PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2018
|
|
- Stig Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2018
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Patientsäkerhetsberättelse... 1 Dokumentinformation... 1 Sammanfattning... 1 Patientsäkerhetsmål för , Fastställda av socialnämnden... 1 Inledning... 2 Struktur... 2 Övergripande mål och strategier... 2 Följande mål har legat till grund för patientsäkerhetsarbetet under Organisation och ansvar... 3 Samverkan för att förebygga vårdskador... 4 Dokument... 4 Samverkansmöte... 4 Patienters och närståendes delaktighet... 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 5 Klagomål och synpunkter... 6 Egenkontroll... 6 Process Åtgärd för att öka patientsäkerheten... 6 Målen... 6 Utbildning... 7 Dokumentation/Information... 8 Riskanalys... 8 Utredning av händelser Vårdskador... 8 Informationssäkerhet... 8 Resultat och analys... 9 Egenkontroll Avvikelser Klagomål och synpunkter Händelser och vårdskador Riskanalys Övergripande mål och strategier för kommande år... 14
3 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE DOKUMENTINFORMATION Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Senast ändrad samt Dnr Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 2018 SN informerad Dokumentansvarig Diarienummer Version Giltighetstid Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentinformation Patientsäkerhetsberättelse SAMMANFATTNING PATIENTSÄKERHETSMÅL FÖR , FASTSTÄLLDA AV SOCIALNÄMNDEN att risk för fall, undernäring, trycksår och munhälsa hos patienter med kognitiv nedsättning, som har insatser från omsorgspersonal och/eller kommunal hälso- och sjukvård ska identifieras, bedömas, åtgärdas och förebyggas, samt följas upp att riskbedömning för fall, undernäring, trycksår och munhälsa ska erbjudas till övriga patienter och efter identifiering ska risker åtgärdas och följas upp att öka antalet personer som fått riskbedömningar och åtgärder att minska antalet personer som ligger i riskzonen att läkemedelsmisstag ska identifieras, genom ökat antal avvikelserapporteringar, och därmed kunna förebyggas att kommunens sjuksköterskor tillsammans med landstingets läkare ska göra läkemedelsgenomgångar enligt gemensamma fastställda kommun- och landstingsriktlinjer att fortsätta förbättringsarbetet utifrån palliativa registrets utdata att all hälso- och sjukvård och omsorg som bedrivs i kommunen ska ha en god hygienisk standard och de hygienrutiner som finns fastställda, ska följas att arbetsterapeut och sjukgymnast ska göra ADL- och/eller funktionsbedömning på patient som får rehabiliterande insatser fortsatt utveckling av E-hälsa och dokumentationssystemet Procapita De viktigaste åtgärderna som vidtagits är alla kompetenshöjande insatser, (sammanfattning finns under Process Åtgärder för att öka patientsäkerheten) tillsammans med att arbetsgivaren nu står för kostnader för arbetskläder, och iordningställer personalutrymme för ombyte och tvätt. De viktigaste resultaten som uppnåtts är att man lyckats nå goda resultat inom palliativ vård, och att mätning av förekomst av infektioner och trycksår visar låga siffror. En blick framåt Under 2019 kommer kontinuerlig utbildning i handhavande av medicintekniska produkter att pågå, liksom utbildning i läkemedelshantering inför delegering. Pilotprojekt med Tieto inför införande av dokumentationssystemet Lifecare HSL. Fortsatt förebyggande arbete likt föregående år. 1 av 14
4 INLEDNING Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år. STRUKTUR ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. FÖLJANDE MÅL HAR LEGAT TILL GRUND FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET UNDER att risk för fall, undernäring, trycksår och munhälsa, som har insatser från omsorgspersonal och/eller kommunal hälso- och sjukvård ska identifieras, bedömas, åtgärdas och förebyggas, samt följas upp Strategi: Bedömningsinstrument finns, och utifrån dessa bedömningar sätts åtgärder in. Legitimerad personal ansvarar för att följa upp och dokumentera i patientjournal. att läkemedelsmisstag ska identifieras, genom ökat antal avvikelserapporteringar, och därmed kunna förebyggas Strategi: Följa rutinen för rapportering av avvikelser att kommunens sjuksköterskor tillsammans med landstingets läkare ska göra läkemedelsgenomgångar enligt gemensamma fastställda kommun- och landstingsriktlinjer Strategi: Länsgemensamma rutiner för både kommunerna och Regionen finns som beskriver hur läkemedelsgenomgångar ska utföras, och därefter dokumenteras. att fortsätta förbättringsarbetet utifrån palliativa registrets utdata Strategi: Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar vården i livets slut. Resultatet används för att mäta vårdens kvalitet i relation till definierade kriterier för god vård i livets slut enligt Nationella vårdprogrammet för palliativ vård. att all hälso- och sjukvård och omsorg som bedrivs i kommunen ska ha en god hygienisk standard och de hygienrutiner som finns fastställda, ska följas Strategi: Varje enhetschef ansvarar för att enhetens personal har kunskap och förutsättningar för att följa hygienrutiner. Personal får arbetskläder och ska ha god och enkel tillgång till handskar, förkläde och handsprit. att arbetsterapeut och sjukgymnast ska göra ADL- och/eller funktionsbedömning på patient som får rehabiliterande insatser Strategi: Bedömningsinstrument finns, och utifrån dessa bedömningar sätts åtgärder in. Legitimerad personal ansvarar för att följa upp och dokumentera i patientjournal. fortsatt utveckling av E-hälsa och dokumentationssystemet Procapita Strategi: Legitimerad personal har tillgång till mobila enheter för att snabbt komma åt dokumentation och för att kunna dokumentera på plats. 2 av 14
5 ORGANISATION OCH ANSVAR SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 1 Socialnämnden i Emmaboda kommun är vårdgivare och ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera målen. Inom ramen för ledningssystemet SOSFS 2011:9 ansvarar vårdgivaren för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Rutiner ska tas fram, fastställas och dokumenteras. Verksamhetschefen, tillika socialchefen i Emmaboda kommun, ska enligt hälso- och sjukvårdslagen(hsl 2017:30) 4 kap 2, och hälso- och sjukvårdsförordningen (HSF 2017:80) 4 kap 1 svara för verksamheten och säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ansvarar enligt 4 kap. 6 första stycket hälsooch sjukvårdsförordningen (2017:80), för att 1. patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, 2. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, 3. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), PDL, 4. beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten, 5. det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för a. läkemedelshantering, b. rapportering enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och c. att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Enhetschefer inom äldreomsorg, LSS och hälso-och sjukvårdsverksamhet, ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som fastställts är väl kända i verksamheten,att personal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter samt att arbeta med det systematiska säkerhets- och kvalitetsarbetet. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska säkerhets- och kvalitetsarbetet. Omsorgspersonal ansvarar för att utföra delegerade arbetsuppgifter och är hälso- och sjukvårdspersonal när den delegerade arbetsuppgiften utförs. Omsorgspersonal ska följa rutiner/ riktlinjer/beslut och samarbeta med andra professioner samt delta i det systematiska säkerhetsoch kvalitetsarbetet,rapportera avvikelser, brister, missförhållanden och inkomna synpunkter. 3 av 14
6 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 DOKUMENT Länsgemensamt mellan kommuner och landstinget, digital informationsöverföring av utskrivningsklara patienter och vårdplaneringar via Cosmic Link. Länsgemensam rutin för att rapportera fel i övergångar mellan huvudmän i det digitala avvikelserapporteringssystemet LISA. Länsgemensam rutin mellan kommuner och landstinget för läkemedelsgenomgång. Länsgemensam rutin mellan kommuner och landsting för Dosexpedierade läkemedel. Länsgemensamt arbete mellan kommuner och landsting för att minska användningen av mindre lämpliga läkemedel till äldre. Länsgemensam rutin mellan kommuner och landstinget för övergripande riktlinjer kring egenvård. Länsgemensam rutin mellan kommuner och landstinget för omhändertagande av patienter som drabbats av stroke. Länsgemensam rutin mellan kommuner och landstinget för omhändertagande av patienter som drabbats av kognitiv svikt(demens) Länsgemensamma rutiner för vårdhygien Undervisningsfilmer och information om att förebygga trycksår, undernäring och basala hygienrutiner har tagits fram i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Alla landsting och kommungemensamma dokument finns på Därtill finns länsgemensamma dokument för de 12 kommunerna på avseende Introduktion, Inkontinens, Tvångs- och begränsningsåtgärder m.fl. SAMVERKANSMÖTE Regelbundna samverkansmöten mellan Kommuner och landstinget mellan Hälsocentralernas representanter och Hälso-och sjukvårdsenheten, Primärvård- sjukhus-och kommunledning (Länsgemensam ledning i samverkan), Länsgrupp rehabilitering/habilitering, Kommunernas hjälpmedelssamverkan (KHS), Primärvårds rehab och kommunerna, Masar och chefer för Hälsooch sjukvårdsenheter i länets kommuner. Enhetschefer, handläggare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter/sjukgymnaster, omsorgsassistenter träffas i respektive områden för planering kring patienten och diskussioner kring olika frågor och förhållningssätt. Länsgemensamt Nutritionsnätverk för sjuksköterskor och omsorgsassistenter, leds av landstinget. Länsgemensamt nätverk för demensvård mellan kommuner och landsting. Fastställda rutiner finns i ledningssystemet, som säkerställer hur kontakter, samverkan, rapportering osv ska gå tillväga. 4 av 14
7 PATIENTERS OCH NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET SFS 2010:659 3 kap. 4 Patienter som skrivs in i kommunens hemsjukvård/rehab får alltid en utsedd kontaktperson med kontaktuppgifter, sjuksköterska eller arbetsterapeut/fysioterapeut. Vi ser närstående som en viktig resurs i vården av patienten. Patienter och närstående har möjlighet att lämna sina åsikter på verksamheten via synpunktshanteringen på kommunens hemsida, via mail, telefonsamtal eller på en särskild blankett. Vid samordnad individuell vårdplanering (SIP) är patient och eventuellt anhöriga/närstående delaktiga. Vid utredning av allvarliga avvikelser har patient möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Genom olika brukarundersökningar (t.ex. Socialstyrelsens Öppna jämförelser) kan patient återkoppla åsikter och upplevelser gällande frågor angående kommunal hälso- och sjukvård. Ett Informationshäfte Information till dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel är utarbetat med samlad information om kommunens hälso- och sjukvård. Där finns hänvisningar till hur patienter och närstående lämnar klagomål och anmälan till kommunen, patientnämnden och IVO. Lämnas ut till hemsjukvårdspatienter och personer med hjälpmedels- och/eller rehab insatser. Kan också laddas ner från hemsidan. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Rutin för avvikelsehantering och rapportering finns i ledningssystemet. Hälso- och sjukvårdspersonal ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada eller annan allvarlig skada. Alla avvikelser ska rapporteras in i avvikelsemodulen Procapita. Enhetschefer ansvarar för att åtgärda och följa upp. Delegationsordning avseende Anmälningsskyldighet enligt kap Patientsäkerhetslagen kap har socialnämnden delegerat till Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) att till Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Socialnämnden delegerar till verksamhetschef enligt HSL 2017:30 kap 4 2 att till IVO anmäla om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. 5 av 14
8 KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6, 7 kap 2 p 6 Rutin för hantering av klagomål och synpunkter finns i ledningssystemet. Synpunkter kan lämnas på kommunens hemsida, särskild blankett, brev, telefonsamtal eller personligt besök. Inkomna synpunkter dokumenteras i avvikelse systemet Procapita av mottagaren alternativt samlas i ärendesystemet Lex av registratorn. Synpunkten skickas sedan vidare till berörd chef som efter analys och åtgärd besvarar och återkopplar till den som lämnat synpunkten. EGENKONTROLL SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p 2 Egenkontroll Omfattning Källa Vårdrelaterade infektioner 1 gång per år Enkät till patientansvariga sjuksköterskor Trycksår 1 gång per år Enkät till patientansvariga sjuksköterskor Basala hygienrutiner och klädregler Periodisk inspektion av lyftselar Systematiska loggningar av Procapita, Cosmic Link, NPÖ Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering Vartannat år Enkät till samtlig omsorgspersonal och HSLpersonal samt enhetschefer 1 gång per år Rutin: Periodisk inspektion 1 gång per månad av lyftselar, dokumenteras Protokoll 1 gång per år Protokoll åtgärdsförslag Läkemedelshantering, Apoteket AB PROCESS ÅTGÄRD FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 2 MÅLEN Utifrån de fastställda målen har bedömningar, åtgärder och uppföljningar av risk för fall, undernäring, trycksår och munhälsa samt Aktivitetsstatus gjorts och dokumenterats i journal. Läkemedelsgenomgångar har genomförts enligt kommun- och landstingets gemensamma riktlinjer. Registrering i Palliativa registret, där samtliga hemsjukvårdspatienter som avlidit under 2018 har registrerats, och där information om hur sista tiden i patientens liv har planerats i form av palliativa insatser såsom läkemedelsordinationer, munvård, symtomkontroll, trycksår, brytsamtal, närvaro av medmänniska och så vidare. Avvikelserapportering internt och externt, sker enligt rutin och personal ska uppmanas rapportera avvikelser som underlag till förbättringsarbetet. 6 av 14
9 UTBILDNING Omsorgspersonal genomgår webbaserad basutbildning för hantering av läkemedel samt diabetes, och därefter praktisk utbildning av sjuksköterska, inför delegering av läkemedelsöverlämnande. Dokumentation av genomgången utbildning krävs. Hälso- och sjukvårdsenheten har frikopplat tid för att utbilda omsorgspersonal i palliativ omvårdnad. Palliativa gruppen deltagit i ombudsträffar samt träff i Jönköping cancercentrum sydost. Landstinget har haft utbildning i nutrition för samtlig personal i vård och omsorg samt representanter från kostenheten. Sjuksköterskor och omsorgsassistenter deltar i länsgemensamt nätverk för nutrition som leds av landstingets dietist. Landstinget har haft utbildning i munvård/munhälsa för omsorgspersonal och sjuksköterskor. Landstinget har haft utbildning i basala hygienrutiner där samtlig personal i vård och omsorg var inbjudna. Länsgemensam utbildning i sårvård och tillhörande produkter. Länsgemensam utbildning inkontinens och tillhörande produkter. Sjuksköterskor och arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster deltar kontinuerligt i de utbildningstillfällen som anordnas av Landstinget och av KHS (Kommunernas hjälpmedelsverksamhet), avseende medicinsk teknik, lyftteknik, hjälpmedel, nya metoder t.ex. i sårbehandling, dialys, cancervård, palliativ vård m.m. Utbildning sker alltid till samtliga professioner som arbetar hos viss patient - vid specifika delegerade insatser både av sjuksköterskor och av rehab personal. Inom Hälso- och sjukvårdsenheten finns utsedda personer att ansvara för olika områden såsom sårvård, läkemedel, palliativ vård, demensvård, diabetes, inkontinens, nutrition, procapita och studenter. Demensteamet och demenssjuksköterskan i kommunen har varit på utbildning. Sjuksköterska med ansvar för LSS har varit på utbildning kring habilitering. Arbetsterapeuter ingår i olika länsgemensamma grupper avseende sortiment av hjälpmedel Baskurs kognitiv rehabilitering samt grundkurs modern arbetsteknik all rehab personal. Positions utbildning Förskrivarutbildning för arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Syn-hörselinstruktör i Emmaboda Kommun, syncentralens och hörcentralen förlängda arm, utför många förebyggande insatser hos personer i den egna bostaden, genom direkta åtgärder råd och tips samt förmedlar kontakt med syncentral och hörcentral i Kalmar. Syn- och hörselinstruktören deltar i årliga utbildningar. Länsgemensamt SBAR utbildning har samtliga sjuksköterskor genomgått. Två sjuksköterskor har uppdrag som handledare åt studenter i sjuksköterskeutbildning, detta har skapat mycket god kontakt och samverkan mellan universitetet och kommunen. Viktigt att knyta studenter till hälso- och sjukvårdsenheten eftersom det främjar rekryteringen, både färdigutbildade sjuksköterskor och studenter som kan arbeta som undersköterskor under sommarmånaderna. 7 av 14
10 DOKUMENTATION/INFORMATION Hälso- och sjukvårdsenheten har frikopplat tid för att utveckla den digitala hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Arbetet med att införa mobila lösningar för dokumentation i patientjournal har genomförts. NPÖ (sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt) kan användas då legitimerad personal behöver komplettera informationsöverföringen från annan vårdgivare. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster har ett webbaserat program för träningsinstruktioner kallat Mobilus som visar rörelse/träningsprogram på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Hälso- och sjukvårdsenheten har fastställda rutiner för informationsöverföring mellan hälso- och sjukvårdspersonal-omsorgspersonal-patienten/närstående via Hälso- och sjukvårdspärm hos varje hemsjukvårdspatient där viktig och nödvändig information finns. I varje pärm ska patientens plan över hälso- och sjukvårdsinsatser finnas samt övrig dokumentation för att hälso- och sjukvårdsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. RISKANALYS SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 7 kap 2 p 4 Fortlöpande ska det göras bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra skada/fara eller risk för skada/fara. Riskbedömningar görs enligt vedertagna bedömningsinstrument avseende fall, trycksår, undernäring och munhälsa. Riskbedömning görs inför inskrivning av patient med avancerad hemsjukvård, till exempel dialys, blodtransfusion, intravenösa infusioner med mera. UTREDNING AV HÄNDELSER VÅRDSKADOR HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 7 kap sista stycket Avvikelse, fallrapporter, synpunkter/klagomål samt lex Mariaanmälningar är en grund för åtgärder och utveckling av kvalitet och patientsäkerhet. Registrering i nationella Palliativregistret. Sammanställning av dessa görs årligen och delges Socialnämnden. Uppföljning av avvikelser/synpunkter/klagomål görs kontinuerligt av enhetschefer på arbetsplatsträffar. INFORMATIONSSÄKERHET HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Under 2018 har Vårdgivaren arbetet igenom förvaltningens systemsäkerhet genom SKL:s verktyg KLASSA, uppföljning, riskanalys och åtgärder har vidtagits. Ett gediget arbete med att implementera nya dataskyddsförordningen GDPR har gjorts. Granskning av journalföring har gjorts i förekommande fall där MAS ansett det behövligt. Loggning har utförts enligt rutin. 8 av 14
11 RESULTAT OCH ANALYS SFS 2010:659, 3 kap 10 p 3 Rapporter Fallavvikelser, varav Frakturer Totalt antal reg fall Läkemedelsavvikelser Antal anmälda Med konsekvens (t.sjuk hus) 4 (läkarkont) 5 (läkarkont) 4 (läkarkont) Medicin Tekniska Antal anmälda Produkter(hjälpmedel) Lex Maria Antal anmälda Avvikelser mellan kommun och landsting Antal registrerade Palliativregistret Registerm ål Antal väntade avlidna i Munhälsa bedömd 90-70,2 81,6 83,3 79,4 71,7 91,8 96,2 74,4 Läkarinformation till ,7 71,4 81,0 82,5 82,6 73,5 84,6 88,4 Avliden utan trycksår 90 92, ,8 97,6 87,3 80,4 85,7 90,4 83,7 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 92,3 94,7 79,6 95,2 74,6 95,7 91,8 86,5 93 Utförd validerad smärtskattning ,3 65,3 64,3 76,2 80,4 89,8 94,2 86,0 9 av 14
12 10 av 14
13 Infektionskartläggning November månad UVI (kateterbärare), urinodling tagen före antibiotikabehandling 2.UVI (ej kateterbärare, urinodling tagen före antibiotikabehandling UVI, urinodling ej tagen, men antibiotika är ordinerat Pneumoni, antibiotikabehandlad Clostridium difficile antibiotikabehandlad Hud och mjukdelsinfektion, antibiotikabehandlad Sår med infektion, antibiotikabehandlad Influensa Multiresistenta bakterieinfektioner Virusorsakad gastroenterit Trycksår kategori 1 / / Trycksår kategori 2 / / Trycksår kategori 3 / / Trycksår kategori 4 / / Sår av annan orsak än tryck / / av 14
14 EGENKONTROLL Vårdrelaterade infektioner: Mätning 1 gång per år via enkät till patientansvariga sjuksköterskor om förekomst av infektioner och antibiotikabehandlade infektioner samt förekomst av sår. Visar likt föregående år, att det är sällan förekommande och att följsamhet av basala hygienrutiner inte är helt bristfälliga, samt att förebyggande arbete för personer i risk för trycksår fungerar väl. Periodisk inspektion av lyftselar 1 gång per år har utförts, inga incidenter är rapporterade. Systematiska loggningar av Procapita, Cosmic Link, NPÖ 1 gång per månad Inga incidenter är rapporterade. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering 1 gång per år Där inkommet protokoll på åtgärdsförslag om förbättrad läkemedelshantering har hanterats och åtgärdats. Riktlinjen för läkemedelshantering är uppdaterad därefter. Arbetet med den palliativa vården har under 2018 bedrivits så att registermålen är nära men det finns område att förbättra. Samarbetet mellan primärvård och kommunens sjuksköterskor är av stor vikt eftersom flera av resultaten beror mycket på läkarnas engagemang. Ett utmärkt arbete med att ge en god vård i livets slutskede görs tillsammans av alla professioner i förvaltningen. Sjuksköterskor har arbetat fram ett program för, och utbildar omsorgsassistenter i, palliativ omvårdnad. AVVIKELSER Inrapporterade avvikelser beträffande läkemedelshantering visar att glömska är den största anledningen till att patienter inte får sina läkemedel men det finns också andra händelser såsom dubbel dos, feldelat i dosetter, otydligheter i ordinationer mm. Program för utbildning i läkemedelshantering är framtagen och genomförs till personal inför delegeringsprocessen. De inrapporterade fallolyckorna visar att under 2018 har 8 personer drabbats av frakturer. Fall har också orsakat många sårskador som behövt plåstras om i bostaden. Avvikelser mellan huvudmän handlar till största delen om brister i följsamhet av rutinerna i utskrivningsprocessen från sjukhus. KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Inga registrerade klagomål /synpunkter på patientsäkerhet har inkommit. Ett ärende beträffande vård och behandling, har inkommit till Patientnämnden och har behandlats enligt rutin. HÄNDELSER OCH VÅRDSKADOR Två händelser avseende medicintekniska produkter har rapporterats, orsakade av mänsklig faktor och handhavandefel. Utbildning i förflyttningskunskap och hantering av förflyttningshjälpmedel är inplanerade under kommande år. 12 av 14
15 RISKANALYS Utbildning har anordnats 2018, samt riktlinjer för hur undernäring ska upptäckas och behandlas i socialförvaltningens verksamheter för vård och omsorg är framtagna. Riskbedömning avseende fall, trycksår, undernäring visar att det är viktigt att alla professioner arbetar utifrån det förbyggande arbetssätt som är vedertaget. Ett nära samarbete mellan professionerna, följsamhet av gemensamma riktlinjer och rutiner samt fortbildning inom olika område måste fortsätta och vikten av detta måste poängteras. Program för åtgärder till personer i risk är framtagna, dels av en grupp sjuksköterskor och rehabpersonal, men finns också i de nationella riktlinjerna avseende förebyggande arbete av fall, trycksår, undernäring och för att minska användandet av läkemedel som kan vara olämpliga för våra patienter. Läkemedelsgenomgångar görs systematiskt, enligt länsgemensam rutin. 13 av 14
16 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR Socialnämndens mål för förslås utgå från den länsgemensamma Strategi- och handlingsplanen för , utifrån lagstiftning, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt det riskförebyggande arbetssätt som uppmanas från SKL (Sveriges kommuner och landsting) Att risk för fall, undernäring, trycksår och munhälsa hos patienter ska identifieras, bedömas, åtgärdas och förebyggas, samt följas upp Att läkemedelsmisstag ska identifieras, genom ökat antal avvikelserapporter, och därmed kunna förebyggas Att kommunens sjuksköterskor tillsammans med landstingets läkare ska göra läkemedelsgenomgångar enligt gemensamma fastställda kommun- och landstingsriktlinjer Att fortsätta förbättringsarbetet utifrån Palliativa registrets utdata Att all häls- och sjukvård och omsorg som bedrivs i kommunen ska ha en god hygienisk standard och de hygienrutiner som finns fastställda, ska följas Emmaboda Ann-Britt Christensen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 14 av 14
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL
INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Information till dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,
Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...
Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1/1341-2011 SID 1 (6) 2011-12-01 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 24
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Kommunen som vårdgivare
Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel Reviderad 2019-04-15 Lena Vilander Hamnert Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hälso-
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-01-25 Hossein Ahmadian, verksamhetschef enligt 4
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse Individ-och familjenämnden Nybro kommun
Patientsäkerhetsberättelse Individ-och familjenämnden Nybro kommun År 2015 2016-03-01 Ann-Britt Christensen 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Övergripande mål 5 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 1 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Tuija Illman, verksamhetschef enligt
Patientsäkerhetsberättelse Individ-och familjenämnden Nybro kommun
Patientsäkerhetsberättelse Individ-och familjenämnden Nybro kommun År 2014 2015-03-01 Ann-Britt Christensen 1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Övergripande mål 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 3 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens servicehus År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Marie Bergström, verksamhetschef enligt 29 HSL
Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 5 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens vård och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-06 Petra Nilsson, verksamhetschef enligt
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och
Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS
Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS År 2017 20180126 Mia Thorn Lundquist Verksamheten Humaniora hälso- och sjukvård, LSS Solna startade i oktober 2015 i samband med att kommunen
Uppföljning. Lokevägens gruppbostad
Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelse år 2012
1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2012 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun
Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutande: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 18/SN 0396
Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Patientsäkerhetsberättelse för:
Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:
Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning
1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH
Omsorgsnämnden Nybro kommun. År Ann-Britt Christensen Stina Bergström
Omsorgsnämnden Nybro kommun År 2015 2016-03-01 Ann-Britt Christensen Stina Bergström 1 Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Övergripande mål 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Avvikelsehantering HSL - Extern utförare
EXT_OMF_RU-001-01 Avvikelsehantering HSL - Extern utförare Ett normerande styrdokument som Monica Hansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska omsorgsförvaltningen, fattade beslut om 9 oktober 2018. Rutinen
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Uppföljning. Gästhemmet Edsby slott
Uppföljning Gästhemmet Edsby slott Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 2.1 Uppföljning enligt GPA-modellen. GPA är förkortning av granskning, patientsäkerhet och ansvar.för att få
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen