Nr Natur. på Gotland

Transkript

1 Nr Natur på Gotland Natur på Gotland nr 3/2010 1

2 Natur på Gotland Nr Årgång 26 Medlemstidning för Naturskyddsföreningen Gotland Adress: Natur på Gotland c/o Anncatrin Hjernquist Sproge Snoder Klintehamn Plusgiro: Org. nr.: E-post: @telia.com Hemsida: Redaktör, ansvarig utgivare & layout: Björn Hjernquist Redaktion: Anders Lekander, Annika Jörnemark, Erik Rudstedt, Tord Porsne Författarna svarar själva för inne hållet i sina artiklar. Prenumeration: Medlemmar erhåller Natur på Gotland gratis: fyra nummer per år. Övriga kan prenumerera genom att betala in 150 kronor på plusgirokonto Framsida: Grönbena ingen häckfågel, men en av Gotlands vanligaste vadare på vår och höst söker föda i Snoderviken bland gula tuvor med kotula. Kotula är en ovanlig växt som bara finns på några få platser i landet. Arten har spritts med fåglar från Sydafrika till Holland och vidare till Gotland, kanske med gässen. Baksida: Cikoria. Denna och motstående sida: Ovädret drar upp över Gotland sett från Lilla Karlsö. Foton om inte annat anges: Björn Hjernquist Tidningen är tryckt 2010 hos Alfa Print AB, Sundbyberg i 900 ex. ISSN Naturskyddsföreningen Gotland Styrelse: Anncatrin Hjernquist, ordf. tel: , mobil: Camilla Djurberg, v.ordf Annika Jörnemark, sekr Per Jörneus, kassör Magnus Jönsson Erik Rudstedt Arnd Rüger Suppleanter: Göran Berntsson Sara Eliason Anders Lekander Ann Pettersson Lars Södergren Bengt Unnerfelt Natur på Gotland nr 3/2010

3 Oväder D u håller nu i höstens kortnummer av Natur på Gotland. Nästa fylligare nummer beräknas utkomma kring den första december. Då tar vi upp fiskproblem i Östersjön, galler, sköldlöss, kustskydd, frågor om Lilla Karlsö, KRAVodling och en del annat. Vi kommer att fortsätta och utveckla analyser av natur- och miljövårdens situation externt och internt som inleddes med Eriks ledare i förra numret. Har du intressanta ämnen till kommande nummer av tidningen att föreslå är du välkommen eller om du har spännande eller vackra bilder som du vill bidra med. Jag befann mig på Lilla Karlsö när sommarens häftigaste oväder drog fram över Östersjön och nådde Gotland den 17 juli. Vi fick i all hast avbryta den förevisning av fårklippning som pågick. Besökarna fick ta skydd i Naturmuseet. Strömmen slogs ut på Gotland, affärer fick stänga, men det märkte vi naturligtvis inget av på Lillön där det enbart finns el från solceller. Det var en mäktig naturupplevelse med en mörk molnfront som växte upp från söder och hastigt fick en solig dag att övergå i mörkt skyfall. Regn så kraftfullt att vågorna lade sig. Havet blev blygrått och platt med miljoner gropar av stormregnet - nederbörden 62 mm uppmättes invid kusten. Vår egen mätare rann över. Och otaliga blixtar. En slog ner i vattnet mellan bryggan och husen. Regn och åska är inget ovanligt, men denna gång var det speciellt. Ovädret blev som ett föremål man såg i fjärran på den fria horisonten och som obönhörligen vällde fram. Det är befriande med sådana tillfällen och känslan av att det är naturen som råder. Ovädret kan lite symboliskt även få gälla för andra händelser. Vad gäller den hotande kalkbrytningen i Bunge väntar vi fortfarande på besked om Högsta Domstolen ska ta upp ärendet till prövning eller ej. Vi vet dock att Nordkalk ljög vid förhandlingarna i Miljööverdomstolen. Det finns alternativa kalkförekomster. Bolaget har nyligen köpt in en fastighet för ändamålet på mellersta Gotland. Natur på Gotland nr 3/2010 Till råga på eländet har nu Svenska Mineral lämnat in en begäran om att få hugga bort kalkberget öster om Bästeträsk / Ojnareskogen. En framgång var dock att exploateringshotet mot Hällarna i form av kommunens planerade bygge av en arenahall är undan röjt. Och så har vi haft ett val. Förlorare här på ön blev allianspartierna och framför allt Centerpartiet. Förhoppningsvis kan det förändrade politiska läget medföra en mer återhållsam exploatering av öns kuster än den vi sett de senaste åren och en avmattning av den industrialiseringen av öns värdefulla stränder och naturområden som skett. Vi har stora förväntningar på att en ny politisk majoritet ska tänka mer grönt och långsiktigt. I debatten inför årets riksdagsval hamnade miljöfrågorna i bakgrunden. Vi på Gotland bjöd in Miljöpartiets ledning (riks och lokal) till samtal om Östersjömiljön på Lilla Karlsö. Vi fick möjlighet att berätta om våra erfarenheter av övergödningen och även larma om bristen på fisk i Östersjön. Fiskbiomassa har minskat dramatiskt under de senaste 35 åren utan att någon bryr sig. Främst är det skarpsill och strömming som minskat. Dessa frågor hoppas vi kunna behandla på ett seminarium med föreningens havsnätverk i början av nästa år för att därmed lyfta detta problem. Under träffen med Miljöpartiet kunde vi också slå ett slag för strandbete. En oerhört viktigt naturvårds insats för att bevara de säregna strandmiljöerna. Tyvärr målas strandbetet felaktigt ut som ett stort miljöproblem för att det skulle bidra till övergödning av Östersjön. Det stämmer inte. Jag har räknat på vad strandbetet på Gotland ger för tillskott av kväve till havet. Det handlar om ynka 0,11 % av de kväve som når Öster sjön från de gotländska jordbruket! En belastning Östersjön lätt klarar av. Så hjälp till att propagera för strandbetets naturvårdsbetydelse något som känns särskilt rätt i år, som är den biologiska mångfaldens år. Björn Hjernquist / red 3

4 Vi odlar ogräs G öran och Carina Berntsson är jordbrukare i Burs som odlar ogräs och får betalt för det. Deras huvudverksamhet är grisuppfödning och växtodling med inriktning på morötter. Företaget odlar drygt 100 hektar åkermark. Samtidigt är Carina och Göran intresserade av att verksamheten ska ske så miljövänligt som möjligt. Därför var det naturligt för dem att svara på ett brev som kom från Länsstyrelsen och som gällde skötsel av deras åkrar, där det fanns ovanliga åkerogräs. I Länsstyrelsens register fanns redan tidigare uppgift om gamla ogräs som växte på deras åkrar. När Länsstyrelsen förnyade inventeringen hittades de hotade arterna; nålkörvel, åkerranunkel, sommarklynne och småtörel tillsammans med riddarsporre, sminkrot och sydsmörblomma. Just dessa åkrar var så intressanta att när det ordnades ogräskurs för hela landets länsstyrelser valde man att besöka dessa, berättar Göran med stolthet. Och så blev det skötselplan inom ramen för EU-stödet Utvald miljö - bevarande av hotade åkerogräs och avtal för 7 hektar av åkermarken från och med 2010 och fem år framöver. Att odla ogräs innebär att man sköter åkern som förr. Den måste brukas: sås, plöjas och skördas, och kan inte lämnas för fäfot. Men det finns naturligtvis restriktioner. De får inte använda kemiska bekämpningsmedel och inte gödsla med konstgödsel och vid sådden ska det vara lite glesare än normalt mellan plantorna, så att ogräset får plats. Längs åkerkanten ska man lämna en zon på 1-2 meter där man inte sår någon gröda alls, men som man ändå måste plöja och harva. När vi går på Göran och Carinas åkrar slås man av frågor om skötseln. På flera håll verkar vanliga ogräs ta över och föryngringen av de hotade arterna är sparsam. Här behöver man nog experimentera en del för att hitta rätt drifsform för långsiktigt uthållig ogräsodling. Kanske missgynnas de ovanliga ogräsfröna ändå, trots vår välvilja säger Göran fundersamt. Kanske måste man använda utsäde från ogräsåkern för att få bättre spridning på ogräsfröna från år till år. Det var så det gick till förr. Göran, som sedan länge varit intresserad av natur- och miljövårdsfrågor, menar att många inte vet vad som är bäst när det kommer till rent praktiska frågor kring hur man ska ska bruka markerna på ett uthålligt, miljövänligt sätt. Det som förefaller rätt i läroboken kan ofta vara fel i praktiken. Det behövs mycket mer debatt där folk som har praktisk erfarenhet får göra sina röster hörda. Göran valdes i år in i styrelsen för Naturskyddsföreningen Gotland som suppleant. Björn Hjernquist 4 Natur på Gotland nr 3/2010

5 OGRÄSODLING Effektivare bekämpningsmetoder, med kemiska bekämpningsmedel och effektivare rensning av utsädet, har medfört att flera växtarter som tidigare var svåra åkerogräs nu nästan helt försvunnit. Även intensivare brukande med stora gödselgivor och tätare sådd har gjort att många åkerogräs har svårt att klara sig. Därför finns det sedan några år tillbaka ett särskilt EU-stöd för att bevara ogräs: Utvald miljö - bevarande av hotade åkerogräs. På Gotland utgår stödet till 26 hektar. Betalningen är 4000 kr/ha, vilket innebär att det betalas ut drygt kronor per år. Ersättningen är fördelad enligt följande: socken antal brukare Burs 3 Havdhem 1 Vamlingbo 2 Näs 1 Fröjel 1 Utöver detta finns det några lantbrukare på Fårö och Bungemuseet som odlar allmogeåkrar utan att ingå i ersättningssystemet. Länsstyrelsen arbetar främst med arter som ingår i åtgärdsprogrammet för hotade åkerogräs: nålkörvel, spjutsporre, åkermadd, sanddådra, korndådra, åkerranunkel, klätt, råglosta, småtörel, sommarklynne och kalvnos och taggkörvel som dock främst förekommer utanför åkermark. I åtgärdsprogrammet fastställs av staten för olika arter är det långsiktiga målet mycket högt ställt: Alla de rödlistade åkerogräsen ska år 2015 finnas och bevaras i livskraftiga bestånd. I vart och ett av länen skall åtminstone de arter som förekom i respektive län år 2007/2008 och som har en historia som bofasta där, finnas i livskraftiga bestånd. Bevarandet sker genom aktiva åtgärder som individuellt utformade avtal med enskilda brukare och genom odling av ogräsen i allmogeåkrar. Med livskraftiga bestånd avses att alla arter har minst 100 varaktiga förekomster inom länet. En arts närvaro på en och samma gård räknas i allmänhet som en förekomst, även om arten finns i flera av gårdens åkrar. I praktiken finns det dock inte medel till att bevara så stora arealer. Det finns en ganska begränsad pott med pengar inom utvald miljö, som inte bara omfattar ogräsåkrar, utan en mängd olika viktiga åtgärder, till exempel ängen med för mycket träd enligt de vanliga stöden. Oskar Kullingsjö som ansvarar för projekten på Länsstyrelsen hoppas att Länsstyrelsen kan få med några tiotals hektar till, så projektet kommer upp i ca 50 hektar totalt. Det är önskvärt att få lite mer geografisk spridning, främst åkrar på norra delen av ön och fler lokaler för några av arterna. Det mest akuta hotet mot många av arterna är att det odlas så mycket vall. Ogräsen kan inte konkurrera i täta vallar och i synnerhet på norra Gotland har de hotade arterna försvunnit från flera ställen som tidigare varit mycket rika. Många av arterna skulle annars kunna klara sig med ganska små åtgärder, t.ex. att man lämnar någon meter i kanterna av åkrarna som man inte besprutar och gödslar. Klätt och råglosta, vars frön kommer med skörden, kräver också att man använder orensat utsäde för att klara sig, och dessa finns i stort sett bara i allmoge åkrar idag. Red./Fakta från Oskar Kullingsjö, Länsstyrelsen Hotade ogräs med början överst: Klätt - ensam blomm. Fält med klätt. Nålkörvel. Åkerranunkel i fröställning. Nederst: kornvallmo åker med klätt, åkerkulla och blåklint. Foton: Anders Lekander Natur på Gotland nr 3/2010 5

6 Gamla sorter av spannmål Det är inte bara sällsynta åkerogräs som ska värnas. Även för gamla gotländska sorter av sädesslag pågår olika bevarandeprojekt. Gotlandsråg Några bönder i När behöll länge en gammal sort av råg för eget bruk för att det gav så gott bröd, och för att det passade att odla på de magra och torra åkrarna. Av lantbrukaren Emil Jakobsson, Liffor i När köpte Rolf Jacobsson 1980 något 100-tal kilo, blandade in frön från åkerogräsen klätt och nålkörvel, och startade bevarande pro jektet för gotlandsråg med ogräs. Ogräset råglosta fanns troligen med utsädet från Liffor. Detta projekt rullar ännu med odling på några ställen på Gotland. Eftersom gotlandsråg snabbt förlorar sin grobarhet, måste det odlas, skördas och sås varje år. Råg vindpollineras, rågen ryker, så gotlandsrågen måste odlas långt från andra rågåkrar med modernare sorter för att undvika inkorsning. Gotlandsrågen har unika egenskaper, men odling i kommersiell skala förekommer ännu inte. Sorten kallas numera Gotlandsråg Boge. Gammelvete Här handlar det om den fantastiska historien om fyndet i Ardre. Håkan Hjelm qvist, docent i paleobotanik i Lund letade på 1950-talet efter gamla grödor på Gotland och fick ett tips om Enkornsvete. Foto: Anders Lekander gammelvetet i Ardre. Han kom i sista minuten, för odlingen hade upphört, men det fanns lite rester kvar på en åker. Håkan tog hand om lite vetekorn, odlade upp dessa i Lund och lade det i en frys. Det visade sig att provet innehöll fyra olika, mycket gamla, sorter av vete: enkornsvete, emmer vete, speltvete och staggvete. På 1970-talet odlades hälften av frys lagret upp igen och lades åter i frysen och glömdes bort. Senare fann Bo Hammar detta, tog hälften till Gotland för att provodla det. Sedan gick frysen i Lund sönder och de kvarvarande sädeskornen förstördes! Bo Hammar och Bo-Göran Johansson tog hand om den del Bo tagit till Gotland och så småningom blev det även provodling på Lantbruksuniversitetets försöksstation vid Stenstugu i Endre, och ny säkerhetslagring hos Nordiska Genbanken. Nu har den nybildade föreningen Gutekorn tagit som sin uppgift att odla några av sorterna i större skala och finna en marknad för detta unika vete. Anders Lekander Gotländska insekter som gillar ogräs Överst: blomfluga och humlebagge. Mitten: sliten tistelfjäril. Underst:allmän bastardsvärmare. Nederst: vallmofält. Foton: Björn Hjernquist 6 Natur på Gotland nr 3/2010

7 Program Torsdag 30/9 kl. 19 Vad händer egentligen med klimatet? Ett inlägg i debatten. Föredrag av Wolfgang Brunner. Samarrangemang med Högskolan. Sal B51. Info: Erik Fredag 8/10 kl Handla mat miljövänligt Vi informerar vid Willy:s Visby (Skarphällsgatan 8) som precis har blivit BraMiljöval-butik, och tipsar om hur du kan bli en mer miljömedveten kund. Info: Camilla Lördag 23 okt kl. 13 Höstvandring i Sigurds skog i Ala Samling vid kyrkan. Ta med matsäck. Info: Sigurd Söndag 31/10 kl. 13 Närnaturguidning på Galgberget Kärleksstigen Naturvandring med Anders Lekander i omväxlande Visby-nära natur. Samling vid Galgen. Ta med matsäck. Info: Anders Onsdag 24/11 kl. 19 Medlemskväll med bildvisning och kaffe Björn Hjernquist visar bilder och sedan bjuder vi på fika och tillfälle att träffa styrelsen. Plats: Vibble Gård. Info: Bengt Söndag 16/1 kl.11 Vinterekologi för natursnokar Familjeutflykt. Samling vid St Karlsö-parkeringen i hamnen Klintehamn. Ta med matsäck. Info: Anncatrin / Havsnätverkshelg Havsnätverket planerar ett möte i Visby 28, 29, 30 januari Tema övergödning och fiskbestånd i Östersjön. Info: Erik Steglits på åkertistel Natur på Gotland nr 3/2010 7

8 Naturskyddsföreningen Gotland c/o Anncatrin Hjernquist Snoder Sproge Klintehamn 8 Natur på Gotland nr 3/2010