Nr Natur. på Gotland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 3 2010. Natur. på Gotland"

Transkript

1 Nr Natur på Gotland Natur på Gotland nr 3/2010 1

2 Natur på Gotland Nr Årgång 26 Medlemstidning för Naturskyddsföreningen Gotland Adress: Natur på Gotland c/o Anncatrin Hjernquist Sproge Snoder Klintehamn Plusgiro: Org. nr.: E-post: @telia.com Hemsida: Redaktör, ansvarig utgivare & layout: Björn Hjernquist Redaktion: Anders Lekander, Annika Jörnemark, Erik Rudstedt, Tord Porsne Författarna svarar själva för inne hållet i sina artiklar. Prenumeration: Medlemmar erhåller Natur på Gotland gratis: fyra nummer per år. Övriga kan prenumerera genom att betala in 150 kronor på plusgirokonto Framsida: Grönbena ingen häckfågel, men en av Gotlands vanligaste vadare på vår och höst söker föda i Snoderviken bland gula tuvor med kotula. Kotula är en ovanlig växt som bara finns på några få platser i landet. Arten har spritts med fåglar från Sydafrika till Holland och vidare till Gotland, kanske med gässen. Baksida: Cikoria. Denna och motstående sida: Ovädret drar upp över Gotland sett från Lilla Karlsö. Foton om inte annat anges: Björn Hjernquist Tidningen är tryckt 2010 hos Alfa Print AB, Sundbyberg i 900 ex. ISSN Naturskyddsföreningen Gotland Styrelse: Anncatrin Hjernquist, ordf. tel: , mobil: Camilla Djurberg, v.ordf Annika Jörnemark, sekr Per Jörneus, kassör Magnus Jönsson Erik Rudstedt Arnd Rüger Suppleanter: Göran Berntsson Sara Eliason Anders Lekander Ann Pettersson Lars Södergren Bengt Unnerfelt Natur på Gotland nr 3/2010

3 Oväder D u håller nu i höstens kortnummer av Natur på Gotland. Nästa fylligare nummer beräknas utkomma kring den första december. Då tar vi upp fiskproblem i Östersjön, galler, sköldlöss, kustskydd, frågor om Lilla Karlsö, KRAVodling och en del annat. Vi kommer att fortsätta och utveckla analyser av natur- och miljövårdens situation externt och internt som inleddes med Eriks ledare i förra numret. Har du intressanta ämnen till kommande nummer av tidningen att föreslå är du välkommen eller om du har spännande eller vackra bilder som du vill bidra med. Jag befann mig på Lilla Karlsö när sommarens häftigaste oväder drog fram över Östersjön och nådde Gotland den 17 juli. Vi fick i all hast avbryta den förevisning av fårklippning som pågick. Besökarna fick ta skydd i Naturmuseet. Strömmen slogs ut på Gotland, affärer fick stänga, men det märkte vi naturligtvis inget av på Lillön där det enbart finns el från solceller. Det var en mäktig naturupplevelse med en mörk molnfront som växte upp från söder och hastigt fick en solig dag att övergå i mörkt skyfall. Regn så kraftfullt att vågorna lade sig. Havet blev blygrått och platt med miljoner gropar av stormregnet - nederbörden 62 mm uppmättes invid kusten. Vår egen mätare rann över. Och otaliga blixtar. En slog ner i vattnet mellan bryggan och husen. Regn och åska är inget ovanligt, men denna gång var det speciellt. Ovädret blev som ett föremål man såg i fjärran på den fria horisonten och som obönhörligen vällde fram. Det är befriande med sådana tillfällen och känslan av att det är naturen som råder. Ovädret kan lite symboliskt även få gälla för andra händelser. Vad gäller den hotande kalkbrytningen i Bunge väntar vi fortfarande på besked om Högsta Domstolen ska ta upp ärendet till prövning eller ej. Vi vet dock att Nordkalk ljög vid förhandlingarna i Miljööverdomstolen. Det finns alternativa kalkförekomster. Bolaget har nyligen köpt in en fastighet för ändamålet på mellersta Gotland. Natur på Gotland nr 3/2010 Till råga på eländet har nu Svenska Mineral lämnat in en begäran om att få hugga bort kalkberget öster om Bästeträsk / Ojnareskogen. En framgång var dock att exploateringshotet mot Hällarna i form av kommunens planerade bygge av en arenahall är undan röjt. Och så har vi haft ett val. Förlorare här på ön blev allianspartierna och framför allt Centerpartiet. Förhoppningsvis kan det förändrade politiska läget medföra en mer återhållsam exploatering av öns kuster än den vi sett de senaste åren och en avmattning av den industrialiseringen av öns värdefulla stränder och naturområden som skett. Vi har stora förväntningar på att en ny politisk majoritet ska tänka mer grönt och långsiktigt. I debatten inför årets riksdagsval hamnade miljöfrågorna i bakgrunden. Vi på Gotland bjöd in Miljöpartiets ledning (riks och lokal) till samtal om Östersjömiljön på Lilla Karlsö. Vi fick möjlighet att berätta om våra erfarenheter av övergödningen och även larma om bristen på fisk i Östersjön. Fiskbiomassa har minskat dramatiskt under de senaste 35 åren utan att någon bryr sig. Främst är det skarpsill och strömming som minskat. Dessa frågor hoppas vi kunna behandla på ett seminarium med föreningens havsnätverk i början av nästa år för att därmed lyfta detta problem. Under träffen med Miljöpartiet kunde vi också slå ett slag för strandbete. En oerhört viktigt naturvårds insats för att bevara de säregna strandmiljöerna. Tyvärr målas strandbetet felaktigt ut som ett stort miljöproblem för att det skulle bidra till övergödning av Östersjön. Det stämmer inte. Jag har räknat på vad strandbetet på Gotland ger för tillskott av kväve till havet. Det handlar om ynka 0,11 % av de kväve som når Öster sjön från de gotländska jordbruket! En belastning Östersjön lätt klarar av. Så hjälp till att propagera för strandbetets naturvårdsbetydelse något som känns särskilt rätt i år, som är den biologiska mångfaldens år. Björn Hjernquist / red 3

4 Vi odlar ogräs G öran och Carina Berntsson är jordbrukare i Burs som odlar ogräs och får betalt för det. Deras huvudverksamhet är grisuppfödning och växtodling med inriktning på morötter. Företaget odlar drygt 100 hektar åkermark. Samtidigt är Carina och Göran intresserade av att verksamheten ska ske så miljövänligt som möjligt. Därför var det naturligt för dem att svara på ett brev som kom från Länsstyrelsen och som gällde skötsel av deras åkrar, där det fanns ovanliga åkerogräs. I Länsstyrelsens register fanns redan tidigare uppgift om gamla ogräs som växte på deras åkrar. När Länsstyrelsen förnyade inventeringen hittades de hotade arterna; nålkörvel, åkerranunkel, sommarklynne och småtörel tillsammans med riddarsporre, sminkrot och sydsmörblomma. Just dessa åkrar var så intressanta att när det ordnades ogräskurs för hela landets länsstyrelser valde man att besöka dessa, berättar Göran med stolthet. Och så blev det skötselplan inom ramen för EU-stödet Utvald miljö - bevarande av hotade åkerogräs och avtal för 7 hektar av åkermarken från och med 2010 och fem år framöver. Att odla ogräs innebär att man sköter åkern som förr. Den måste brukas: sås, plöjas och skördas, och kan inte lämnas för fäfot. Men det finns naturligtvis restriktioner. De får inte använda kemiska bekämpningsmedel och inte gödsla med konstgödsel och vid sådden ska det vara lite glesare än normalt mellan plantorna, så att ogräset får plats. Längs åkerkanten ska man lämna en zon på 1-2 meter där man inte sår någon gröda alls, men som man ändå måste plöja och harva. När vi går på Göran och Carinas åkrar slås man av frågor om skötseln. På flera håll verkar vanliga ogräs ta över och föryngringen av de hotade arterna är sparsam. Här behöver man nog experimentera en del för att hitta rätt drifsform för långsiktigt uthållig ogräsodling. Kanske missgynnas de ovanliga ogräsfröna ändå, trots vår välvilja säger Göran fundersamt. Kanske måste man använda utsäde från ogräsåkern för att få bättre spridning på ogräsfröna från år till år. Det var så det gick till förr. Göran, som sedan länge varit intresserad av natur- och miljövårdsfrågor, menar att många inte vet vad som är bäst när det kommer till rent praktiska frågor kring hur man ska ska bruka markerna på ett uthålligt, miljövänligt sätt. Det som förefaller rätt i läroboken kan ofta vara fel i praktiken. Det behövs mycket mer debatt där folk som har praktisk erfarenhet får göra sina röster hörda. Göran valdes i år in i styrelsen för Naturskyddsföreningen Gotland som suppleant. Björn Hjernquist 4 Natur på Gotland nr 3/2010

5 OGRÄSODLING Effektivare bekämpningsmetoder, med kemiska bekämpningsmedel och effektivare rensning av utsädet, har medfört att flera växtarter som tidigare var svåra åkerogräs nu nästan helt försvunnit. Även intensivare brukande med stora gödselgivor och tätare sådd har gjort att många åkerogräs har svårt att klara sig. Därför finns det sedan några år tillbaka ett särskilt EU-stöd för att bevara ogräs: Utvald miljö - bevarande av hotade åkerogräs. På Gotland utgår stödet till 26 hektar. Betalningen är 4000 kr/ha, vilket innebär att det betalas ut drygt kronor per år. Ersättningen är fördelad enligt följande: socken antal brukare Burs 3 Havdhem 1 Vamlingbo 2 Näs 1 Fröjel 1 Utöver detta finns det några lantbrukare på Fårö och Bungemuseet som odlar allmogeåkrar utan att ingå i ersättningssystemet. Länsstyrelsen arbetar främst med arter som ingår i åtgärdsprogrammet för hotade åkerogräs: nålkörvel, spjutsporre, åkermadd, sanddådra, korndådra, åkerranunkel, klätt, råglosta, småtörel, sommarklynne och kalvnos och taggkörvel som dock främst förekommer utanför åkermark. I åtgärdsprogrammet fastställs av staten för olika arter är det långsiktiga målet mycket högt ställt: Alla de rödlistade åkerogräsen ska år 2015 finnas och bevaras i livskraftiga bestånd. I vart och ett av länen skall åtminstone de arter som förekom i respektive län år 2007/2008 och som har en historia som bofasta där, finnas i livskraftiga bestånd. Bevarandet sker genom aktiva åtgärder som individuellt utformade avtal med enskilda brukare och genom odling av ogräsen i allmogeåkrar. Med livskraftiga bestånd avses att alla arter har minst 100 varaktiga förekomster inom länet. En arts närvaro på en och samma gård räknas i allmänhet som en förekomst, även om arten finns i flera av gårdens åkrar. I praktiken finns det dock inte medel till att bevara så stora arealer. Det finns en ganska begränsad pott med pengar inom utvald miljö, som inte bara omfattar ogräsåkrar, utan en mängd olika viktiga åtgärder, till exempel ängen med för mycket träd enligt de vanliga stöden. Oskar Kullingsjö som ansvarar för projekten på Länsstyrelsen hoppas att Länsstyrelsen kan få med några tiotals hektar till, så projektet kommer upp i ca 50 hektar totalt. Det är önskvärt att få lite mer geografisk spridning, främst åkrar på norra delen av ön och fler lokaler för några av arterna. Det mest akuta hotet mot många av arterna är att det odlas så mycket vall. Ogräsen kan inte konkurrera i täta vallar och i synnerhet på norra Gotland har de hotade arterna försvunnit från flera ställen som tidigare varit mycket rika. Många av arterna skulle annars kunna klara sig med ganska små åtgärder, t.ex. att man lämnar någon meter i kanterna av åkrarna som man inte besprutar och gödslar. Klätt och råglosta, vars frön kommer med skörden, kräver också att man använder orensat utsäde för att klara sig, och dessa finns i stort sett bara i allmoge åkrar idag. Red./Fakta från Oskar Kullingsjö, Länsstyrelsen Hotade ogräs med början överst: Klätt - ensam blomm. Fält med klätt. Nålkörvel. Åkerranunkel i fröställning. Nederst: kornvallmo åker med klätt, åkerkulla och blåklint. Foton: Anders Lekander Natur på Gotland nr 3/2010 5

6 Gamla sorter av spannmål Det är inte bara sällsynta åkerogräs som ska värnas. Även för gamla gotländska sorter av sädesslag pågår olika bevarandeprojekt. Gotlandsråg Några bönder i När behöll länge en gammal sort av råg för eget bruk för att det gav så gott bröd, och för att det passade att odla på de magra och torra åkrarna. Av lantbrukaren Emil Jakobsson, Liffor i När köpte Rolf Jacobsson 1980 något 100-tal kilo, blandade in frön från åkerogräsen klätt och nålkörvel, och startade bevarande pro jektet för gotlandsråg med ogräs. Ogräset råglosta fanns troligen med utsädet från Liffor. Detta projekt rullar ännu med odling på några ställen på Gotland. Eftersom gotlandsråg snabbt förlorar sin grobarhet, måste det odlas, skördas och sås varje år. Råg vindpollineras, rågen ryker, så gotlandsrågen måste odlas långt från andra rågåkrar med modernare sorter för att undvika inkorsning. Gotlandsrågen har unika egenskaper, men odling i kommersiell skala förekommer ännu inte. Sorten kallas numera Gotlandsråg Boge. Gammelvete Här handlar det om den fantastiska historien om fyndet i Ardre. Håkan Hjelm qvist, docent i paleobotanik i Lund letade på 1950-talet efter gamla grödor på Gotland och fick ett tips om Enkornsvete. Foto: Anders Lekander gammelvetet i Ardre. Han kom i sista minuten, för odlingen hade upphört, men det fanns lite rester kvar på en åker. Håkan tog hand om lite vetekorn, odlade upp dessa i Lund och lade det i en frys. Det visade sig att provet innehöll fyra olika, mycket gamla, sorter av vete: enkornsvete, emmer vete, speltvete och staggvete. På 1970-talet odlades hälften av frys lagret upp igen och lades åter i frysen och glömdes bort. Senare fann Bo Hammar detta, tog hälften till Gotland för att provodla det. Sedan gick frysen i Lund sönder och de kvarvarande sädeskornen förstördes! Bo Hammar och Bo-Göran Johansson tog hand om den del Bo tagit till Gotland och så småningom blev det även provodling på Lantbruksuniversitetets försöksstation vid Stenstugu i Endre, och ny säkerhetslagring hos Nordiska Genbanken. Nu har den nybildade föreningen Gutekorn tagit som sin uppgift att odla några av sorterna i större skala och finna en marknad för detta unika vete. Anders Lekander Gotländska insekter som gillar ogräs Överst: blomfluga och humlebagge. Mitten: sliten tistelfjäril. Underst:allmän bastardsvärmare. Nederst: vallmofält. Foton: Björn Hjernquist 6 Natur på Gotland nr 3/2010

7 Program Torsdag 30/9 kl. 19 Vad händer egentligen med klimatet? Ett inlägg i debatten. Föredrag av Wolfgang Brunner. Samarrangemang med Högskolan. Sal B51. Info: Erik Fredag 8/10 kl Handla mat miljövänligt Vi informerar vid Willy:s Visby (Skarphällsgatan 8) som precis har blivit BraMiljöval-butik, och tipsar om hur du kan bli en mer miljömedveten kund. Info: Camilla Lördag 23 okt kl. 13 Höstvandring i Sigurds skog i Ala Samling vid kyrkan. Ta med matsäck. Info: Sigurd Söndag 31/10 kl. 13 Närnaturguidning på Galgberget Kärleksstigen Naturvandring med Anders Lekander i omväxlande Visby-nära natur. Samling vid Galgen. Ta med matsäck. Info: Anders Onsdag 24/11 kl. 19 Medlemskväll med bildvisning och kaffe Björn Hjernquist visar bilder och sedan bjuder vi på fika och tillfälle att träffa styrelsen. Plats: Vibble Gård. Info: Bengt Söndag 16/1 kl.11 Vinterekologi för natursnokar Familjeutflykt. Samling vid St Karlsö-parkeringen i hamnen Klintehamn. Ta med matsäck. Info: Anncatrin / Havsnätverkshelg Havsnätverket planerar ett möte i Visby 28, 29, 30 januari Tema övergödning och fiskbestånd i Östersjön. Info: Erik Steglits på åkertistel Natur på Gotland nr 3/2010 7

8 Naturskyddsföreningen Gotland c/o Anncatrin Hjernquist Snoder Sproge Klintehamn 8 Natur på Gotland nr 3/2010

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 för Naturskyddsföreningen Gotland

Verksamhetsberättelse 2015 för Naturskyddsföreningen Gotland 2016-02-22 1/5 Verksamhetsberättelse 2015 för Naturskyddsföreningen Gotland Årsstämman 2015 Årsstämman ägde rum på Toftagården den 28 mars. 35 röstberättigade medlemmar deltog i mötet plus några barn och

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Plustrafik Gotland. Spara broschyren! TURLISTA OCH INFORMATION FRÅN GOTLANDS KOMMUN

Plustrafik Gotland. Spara broschyren! TURLISTA OCH INFORMATION FRÅN GOTLANDS KOMMUN TURLISTA OCH INFORMATION GOTLANDS KOMMUN Plustrafik Gotland TAXI ELLER BUSS OCH 90 SOCKNAR PÅ GOTLAND. GÄLLER 2002-08-19 S VIDARE Spara broschyren! VÄLKOMMEN PLUSTRAFIKEN Plustrafiken, det som tidigare

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Naturguidningar på Gotland oktober-december 2015

Naturguidningar på Gotland oktober-december 2015 Naturguidningar på Gotland oktober-december 2015 I det här programmet har naturum Gotland sammanställt naturguidningar och naturvandringar som arrangeras av olika organisationer med naturanknytning. Arrangörerna

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Hur en gammal kultursort av vete hittade mig!

Hur en gammal kultursort av vete hittade mig! Folkärna Speltvete Hur en gammal kultursort av vete hittade mig! En kultur historia som började som en gåva från ovan En osannolikhet som ingen riktigt vill/ville tro på En husvagn som ville ut från vinterförvaring

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Program för länsstämmohelg 2008

Program för länsstämmohelg 2008 Program för länsstämmohelg 2008 Tid: Fredag-söndag 11-13 april 2008 Plats: Kalix folkhögskola Fredag 18.00-22.00 Välkommen! Introduktion med fika. Hur många VD-löner får man om man bygger ut en utterbäck?

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Nr 7 Juli 2011 www.sanda-gotland.net

Nr 7 Juli 2011 www.sanda-gotland.net Sandpappret Nr 7 Juli 2011 www.sanda-gotland.net SENSOMMARDANS I SANDA PARKEN Lördagen den 13 Augusti Gammeldans 15:00-18:00 till Kalle Jacobsson kvartett Grillbuffè ca 19:00 Dans 20:30-01:00 till DEAL

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Välkomna till höstens aktiviteter Vi hälsar välkommen till aktiviteterna. Höst- och vinterprogram

Välkomna till höstens aktiviteter Vi hälsar välkommen till aktiviteterna. Höst- och vinterprogram Välkomna till höstens aktiviteter Vi hälsar välkommen till aktiviteterna. Höst- och vinterprogram 2015 Naturskyddsföreningen i Sollentuna Vilka är vi? Naturskyddsföreningen Sollentuna är en lokalkrets

Läs mer

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5 Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015 TVÄRVILLKOR Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015 Ändring av nitratförordningen 1261/2015 - Punkterna om tvärvillkor som trädde i kraft 16.10.2015 : Undantag

Läs mer

KLUBBMÄSTERSKAP ÅRSMÖTEN AFTERWORK ELLER CATERING HÄSTFOTVÅRD NYHET HOS VARGEN STOPP FÖR SKOTERBUSAR CS HÄST & FRITID Sida 1

KLUBBMÄSTERSKAP ÅRSMÖTEN AFTERWORK ELLER CATERING HÄSTFOTVÅRD NYHET HOS VARGEN STOPP FÖR SKOTERBUSAR CS HÄST & FRITID Sida 1 Årgång 9 Nr 2 Mars 2006 KLUBBMÄSTERSKAP ÅRSMÖTEN AFTERWORK ELLER CATERING HÄSTFOTVÅRD NYHET HOS VARGEN STOPP FÖR SKOTERBUSAR CS HÄST & FRITID Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet

Läs mer

Aktivitetskalender Du hakar väl på!

Aktivitetskalender Du hakar väl på! Aktivitetskalender 2018 Du hakar väl på! Hej hembygdsvänner och sockenbor! Denna kalender är inte ett ordinarie Tingstädeblad - det kommer två Tingstädeblad som vanligt under hösten. Detta är information

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

Grund- och förgröningsstöd

Grund- och förgröningsstöd Grund- och förgröningsstöd 2018 Grundstöd Uppskattat värde på stödrättigheternas enhetliga del i AB-området 121,72 euro/ha Stödberättigande areal är all jordbruksmark -> åkrar, permanenta grödor samt permanenta

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Skövde Fågelklubb. Program våren 2015. www.skovdefagelklubb.se. Foto: K-O Hvass

Skövde Fågelklubb. Program våren 2015. www.skovdefagelklubb.se. Foto: K-O Hvass Skövde Fågelklubb Program våren 2015 Foto: K-O Hvass www.skovdefagelklubb.se Skövde Fågelklubb Adressen är Norra Bergvägen 21, Skövde, detta är också vår klubblokal. Banggiro är: 489-7930 Post skickas

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa

Läs mer

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att

Läs mer

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap 190214 Träd fick ej finnas vid åkerkanten -de suger näring och vatten av grödorna Träden skuggar och kyler - grödorna växer sämre.. Träden

Läs mer

PROGRAM NATURUM FALSTERBO MAJ AUGUSTI INKL. FALSTERBO BIRD SHOW ÖPPET MAJ: ONS SÖN KL 11 16 JUNI JULI AUGUSTI: ALLA DAGAR KL 10 17

PROGRAM NATURUM FALSTERBO MAJ AUGUSTI INKL. FALSTERBO BIRD SHOW ÖPPET MAJ: ONS SÖN KL 11 16 JUNI JULI AUGUSTI: ALLA DAGAR KL 10 17 FOTO NATURUM FALSTERBO PROGRAM NATURUM FALSTERBO ÖPPET MAJ: ONS SÖN KL 11 16 JUNI JULI AUGUSTI: ALLA DAGAR KL 10 17 MAJ AUGUSTI INKL. FALSTERBO BIRD SHOW Välkommen till naturum Falsterbo. Naturum är en

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och

Läs mer

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget RESTAURERINGSPLAN 1(3) 2012-02-16 D nr: Naturvårdsenheten Jens Montelius Risberg Direktnr 023-818 24 Faxnr 023-813 31 jens.montelius.risberg@lansstyrelsen.se Ansvarig för dokumentet: Datum Ändring Signatur

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019 Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike

Läs mer

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Skövde Fågelklubb. Skövde Fågelklubbs styrelse Klubbens lokal ligger på Norra Bergvägen 21 i Skövde.

Skövde Fågelklubb. Skövde Fågelklubbs styrelse Klubbens lokal ligger på Norra Bergvägen 21 i Skövde. Skövde Fågelklubb Klubbens lokal ligger på Norra Bergvägen 21 i Skövde. Medlem i klubben blir man genom att för enskilt medlemskap sätta i 150 kr på bankgiro: 489-7930, för familjemedlemskap 200 kr och

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Katrineholms åtta ansvarsarter

Katrineholms åtta ansvarsarter Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr. 2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren

Läs mer

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar 59 Betodling i Danmark och Sverige myter och sanningar Del 1 Sockerskördarna ligger högre i Danmark än i Sverige. Det är lika bra att få det sagt med en gång. Det är i och för sig inget konstigt med det.

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan

Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan Nr.3 2014 Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan * 22 sept. Endre IF och Endre IF Ungdom har årsmöte i Endre bygdegård kl.18.00. Välkomna! * 4 okt. Loppis i Endre bygdegård. Se

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun

Läs mer

Kära medlem i Naturskyddsföreningens Örebrokrets!

Kära medlem i Naturskyddsföreningens Örebrokrets! Kära medlem i Naturskyddsföreningens Örebrokrets! Vi samkör i höst med Hopajolas/Länsstyrelsens månadens reservat, samt Karlskogakretsen. Info om höstprogrammet hittar du här, och på vår facebooksida.

Läs mer