tillgänglighet är en av 2020-talets stora utmaningar, vilket måste beaktas i finansieringssystemet. Utbildningsanordnaren måste själv få bestämma över skolstrukturen och kommunernas ägarstyrning bör stödja detta. Kommunen måste ha möjlighet att vara en plattform för kompetensutveckling och en katalysator för olika utbildningstjänsteproducenters utbildningsformer. En mångsidg huvudmannamodell utan tvångsbolagisering fungerar också i fortsättningen. Finansieringen bör styras till huvudmannen. Staten och alla kommuner bör tillsammans finansiera gymnasierna och yrkesutbildningen. Kostnaderna bör kvarstå som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen.

42 Digitaliseringens och kunskapsledningens möjligheter bör utnyttjas i hela landet.

43 Digitaliseringens och kunskapsledningens möjligheter bör utnyttjas i hela landet. Den snabba datatekniska utvecklingen skapar potential för effektivering. För det behövs emellertid kompetens och investeringskapacitet. Statsförvaltningen bör genom sina åtgärder säkerställa jämbördiga möjligheter för alla kommuner och deras invånare att dra nytta av den digitala utvecklingen. Samarbetet kommunerna emellan och gemensam utveckling av datateknik inom hela den offentliga förvaltningen bör ökas och koncept som stöder digitaliseringen bör utvecklas. Ekosystemtänkandet och öppenheten bör uppmuntras och tröskeln för små och medelstora företag att delta i offentliga projekt måste sänkas. Ny teknologi, såsom robotik och artificiell intelligens samt öppna lösningar bör utnyttjas så effektivt som möjligt till stöd för utvecklingen. Utvecklingen kräver stöd för och samarbete kring kostnadseffektiva och hanterbara öppna lösningar.

44 Digitaliseringens och kunskapsledningens möjligheter bör utnyttjas i hela landet. Digitala tjänster, e-tjänster och kunskapshantering förutsätter snabba, störningsfria bredbandsanslutningar som ska nå också de orter där de kommersiella förutsättningarna i dagsläget inte stöder en utbyggnad av nätet. Gemensamt optiskt fibernät bör byggas alltid när det är möjligt och befintliga nätverk bör allt mer öppnas för konkurrens. Statligt stöd behövs på områden där marknaden inte fungerar. Kunskapsledningens möjligheter bör utforskas, eventuella hinder i lagstiftningen och övriga hinder bör elimineras. Regeringen bör främja samutveckling som beaktar lokala, regionala och nationella behov och vidta åtgärder för att säkerställa kompetensförsörjningen inom informationsexpertis och i synnerhet dataanalytik.

45 Fungerande kontaktytor mellan kommunerna och landskapet förutsätter möjlighet att ingå avtal.

46 Fungerande kontaktytor mellan kommunerna och landskapet förutsätter möjlighet att ingå avtal. Kommunen och landskapet är parallella, självstyrande aktörer, som inte har rätt att styra eller utöva tillsyn över varandra. Överlappande resurser och blinda fläckar bör undvikas. Kommunerna och landskapen ska som en del av självstyrelsen ha rätt att avtala om överföring av åtaganden till eller från landskapen. Staten ska för sin del arbeta för fungerande kontaktytor. Bildandet och underhållet av sådana kontaktytor bör säkerställas genom nationell samordning. Kommunernas rätt att producera social- och hälsovårdstjänster bör göras möjlig genom lagstiftning.

47 Fungerande kontaktytor mellan kommunerna och landskapet förutsätter möjlighet att ingå avtal. Finland behöver en nationell barnstrategi med riktlinjer för de samlade tjänsterna för barn, unga och familjer samt kontaktytorna mellan kommun och landskap. Tjänsterna för barn och familjer behöver ett fungerande samarbete på kommunernas och landskapens kontaktytor. Elevvården bör få tillräckliga resurser och den ska vara möjlig att ordna flexibelt. Verksamhetsförutsättningarna för kommunernas beredskap bör tryggas. Kommuner och landskap ska sköta uppgifterna beträffande den gemensamma beredskapen i jämbördigt samarbete. Tryggande av smidig service under beredningen av landskapsreformen förutsätter extra resurser. Omställningskostnaderna bör bedömas tillförlitligt av kommunerna och staten tillsammans och de bör kompenseras kommunerna till fullt belopp.

48 malforregeringsprogrammet facebook.com/kuntaliitto Twitter.com/Kommunforbundet

49 Finlands framgång skapas lokalt Kommunförbundets strategi och verksamhetsplan 2019 Bilaga 1, 39

50 Kommunförbundets strategi Prioriteringar Steget före Mission Tillsammans med kommunerna och landskapen bygger vi en hållbar framtid Samarbete över gränserna Nyskapande kultur Vision Finlands framgång skapas lokalt Intressebevakning Utveckling Sakkunnigtjänster

51 KOMMUNFÖRBUNDET PÅVERKAR PRIORITERINGAR: Steget före Samarbete över gränserna Nyskapande kultur KOMMUNFÖRBUNDET FÖRNYAS STEGET FÖRE I vår intressebevakning sörjer vi för att kommunerna har en central roll i främjandet av livskraften, kompetensen och välfärden. Vi stöder kommunerna och landskapen i hanteringen och prognostiseringen av förändringen. SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA Vi ser till att kommunerna och landskapen bildar en helhet som verkar för invånarnas och sammanslutningarnas bästa. Vi främjar samarbetet mellan olika regionala och nationella aktörer. NYSKAPANDE KULTUR De kommande åren förutsätter kraftfull förändringshantering i kommunerna och landskapen. Samtidigt stöder vi en nyskapande och försöksinriktad kultur som gagnar ekonomin och verksamheten. STEGET FÖRE En framåtblickande intressebevakning, utveckling och service ger våra medlemmar det största mervärdet. Därför stärker vi prognosförmågan i hela vår verksamhet. SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA Vi stärker det sektorsövergripande samarbetet i Kommunförbundet. Vår verksamhet bygger på partnerskap och nätverk med kommunerna och landskapen. NYSKAPANDE KULTUR För att det ska vara möjligt att ständigt hitta nya sätt att påverka, utveckla och ge service, krävs det mod att förnya sig. Därför främjar vi en försöksinriktad arbetskultur som ständigt utvecklas inom Kommunförbundet.

52 Strategiska program Vision: Finlands framgång skapas lokalt Steget före Samarbete över gränserna Nyskapande kultur Kommunförbundet påverkar Utvecklingsprogrammet Kommunerna 2021 Stadsprogrammet Intressebevakningen och förändringsstödet i samband med landskaps- och vårdreformen Kommunförbundet förnyas Programmet Kommunförbundet förnyas Kommunförbundets utvecklingsprogram för informationshantering Prioritering Prioritering Prioritering Mission: Tillsammans med kommunerna och landskapen bygger vi en hållbar framtid

53 KOMMUNFÖRBUNDET PÅVERKAR Prioriteringarna i verksamhetsplanen Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 2. Möjligheternas kommunekonomi 3. Fungerande kontaktytor Prioriterade åtgärder Vi utarbetar en påverkans- och kommunikationsplan för målen för regeringsprogrammet, både på allmän nivå och separat för varje mål, med beaktande av den tidigare kartläggningen av effekterna av Kommunförbundets intressebevakning. Vi kartlägger och kontaktar målgrupper som är centrala i påverkansarbetet (bl.a. partier, centrala tjänstemän och media) Vi bygger upp nya partnerskap för att främja målen för regeringsprogrammet Vi utarbetar bakgrundspromemorior som stöder målen och vi är beredda att precisera och komplettera målen med beaktande av valdebatterna och valresultatet före regeringsförhandlingarna Vi gör en utredning och framställning av behoven att förnya kommunernas skattefinansiering och statsandelssystemet (offentliggörs på Ekonomi- och finansieringsforumet 2/2019) Vi går på djupet med grunderna för ändringarna i finansieringen av utbildningen arbete i andra instanser/eget bakgrundsarbete Plan för att åtgärda det eftersatta underhållet (reparationer) bakgrundsinformation om det eftersatta underhållet (enkät) Ökat samarbete med skatteförvaltningen + VATT, forskningsinstituten Organisering och strukturering av Kommunförbundets arbete i kontaktytan kommun landskap, med beaktande av sektorernas olika behov Kontaktyteperspektivet lyfts fram i Kommunförbundets förändringsstöd Kommunförbundet arbetar för fungerande kontaktytor i landskapsberedningen Utredningar, projekt, nätverk Modeller, lösningar, jämförelser, god praxis Ansvarig(a) Reina, Rainio och kommunikationsdirektören samordnar, hela förbundet medverkar Kommunalekonomiska enheten leder arbetet Enhetscheferna, samordningen preciseras senare I EU-intressebevakningen och den nationella programberedningen arbetar vi för att kommunernas och landskapens behov och möjligheter ska beaktas och att lagstiftningen stöder ett flexibelt, förenklat och effektivt utvecklingsarbete (ställningstaganden, hörande i riksdagen, medverkan i sektioner och arbete i arbetsgrupper i samband med programberedningen, evenemang) Kommunernas roll i genomförandet av EU-politiken beaktas i målen och åtgärderna under Finlands EUordförandeskap: 4. EU-intressebevakning Vi fastställer Kommunförbundets mål och arbetar för att målen ska beaktas i och internationellt intressentgruppernas politik samarbete Åtgärdsplan i Helsingfors och Bryssel Vi medverkar i arrangemangen för Regionkommitténs styrelsemöte som hålls i Finland Vi lyfter fram kommun- och regionförvaltningens och den kommunala demokratins roll i genomförandet av målen under Finlands ordförandeskap i Europarådet Onnistuva Suomi tehdään Vi sköter lähellä arrangemangen för det möte som styrelsen för kongressen för lokala och regionala Finlands framgång skapas organ lokalt håller i Helsingfors och vidtar behövliga åtgärder under ordförandeskapet i samband med kongressen. Vi lyfter fram kommunperspektivet i genomförandet av målen under Finlands Internationella teamet leder arbetet

54 KOMMUNFÖRBUNDET FÖRNYAS Prioriteringarna i verksamhetsplanen Kommunförbundets förnyelse 6. Kommunsektorn differentieras En gemensam uppfattning om differentieringen och hur Kommunförbundet stöder olika slags kommuner. Prioriterade åtgärder Vi fortsätter att identifiera och bearbeta gemensamma utvecklingsteman genom en samutvecklingsprocess Programstrukturen och programledningen stärks Program för informationshanteringen inleds Lansering och utveckling av en strategi- och utvecklingsfunktion Förändringar i chefsarbetet (LAAS) Självledarskap (LAAS) Beredningen av ett KL-förbund Prognostiseringsprocess för Kommunförbundets struktur och volym (struktur, arbetssätt, prioriteringar) Vi synliggör Kommunförbundets verksamhet Utveckling av Kommunförbundets kundrelationer: effektivare kundkommunikation nya verktyg för interaktion (streamning, Kommunpulsen, mm.) produktifiering av tjänster Utveckling av informationstjänst och analytik Arbetet i kommuntyps- och kundnätverken utvecklas och tas till vara Konkretisering av stadsprogrammet Ansvarig(a) Ledningen (den nya vd:n) + Majava, Rinne Lindfors Kommunikationsdirektören Lamminmäki, kommunikationsdirektören och ansvariga inom kommuntypsnätverken Airaksinen och Aronen (stadsprogram met) Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

55 Finlands Kommunförbund 2019 Budget Bilaga 1, 40 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF BUDGET 2019 KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2019 Finlands Kommunförbund rf, styrelsens sammanträde

56 Finlands Kommunförbund Budget 2019 Innehåll Sida 1 Budget för Finlands Kommunförbund rf Allmänt Intäkter Personalkostnader och personalen Övriga kostnader Finlands kommunstiftelse sr:s inverkan på budgeten för Finlands Kommunförbund rf Placerings- och finansieringsverksamhet Forskning och utveckling Investeringar 6 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna Allmänt Avgiftsbelagda tjänster och produkter Kommunernas betalningsandelar Verksamhetskostnader 8 Bilagor 1 Finlands Kommunförbund rf:s och KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer 2 Kommunernas medlemsavgifter till Finlands Kommunförbund rf och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna 3 Grunderna för fakturering av Finlands Kommunförbund rf:s avgiftsbelagda tjänster och produkter Finlands Kommunförbund rf:s placeringspolicy 2

57 Finlands Kommunförbund Budget BUDGET FÖR FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF Allmänt I budgeten för 2019 är det operativa resultatet -1,9 miljoner euro. NYCKELTAL Resultat av Personal- Övriga (mn euro) den operativa kostnader fasta kostnader verksamheten Utfall ,8 13,2 13,6 Utfall ,2 12,9 10,8 Budget ,4 14,0 10,3 Budget ,9 14,0 9,7 Resultaträkning (1000 euro) *) Budget 2019 Budget 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyror Extern finansiering Medlems- och serviceavgifter Intäkter sammanlagt KOSTNADER Löner och arvoden Pensions- och andra lönebikostnader 1) Personalkostnader sammanlagt Avskrivningar Övriga personalkostnader och utbildning Resor Köpta tjänster Marknadsföring, PR och representation Övriga verksamhetskostnader 2) Övriga kostnader sammanlagt KOSTNADER SAMMANLAGT Operativt resultat Placerings- och finansieringsverksamhet 3) ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT *) Verksamhetsresultat utan extraordinära poster, som år 2017 och 2016 uppgick till (mn euro): ) Förändring i pensionsansvar + 0,1 + 1,4 2) Donation av försäljningsvinsten från Ekokem-aktierna till kommunstiftelsen - 124,4 Donation av aktierna i Kommunernas hus Ab till kommunstiftelsen - 30,9 3) Omstrukturering av placeringsportföljerna +12,7 Vinst på försäljningen av Ekokem-aktierna + 116,5 3

58 Finlands Kommunförbund Budget Intäkter Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter har för 2019 budgeterats till sammanlagt 1,4 miljoner euro, medan budgeten 2018 var 1,5 miljoner. Intäkterna från försäljningen av sakkunnigtjänster uppskattas likaså till 0,7 miljoner euro, medan budgeten för 2018 var 0,8 miljoner euro och försäljningen år ,8 miljoner euro. Också försäljningen av förtjänst- och hederstecken uppskattas ge intäkter på 0,5 miljoner euro, medan budgeten för 2018 var 0,5 miljoner euro och försäljningen år ,7 miljoner euro. Stödtjänsterna och hyrorna beräknas ge intäkter på 0,2 miljoner euro, medan budgeten för 2018 var 0,2 miljoner euro och försäljningen år ,1 miljoner euro. Den externa finansieringen, som gäller forsknings- och utvecklingsprojekt, är 1,6 miljoner euro i budgeten 2019, medan den i budgeten 2018 var 2,4 miljoner. År 2017 uppgick projektfinansieringen till 2,9 miljoner euro. Typiskt för projektverksamheten är en stor årlig variation. Kommunernas medlemsavgifter budgeteras till 17,1 miljoner euro enligt förbundsdelegationens beslut Medlemsavgiften är den samma som i budgeten De budgeterade medlemsavgifterna för samarbetsmedlemmar, dvs. sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, samkommunerna för utbildning och samkommunerna för specialomsorger uppgår till 1,8 miljoner euro. De totala intäkterna i budgeten 2019 är 21,9 miljoner euro (22,9 miljoner i budgeten 2018, utfall 23,5 miljoner år 2017) 1.3 Personalkostnader och personalen Personalkostnaderna har budgeterats till 14,0 miljoner euro, medan de i budgeten 2018 var 14,0 miljoner. I tusen euro är siffrorna (budgeten 2019) och (budgeten 2018). I personalbudgeten 2019 är antalet årsverken i snitt 164,2. År 2018 uppskattas antalet årsverken bli i genomsnitt 166,6, medan det budgeterade antalet var i genomsnitt 164,6. Antal årsverken vid Finlands Kommunförbund B2019 B ,2 164,6 159,0 156,7 169,3 1.4 Övriga kostnader Övriga personalkostnader, resor, marknadsförings- och PR-kostnader samt externa servicekostnader uppgår i budgeten 2019 till 3,3 miljoner euro, medan beloppet i fjolårets budget var 4,1 miljoner. 4

59 Finlands Kommunförbund Budget 2019 De övriga verksamhetskostnaderna har budgeterats till 6,4 miljoner euro (6,2 miljoner euro i budgeten 2018, utfallet 6,8 miljoner euro år 2017). De består främst av debiteringar för tjänster av Kommunförbundet Service Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab, sammanlagt 4,1 miljoner euro. Resterande 2,3 miljoner euro består av kostnader för möten och förhandlingar (0,5 miljoner euro), externa ICTkostnader (0,8 miljoner euro) och övriga administrativa kostnader (1,0 miljoner euro). Övriga administrativa kostnader är till exempel medlemsavgifter och försäkringar. 1.5 Finlands kommunstiftelse sr:s inverkan på Finlands Kommunförbund rf:s budget I budgeten 2019 har beaktats det stöd som Finlands kommunstiftelse ger genom att upplåta lokaler till förbundet. Värdet på stödet är enligt stiftelsens preliminära budget 1,1 miljoner euro. Det övriga stödet från Finlands Kommunstiftelse år 2019 uppgår till 0,2 miljoner euro enligt de beslut som fattats hittills. 1.6 Placerings- och finansieringsverksamhet Finlands Kommunförbund rf:s styrelse fastställer förbundets placeringspolicy årligen i samband med budgetbehandlingen. Enligt placeringspolicyn (bilaga 4) verkställer Kommunförbundet placeringsbesluten i placeringsportföljen (marknadsvärde 67,5 miljoner euro ) genom kapitalförvaltare, som för närvarande är tre till antalet. Placeringarna görs i regel via placeringsfonder. En rapport om kapitalförvaltningen ges regelbundet till förbundets styrelse. I syfte att trygga en kostnadseffektiv prissättning konkurrensutsätts kapitalförvaltarna minst vart femte år. Resultatet av placerings- och finansieringsverksamheten (budget): (1 000 euro) Budgeterat 2019 Budgeterat 2018 Utfall 2017 *) Placeringsportföljen Vinstutdelning Finansiering - 7 SAMMANLAGT *) I samband med konkurrensutsättningen av placeringsportföljer i juni 2017 inkomstfördes sammanlagt euro i bokföringen. 5

60 Finlands Kommunförbund Budget Forskning och utveckling I budgeten 2019 är Kommunförbundets egen insats för forskning och utveckling 1,5 miljoner euro och den externa finansieringen 1,6 miljoner euro. Kommunförbundets egen insats består av arbetsinsatsen av förbundets egen personal och köpta tjänster. Forsknings- och utvecklingsverksamheten har en viktig roll i uppfyllelsen av förbundets strategiska mål. Verksamheten är i allt högre grad inriktad på projekt som är relevanta för förbundets framgångsfaktorer. Besluten om fördelningen av utvecklingsinsatser fattas flexibelt med beaktande av situationen i strategi- och verksamhetsmiljön. Den försvårade finansiella situationen syns i den externa projektfinansieringen. Verksamheten balanseras med hjälp av aktiv styrning av utvecklingsportföljen. 1.8 Investeringar I budgeten 2019 har behovet av att byta tjänstebilar beaktats. 6