Cecilia Andersson, vice ordförande inleder med att hälsa välkomna till inte bara årets utan även denna mandatperiod sista medborgardialog.

Transkript

1 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgardialog med grupperna äldre och funktionshinder Plats och tid: Grand hotell i Borås kl. 08:45-11:45 Cecilia Andersson, vice ordförande inleder med att hälsa välkomna till inte bara årets utan även denna mandatperiod sista medborgardialog. Frida Carlstedt, dietist från Närhälsan berättar om sitt arbete med främst sköra äldre och nutrition. Presentationen finns med som bilaga till anteckningarna. Charlotte Bliesener Falkenström redogör för om Närvårdssamverkan och SIP, särskild individuell plan för utskrivning och mottagning mellan vårdgivare, god och säker vårdövergång. Det är en utmaning att få till SIP i hemmet och att prata med varandra. Slutredovisning sker den 12 april Folder delas ut och presentationen finns med som bilaga i dessa anteckningar. Dialog och utvärdering, vad vill vi. Vad har varit bra, mindre bra, förbättringar, önskningar. Skicka med till nästa mandatperiod. Gruppdiskussioner och skriftlig redovisning. Ett urval av vad som kom upp som önskemål Funktionshinderrådet vill ha eget råd utan pensionärsföreningarna och gärna på kvällstid så fler har möjlighet att delta. Anhörigvårdarföreningar inbjuds att vara med i dialoggruppen för äldre. Viktigt att föra vidare infomaterial ut i medlemsorganisationerna. Önskar mer material. Återgå till protokollförda sammanträden och arvode vid närvaro. Utvärdering av träffarna var både negativt och positivt. De inbjudna gästföreläsarna har varit bra. Dialog har ibland blivit monolog. Inte fått svar på ställda frågor. Den skriftliga redovisningen lämnas till nämndsekreteraren som får delge den nya nämnden innehållet för kommande mandatperiod.

2 Närvarande Äldrerådet: Kerstin Sylvan Gunnel Engström Eve Svensson Ulla Wahlin Maunu Lundin Dan Zarelius Eva-Britt Eriksson Inger Persson Inger Mattsson Majvor Lindblom Lillvor Sjöberg Per-Åke Davidsson Borås Borås Limmared SPF seniorerna Svenljunga Svenljunga Ulricehamn Ulricehamn Vårgårda Vårgårda Vårgårda Vårgårda Funktionshinderrådet: Maria Göthe Gun-Britt Hall Jan-Olof Dahlin Birgitta Hake Rolf Hjertkvist Lars-Erik Hake Astma och allergi Autism och Aspergerföreningen VG söder Hjärnkraft HRF HSO RTP Övriga: Frida Carlstedt Charlotte Bliesener Falkenström Cecilia Andersson Hanne Jensen Jan-Olof Sund Eva-Karin Torhem Arnell Agneta Jansson Gunnel Österberg Lisbeth Mensas Christina Klaar dietist Närhälsan Närvårdssamverkan södra hälso- och sjukvårdsnämnden södra hälso- och sjukvårdsnämnden södra hälso- och sjukvårdsnämnden södra hälso- och sjukvårdsnämnden södra hälso- och sjukvårdsnämnden södra hälso- och sjukvårdsnämnden processansvarig nämndsekreterare Mötet avslutades med gemensam lunch.

3 Mat och ett hälsosamt åldrande

4 Dagens presentation Det naturliga åldrandet Undernäring och dess konsekvenser Åtgärder Frida Carlstedt

5 Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt leg. Dietist Sahlgrenska Akademin, GU listade patienter på 8 vårdcentraler Högst prioritet: Sköra äldre Frida Carlstedt

6 Det naturliga åldrandet Kroppen byggs om hela livet - men vi blir sämre på det Frida Carlstedt

7 Ökad nedbrytning Muskler Sensorik: kroppens fem sinnen Kroppsliga funktioner: Salivproduktion Tandstatus Näringsupptag Sårläkning Sjukdomar Aptitreglering Frida Carlstedt

8 Ökat behov Mer vitaminer och mineraler Mer energi Mer protein för att minska muskelnedbrytning Frida Carlstedt

9 Undernäring hos äldre Minskad fysisk aktivitet Minskad aptit Ökad risk för sjukdom och fallskador Viktnedgång Minskad styrka och muskelmassa Frida Carlstedt

10 Andra riskfaktorer för undernäring? Ensamhet Svårighet att handla/laga mat Ekonomi Kunskap om näringsbehov Demenssjukdomar Frida Carlstedt

11 Undernäring hos äldre Hur många riskerar att drabbas? Kommun Landsting/Region Fall 77% 58% Undernäring 60% 57% Trycksår 28% 19% Ohälsa i munnen 43% 33% Risker identifierade i Senior alert med riskbedömningsintrument. SCB Frida Carlstedt

12 Frida Carlstedt

13 Konsekvenser av undernäring Fyra gånger så hög risk att dö i förtid Fall i hemmet eller ute med risk för skada Ökad risk för annan sjukdom Svårigheter med återhämtning efter skada Lidande och smärta Psykisk hälsa kan försämras Ökat antal vårdkontakter Källa: Livsmedelsverket 2018 J. Calles Frida Carlstedt

14 Har sköra äldre med risk för undernäring en längre vårdtid och ökade sjukhuskostnader? En forskningsrapport av legitimerad dietist Johanna Calles Vid Göteborgs Universitet, Sahlgrenska akademin 2017 Patienter år inlagda på äldrevårdsavdelning Sköra äldre patienter med risk för undernäring enligt MNA-SF hade en signifikant längre vårdtid och ökade sjukhuskostnader än patienter med normal nutritionsstatus Frida Carlstedt

15 Andra studier säger samma sak Socialstyrelsen beräknar besparingsmöjligheter med 0,5-1 miljard/år, endast sjukhusvården inräknad. Studier i Europa visar på ökat antal sjukhusdygn för undernärda till en kostnad mellan kronor per patient och vårdtillfälle. Källor: J.Calles 2017 Livsmedelsverket, Uppsala april Frida Carlstedt

16 Karen Freijer, PhD, RDN 13 April Frida Carlstedt

17 Behandling vid undernäring Många, små och näringsrika måltider En nattfasta under 11 timmar Livsmedelsverket, Frida Carlstedt

18 Frida Carlstedt

19 Frida Carlstedt

20 Berikning av kosten Viktigt att det är mat som man tycker om Ha livsmedel hemma som är lätta att ta fram och äta Tillbehören spelar stor roll Drick din energi Ställ klockan om aptiten inte hjälper till Maten är medicinen Frida Carlstedt

21 Livsmedelsverket, Frida Carlstedt

22 Andra framgångsfaktorer Respekt för individens önskemål Delaktighet Självständighet Trivsam måltidsmiljö Sällskap Bildkälla: Livsmedelsverket, Frida Carlstedt

23 Dietisten och andra stöttande faktorer Dietist Behandlar patient med bekräftad undernäring Sammansättning av kosten Förskrivning av kosttillägg Andra insatser Tillredning av måltid Sällskap vid måltid Stöd i livsmedelsinköp Uppföljning av kostbehandling Frida Carlstedt

24 Frida Carlstedt

25 Vad är sagt? SOSFS 2014:10: Vård- och omsorgsverksamheter ska ha rutiner för hur undernäring ska upptäckas, samt hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas för en bedömning av näringstillståndet Frida Carlstedt

26 Slutsats Ett reellt problem med mätbara effekter. Vissa åtgärder har vidtagits, men det ser olika ut i olika kommuner Förbättringspotential finns i Sverige och internationellt Stora vinster- ekonomiska och på individnivå Frida Carlstedt

27 Kontakt Frida Carlstedt Leg. Dietist Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt

28 Dietistenhet

29 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Tillsammans skapar vi mervärde!

30 Vad är syftet med Närvårdssamverkan Södra Älvsborg? - Skapa förtroende vårdgivarna emellan - Skapa bättre och effektivare samarbeten/samverkan via möten - Skapa en jämlik vård - Skapa mervärde för dem som vi är till för - Sprida inspiration och glädje för samverkan

31 Samlade vårdinsatser för de som behöver det mest När en person behöver vård- och omsorgsinsatser från både kommun och sjukvård är vårt uppdrag att arbeta tillsammans för att ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattas av kommunal vård, omsorg, skola och socialtjänst i Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda, samt regional primärvård, sjukhusvård, habilitering och tandvård i Södra Älvsborg.

32 Närvårdskontoret Koordinator Charlotte Bliesener Falkenström - Koordinerar alla frågor - Sammanställer dokument och skriver uppdragsbeskrivningar - Hanterar avvikelser - Stöttar och motiverar allt arbete - Ger förslag och arbetar med förbättringsarbeten - Webb-arbete

33 Närvårdssamverkans organisation Det är viktigt med en tydlig och stark ledning och styrning! Delregionalt politiskt samråd Presidiet Närvårdskontor Styrgrupp närvård AU Uppdragsgrupp Barn och unga vuxna Uppdragsgrupp Psykisk hälsa Uppdragsgrupp Äldre Uppdragsgrupp SVOP Samordnad vård och omsorgsplanering Tillfällig uppdragsgrupp ny Samverkanslag Lokala ledningsgrupper Arbetsgrupper Det är ute i de lokala ledningsgrupperna som vi gör skillnad!

34 Tillsammans skapar vi mervärde! Avvikelse- Vad har skett? Vart har vi brustit? Vad gör vi åt detta? Diskussion och svar ska inkomma! SAMVERKAN är oerhört viktig!

35 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

36 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari 2018, men Västra Götaland började arbeta med riktlinjen den 25 sep Lagen ska främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser Lagen ska särskilt främja utskrivning så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar och inte har behov av slutenvårdens resurser längre

37 Om riktlinjen Grundar sig i överenskommelsen mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård I riktlinjen beskrivs in-och utskrivningsprocessens olika steg Riktlinjen gäller för berörda verksamheter inom Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland Riktlinjen är övergripande och utgår från gällande lagar och Socialstyrelsens föreskrifter Riktlinjen svarar på frågan VAD och av VEM men inte på frågan HUR

38 Gemensam målsättning Stärka den enskildes rätt till en trygg och effektiv utskrivning Arbetet ska vara tillitsskapande och utgå ifrån den enskildes behov Personer som inte längre har behov av slutenvårdens resurser ska omgående kunna skrivas ut därifrån, på ett tryggt och säkert sätt Antalet dagar som enskilda är kvar inom slutenvården efter att de bedömts som utskrivningsklara ska minska, ska vara max tre dagar

39 Öppenvård Sjukhus Kommun Större fokus på samverkan mellan slutenvård, kommun och öppenvård med individens behov som utgångspunkt. Hur har vi arbetat i vår delregion med lagen? SAMVERKAN GÖR SKILLNAD

40 Samtycke För att uppgifter om den enskildes sjukdomstillstånd ska få lämnas ut mellan vårdgivarna krävs den enskildes samtycke. Varje verksamhet måste förvissa sig om att samtycke har lämnats. När samtycke inte lämnas ansvarar respektive verksamhet för att dokumentera planerade insatser inom sitt ansvarsområde. När patienten inte själv kan lämna samtycke görs en menprövning.

41 Fast vårdkontakt- Ökad trygghet och en sömlös vård Verksamhetschef ansvarar för att fast vårdkontakt utses. Fast vårdkontakt ska vara en tydligt utpekad person Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt kan hen fortsätta att vara det

42 Process med behov av samordning efter utskrivning Process utan behov av samordning efter utskrivning Under planering bestäm datum för SIP Kallelse till SIP Upprätta Uppdatera SIP Följ upp SIP Avsluta SIP Process vid behov av samordning där SIP görs på sjukhus Kallelse till SIP på sjukhus Upprätta Uppdatera SIP Följ upp SIP i hemmet Avsluta SIP

43 Vad är en Samordnad individuell plan? SIP är den enskildes plan och har funnits sedan 2010 Syftet med SIP är att samordna den enskildes behov och önskemål samt att tydliggöra vilka enheter som ansvarar för vilka insatser. Detta ger en helhetsbild av den enskildes situation

44 SYFTET med SIP? SAMORDNA VÅRD OCH STÖD TYDLIGGÖRA UPPDRAGEN SKAPA TRYGGHET MINSKA STRESS Mina barn mig själv mina föräldrar

45 Framgångsfaktorer i SIP arbetet Socialutskottets utvärdering januari 2018 Alla viktiga aktörer måste känna till SIP Chefer på alla nivåer har ett ansvar Kunskap hos brukare/patient att man kan få SIP Gemensamma utbildningar samverkan Mötesledare med SIP erfarenhet Tydlig struktur i mötet

46 Patient/klientreflektioner

47 Uppföljning-Hur går det med SIP? Många har fått en sömlös och bättre vård Svårt att få till tider till mötet SIP skapar ibland rädsla hos professionen Ibland uteblir någon part- Avvikelse i vårdsamverkan

48 Uppföljning-Hur går det med lagen om samverkan vid utskrivning? - Många får en god och säker vårdövergång - Svårt att beräkna utskrivningsklar - Olika tolkningar - Fler fysiska möten Utmaning: Få till SIP i hemmet och att prata med varandra

49 Frågor?

50 Tack för idag och återkom gärna vid frågor!