Träningsplanering i Taekwondo med fördjupning i plyometrisk träning
|
|
- Carl-Johan Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Träningsplanering i Taekwondo med fördjupning i plyometrisk träning Av: Jesper Skaneby GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Tränarprogrammet åk 2, Kurs Träningslära 3, Specialidottensträningsmetoder (4,5hp) Handledare: Hans Rosdahl 1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Sportens beskrivning och nulägesanalys KRAVANALYS Aerob kapacitet Anaerob kapacitet Styrka / Power Koordination / flexibilitet 4 3 IDENTIRIERING AV PLYOMETRISK TRÄNING MÅLSÄTTNING MED FÖRDJUPNINGEN 5 5 METOD.5 6 RESULTAT Plyometrisk definition Plyometrisk funktion Plyometrisk tränings effekt Plyometrisk träningsprinciper Plyometrisk specifitet INTEGRERING AV RESULTAT I EN TRÄNINGSPLANERING Den Plyometriska träningens integrering i en årsplanering Målformulering för ett elitlag Kapacitetsanalys för ett elitlag Grundläggande träningsprinciper TRÄNINGSPLANERINGEN makro, meso och mikrocykel DISKUSSION REFERENSER..17 BILAGOR Bilaga 1 Krav o kapacitetsanalys för Taekwondo som Olympisk gren Bilaga 2 Årsplanering Bilaga 3 Mesocykel Bilaga 4 Microcykel Bilaga 5 Käll o litteratursökning 2
3 1 INLEDNING Det här arbetet ingår som ett delmoment under träningslära 3 (4,5 hp, inkl VFU ) i tränarprogrammet. Arbetet syftar till att skapa en träningsplaneringsstudie för Taekwondo på Olympisk nivå med fördjupning i Plyometrisk träning. 1.1 Sportens beskrivning och nulägesanalys Taekwondo som Olympisk gren är en kampsport med fullkontakt, dvs. den aktive kan vinna eller förlora genom knockout teknik. Utifrån en subjektiv bedömning kan sporten beskrivas som en explosiv idrott där de aktiva arbetar med förflyttningar och finter i kombination med sparkar och slag mot mage och huvud, slag är ej tillåtet mot huvud och uppträder även mer sällsynt mot mage 1. Konkurrensen om de Olympiska platserna bör betraktas som tuff då grenen endast har 128 plaster i jämförelse med Judo 368, boxning 286 och brottning 266 platser. Konkurrensen om de få platserna är en bidragande faktor till att rätt kunskap, resurser men även att en optimal träningsplanering är relevanta faktorer för att nå Olympiskt deltagande. Sett utifrån resultaten från studien krav o kapacitetsanalys i Taekwondo som Olympisk gren är följande länder dominerande, Korea, Iran, Usa, Spanien, Mexico, Kina 2. 2 KRAVANALYS Utifrån studien krav o kapacitetsanalys i Taekwondo som Olympisk gren har fysiologiska kravvärden sammanfattats i syfte för att skapa en fysiologisk bild om vilken kravprofil som träningsplaneringen avser att konstruera. 2.1 Aerob kapacitet Resultatet visar inga avsevärt höga resultat för VO2max värden. Den aeroba kapaciteten hos toppeliten i internationella studier visar resultat mellan ml/m. Den aeroba förmågan fyller främst en funktion för återhämtning mellan kraftmomenten, träningsfrekvensen och matchfrekvensen under en tävlingsdag. Studien visar även att det finns ett samband mellan testresultat och lågt BMI, därav fyller även den aeroba träningen en betydande funktion för metabolismen. 2.2 Anaerob kapacitet I en Taekwondo rond är den effektiva arbetstiden 2min a 3 ronder med 1min vila. Den effektiva arbetstiden för det specifika kraftmoment kan betraktas som 1-5 sekunder, dvs. en alaktacid process. Sparkseriernas intensitet är dock varierande, även vilotiden mellan serierna varierar kraftigt och det är inte ovanligt att tempot stegrar i slutskedet då en av de aktiva mer frekvent jagar poäng. 1JesperSkaneby,Kravokapacitetsprofil Taekwondo,2008GIH 2JesperSkaneby,2008GIH 3
4 I dessa skeden av matchen är den anaeroba toleransen ibland helt avgörande i framförallt benmuskulaturen. Utifrån denna matchbild är det vanligt förkommande att Taekwondo träningen har en anaerob laktacid karaktär. 2.3 Styrka / Power Utifrån de sammanställda resultaten från de internationella studierna där testbatterier utformats i några av de nationer som kan räknas till ledande nationer resultatmässigt, visar resultaten att explosiv styrka och uthållighetsstyrka i ben och höftböjare är relevant för Taekwondo. 2.4 Koordination / Flexibility Taekwondons sparktekniker är direkt förknippat med rörlighet gällande hög rörelse amplitud. I studien krav och kapacitetsanalys för Taekwondo som Olympisk gren beskrivs Taekwondons koordinativa förmåga att fylla en viktig funktion, genom att en bredare rörelsearsenal ger bättre möjligheter att behärska fler komplicerade rörelsemönster, och följaktligen borde idrottaren effektivare kunna anpassa sina tekniker enklare i mer avancerade situationer. Nedan Illustreras en sammanfattande fysiologisk kravprofil utifrån ett subjektivt perspektiv vilande från de resultat som sammanställts i studien krav o kapacitetsanalys för Taekwondo som Olympisk gren 3. Bild1.visarranking1 5avde5fysiologiskadelkapaciteternaförTaekwondo somspecifikgren. 3 JesperSkaneby,2008GIH 4
5 3 IDENTIFIERING AV PLYOMETRISK TRÄNING Ur en subjektiv bedömning är förflyttningsförmågan som vanligen definieras som step i Taekwondo den förmåga som kan urskilja grenen från övriga kampsporter. Min bedömning är att det ligger en större fokus i träningsvolym och även i mängden olika former av förflyttningstekniker / step i Taekwondo än i övriga kampsporter. Rörelseriktningarna i Taekwondo kan i allra högsta grad beskrivas som komplexa. Den aktives grundställning är av varierande form men oftare av sidkaraktär dvs. Den aktive står med sidan till i förhållande till motståndaren. Utifrån grundställningen förflyttar sig den aktive vanligaste förekommande genom sidförflyttningar dvs. i lateral rörelseriktning. När en spark utförs rör sig stödbenet, dvs. (det ben som har kontakt med underlaget under tiden en spark utförs), stödbenet förflyttar sig lateralt eller horisontalt men innehåller även ett vertikalt moment i syfte för att utveckla kraft / power. Den Plyometriska träningen kan därför vara relevant både för en ökad snabbhet i riktningsförändringar och i de explosiva momenten som uppkommer både i step och sparkar. Som tidigare nämnts finns indikationer på att den vertikala hoppförmågan i squatjump och counter movement jump är relevanta testövningar i syfte om att mäta explosiv styrka/power i Taekwondo. 4 MÅLSÄTTNING MED FÖRDJUPNINGEN Denna studie syftar till att färdigställa en träningsplanering utifrån träningslärans grundprinciper. Träningsplanerings fördjupning med plyometrisk träning syftar till att integrera denna träningsform utifrån ett vetenskapligt perspektiv. 5 METOD Grundprinciperna för träningsplaneringen grundar sig från kompendier och kunskap om träningslärans principer ur kurserna träningslära 1-3,GIH. Den referenslitteratur som använts för plyometrisk tillämpning är hämtat ur Sports speed, Human Kinetics, 1994 och Idrottarens spänstbok, SISU, De vetenskapliga artiklar som varit relaterade till plyometrisk träning fanns publicerade i databasen Sport discus. Jag har även använt mig av övrig skiftlig litteratur som jag bedömt som relevant för arbetet. 5
6 6 RESULTAT 6.1 Plyometrisk definition I boken Sports speed beskrivs den plyometriska bakgrunden med att ordet Plyometri härstammar från grekiskan. Ordet pleythyein kan översättas till increase = öka. Dåtida Sovjetunionens Yuri Verhoshansky räknas till en av största pionjärerna i utvecklingen av plyometrisk träning redan vid tidigt 70-tal. Termen plyometric accepterades först 1975 i USA av damernas sprintcoach Fred Wilt vid Purdue University 4. Vidare i boken Sports speed,1994 beskrivs plyometrisk träning som en explosiv träningsmetod där en muskel strävar efter att uppnå maximal styrka på så kort tid som möjligt. Enligt Idrottarens spänstbok, 2001 definieras plyometrisk träning som spänstträning med inriktning på hoppförmågan i syfte till att förbättra den explosiva styrkan Plyometrisk funktion Plyometrisk träning bygger på principen att utnyttja stretch-shortering cykeln. Stretch-shortering cykel betyder att elastisk energi lagras i muskler och senor under den excentriska rörelsen i exempelvis en landning i ett hopp. Denna energi ges tillbaka som ökad kraft i upphoppet under den koncentriska rörelsen. Ett maximalt upphopp som utförs av en enstaka maximal kraftansträngning kan beskrivas på följande vis. Hastigheten (v) bestäms av den uppåtriktade kraften (F), den tid kraften verkar mot underlaget (t) och hopparens massa (m) enligt sambandet F x t = m x v Plyometrisk tränings effekt I en vetenskaplig studie som presenteras i Journal of Applied Sport Science Research, 1992 jämfördes olika träningsmetoder i syfte om att utveckla maximal hopphöjd i vertikala hopp. De olika grupperna delades in efter övningarna: (S) squat (P) plyometric (SQ) squat-plyometric (CG) kontrollgrupp 7 4 Dintiman/Ward/Tellez,Sportsspeed(2nd),HumanKinetics, Svantesson/Thomé/Karlsson,Idrottarensspänstbok,sid60,SISU, Idrottarensspänstbok,sid60,SISU, Adams/O Shea.J.P/O Shea.K.L/Climstein,Theeffectofsixweeksofsquat,plyometric,and,squat plyometric onpowerproductions,journalofsportscienceresearchfeb/mar1992:vol6issue1.p p. 6
7 Resultaten i bild 2 visar att gruppen som tränade squat-plyometrisk träning i kombination ökade sin vertikal hoppförmåga signifikant Increase(cm)maximalverticaljump 10,67 3,3 3,81 squat plyo squat plyo Controllgroup S P SP CG Bild2.Bildenillustrerardeolikaträningsmetodernasförbättringicmdåetttestimaximaltvertikalhopp utfördes. I studien Effects of weight lifting training combined with plyometric exercises on physical fitness, body composition, and knee extension velocity during kicking in football, Perez-Gomez , undersöktes hastighetsutveckling i knäextensionsfasen under en fotbollsspark med en träningsmetod där kombinationsträning har skett mellan styrketräning och plyometrisk träning. Resultaten i bild 3 visar både en signifikant ökning i hastighetsutvecklingen under sparktestet samt i de övriga testerna som utfördes. Bild3.Bildenillustrerartestresultatenföreochefterträningsperiod. 8 J.Perez Gomez,Effectsofweightliftingtrainingcombinedwithplyometricexercisesonphysicalfitness, bodycomposition,andkneeextensionvelocityduringkickinginfootbal,appl.physiol.nutr.metab.vol.33, DepartmentofPhysicalEducation,UniversityofLasPalmasdeGranCanaria,LasPalmasdeGranCanaria, CanaryIsland,Spain;DepartmentofPhysicalEducation,CatholicUniversityofSanAntonio,Murcia, Spain,
8 6.4 Principer för Plyometrisk adaption, periodisering, frekvens, intensitet, volym och kompensation. Adaption, periodisering I boken Sports speed,1994 sker en adaption av den plyometriska träningen redan under off-season perioden men innehåller störst volym under pre-season perioden. I in-season perioden (tävlingsperioden) reduceras volym och frekvens medans intensiteten i övningarna bibehålls 9. Enligt Idrottarens spänstbok, 2001 fungerar stretch-shortering cykelns excentriskakoncentriska moment med bättre effekt vid ökad rörelsehastighet 10, vidare beskriver boken att muskeltrötthet är en bidragande faktor till försämrad rörelsehastighet och därav försämras spänsten 11. Den plyometriska träningen bör därefter ligga tidigt under träningen med stegrande progression, samt i slutet av träningsveckan 12. Intensitet, frekvens och volym Hoppen delas in efter låg, medium och intensiva hoppkategorier 13. Den plyometriska träningen har ofta en veckofrekvens på 1-3ggr/vecka och variationsprincipen innefattas av intensitet och volym. Studierna som undersökts ger en indikation på att frekvens gällande repetitioner varierar mellan 6-10 reps/övning beroende på övningsintensitet. Övningarnas frekvens varierar mellan 4-8 övningar, där varje övning upprepas 2-3 set. Då övningarnas genomförande tid och intensitet uppskattas till 5-15 sekunder under % intensitet följer längre viloperioder upp till 150 sekunder. Den totala volymen varierar från st maximala hopp/träning beroende på individens träningsbakgrund 14. Kompensation All hoppträning är mycket belastande för kroppen, framförallt för muskel, sena och ledernas brosk. 15. Då senor o ligament utsetts för hög belastning rekommenderas minst kompensation på 48tim mellan plyometriska pass. Träning bör undvikas av undre delen av bål samma dag som plyometriska hopp pass skal genomföras, i boken beskrivs detta som en skadeförebyggande procedur 16. 9Sportspeed,sid128, Svantesson/Thomé/Karlsson,Idrottarensspänstbok,sid43,SISU, Idrottarensspänstbok,sid57,SISU, Sportsspeed,sid130, Sportsspeed,sid128, Idrottarensspänstbok,sid81,SISU, Idrottarensspänstbok,sid60,SISU, Sportspeed,sid128,1994 8
9 6.6 Plyometrisk specifitet Övningsvalen bör utformas efter idrottens form, muskelarbete samt rörelseriktning. Det är även viktigt att förstå att de olika övningarnas funktion varierar tillhörande de specifika momenten i den specifika grenen. I boken Sports speed, 1994 beskrivs det att endast i de högintensiva övningarna finns samma kontakttid som ett sprintsteg i den maximala hastigheten, medan andra övningar av varierad intensitet fyller funktioner i startskedet. Även frekvenshopp där syftet är att utföra så många hopp som möjligt på kort tid ytterst relevant för att snabbt kunna förändra rörelseriktningar i stor frekvens under kort tid INTEGRERING AV RESULTAT I EN TRÄNINGSPLANERING 7.1 Den Plyometriska träningens integrering i en årsplanering. Integreringen av den plyometriska träningen under en träningsperiod är beroende på individens styrkebakgrund. T. O Bompa förklarar att idrottaren måste ha en viss styrkegrund eller tillräcklig stor maximal styrka för att klara av extrem explosivitetsträning som t.ex Plyometrisk träning 18. Dr. D.A. skriver i boken Explosive Power & Strength, 1996 att en kombination av tung maximal styrketräning och explosiv spänst (power) träning är optimalt för utvecklingen av explosiv styrka 19. Utifrån dessa faktorer integreras den plyometriska träningen efter att en tillräcklig grundstyrka byggts upp och övergår till maximal styrketräning som därefter kombineras med plyometrisk träning, i syfte för att uppnå mest utvecklingseffekt. 17Sportsspeed, T.O.Bompa Planeringavstyrketräningsprogram,CentrumförPrestationsutveckling, Seminariekompendium,Sid30 19D.A.Chu,ExplosivePower&Strength,HumanKinetics,1996 9
10 Nedan illustreras en modelll och integreringsmall för plyometrisk träning. Adaption 3-5 veckor Utveckling 4-12 veckor Konvertering 4-5 veckor Bibehållande av kapaciteter och utveckling av specifik Uppbyggnads / förberedelsefasen Specialträningsfasen Tävlingsfasen Generell styrka Max styrka Explosiv styrka Plyometrisk Specifik styrka Off-season 3-5 weeks Pre-season weeks 6 weeks 4 weeks In-season 1. Adaption develop sessions/week 3. 4 drills x 10 sets/reps 5. 2 weeks lowintensity drills, 2 weeks low/medium intensity drills, 2 weeks 4 medium intensity drills 1. Development sessions/week drills x 10 sets/ reps 5. 2 weeks mediumhigh intensity drills, 2 weeks 4 highintensity drills 1. Maintain 2. 1 session/week 3. prime movers x 6 sets/reps 5. high-intensity drills Bild4.Bildenillustrerarperiodiseringenavdenplyometriskaträningeniförhållandetill styrketräningsfaserna.bildenvisarävenengrundidéomdetplyometriskaträningsupplägget. 7.2 Målformulering elitlag Träningsplaneringens är konstruerad för ett elitlag med tävlingar på högsta internationella nivå. Målet med planeringen är att ligga som en grundstomme med förankring kring de grundläggande träningsprinciperna. 7.3 Kapacitetsanalys för elitlag. Utifrån de resultat som sammanställts i studien krav o kapacitetsanalys i Taekwondo som Olympisk gren saknades objektiva resultat i den utsträckning som skulle behövas för att jämföra nationella fysiologiska värden med internationella kravvärden. Träningsplaneringen är därför utformad utifrån den subjektiva bedömningen som har gjorts för att nå fram av olika vikt av olika delkapaciteter som bör anses som relevanta för Taekwondo som specifik gren. 10
11 7.4 Grundläggande träningsprinciper Som bas för träningsplanerings konstruktion har jag använt mig de vanligaste träningsprinciperna. Progressionsprincipen Denna princip är viktig för att all träning måste ske med en progressiv belastningsökning då utvecklingen inte skall stagnera. Progressionsprincipen hör även samman med belastnings vågformighet ( the principle of hard & easy) vilket betyder att träningens intensitet/belastning måste pulseras med kompensation för att undvika överansträngning. Tillämpning - Principen har tillämpats genom att konstruera de olika delkapaciteterna i 4 veckors mesocyklar, se bild Training load! % ORDINARY DEVELOPMENT CHOCK RESTITUTION Week1 Week2 Week3 Week4 Trainingload Bild5.Bildenvisarenmesocykelinnehållandeträningenstotalabelastningmedtillämpningav proggressions,överbelastningochpulseringsprincipen. Kontuinitetsprincipen Då kroppen snabbt går ner till basalnivå efter avslutat träning är det viktigt att fortgå med träning året runt med varierad intensitet och volym i syfte om att förhindra en försämrad fysisk kapacitet. Tillämpning - Den aeroba träningsvolymen med variation mellan de olika intensitetsnivåerna utgör en bas för kontinuitetsprincipen. Denna grund har som syfte att bibehålla den aeroba kapaciteten över en längre period. 11
12 Specificitetsprincipen Principen bygger på uttrycket man blir bra på det man tränar och ger en tydlig indikation vikten av att den huvudsakliga träningens volym skall ligga med fokus på den grenspecifika idrotten. Tillämpning I olika meso och microcyklar koncentreras träningsinnehållet på en specifik delkapacitet. I perioder närmre tävlingsfaser och i tävlingsfaser tillämpas den grenspecifika idrottens tekniska och taktiska moment med större volym. Individualiseringsprincipen Då en individ eller ett lag har olika fysiologiska egenskaper beroende på olika träningsbakgrund eller genetik så bör träningsplaneringen tillgodose individens eller lagets behov. Tillämpning Träningsplaneringen är avsedd för att ett lag som är i behov av att utveckla explosiv styrka i form av plyometrisk träning. Under den tävlingsförberedandefasen utgör den individuella grenspecifika träningen som kännetecknas som aerob medium intensiv träning i träningsplaneringen och utgör 25-30% av den totala Taekwondoträningens volym. 8 TRÄNINGSPLANERINGEN makro, meso och mikrocykel T.O Bompa skriver i boken Periodization training for Sports att periodiseringen i första hand skall utformas av idrottens tävlingscykel (tävlingssäsongen). Året delas in i tre huvudfaser, Förberedelsefas, tävlingsfas och övergångsfas. Därefter delas förberedelse fasen in i två underfaser: Generell förberedelsefas och specifik förberedelsefas. Tävlingsfasen delas även in i två underfaser: Förtävlingsfas och huvudtävlingsfas. I bi och tri-cykel periodiseringar upprepas faserna med en övergångsfas emellan tävlingsfas och ny förberedelsefas 20. Tillämpning - Makrocykeln innehåller både en flerårsplanering och en årsplanering. I flerårsplaneringen visas en översiktplanering och utvecklingstrappa medan årsplaneringen visar träningsvolymen i de olika huvudfaserna. Makrocykel i form av en flerårsplanering (fig 6) påbörjas 2009 och sträcker sig till 2012 med prestationstoppning under OS i London som slutmål. Förberedelsestadiet: Huvudmålet för utövaren är att bygga upp en fysisk, teknisk och taktisk grund som motsvarar kraven för prestation på seniorvärldselitnivå. Den aktive skall samla på sig en store volym av internationell tävlingserfarenhet och därigenom skaffa sig rutin från den prestationsmiljö som målsättningen är ämmad för.. För prestationsstadiet: Huvudmål för utövaren är att förbättra befintliga fysiologiska, tekniska och taktiska styrkor och kompensera eventuella svagheter. Här finjusteras rutiner och subrutiner i såväl förberedelse som tävlingsmiljö så att en stabil prestationsmiljö säkras. Europaelit som senior skall uppnås. 20T.O.Bompa Periodization TheoryandMethodologyoftraining,HumanKinetics,4:thed,sid200f 12
13 Hög prestationsstadiet: Huvudmål för utövaren är att tillämpa ovan nämnda egenskaper i en optimerad prestation i världselitsammanhang. Makrocykel / Flerårsplanering Förberedelsestadiet Prestationsstadiet Högprestationsstadiet os os-kval em vm Bild6.Bildenvisarflerårsplanering/makrocykel Årsplanering / makrocykel Bild7.Bildenvisarårsplanering/makrocykel 13
14 Den utvalda mesocykeln ingår i den specifika träningsfasen efter att en 10 veckors uppbyggnadsfas avslutats, denna period kan även kännetecknas som pre-season. Bilden visar den totala träningsvolymen i antal pass samt timmar/vecka. Mesocykeln visar även träningsinnehållets aeroba och anaeroba karaktär samt olika former av de styrkeexplosiv-styrketräning och plyometriska pass som ingår. Bild8.Bildenvisarenmesocykelidenspecifikaträningsfasen. 14
15 Nedan visas en mikrocykel hämtat ur specifitetsperiod 1 v. 17. Perioden visar träningsinnehåll i form volym,intensitet,frekvens. Bild9.Bildenvisarträningsinnehålliformavvolym,intensitetochfrekvensien utvaldvecka.17idenförstaspecifikaträningsfasen. Bild10.Bildenvisarövningsinnehålliettplyometriskträningspassunderv.17ispecifitetsperiod1. 15
16 9 DISKUSSION Studiens målsättning var att skapa en träningsplaneringsstudie med fördjupning i plyometrisk träning i syfte om att dels kartlägga principerna kring träningsmetoden, samt hurvida denna träningsform är relevant för Taekwondo som specifik gren. Studiens resultat visar tydliga indikationer på att den plyometriska träningen leder till förbättrade resultat i relevanta muskelgrupper som kan betraktas som grenspecifika för Taekwondo. Resultaten har gett mig en djupare kunskap i träningsmetodernas adaption, progression, intensitet, frekvens och volym. Mest nytta av studien har jag fått genom att förstå resultatet för den specifika tillämpningen av plyometrisk träning. Under de senaste åren har Svensk Taekwondo elit varit ytterst framgångsrik framförallt på damsidan. Min uppfattning är att plyometrisk träning bedrivs nationellt, främst vid hemmaträningen och på klubbnivå. På nationell nivå inom landslagsträning är min uppfattning att det under flera år saknats konkreta träningsupplägg som berört den plyometriska träningen. Utifrån egna erfarenheter som både landslagsman och landslagstränare har jag bedrivit en hel del plyometrisk träning mest på känn. Jag har även tränat vid flera tillfällen på olika framgångrika Taekwondo universitet i Korea, min uppfattningen är att plyometrisk hoppträning i Korea bedrivits i en stor utsträckning redan sedan tidigt 90-tal. Jag påstår att plyometrisk träning ofta tillämpas i Taekwondo både med horisontell, lateral och vertikal karaktär. Däremot menar jag att träningen ofta saknar struktur i den bemärkelse som innefattar, frekvens, duration, intensitet och volym. Min uppfattning är att den plyometriska träningen är högst relevant för Taekwondo och att den bör tillämpas i den ordinarie träningsplaneringen för individer eller lag med ambition att nå mästerskapsresultat på internationell nivå. När det gäller framtida utveckling och forskning kring plyometrisk träning så skulle vara intressant att undersöka vilka av de olika plyometriska metoder som leder till mest ökning i spänst och explosiv styrka. 16
17 10 REFERENSER 1. Dintiman/Ward/Tellez, Sports speed (2nd ),Human Kinetics, Svantesson/Thomé/Karlsson, Idrottarens spänstbok, SISU, T.O. Bompa, Periodization training for Sports, Human Kinetics, D.A. Chu, Explosive Power & Strength, Human Kinetics, T.O. Bompa, Periodization, Theory and Methodology of training, Human Kinetic 6. T.O. Bompa Planering av styrketräningsprogram, Centrum för Prestationsutveckling, Seminariekompendium, 7. Adams/O Shea.J.P/O Shea.K.L/Climstein, The effect of six weeks of squat,plyometric, and, squat-plyometric on power productions, Journal of Sport Science Research:Vol 6 Issue 1.p p, Feb/Mar J. Perez-Gomez, Effects of weight lifting training combined with plyometric exercises on physical fitness, body composition, and knee extension velocity during kicking in footbal, Appl. Physiol. Nutr. Metab. Vol. 33, Department of Physical Education, University of Las Palmas de Gran Canaria, Las Palmas de Gran Canaria, Canary Island, Spain; Department of Physical Education, Catholic University of San Antonio, Murcia, Spain,
POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING
POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling
Läs merPOWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING
POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling
Läs merIlir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18. Träningsplanering för brottning
Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18 Träningsplanering för brottning 1 Innehållsförteckning Innledning s. 3 Metod s. 3 Kravanalys s. 3-6 Aerobkapacitet s.
Läs merMaximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.
Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man
Läs merFysiologiska riktlinjer för innebandyspelare
Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare En bra träningsplanering bör utgå ifrån de fysiska krav som ställs på en innebandyspelare. Arbetet med att kartlägga dessa krav är ett pågående arbete inom
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merTräningslära. Introduktion Tränarskap I, 30hp & Specialidrott I, 30hp Ht 2018
Träningslära Introduktion Tränarskap I, 30hp & Specialidrott I, 30hp Ht 2018 Fysiologen III 1988 Examensarbete 1988 Träningslära Fig 1. Från Introduktion till Träningsläran, Johnny Nilsson och Ulf Almgren
Läs merJag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Läs mer2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK
2015-09-14 Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Inledning SvTF har sedan januari 2007 utvärderat tester
Läs merFysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga
Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet
Läs merEtt exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power.
Malmö IdrottsAkademi Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power. Sammanställningen visar på ett framgångsrikt samarbete mellan MIA: fystränare Kenneth
Läs merTräningslära. Elitymposium 2007. www.johnhellstrom.com www.golfpyramid.se
Träningslära Elitymposium 2007 www.johnhellstrom.com www.golfpyramid.se Utveckling RESULTAT Nr1 Nr50 Nr200 ÅRTIONDEN Periodisering Volym Struktur Intensitet Frekvens Tävlingsspel Innehåll Träningsspel
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs merSamspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Vad händer när vi använder stretch-shorterning-cykeln? Den elastiska energi som kommer från den excentriska fasen i stretch-shortening-cykeln kan lagras i muskeln och
Läs merVerksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium
Verksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium Träningsplanering: Redan de gamla grekerna insåg vinsterna med att strukturera, planera och periodisera sin träning för att nå en formtopp i samband med dåtidens
Läs merEleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt
Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.
Läs merPERIODISERA DIN TRÄNING
PERIODISERA DIN TRÄNING - En föreläsning av Luke & Annie Dragstra, - Hälsovetare & Triathlon coach DRAGSTRA SPORTS PROMOTION Bakgrund Vad är egentligen träning? Hur definerar vi träning? Är det någon skillnad
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merÖverdriven oro för kombinationsträning
Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.
Läs merNästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.
Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merFörtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Läs merHoppförmåga. SJ = koncentrisk hopp utan arminsats. CMJ= excentriskt koncentriskt hopp utan arminsats på två och på ett ben.
Hur lite kan man träna som ungdom och ändå få en positiv utveckling? Att träna mycket och för mycket har vi gjort sedan 60-talet. Själv kostade det mig 11 operationer för viljan var starkare än förståndet.
Läs merKontakt Anders Lindsjö Träningsutveckling Styrka för Sport ett helhetskoncept från ungdom till elit
Kontakt Anders Lindsjö Träningsutveckling 0739-47 60 48 Anders.lindsjo@punkt.se Styrka för Sport ett helhetskoncept från ungdom till elit Styrka för Sport Fysisk Analys av idrotten Snabbhet Power Styrka
Läs merIntramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Jag har genom åren träffat många aktiva som säger att de vill bli mer explosiva i sin idrott och att de även vill bli snabbare. För mig är all idrott power = kraft x
Läs merKravanalys för fotboll
Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll
Läs merTränarutbildning i förening
Tränarutbildning i förening Svenska Fotbollsakademin 2010 Information om tränarutbildningarna i Svenska Fotbollsakademins utbildningsprogram Tränarutbildning - Fotbollsträning Barn- och ungdomsträning
Läs merOmtentamen II i momentet Träningslära 2011-08-20
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Omtentamen II i momentet Träningslära 2011-08-20 Tentamen består av 14 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merÅldersanpassad träning
Kronologisk och biologisk ålder. Olika fysiska förutsättningar - muskelfibrer vi föds med Viktigt att ta vara på barns och ungdomars åldersfaser och vad de erbjuder för att lägga grunden för framtida hälsa
Läs merExplosiv Fotbollsträning
Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,
Läs merTRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter
Läs merLÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way. fredag 6 december 13
LÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way Leif Dahlberg Friidrottstränare ca 30 år Träningschef SFIF Förbundskapten SFIF Träningschef IF Göta/MAI Tränings/Talangchef Sparta-Danmark Projekt/utvecklingschef
Läs merKravanalys för grekisk-romersk elitbrottning
Kravanalys för grekisk-romersk elitbrottning Mahmoud Vaziripour T2 IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Träningslära 5p Tränarprogrammet: 2005-10-15 Innehållsförteckning Inledning...2 Syfte...2 Metod...2 Kravanalys...3
Läs merDen långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år
Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år Dagligen läser man om att unga idrottare drabbas av skador. De flesta av skadorna är överbelastningsskador. Men även felbelastningsskador och
Läs merFRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE
Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen
Läs merVad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?
TRÄNINGSPROGRAM Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9? Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. UPPGIFT Planering, genomförande & utvärdering
Läs merTräningsplanering Tennis med fokusering på tennisspecifik snabbhet
Träningsplanering Tennis med fokusering på tennisspecifik snabbhet För heltidssatsande killar i 20-års åldern Magnus Ennerberg Tränarprogrammet åk. 3 Träningslära 6 GIH i Stockholm VT 07 Innehållsförteckning
Läs merMaximera, producera och tolerera
Maximera, producera och tolerera - En träningsplanering med speciell inriktning på anaerob träning för fotbollsspelare William Strömberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Tränarprogrammet åk 2 HT-2010 Träningslära
Läs merEn träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.
Hur blir styrkeutvecklingen om man tränar på ett ben i taget? Hur blir överföringen till två ben? Hur påverkas hoppförmågan på två respektive ett ben i taget? En träningsperiod på 5 veckor inleddes med
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merTräningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform
Läs merEffektiv träning. Åldersanpassad Fysisk Träning. Prepubertalt-Pubertalt
Effektiv träning Åldersanpassad Fysisk Träning Prepubertalt-Pubertalt Syfte med utbildningen Förståelse för effektiv rörelse Förståelse för det motoriska systemet Förståelse för adaption Belysa syftet
Läs merArbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology
Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp
Läs merHur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av
Läs merSkolfortbildning Skövde 12/1 2017
Skolfortbildning Skövde 12/1 2017 ÅKE KALLENBERG JONAS GRADIN UNGA SPELARES MILJÖER Spelare A Spelare B Förening Skola Förbund Förening Skola Förbund FOTBOLLENS UTVECKLING PREMIER LEAUGE (7 säsonger) +80%
Läs merTräningsplanering. - Inriktad på explosivitet för handbollsspelare. Jonas Rosenquist
Träningsplanering - Inriktad på explosivitet för handbollsspelare Jonas Rosenquist GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Träningslära 7.5 p (TR6) Tränarprogrammet åk 2 HT 2007 Handledare: Alexander Ovendal,
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs mer1. Basdata Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Tränarprogrammet
Kursplan Tränarskap I, 30 högskolepoäng Sport Specific Methodology, 30 credits 1. Basdata Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Tränarprogrammet Omfattning: Nivå: Kurskod: 30 högskolepoäng Grundnivå,
Läs merHur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?
Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka? En träningsperiod på 6 veckor inleddes med en test på två ben. Upplägget för denna träning var som följer. Alla
Läs merPlyometrisk träning på unga elitfotbollsspelare under tävlingssäsong
Plyometrisk träning på unga elitfotbollsspelare under tävlingssäsong - Kan plyometrisk träning påverka snabbhet och hopphöjd? Felipe Ramirez Ghiglione & Ramin Sepasi GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merEffekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Läs merHUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?
HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? Mattias Möller Leg fysioterapeut Astrid Lindgrens Barnsjukhus Djurgårdens IF junior Pojklandslag SvFF Mia Tegmark Leg fysioterapeut Idrottskliniken Rehab Astrid
Läs merMan behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
Läs merVälkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet)
Allsidigt tränad hanterar fler situationer Randers 11 juni All Träning Är Preparering För Tävling (och livet) Det spelar ingen roll hur duktig du är om du är skadad... Välkomna till mitt Träning - Föreläsning
Läs meroscar@elitesportsperformance.se Superkompensation SUPERKOMPENSATION innebär att träning medför nedbrytning och att vila medför uppbyggnad med en extra påbyggnad av kapacitet (Överkompensation) jämfört
Läs merAnnika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma
Annika Palmqvist Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Fysträning för golfspelare Scorekortet avslöjar din fysik! Har du
Läs merMetoder att träna kondition på!
Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner
Läs merTräningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE
Träningsfysiologi Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov
Läs merHur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?
Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka? En träningsperiod på 6 veckor inleddes med en test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för
Läs merTräningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda
Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater
Läs merTräningsplanering för längdskidåkningens sprintdistans
Träningsplanering för längdskidåkningens sprintdistans - med en fördjupning i anaerob kapacitet Hanna Jansson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Tränarprogrammet åk 2, 2010-2013 Träningslära 3, 7,5 hp HT:2011
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merFRÅN PENNA TILL MEDALJ
FRÅN PENNA TILL MEDALJ LARS-OLOF HANSSON GUNAR WISMAR LINNÉ UNIVERSITETET IDROTTSTRÄNARE III 1IV554Ht14 BAKGRUND SIMNING ELIT Tävlingssimning är en bred internationell olympisk (1912) idrott Medaljörerna
Läs merViPR finns i olika vikter från 4 kg och uppåt vilket skapar en mängd olika kombinationsmöjligheter för personer med olika nivåer och kondition.
KLASSBESKRIVNINGAR GRIT SERIES: GRIT series är en förkorograferad HIT-klass (High Intensity Training) designat för att på ett effektivt sätt utmana dig fysiskt genom högintensiv intervallträning. Serierna
Läs merAtleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.
Gå/Springa Krypa / Rulla I sidled Innanför - Utanför Tidsmedveten Atleten Koordination Rumsuppfattning Snabbhet Snurra Återhämtningsträning Uthållighet Rörlighet Styrka Rytm Snurra Koordination Snabbhet
Läs merAbstrakt. Resultat. Tio träningspass ha genomförts 2 gånger/vecka måndag och torsdag. Under träningsperioden har belastningen ökats en gång.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pensionär på 66 år forstsätta
Läs merPersonlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek
Personlig tränare Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Vad är träning? Träning är en målmedveten fysisk aktivitet som sker i kontinuitet. Den är planerad, strukturerad
Läs merBästa konditionsträningen på 30 min
Bästa konditionsträningen på 30 min - Örjan Ekblom -Forskare vid Åstrandlaboratoriet, GIH -Arbetar främst med studier kring hälsoeffekter av fysisk aktivitet och kondition. -Även intresserad av prestationsutveckling,
Läs merHur många serier och repetitioner klarar man av på 50 % av 1 RM i explosiv styrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 50 % av 1 RM i explosiv styrka? För att få ut maximalt av sin explosiva träning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika
Läs merTaktik/spelanalys. Snabba uppspel i Svenska Basketligan. Juan Alonso
Taktik/spelanalys Snabba uppspel i Svenska Basketligan Juan Alonso GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Träningslära II, Ht-09 Handledare: Mårten Fredriksson Innehållsförteckning 1 Taktik/spelanalys... 3 1.1
Läs merAlla repetitioner har genomförts i maximal hastighet koncentriskt och optimalt excentriskt.
Frågeställning har det någon betydelse hur lång vilan är mellan serierna i snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka. Både i den koncentriska fasen om i den excentriska. Snabbstyrkan är utförd som
Läs merTräningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Läs merTesterna visar en minskning på alla belastningar koncentriskt i effektutvecklingen. Även försämringar i den excentriska fasen i effektutveckling.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pensionär på 66 år forstsätta
Läs merStyrketräning oktober till januari
Styrketräning oktober till januari Detta program är ett förslag på allmänt program och individuella justeringar kan ske. Syftet med styrketräningen under grundträningsperioden är att öka den maximala styrkekapaciteten.
Läs merMin frågeställning har varit kan isokinetisk träning ge förbättringar i effekt, topphastighet och tid till topphastighet med tester med fristång.
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många att utveckla explosiviteten. Denna mäter man genom fysiska tester där man mäter krafter, effekter, och hastigheter. Min
Läs merTRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter
Läs merSvenska Armsportförbundet Utvecklingstrappa
Svenska Armsportförbundet Utvecklingstrappa 2014-05-30 Roine Eklund 1 Innehållsförteckning Svenska Armsportförbundet... 1 Inledning... 4 Lekstadiet, -12 år (Subjunior)... 6 I stadiet läggs fokus på att...
Läs merAnalys av två träningsfaktorer power/uthållighet
Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet Upplägg träning Utrustning: Övning: Test belastningar Skivstång Bänkpress 1 x 80 kg 6 repetitioner/ 1 x 40 kg 30 repetitioner Testutrustning: MuscleLab
Läs merTaktikanalys i tennis
Taktikanalys i tennis - en del av grusspelets karaktär Micaela Hjelm Gymnastik- och idrottshögskolan Tränarprogrammet åk 2 Kurs: Träningslära 2, 7,5 hp HT-2008 Handledare: Mårten Fredriksson Innehållsförteckning
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanställning efter alla diagrammen.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. Min frågeställning har varit: Är det någons skillnad i effektutveckling om man tränar 4 serier x 6 repetitioner jämfört
Läs merL Thimar Program. Periodisering per vecka, v NULÄGE OCH MÅLSÄTTNING BEDÖMNING OCH UPPLÄGG
L Thimar Program Periodisering per vecka, v. 24-28 Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 1 [24] S+C S+B+A VILA S+P eller P2 2 [25] S+C S+B+A VILA S+P eller P2 3 [26] S+C S+B+A VILA S+P
Läs mer2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.
Hälsa och livsstil Din uppgift är att sätta upp mål för samt planera, genomföra och utvärdera ett eget träningsprogram. Utgå från din egen fysiska förmåga och din träningsstatus samt vad du vill förbättra.
Läs merTRÄNINGSPLANERING MED INRIKTNING MOT PLYOMETRISK TRÄNING. Linda Stenström
TRÄNINGSPLANERING MED INRIKTNING MOT PLYOMETRISK TRÄNING Linda Stenström Gymnastik- och idrottshögskolan Tränarutbildningen ht 2006 TR6, Specialidrottens Träningslära II Innehållsförteckning Innehållsförteckning...s.
Läs merLICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST
MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell
Läs merInnebandyns kapacitets- och kravprofil
Innebandyns kapacitets- och kravprofil En analys av kapaciteten och kraven på elitinnebandyspelare. Per Björk GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Krav- och kapacitetsanalys TR4:2011 Tränarprogrammet 2010-2013
Läs merSkillnader mellan träning med skivstång och isokinetisk träning
Skillnader mellan träning med skivstång och isokinetisk träning Jag har gjort lite mätningar för att se vad som skiljer power träning med skivstång och isokinetisk träning. Det jag jämfört är i första
Läs merK Olofsson Program. Periodisering per vecka, v NULÄGE OCH MÅLSÄTTNING BEDÖMNING OCH UPPLÄGG
K Olofsson Program Periodisering per vecka, v. 22-25 Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 1 [22] VILA VILA VILA VILA VILA VILA A2+P 2 [23] VILA VILA VILA VILA VILA VILA A2+P 3 [24] VILA
Läs merHelena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF
Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF Förmågan att upprepa sprint och sprintdistans är avgörande i matcher och turneringar Aerob högintensiv träning Intensitet över 85-90% av HFma Anaerob träning
Läs merTentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29)
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tentamen består av 17 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merFörord. utvecklingstrappan. www.tennis.se
K C E V T U N A P P A R T S G LIN Förord Sveriges Olympiska kommitté har som krav att alla olympiska idrotter skall ha en Kravanalys som beskriver idrottens specifi ka krav idag och i framtiden. Till kravanalysen
Läs merANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER.
ANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER. Bakgrund Peak power samt tid till peak power är viktiga egenskaper vid utvecklingen av explosiv träning samt vi maximalstyrketräning. Hur hög effekt kan man utveckla
Läs merTräningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015
Träningsplan hj Tränare Hannes Assarsson Hannes@skiruncoaching.se 072-305 02 48 den 22 oktober 2015 1. Definitioner och förkortningar Arbetsekonomi Funktionell tröskel Kostnaden i energi för att utföra
Läs merTRÄNARSKAP I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT SPECIFIC METHODOLOGY, 30 CREDITS
1 (5) TRÄNARSKAP I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT SPECIFIC METHODOLOGY, 30 CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Utbildningsområde: Idrott Ämne:
Läs merAbstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. Min frågeställning har varit: Är det någons skillnad i effektutveckling om man tränar 4 serier x 6 repetitioner jämfört
Läs merSPECIALIDROTT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT SPECIFIC METHODOLOGY I, 30 CREDITS
Giltighetstid tills vidare 1 (6) SPECIALIDROTT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT SPECIFIC METHODOLOGY I, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Studiehandledning L9ID45 Idrottsfysiologi med träningslära för idrott och hälsa, 5 hp Avancerad nivå Kursansvarig: Jesper
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merSkillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck
Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna
Läs merSmå barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.
Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav
Läs mer