PROJEKTiL Slutrapport

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Syfte Bakgrund Projektnytta 6 2 PROJEKTORGANISATION Projektorganisation Organisationsschema 9 3 PROCESSER OCH METODER Målen 9 4 UTFALL RESULTATMÅL 10 5 UTFALL TIDPLAN 11 6 UTFALL KOSTNADER, INKLUSIVE RESURSER 11 7 INDIKATION EFFEKTMÅL 12 8 ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKT FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 9 FORTSATT ARBETE FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 10 ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 11 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET 15 2 (18)

3 13 REFERENSER CHECKLISTOR 17 3 (18)

4 1 Grundläggande information (Avsnitten 1.1 till 1.3 kan kopieras från Projektdirektiv och Projektplan) 1.1 Syfte Syftet med projektet är att öka kontinuiteten i eftervården samt ge förutsättningar till en mer individanpassad vård. Genom att den nyförlösta kvinnan följs upp, vid upprepade tillfällen, av samma barnmorska som följt henne under graviditeten ökar tryggheten hos kvinnan och ökar förutsättningen att hon får vård och stöd vid behov. Eftersom kvinnan själv inte behöver ta initiativ och boka eftervårdsbesök, utan blir kontaktad av sin barnmorska, förväntas andelen kvinnor som genomför eftervårdsbesök att öka. Genom att öka antalet eftervårdsbesök öka möjligheten för barnmorska att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa samt möjlighet att kontrollera bristningar, bedöma knipförmåga och ge amningsstöd. Genom att snabbare upptäcka behov kan kvinnan hänvisas till rätt instans och få adekvat vård i ett tidigt skede. Om projektet faller väl ut kan man komma att arbeta fram en ny arbetsmodell för vård efter förlossning. 1.2 Bakgrund I april 2017 publicerade Socialstyrelsen en kartläggning av hur vården efter förlossning ser ut i Sverige. Uppdraget är en del av pågående satsningar för att stärka kvinnors hälsa och uppnå en mer jämlik, jämställd och kunskapsbaserad vård. Det finns ett glapp i vårdkedjan efter att mamma och barn har lämnat sjukhuset och det är otydligt vart nyförlösta kvinnor ska vända sig vid fysiska eller psykiska problem efter förlossningen när en vecka har passerat och sjukhusen/bb inte längre ansvarar för vården (1). Socialstyrelsen bedömer att rutiner behöver skapas för att kvinnors behov av stöd och vård efter hemgång från sjukhuset ska uppfyllas. Det behövs en tidigare uppföljning än vad som erbjuds idag samt uppföljning vid fler tillfällen för att identifiera kvinnor som har behov av amningsstöd och kvinnor som har psykiska eller fysiska komplikationer efter förlossningen. Tillgången till stöd och vård behöver 4 (18)

5 förbättras. Ett sätt att förbättra uppföljningen, vården och stödet som erbjuds kvinnor den närmsta tiden efter förlossning kan vara att mödrahälsovården får ett utökat uppdrag för att följa upp kvinnors hälsa samt erbjuda stöd och vård utifrån individuella behov (1). En fördel med detta alternativ är att barnmorskan inom mödrahälsovården redan haft kontakt med kvinnan eller föräldrarna under hela graviditeten. Det kan bidra till ökad trygghet och kontinuitet i vårdkedjan, och även ge bättre förutsättningar för att identifiera och tillgodose kvinnor som behöver stöd eller vård efter förlossningen. Förekomst av psykisk ohälsa skiljer sig inte mellan kvinnor som är gravida, mot de som inte är gravida i motsvarande ålder. Ungefär 5% av kvinnorna insjuknar i en behandlingskrävande depression efter förlossningen, fler har mildare depressiva symtom. Psykisk sjukdom under graviditet är förknippad med högre risk för förtidig förlossning och tillväxthämning. Kvinnor med psykisk sjukdom i anamnesen bör betraktas som obstetriska riskpatienter (2). Risken att återinsjukna i svår recidiverande depression under den perinatala perioden beräknas till cirka 40 %, även om kvinnan varit besvärsfri under många år (3). Vid inskrivningssamtalet screenar barnmorskan för psykisk ohälsa enligt riktlinjer (4). Den psykiska hälsan följs därefter under hela graviditeten och vid eftervårdsbesöket. Medelvårdtiden efter vaginal förlossning var 2015 drygt två dygn (1). I Uppsala finns BB på väg, en enhet med barnmorskor som erbjuder hembesök när familjen har åkt hem före 72 timmar efter förlossningen (5). När denna kontakt är avslutad blir familjen kontaktad av barnhälsovården som vanligtvis gör ett hembesök inom 1 2 veckor efter barnets födelse. Därefter träffar barnhälsovården ena eller båda av barnets föräldrar i samband med regelbundna mottagningsbesök på barnavårdscentralen. Omkring 6 8 veckor efter barnets födelse bör barnhälsovården erbjuda alla nyblivna mammor screening för depressionssymtom med Edinburgh postnatal depressive scale (EPDS) (1). Eftervårdsbesök utförs oftast av den barnmorska kvinnan träffat på barnmorskemottagningen under graviditeten, cirka 6 12 veckor efter förlossningen. 5 (18)

6 Besöket ingår i det medicinska basprogrammet för gravida och ska erbjudas alla kvinnor som fött barn (6). Av de kvinnor som födde barn 2016 och är registrerade i Graviditetsregistret hade 77 % varit på eftervårdsbesök inom fyra månader efter förlossningen. Samma siffra noteras för Region Uppsala. Rökare avstår oftare eftervårdsbesöket, liksom lågutbildade, kvinnor under 20 år och kvinnor med födelseland utanför Norden (2). Vid en komplicerad graviditet eller förlossning erbjuds även ett besök hos specialistläkare. Besök hos mödrahälsovårdsbarnmorska ska innehålla (6): utvärdering av psykiskt hälsotillstånd samtal om förlossningsupplevelsen amningsstöd uppföljning av samtal om levnadsvanor - preventivmedelsrådgivning -gynekologisk undersökning med bedömning av eventuella bristningar och knipförmåga mätning av blodtryck, hemoglobin, vikt, urinsticka Det varierar hur rutinerna ser ut för bokning av eftervårdsbesök. Vid Samariterhemmets barnmorskemottagning informerar barnmorskan kvinnan om syftet med eftervårdsbesöket och uppmanar henne att själv boka ett besök efter att barnet är fött. Barnmorskan skickar ut en påminnelse om att boka eftervårdsbesök någon vecka efter att barnet är fött. Mödrahälsovårdsenheten i Uppsala genomför under hösten 2017 en utbildningssatsning för barnmorskor i Primärvården med fokus på psykisk ohälsa och förebyggande av bristningar. Genom tydliga samarbeten och ökade kunskaper är målet att få fler kvinnor att komma på eftervårdsbesök. 1.3 Projektnytta 6 (18)

7 Utveckling av dagens eftervårdsmodell som innehåller ett besök 6 12 veckor efter förlossning som kvinnan själv bokar. I projektet kommer barnmorskan att ringa upp kvinnan cirka en vecka efter förlossning och tillsammans med henne göra en individuell planering av eftervården. Möjlighet till ytterligare ett besök som bokas in redan 2 3 veckor efter förlossningen kommer att finnas som komplement till det redan idag förekommande eftervårdsbesöket 6-12 veckor efter förlossningen. Eftervårdsbesöken kommer att fokusera på att upptäcka tecken på psykisk ohälsa, kontrollera eventuella bristningar, identifiera skador på bäckenbotten samt på förlossningsupplevelse och amning. Eftervårdsbesöken samt telefonkontakten syftar till att ge en mer personanpassad och förbättrad eftervård samt ökad kontinuitet i vårdkedjan. 2 Projektorganisation 2.1 Projektorganisation Mödrahälsovårdsenheten MHV enheten MHV enheten Samariterhemmet Delprojekt Delprojekt 7 (18)

8 Projektmedlemmar 5barnmorskor xx Projektmedlemmar Xx Xx xx Projektmedlemmar Xx Xx xx 8 (18)

9 2.2 Organisationsschema Roll Namn Verksamhet Ansvar Projektägare/beställare Mödrahälsovårdsenheten Kvinnosjukvård Styrgrupp Mödrahälsovårdsenheten Kvinnosjukvård Referensgrupp Projektmedlemmar Samariterhemets Primärvård Kontakt info 3 Processer och metoder Ej aktuellt 3.1 Målen Mål 1-Att utarbeta en modell för en individuellt planerad eftervård som erbjuder möjlighet till tidig kontakt och vid behov ytterligare ett eftervårdsbesök i närtid efter förlossningen. Mål 2-Att samtliga kvinnor i projektet ska kontaktas av sin barnmorska för att erbjudas en individuell planering av eftervården. Mål 3-Att öka antalet kvinnor som genomför eftervårdsbesök från 75% till det nationella målvärdet 85%. Exempel Resurs Resurs 9 (18)

10 Tid Resultat Tid Resultat Projektstart Projektslut 4 Utfall resultatmål Tidsplan och genomförande genomförs en planeringsdag för samtliga barnmorskor på Samariterhemmets barnmorskemottagning med genomgång av rutiner inför projektet. Skriftlig information om projektet delas ut till de blivande föräldrarna före förlossning (i graviditetsvecka 35-37) se bilaga 1. Under perioden januari-maj 2018 ringer patientansvarig barnmorska upp sina kvinnor cirka en vecka efter att de kommit hem efter förlossningen. Till kvinnor som inte talar svenska kommer telefontolk att användas. Varje månad kommer en lista från Huldra att skrivas ut med namn på de kvinnor som är beräknade att föda. Därefter kommer en barnmorska två gånger i veckan att titta i Cosmic vilka kvinnor som fött. Kvinnan erbjuds ett besök hos barnmorska 2-3 veckor efter förlossningen samt ett besök efter ca 12 veckor. Urvalet går till så att de kvinnor som själva önskar ett tidigarelagt besök får det, men även de där barnmorskan identifierar behov och rekommenderar ett tidigare besök. Vad som ska ingå i respektive besök kommer vi att sammanställa på planeringsdagen samt utformning av checklista/mall för telefonsamtalet, se bilaga (18)

11 5 Utfall tidplan Utvärdering av tidplanen Planeringsdagen genomfördes. Skriftlig information delades ut enligt planering. Telefontolk vid telefonsamtal blev för krångligt att genomföra. Man skulle då genomföra ett trepartssamtal och det gick inte då man inte kunde planera för när samtalet skulle ske. Dessa kvinnor exkluderades därför. Detta måste lösas inför ett genomförande. Det var tidsödande att använda listan från Huldra. En barnmorska hade två gånger i veckan cirka en halvtimme avsatt för att ta reda på vilka som var förlösta. Detta behöver lösas på ett bra sätt så att man vet när kvinnorna blir förlösta. När kvinnan var förlöst fick aktuell barnmorska en RP-blankett och kunde ringa upp. För detta hade vi avbokat tid i tidböckerna. Ibland kunde det vara svårt att få tag i kvinnan. Det var även ett högt tryck på mottagningen som gjorde att vi fick ringa på tid som egentligen inte fanns. Det gick relativt bra att boka in en extra efterkontroll för de som behövde det. 6 Utfall kostnader, inklusive resurser Planerad ekonomi för projektet Eftervård Samariterhemmets barnmorskemottagning Lön barnmorska 20% 7 månader (3 månader före och 4 månader efter projekt) inkl sociala avgifter = kr 172 telsamtal x 0,75 tim = 129 tim 172 extra eftervårdsbesök x 1 tim = 172 tim Totalt (telsamtal och besök) 301 tim blir ca 100% barnmorska i 2 månader (fördelat på 6 månader under projektets gång) lönekostnad kr (inkl sociala avgifter) Besöksersättning 172 besök x 372 kr = kr Ersättning telsamtal 172 samtal x 186 kr (schablon) Planeringsdag kr inkl lunch Laptop från IT kr för 12 mån Total kostnad är kr avrundat till kr 11 (18)

12 Efterkalkyl Lön barnmorska 20% 7 månader (3 månader före och 4 månader efter projekt) inkl sociala avgifter = kr 119 telefonsamtal x 0,75 tim = 89,25 tim 33 extra eftervårdsbesök x 1 tim = 33 tim 25 tim för att kontrollera vilka som är förlösta Totalt (telefonsamtal och besök) ca 150 tim ca 100% barnmorska i en månad Besöksersättning 33 besök x 372 kr = Ersättning telefonsamtal 119 x 186 = Planeringsdag kr inkl. lunch Laptop återlämnades Total kostnad kr (bör kontrolleras av controller Anders Sävneby) 7 Indikation effektmål Sammanfattning av resultat I projektet ringdes 119 kvinnor upp. Av dessa kom 114 på en vanlig efterkontroll vilket motsvarar 96%. En enkät skickades ut till 90 kvinnor, med en svarsfrekvens på 83%. Av kvinnorna i projektet födde 70 % i graviditetsvecka Andelen förstföderskor var 43% och omföderskor 57%. Ålder var år för 86 % av gruppen och 86 % födde spontant vaginalt. Sedan drygt 20 år har Akademiska sjukhuset en välfungerande hembesöksverksamhet, BB vård i hemmet (5). Av kvinnorna i projektet lämnade 45% sjukhuset inom ett dygn och 29% inom två dygn. Majoriteten, 68% av kvinnorna som blev uppringda, upplevde inga problem de första veckorna efter förlossningen. Av de 32% som hade problem var det vanligast med: - behov av stöd för amning, cirka 20 % - smärta i bristning/operationssår - behov av att prata om förlossningsupplevelsen 37 % - 13% av kvinnorna uppgav att de kände sig nedstämda eller hade oro Prevalensen för depression i denna grupp brukar oftast beräknas till 10 15% (3). För majoriteten av kvinnor idag är graviditet och förlossning okomplicerade och det är därför inte förvånande att majoriteten uppgav ett de inte hade problem, eller behov av extra stöd. Trots det uppskattade 98% av de uppringda kvinnorna telefonsamtalet från barnmorska som positivt. Knappt hälften, 44% av kvinnorna uppger att de tackade ja till ett extra besök. 27 kvinnor kom verkligen på ett tidigt besök och det motsvarar 23%. Drygt hälften av dessa, 56% gjorde det för att de ville prata om förlossningsförloppet och sin upplevelse av den. Graviditet och förlossning är en stor händelse och för många finns det ett behov av att samtala kring upplevelsen. Tryggheten ligger i att det är någon man känner och har förtroende för. 12 (18)

13 Kvinnan tillfrågades om hon hade sökt vård någon annanstans för besvär relaterade till att de fött barn och det visade sig att 17% hade gjort det. Av dessa hade knappt hälften sökt vård på gynmottagningen och 38% på amningsmottagningen. Ett av målen med projektet var att öka andelen kvinnor som kommer på efterkontroll. Målvärdet för hur många som kommer på efterkontroll som anges i Mödrahälsovårdens årsrapport för 2017 är 85% kom 81,5% av kvinnorna på ett eftervårdsbesök. Av de som ingick i projektet kom hela 96% på ett eftervårdsbesök. Detta arbetssätt kommer troligen att öka andelen som kommer på efterkontroll. 8 Överlämning/leverans av projekt Projektledare har haft fortlöpande kontakt och avstämningsmöten med, Lena Axén och Birgitta Segeblad på MHV-enheten. Slutprodukten levereras i detta dokument samt muntligt på ett arbetsmöte möte 18/10. Projektansvarig barnmorska har deltagit i arbetsgruppen för att ta fram en Regionövergripande rutin gällande tidig eftervårdskontakt i samband med förlossning. Implementering av den nya rutinen sker i december. Projektansvarig barnmorska kommer då att medverka vid utbildningsdagar för Barnmorskemottagningarna, då rapport om projektet förmedlas för att inspirera kollegor. 9 Fortsatt arbete I förfrågningsunderlag för barnmorskemottagning Region Uppsala har vårdstyrelsen fastställt ändringar för barnmorskemottagning från och med januari Nyförlösta kvinnor kan då kontaktas av sin barnmorska 2 3 veckor efter förlossningen, för uppföljning och rådgivning. Projektet har visat att det finns ett behov av uppföljning även om det inte har inkluderat så många patienter. Det som nu återstår inför implementeringen av den nya rutinen är att skriva riktlinjer och fastställa lokala rutiner för arbetsflöden samt att ta fram en modell för dokumentation och registrering av patient i samarbete med EPJ och PV/IT. Vi behöver också hitta en lösning för att övervaka när kvinnan är förlöst. Kompetensutveckling och fortsatt uppföljning av hur rutinen faller ut kommer vi att fortsätta med. 10 Erfarenheter och observationer Samtliga barnmorskor tyckte att detta var ett mycket stimulerande och tillfredsställande sätt att arbeta på. Flera av barnmorskor som deltog i projektet har efterfrågat kontakten med den nyblivna mamman i närtid efter förlossningen. Med projektet kunde barnmorskan få en uppföljning som ledde till en helhet från inskrivning till efterkontroll. Eller som en kvinna sa det kändes bra att prata med nån som kände mig lite grann i alla fall! Socialstyrelsen har identifierat ett glapp i vårdkedjan efter förlossning. Samtliga kvinnor som blev uppringda av sin barnmorska var mycket nöjda och man såg ett 13 (18)

14 behov hos kvinnan av att få prata med någon som hon träffat förut. Genom att barnmorska och kvinna lärt känna varandra under 7 8 månader har ett förtroende byggts upp. Barnmorskan kan genom ett rådgivande telefonsamtal lättare identifiera psykisk eller fysisk ohälsa hos kvinnan. Brister Barnmorskan behöver få meddelande och detta skulle kunna göras t ex inom ramen för Huldra. Det har ibland även varit svårt att nå kvinnan på telefon. Det krävs information till kvinnorna att barnmorskan kommer att ringa upp. Det är viktigt att tar fram lokala rutiner för övervakning av sina gravida exempelvis måste tid avsättas i tidboken för samtal och efterkontroller. När det gäller kvinnor som inte talar svenska eller engelska är det ett problem hur vi ska nå dessa. Det behöver lösas. Gottsunda barnmorskemottagning genomför just nu ett projekt där man gör hembesök hos dess familjer. Kompetens Kompetensen behöver ökas vad gäller de områden som följs upp, så som undersökning av bristningar och att göra amningsobservationer samt upptäcka och hantera psykisk ohälsa hos kvinna/partner. Kvalitetsförbättringar barnmorskorna i PV kommer troligen att behöva mera utbildning i att genomföra amningsobservationer samt att undersöka bristningar. Organisation det bästa vore om det kunde flaggas i Huldra när en kvinna blir förlöst. Tills vidare kan man fortsätta att boka in kvinnan tills hon är förlöst och inte ta bort bokningen då. I stället ringer man upp kvinnan när hon har den bokade tiden för ett rådgivande samtal. Motivation finns då BM upplever tillfredställelse då de kan ge en bättre uppföljning där det tidigare saknades ett glapp i vårdkedjan. Rutiner för information och rapportering. behöver skapa lokala rutiner för hur vi ska informera kvinnorna om uppföljningen efter förlossningen Mottagare Regionkontoret och vårdstyrelsen som tagit beslut enligt ovan 11 Förslag till förbättringar Det skulle vara bra om det i Huldra flaggas när kvinnorna är förlösta. Det pågår ett separat utvecklingsarbete för det i samarbete med systemägare till Huldra. Förbättra förutsättningarna för barnmorskan att hänvisa eller remittera kvinnor med psykisk ohälsa i regionen. 14 (18)

15 12 Kommentarer från projektet MHV enhetens kommentarer till projektet: - Projektet initierades av MHV-enheten och med stor tillfredställelse togs det emot Samariterhemmets barnmorskemottagning och projektledare Katarina Johansson. Alla barnmorskor var entusiastiska till arbetsmodellen - Redan i ett tidigt skede av projektet kunde MHV-enheten och projektledare se att detta var en modell som var i linje med Socialstyrelsens och SKL:s rapporter. Vi påbörjade därför en dialog med Vårdstyrelsen, att se över möjligheterna till en utökning av basprogrammet. - Projektet har varit stimulerande och förslaget att lägga till en tidig kontakt mottogs mycket positivt när vi har informerade om kommande rutin hos både barnmorskor och chefer. - Det som nu återstår att lösa är den lokala rutinen med att avsätta tid för att kontakta de aktuella kvinnorna och även ha utrymme för att erbjuda en snabb återbesökstid om det är aktuellt. - Den stora utmaningen blir nu att hinna med uppdraget för den enskilda mottagningen. Vissa mottagningar har hög belastning med långt över rekommenderad antal gravida per heltid barnmorska. Andra mottagningar har bemanningsproblem och det finns även mottagningar med lågt tjänsteutrymme av barnmorska. De barnmorskemottagningar som har uppdraget fortsatt vård i hemmet kan också få problem under perioder av många tidiga hemgångar. - Förväntningarna hos kvinnan kan vi idag inte säga så mycket om, vi vet att de kvinnor som blev uppringda uppskattade samtalet och att det fanns ett visst behov av tidigt återbesök. Förmodligen kommer vi behöva utvärdera rutinen i större omfattning för att få en tydligare bild. - När en kvinna identifieras med psykisk ohälsa, psykosociala problem eller behov av stöd för bäckenbotten finns det logistiska utmaningar för att komma vidare. Remissflödet för psykisk ohälsa kommer att ses över av regionen, för att förbättra uppföljning av psykiska besvär. Det är inte heller alla vårdcentraler som har fysioterapeut med kompetens att bedöma bäckenbotten, vilket behöver inventeras. 13 Referenser Referenser ( %85rsrrapport_2016_2.1.pdf). 15 (18)

16 3. 0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR &docId=DocPlusSTYR be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=docplusstyr &docId=DocPlusSTYR-14148) content/uploads/2016/12/modrahalsovard-sexuell-och-reproduktiv-halsa Rev.-Bla-Bok.pdf) 16 (18)

17 14 Checklistor Checklista inför beslut, BP5 JA NEJ Alla ärenden och projekthandlingar är omhändertagna och diarieförda Projektets akt är avslutad Alla erfarenheter och observationer dokumenterade och avrapporterade Projektbiblioteket är uppdaterat med relevanta dokument Avvikelser från planerade mål är dokumenterade Effektmålen är dokumenterade i nyttokalkylen Ansvarig för uppföljningen av nyttoeffekterna är utsedd Nyttouppföljningsmetod är dokumenterad i överenskommelsen för realisering av nytta. Projektet är formellt avslutat Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att GODKÄNNA och avsluta projektet BP5 Beslut att bordlägga beslutet JA NEJ KOMMENTAR: Datum och underskrift av projektägaren (finansiär av Initieringsfasen) 17 (18)

18 Namnförtydligande 18 (18)