Kulturdoula- projektet 2018

Transkript

1 Kulturdoulaprojektet 2018

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Syfte Bakgrund Projektnytta 5 2 PROJEKTORGANISATION Projektorganisation Organisationsschema 5 3 PROCESSER OCH METODER Målen 6 4 UTFALL RESULTATMÅL 7 5 UTFALL TIDPLAN 9 6 UTFALL KOSTNADER, INKLUSIVE RESURSER 9 7 INDIKATION EFFEKTMÅL _ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 8 ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKT 9 9 FORTSATT ARBETE 9 10 ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET REFERENSER 13 2 (17)

3 14 CHECKLISTOR 14 3 (17)

4 1 Grundläggande information 1.1 Syfte Syftet är att möjliggöra säkrare vård för målgruppen nyanlända gravida kvinnor med svagt socialt stöd. Detta i enlighet med folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet är att kvinnorna ska uppleva en ökad trygghet och att kvinnorna ska väl insatta i svensk hälso- och sjukvård och då främst i mödrahälsovård. Nyanlända kvinnor från utomeuropeiska länder får information, hjälp och stöd på sitt modersmål. Genom rätt kommunikation och information minskar risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen. Målet är kvinnorna skall uppleva en ökad trygghet och vara väl insatta i den svenska mödrahälsovården. Genom rätt stöd för dessa kvinnor ökar vi deras hälsa, familjens hälsa samt chansen till snabbare integrering i samhället. 1.2 Bakgrund Studier har visat att invandrade kvinnor har en ökad risk för ett sämre graviditet- och förlossningsutfall. Vi har tagit del av Annika Esschers avhandling Maternal Mortality in Sweden, Uppsala Universitet Utomlandsfödda, särskilt kvinnor från Afrika söder om Sahara, har visat sig löpa högre risk för mödradöd än kvinnor födda i Europa. Invandrade gravida kvinnor har rapporterats ha ett annat sökmönster än infödda kvinnor. De skrivs in senare i graviditeten, de har färre bokade besök men flera oplanerade besök på förlossningen. Tillgängligheten till god vård begränsades av en språkbarriär. Om patient och vårdgivare inte talar samma språk får inte vårdgivaren tillgång till patientens sjukhistoria och patienten får inte tillgång till vårdgivarens kunskap. Statistik från Mödrahälsovårdsregistret visar att i Uppsala var 20,7 % av de inskrivna kvinnorna på BMM 2018 födda utanför Europa och 6,9 % hade tolk vid besöken. I Socialstyrelsens rapport Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända (slutrapport 2016) framgår att många asylsökande kvinnor kommer till mödrahälsovården sent i graviditeten. För asylsökande och nyanlända kvinnor förekommer även många tillstånd som kan komplicera graviditeten. 4 (17)

5 1.3 Projektnytta Nyanlända kvinnor från utomeuropeiska länder får information, hjälp och stöd på sitt modersmål. Genom rätt kommunikation och information minskar risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen. Möjliggöra en säkrare vård för nyanlända gravida kvinnor med svagt socialt stöd enlighet med folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 2 Projektorganisation 2.1 Projektorganisation Projektet har letts av en projektgrupp bestående av två barnmorskor och enhetschef, Cosmos, Nära vård och hälsa i region Uppsala. Mödrahälsovårdsenhetens chefsöverläkare har varit projektägare och lena Axén, samordningsbarnmorska, har samordnat projektet. Referensgruppen har träffats ett par gånger per termin. Överlämning av doulaprojektet sker 11 mars Organisationsschema Roll Namn Verksamhet Projektägare/beställare Birgitta Segeblad Mödrahälsovårdsöverläkare Styrgrupp Birgitta Segeblad Charlotta Nordgren Thermaenius Verksamhetschef SVINT Lena Axén Samordningsbarnmorska As Pierre Conde Verksamhetsutvecklare Referensgrupp Annika Sandström Barnmorska Capio Liljeforstorg Birgitta Segeblad Camilla Ahltin Gruppchef Tierps vårdcentral Cecilia Balbo Enhetschef Cosmos Eleonor Arén Barnmorska Cosmos Elin Larsson Forskare Uppsala Universitet Lena Axén Projektmedlemmar Cecilia Balbo 5 (17)

6 Eleonor Arén Yvonne Erestam Barnmorska Cosmos 3 Metod Inför projektstarten gjordes en omvärldsspaning där vi kontaktade liknande projekt på andra orter; till exempel Västernorrland, Stockholm och Halland. En genomgång av adekvat litteratur gjordes samt sökningar på nätet. Under våren 2018 gjorde projektgruppen ett studiebesök på Mammaforum i Bergssjön, Göteborg, som har doulaverksamhet sedan tio år. När projektet startade, gjorde vi en profil för doularekryteringen samt annonserade på arbetsförmedlingens hemsida. Vi kontaktade även några arbetsförmedlingar i länet, öppna förskolor och barnmorskemottagningar och tolkar för att sprida informationen. Vi intervjuade över 20 kandidater av cirka 32 sökande och anställde 10 kvinnor på timanställning. En kursplan togs fram av barnmorskorna. Utbildningen genomfördes på Cosmos under sammanlagt åtta dagar. Se kursplan. Fortbildningsträffar för doulorna planerades in, cirka en gång i månaden. En doulatelefon användes där doulorna kunde nå projektledarna på vardagar för stöd och råd, vilket har varit mycket uppskattat. En lathund till barnmorskorna på barnmorskemottagningarna sammanställdes för rekrytering av gravida kvinnor som ansågs behöva doula. Lathunden och information om projektet skickades ut via mail från samordningsbarnmorskan Lena Axén. I ett senare skede under sommaren besöktes ett flertal av de involverade mottagningarna personligen av projektledarna. Vid projektstarten var tanken att involvera ett par barnmorskemottagningar i Uppsala, offentliga och privata, samt Tierp i länet. Denna tanke övergav vi snabbt då andra mottagningar än de tilltänkta började höra av sig och var angelägna att få delta. Det behövdes också ett större underlag för att få projektet att rulla. 3.1 Målen 6 (17)

7 De övergripande målen kan sammanfattas i följande punkter: Mål 1 Att rekrytera åtta kulturdoulor främst med modersmål arabiska, tigrinja, dari eller somaliska Mål 2 Att planera en utbildning och genomföra den. Åtta dagar á 6 timmar, totalt 48 timmar. Att vidareutbilda doulorna genom doulaträffar och studiebesök under projektets gång Mål 3 Att göra projektet känt bland barnmorskor i hela Regionen så att barnmorskorna kan identifiera kvinnor som bedöms behöva doulakontakt. Mål 4 Att samarbeta med familjecentralerna 4 Utfall resultatmål Mål 1 Att rekrytera åtta kulturdoulor främst med modersmål arabiska, tigrinja, dari eller somaliska Vi rekryterade tio doulor istället för det planerade åtta, detta efter samtal med projektledare på annan ort. I det andra doulaprojektet har kvinnorna rest bort, slutat på grund av andra uppdrag. I vårt projekt har en doula valt allt sluta (hon arbetar även som tolk). Vi ser att vi behöver förstärka med ytterligare doulor på några språk då doulorna har fått andra arbeten eller påbörjat studier och därför inte kan ta lika många uppdrag. Vi ser att bli doula kan starta många processer hos kvinnan blivit doula. Den nya rollen som doula blir ett startskott till att själv söka arbete eller utbildning, att arbeta som doula stärker personen och innebär en merit. Det ser vi som positivt men gör också att nya doulor behövs rekryteras. I en framtid behöver vi ta ställning till om några doulor kan anställas på andra villkor än timanställning, som på Mammaforum i Bergsjön. Mål 2 Att planera en utbildning och genomföra den. Åtta dagar á 7 timmar. Att vidareutbilda doulorna genom doulaträffar och studiebesök under projektets gång 7 (17)

8 Alla tio doulor genomförde utbildningen som var förlagt på Cosmos och fick motta kursbevis. Behov av kontinuerlig fortbildning och stöd finns. Regelbundna träffar med olika teman tillsammans med doulorna har ägt rum under hela Vi har haft studiebesök på Kristallens öppna förskola samt på förlossningen. Mål 3 Att göra projektet känt bland barnmorskor i hela Regionen så att barnmorskorna kan identifiera kvinnor som bedöms behöva doulakontakt. Att doulorna ska få uppdrag. Barnmorskorna har identifierat fler och fler kvinnor som de anser vara i behov av doula. Under 2018 har vi fått 93 doulauppdrag (ett uppdrag inkluderar tre till fyra träffar). 43 uppdrag var avslutade per den 7 januari Merparten av uppdragen var på arabiska (50 stycken). Doulorna hade mellan 6-17 uppdrag per doula. Av dessa har 11 kontakter inte lett till något uppdrag. Orsaken var: Missfall 1 Flyttat till annan ort 3 Allvarlig psykisk sjukdom 1 Avböjde doula 6 (någon vara väldigt misstänksam, en ej orkade inte då hon väntande på avvisning ur landet, en skulle höra av sig men gjorde aldrig det). Mål 4 Att samarbeta med familjecentralerna. Vi har varit på studiebesök på en familjecentral med doulorna. Vi har genom samordnarfunktionen informerat om doulaprojektet och att doulorna kommer att besöka familjecentralerna med den gravida kvinnan. Vi har erbjudit familjecentralerna att ha doulor med olika språk på fasta tider men det har inte resulterat i något samarbete ännu. Vi kommer att försöka få till detta under 2019 förslagsvis på Gottsunda som pilot. Vissa familjecentraler vill att man ska boka tid för besöket vilket gör det svårare och mer otillgängligt. Vissa familjecentraler har haft ett långt sommaruppehåll. Vi äger inte frågan. 8 (17)

9 5 Utfall tidplan Tidsplanen för rekrytering och utbildning av doulorna hölls. Doulorna började ta uppdrag i april. Det var svårt att göra en plan för antal doulauppdrag, barnmorskor uttryckte ett behov av doulastöd men vi visste inte hur stort det faktiska underlaget var. Vi behövde också göra projektet känt. I början hade vi mottagningar involverade varför vi snabbt stegvis inkluderade alla. Det kom in färre uppdrag under sommaren och ramadan som inföll under sommarperioden. 6 Utfall kostnader, inklusive resurser SKL-medel = Resultat Kostnader ca varav lönerelaterade kostnader Övrigt: böcker, doulaväskor, namnskyltar, en mobil 7 Överlämning/leverans av projekt Överlämning av projektet har skett vid ett möte där Lena Axén och Birgitta Segeblad från Mödrahälsovårdsenheten och Eleonor Arén, Charlotta Nordgren Thermaenius, Staffan Anderberg och Cecilia Balbo Från Nära vård och hälsa deltog. Projektet fortsätter under Delrapporten kommer att diarieföras efter eventuella justeringar. 8 Fortsatt arbete Projektet kommer att fortgå under Vi har rekvirerat kr från SKL. Vi planerar även att söka medel för Utöka antalet doulauppdrag Fortsätta samarbetet med familjecentralerna Utvärdering kommer att göras under hösten 2019 eftersom projektet fortfarande pågår. Kontakt har etablerats med FoU inom Nära vård och hälsa. Vi vill arbeta för att projektet blir permanent. I några regioner har det redan skett. 9 (17)

10 Västra Götalandsregionen: Doulor har funnits i Göteborg i 10 år, det startades av föreningen Doula och kulturtolk. Verksamheten bedrivs numera av föreningen Stöd i födsel och föräldraskap. Bidragsgivare är Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd samt Socialtjänsten. Man har fått ett tilläggsanslag 1,7 miljoner för att bedriva kurser i SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) samt för att öka möjligheten till fler akuta uppdrag på förlossningen. Totalbudget för 2018 var kronor. Region Västerbotten: Vi har haft kontakt med Maria Trotsman, barnmorska och projektledare. Permanent verksamhet sedan Ett femtiotal kulturdoulor finns. Från början har fokus legat på att vara med under förlossningen men det har utökats till att även träffas före förlossningen. Region Sörmland: Via samtal med Anna Olausson, Förbättrings -och projektledare har vi fått följande information: Verksamheten startades hösten kulturdoulor utbildades. Att införa kulturdoulor i Sörmland var ett politiskt beslut som mottagits mycket väl ute i verksamheten. Implementering har drivits i projektform, men planeras att föras in i den ordinarie verksamheten nu under våren. Finansiering görs via SKL:s satsning på förlossningsvård och det finns medel för doulorna fram tom Hur finansieringen ska göras därefter är ej klart i nuläget, utan är en diskussion som ska föras med politiken. Det finns planer att permanenta verksamheten. Region Uppsala: Projektform 2018 och 2019, troligen även 2020? Under 2019 kan man bjuda in politiker och andra nyckelpersoner och informera om doulaverksamheten samt samarbeta med andra aktörer kring målgruppen. 9 Erfarenheter och observationer Vid rekrytering av doulor bör man rekrytera några fler än man tror sig behöva. Detta på grund av att doulauppdrag sätter igång andra processer hos doulan, där hon öppnar nya dörrar och ser andra möjligheter som till exempel studier. Vi har uppmärksammat behov av tjänstemobiler. Doulan behöver kunna kontakta den gravida kvinnan via en tjänstetelefon och inte via privat telefon. Detta för att hjälpa doulan att sätta gränser för vad som är privat och vad som ingår i uppdraget. Det är viktigt att den gravida kvinnan förstår vad en doula förväntas bistå med. Några kvinnor har tackat nej när doulan tagit kontakt, då man trott att hon kommer för att inspektera snarare än stödja. Det går åt mycket tid att resa i tjänsten för doulorna och deras resekostnader blir höga i jämförelse med deras timlön, särskilt vid uppdrag i länet. En 10 (17)

11 lösning kan vara att erbjuda tjänstebusskort mot faktura. Administrationen för doulan och attestanten är tidskrävande. Upprepade möten till exempel med referensgruppen kan om så önskas ske via Skype. Goda exempel: En kvinna var till en början tveksam till att träffa en doula. Doulan kom då till barnmorskemottagningen och följde sedan med kvinnan och hennes barn till familjecentralen. Kvinnan kände inte till familjecentralen utan hade mest vistats hemma med barnet. Nu besöker kvinnan regelbundet familjecentralen med sitt barn och är mycket positiv till denna verksamhet. I ett flertal fall har doulorna kunnat dementera rykten från grannar och anhöriga, till exempel att kvinnan inte ska låta sig undersökas så mycket. Att kvinnan måste ha fina kläder vid barnmorskebesök och hembesök, annars kan barnet tas ifrån henne. Att man som nyanländ inte får hembesök. I några fall har kvinnorna blivit inspirerade av doulorna och sett möjligheterna när det gäller att studera och arbeta, ta körkort med mera. Några kvinnor har inte var man köper blöjor och andra saker som barnet behöver. Då har doulorna gått med dem till affären och visat. Många kvinnor har varit nyanlända och saknat grundläggande kunskaper om hur man söker vård och hur samhället i stort fungerar. En mamma visste inte hur hon skulle klä på sina barn och byta blöjor. Doulan såg ett stort behov av hjälp och träffade kvinnan några extra gånger. När vi frågade kulturdoulorna vad som varit positivt med att vara doula svarade de: Det har varit bra att uppdraget innebär att hjälpa andra människor och det positiva var att jag kunde och hade den möjligheten att hjälpa. Att lyssna till kvinnans berättelse, att kunna hjälpa en person som känner sig otrygg och rädd, är en jättefin erfarenhet. Att hjälpa andra med den informationen de behöver, att vara delaktig i deras liv både före och efter förlossningen. Det har varit bra att ge information till kvinnor och man blir glad av att se kvinnorna nöjda. 11 (17)

12 Jag får chansen att träffa kvinnor från olika länder och med olika bakgrund, och får hjälpa dem så mycket jag kan. 10 Förslag till förbättringar Vi hade kunnat vara mer aktiva för att göra projektet känt utanför förvaltningen och för politiker i Regionen. Det är även svårt att planera på lång sikt när man inte vet om projektet får fortsätta och hur mycket statsmedel man får ta del av. Mycket tid går åt till att hitta vikarie för projektledare. Doulorna framför att det behövs mera reklam för projektet och vad kulturdoulans uppgift innebär. Många doulor vill kunna vara med även på förlossningen, detta önskemål har kommit från de gravida kvinnorna. 11 Kommentarer från projektet Det är viktigt att vi når de blivande/nyblivna familjer i psykosocialt utsatta grupper med information och kunskap. Vi vet att de som har tolkbehov är en riskgrupp och kvinnor från utomeuropeiska länder i högre grad drabbas av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Denna grupp har även en viss misstänksamhet mot svenska samhället och kan ibland undvika det stöd vi erbjuder för att minska risken för komplikationer. Med en kulturdoula får kvinnan inte bara en tolk utan det finns en person som hon känner sig trygg med och kan vägleda genom graviditet för att ge bättre förutsättningar till en bra graviditet /föräldraskap. Förslaget är att kunna erbjuda kostnadsfritt stöd till familjer och kvinnor som har svårt att kommunicera på svenska under graviditet och utöka stöd till efter graviditet och på sikt stöd under förlossning. År 2009 utvärderade dr. Sharareh Akhravan, Högskolan i Skövde Kulturdoulor. Utvärderingen visade att de gravida kvinnorna upplevde stödet som viktigt och betydelsefullt. Den visade även ett positivt samarbete mellan doulor och barnmorskor, och att verksamheten upplevs värdefull av barnmorskorna. Klicka för att läsa: Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar År 2012 skrevs en forskningsrapport av fil. dr. Zaira Jagudina, Högskolan i Skövde samt Göteborgs universitet. Denna rapport fokuserar på doulornas erfarenheter av tvärkulturella interaktioner ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den visar att de får stort erkännande och respekt samt har en hög grad av eget inflytande. Klicka för att läsa: Kulturtolkens erfarenhet av tvärkulturella interaktioner 12 (17)

13 Utvärderingarna som hittills gjorts visar alltså att verksamheten har positiva effekter för såväl de födande kvinnorna som för de kvinnor som arbetar som doulor. 12 Referenser Annika Esscher, Maternal Mortality in Sweden, Uppsala Universitet 2014 Mödrahälsovårdsregistret Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända - oktober 2016 Socioekonomiska faktorers påverkan på kvinnors och barns hälsa efter förlossning, Socialstyrelsen 2016 Doula & kulturtolk i Stockholm 13 (17)

14 13 Bilaga Kulturdoulautbildning i Cosmos asyl- och integrationshälsans regi Utbildningen består av totalt 48 timmar. Kursledare/legitimerade barnmorskor: Eleonor Arén och Yvonne Erestam Kursinnehåll: Abort, missfall Amning Anatomi, menscykel, fertilitet och befruktning Asylsökande och tillståndslösa; regler, rättigheter Barnkonventionen Barnmorskemottagning BMM, basprogram BB på väg, amning, barnavård, BVC Etiska dilemman och problem Familjecentral, öppnaförskolan Förlossning, normal/komplicerad/kejsarsnitt Graviditet; normal och komplicerad Gruppsamtal och studiebesök Hedersrelaterat våld Hur ser det ut i Sverige? Födandet genom historien Inkontinens Kost, besök av dietist Kulturdoula; roll, betydelse, uppgift Könsstympning Mannen/partnerns roll under graviditet och förlossning Mödrahälsovård Patientlagen Preventivmedel, cytologprovtagning, mammografi Psykisk ohälsa Sexuellt överförbara infektioner 14 (17)

15 Smärtlindring Socialtjänsten råd och stöd STRAMA antibiotika och antibiotikaresistens Tystnadsplikt och sekretess, anställningsvillkor Var och hur man söker vård, 1177, vårdens organisation Våld i nära relationer 15 (17)

16 14 Checklistor Checklista inför beslut, BP5 JA NEJ Alla ärenden och projekthandlingar är omhändertagna och diarieförda Projektets akt är avslutad Alla erfarenheter och observationer dokumenterade och avrapporterade Projektbiblioteket är uppdaterat med relevanta dokument Avvikelser från planerade mål är dokumenterade Effektmålen är dokumenterade i nyttokalkylen Ansvarig för uppföljningen av nyttoeffekterna är utsedd Nyttouppföljningsmetod är dokumenterad i överenskommelsen för realisering av nytta. Projektet är formellt avslutat Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att GODKÄNNA och avsluta projektet BP5 Beslut att bordlägga beslutet JA NEJ KOMMENTAR: Datum och underskrift av projektägaren (finansiär av Initieringsfasen) 16 (17)

17 Namnförtydligande 17 (17)