Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex
|
|
- Carina Ek
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex En studie i Jönköpings län våren 2008 Johan Näslund, Thorbjörn Ahlgren & Michael Rosander Forskning om ungdomars sexualitet På senare år har debatten och forskningen om ungdomars sexualitet åter blivit aktuell. Moore och Rosenthal (2006) redogör för både nya och gamla trender när det gäller ungdomars sexualitet. De gamla frågorna är (1) hur ser föräldrars inflytande ut, (2) hur förändras ungdomar av den biologiska puberteten, (3) vilken inverkan har biologi respektive miljö på ungdomar, och (4) hur påverkar institutioner ungdomar. Dessa tidlösa frågor behöver enligt författarna kompletteras med senare forskning och diskussioner kring (a) den större toleransen för ungdomars sexuella utlevande, (b) de förändrade uppfattningarna av sexualitet som återfinns i den globala ungdomskulturen, och (c) förändringen av kommunikation via mobila tekniker och Internet. I detta sammanhang ska vi inte glömma bort frågan om vad som ska räknas som problembeteende och tonvikten i samhällsdebatten på risker med ungdomars sexuella beteende. Vi kan här påminna oss om diskussionen i Jönköpings-Posten sommaren 2008 huruvida det är bra eller ej att vänta med att ha samlag till efter giftermål. Detta då sex med flera partners har visat sig vara en riskfaktor för sexuellt överförbara sjukdomar. Vi vill med den nedanstående forskningsgenomgången sätta in studien i sitt sammanhang, ungas sexuella erfarenheter, uttryck och tankar. Vi kan här endast antyda sexualitetens samhälleliga och kulturella grunder. Med det i bakhuvudet börjar vi med internationell forskning för att därefter komma in på studiens fokus på ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex i Sverige. Ideas about `right and `wrong sexual behaviour are less rigid and boundaries between good and bad girls and boys are less clear. We know, too, that young people are delaying or dispensing with marriage while, at the same time, the age at which puberty begins is decreasing. (Moore & Rosenthal, 2006, s. 6). Samtidigt som vi kan se att stora grupper lever ut sitt sexualliv mer fritt (Herlitz & Ramstedt 2005), finns en stor minoritet som inte har sex före äktenskapet även om inte denna muntliga övertygelse behöver visa sig i beteendet (Moore & Rosenthal, 2006). Unga människor är numera ofta engagerade i mer varierad sexualitet och med fler partners, än tidigare generationer. Detta kan bl.a. ses i utövandet av oral- och analsex som blivit vanligare i dag (Forsberg, 2006). Även om dessa beteenden inte alltid är frivilliga. Överhuvudtaget verkar det inte finnas en klar gräns mellan frivillig/gemensam sex och ofrivillig/enkelriktad sex. Att ha ofrivillig sex är inte bundet till kvinnor, även män kan ha ofrivillig sex. Kamrater blir viktiga personer i tonåren och attityder och beteenden påverkas av kamrater och de grupper som man tillhör eller vill tillhöra (SunWolf, 2008). Jämförelser med andra ungdomar och grupper när det gäller sex är vanliga och påverkar i hög grad tonåringens sexuella beteende. Tonåringens sexuella utveckling måste ses mot bakgrund av många och varierade 1
2 sociala krafter som är satta i konstant förändring och sättet som tonåringen beter sig sexuellt på och har åsikter kring, varierar från individ till individ (Moore & Rosenthal, 2006). At any given time, choices about sexual behaviour will reflect the different physical, social, cultural and economic environments in which adolescents live and their personal qualities and life histories. Given the diversity of experiences that young people draw on consciously or unconsciously in determing their sexual behaviors, it is not surprising that we find a remarkable heterogenity in those behaviours (Morre, & Rosenthal, 2006, s. 35). Forskare varnar för att sexuellt experimenterande etiketteras som sexuellt problembeteende (Jessors & Jessor, 1977). En del forskning har visat att sexuellt experimenterande inte behöver innebära senare problem för den unge. Det är först tillsammans med andra utvecklingsoch beteendeproblem som unga får större hälsoproblem (Bingham & Crockett, 1996). Tvång i samband med sexuella aktiviteter är ett problem som även finns bland ungdomar. I internationella studier uppskattar man att 5-20 % av kvinnliga studenter och 5-6 % av manliga studenter har varit utsatta för något sexuellt tvång. Troligtvis beror männens mindre rapportering av att män skäms mer än kvinnor i liknande situationer (Moore & Rosenthal, 2006). Det är viktigt att påpeka att sexuellt utnyttjande inte alltid leder till långvariga hälsoproblem. Precis som med sexuellt risktagande är det svårt att göra en gränsdragning när det gäller sexuellt tvång eller ej. Hur ska man t.ex. dra gränsen mellan frivillig och ofrivillig sex och kamrattryck, eller önskan att tillhöra en grupp eller relation. I en genomgång av 268 kvalitativa studier åren skapade Marston och King (2006) sju tematiska faktorer som är aktiva i unga människors skapande av sitt sexuella beteende. Nedan redovisas dessa bl.a. för att visa på det sociala samspelets stora betydelse. 1. Unga människor värderar sina sexuella partners utifrån risken för att få könssjukdomar. Exempelvis kan man tänka sig att inte använda kondom med partners som är riskfria. 2. Sexuella partners har en stor betydelse för det allmänna beteendet. Här har såväl lokala som mer internationella kulturuppfattningar en stor betydelse när det gäller exempelvis sexuellt våld. 3. Användandet av kondom kan bli stigmatiserande och visar på bristande förtroende. Exempelvis vågar man inte säga att man vill använda kondom då det kan betyda att partnern blir misstänksam på hur man ser på henne/honom. 4. Stereotyper kring genus är viktiga när det gäller att bestämma sociala förväntningar och beteenden. Detta handlar om förväntningar på erfarenhet, aktivitet, etc i den sexuella relationen. 5. Sexuella aktiviteter blir belönade och straffade från omgivningen. Exempelvis omgivningens gillande eller ogillande av att ha haft flera partners och olika belöningar för att man sexuellt tillfredsställer sin partner, kompis, etc. 6. Anseende (att vara respektabel eller ej) avseende hur sexuellt aktiv man är har en stor betydelse för den sociala kontrollen av det sexuella beteendet. 7. Sociala förväntningar hämmar kommunikation om sex. Exempelvis säger många kvinnor inte ja till en sexuell aktivitet för tidigt, för att inte bli stämplad som lösaktig. En gedigen svensk forskningsöversikt av svenska ungdomars sexualitet skrevs av Margareta Forsberg Översikten var beställd och utgiven av Folkhälsoinstitutet. Den nedanstående 2
3 texten är hämtad från hennes forskningsöversikt. Sverige skiljer sig på intet sätt från de stora förändringarna som finns i västvärlden. I detta ingår att de flesta ungdomar i stort är nöjda med sina sexuella erfarenheter. I genomsnitt var tredje svensk ungdom som gått ut årskurs 9 hade haft sin samlagsdebut. Två tredjedelar hade haft sin samlagsdebut senast i gymnasiet årskurs 3. Antalet sexualpartners är fler för män än för kvinnor, men kvinnor har under de senaste åren ökat antalet sexualpartners. Oralsex praktiseras av i stort sett alla sexuellt aktiva ungdomar, medan analsex utövas i mindre grad (finns siffror upp till 20 % av gymnasieungdomar). De flesta (finns siffror på minst 85 %) har inte någon erfarenhet av gruppsex. Pojkarna är mer benägna att pröva gruppsex. Mellan en tredjedel och hälften av ungdomarna i en studie av tredjeårsgymnasister hade haft s.k. KK (knullkompis). I Sverige, liksom den övriga västvärlden, är skillnaderna mellan könen i en rad olika sexuella aspekter betydande. Även när det gäller en ökning av tillgängligheten när det gäller pornografi sitter vi i samma båt, dvs. Internets påverkan. Ungdomar i dag har stor tillgång till Internet och därmed också pornografi. Forsberg (2006) pekar på att det i varje ungdomsgeneration finns en mindre grupp som är mer sexuellt riskbenägen än andra ungdomar. Svenska ungdomar - att köpa och sälja sex Först kan vi konstatera att det i dag finns alldeles för lite kunskap inom detta område för att med säkerhet uttala sig om hur mönstret bland ungdomar ser ut. Vi vet att när man gjort prostitutionskartläggningar i Sverige saknas ungdomar som sålt eller köpt sex. Det finns också svårigheter i att definiera begreppen köpa och sälja sex bland ungdomar. Internationella studier (se ovan) visar t.ex. att det i många ungdomsrelationer ingår att ge varandra olika gåvor efter sexuella aktiviteter, men var går gränsen mellan uppskattning och köp? Vi har dock de senaste åren fått tre svenska studier, en mer vetenskaplig, inom detta område. Den första kom 2004 (Svedin & Priebe, 2004; 2007) och ligger till grund för vår studie och den andra kom i år (2008) och gjordes av prostitutionsgruppen vid socialtjänsten i Göteborgs kommun. En tredje studie som vi ser som en förstudie till denna studie gjordes av Luppen kunskapscentrum år 2006 i Jönköpings kommun (Näslund & Ahlgren, 2006). Under åren genomförde Svedin och Priebe (2004) en studie på en normalpopulation av ungdomar i årskurs 3 på gymnasiet i fem svenska kommuner. Genom att gå ut i klasserna fick studien en svarsfrekvens på 77 procent, vilket får anses vara en god svarsfrekvens i detta sammanhang. I den föreliggande undersökningen svarade 60 ungdomar eller 1,4 procent att de någon gång sålt sex mot ersättning/pengar. Av dessa var 23 flickor och 37 pojkar motsvarande 1,0 procent av flickgruppen och 1,8 procent av pojkgruppen. Första gången ungdomarna sålde sex mot ersättning var de i medeltal 15,9 år gamla (Svedin & Priebe, 2004; 2007, sid 270). Den vanligaste ersättningen var pengar, men även mat/boende, saker, aktiviteter eller narkotika förekom. Kontakt fick man via Internet, kamrater eller på krogen. Gruppen som sålt/köpt sex hade oftare invandrarbakgrund och upplevde i de flesta fall dålig psykisk hälsa. Svedin och Priebe (2004; 2007) skriver att dessa ungdomar har levt och lever ett påtagligt sexualiserat liv, med flera partners, tidig sexualdebut, ofta prövat sexuella handlingar som man fått idéer till genom pornografi och har liberala attityder till att sälja sex för egen del och acceptans av att andra gör det. Utöver att de har sålt sex har de en mängd andra problem i sina liv såsom utagerande, alkoholkonsumtion, missbruk, etc. Prostitutionsgruppen i Göteborg gjorde en studie av ungdomar och deras köpslående med sexuella aktiviteter. En enkätundersökning genomfördes på s.k. ungdomssajter på Internet. På dessa ungdomssajter fanns möjlighet att fylla i en enkät. Med hänsyn till att denna 3
4 studie inte var genomförd på ett slumpmässigt sätt och siffrorna därmed inte kan överföras till en normalpopulation, dvs. att förklara hur många procent av killar i Sverige som köpt sex, kan vi konstatera att 43 killar och 37 tjejer sagt sig sälja sex mot ersättning vid något tillfälle. Den vanligaste ersättningen var pengar, men även aktiviteter, alkohol och andra droger fanns med. Ungdomarna var år när de första gången sålde sex och den vanligaste sexköparen var en man mellan 25 och 35 år. En tredjedel av killarna uppgav att de sålt sex till en kvinna. Det vanligaste sättet att få kontakt med sexköparna var via Internet, men också via kamrater och på krogen var vanliga kanaler för att knyta sexuella kontakter. Författarna skriver att det är en speciell grupp med ungdomar som sålt eller bytt sexuella tjänster (Prostitutionsgruppen Göteborg, 2008, sid 99). Detta uttalande stöds av de professionella socialarbetarna som man intervjuat. År 2006 gjorde Luppen kunskapscentrum en studie av attityder till och erfarenhet av att köpa och sälja sex hos samtliga ungdomar i Jönköpings kommun som var födda Ett brev som skickades till ungdomarna beskrev undersökningen och de fick en kod som de skulle uppge för att kunna svara på enkäten via Internet. Endast 25 % av ungdomarna födda 1987 i Jönköpings kommun svarade på frågeformuläret. Detta gör det svårt att uttala sig om storleken på gruppen som har erfarenhet av att ha sålt sex bland dessa ungdomar. Orsaken till den låga svarsfrekvensen är svår att uttala sig om, då det har visat sig att flera ungdomar inte har kunnat komma fram på Internet och svara på frågeformuläret. I undersökningen svarade 10 ungdomar att de sålt sex mot ersättning. Medianåldern för när de första gången sålde sex mot ersättning var 16,3 år, medan den var 15,9 år i Svedin och Priebes (2004; 2007) studie. Svedin och Priebe skriver att ett framträdande drag i deras resultat är att de ungdomar som sålt sex mot ersättning lever ett påtagligt sexualiserat liv. Detta stämmer överens med ungefär hälften av ungdomarna i Jönköpingsundersökningen. Det har också framkommit kritik när det gäller Svedin och Pribes resultat i detta avseende, då de inte har kunnat följa individers resultat som det gick att göra i Jönköpingsundersökningen. Ett annat resultat som strider mot Svedin och Priebes resultat är att i Jönköpingsundersökningen har inte ungdomarna invandrarbakgrund utom i ett fall, medan man i Svedin och Priebes undersökning kom fram till att ungdomar som sålt sex mot ersättning ofta hade invandrarbakgrund. Andra framträdande drag i studien var att Internet är vanligt när det gäller diskussioner om att sälja sex även bland ungdomar. Positivt är att Jönköpingsungdomarna i så hög grad var villiga att söka stöd hos föräldrar, nära vänner och professionella. Även om resultatet när det gäller den professionella gruppen är lägre verkar det finnas en öppning mot att professionella accepteras av ungdomarna i svåra lägen. Att det finns en grupp ungdomar som lever ett högst sexualiserat liv med ett sexuellt risktagande verkar alla överens om, men finns det inga ungdomar som lever ett vanligt socialt liv, men ett sexualiserat sådant? Och hur är det med dem som experimenterar med sex i ungdomen, fortsätter de att leva ett högst sexualiserat liv? Forskning som pekar på dessa frågor beskrivs av Magnusson (2009b). Resultaten visade att det är viktigt att inte studera flickor med tidig sexuell debut som en homogen grupp. För vad som framkom i denna studie var att flickor med enbart sexuella erfarenheter utan problembeteende hade en helt annan livssituation än flickor med problembeteende. Flickorna hade goda föräldra- och kamratrelationer och hade inga personliga problem. Det enda var att flickorna inte var motiverade att studera. Det var främst flickor med problembeteende (med eller utan sexuell erfarenhet) som hade sociala och personliga problem: spända relationer till föräldrarna, psykosomatiska symptom och låg skolmotivation (ibid, sid 173). 4
5 Nedan är ovanstående diskussion sammanfattad i en figur. Att ett stort sexuellt risktagande tillsammans med en social problematik leder till hälsoproblem för unga är ett välkänt fenomen inom socialtjänsten men sexuellt risktagande i sig kan troligtvis inte förutsäga hälsoproblem. I figur 1 nedan har vi valt att kalla den sexualitet som ungdomar med stort sexuellt risktagande och hög social problematik har som överlevnadssexualitet. Det är dessa ungdomar som använder sin sexualitet i syfte att få mat husrum värme etc. (se t.ex. Göteborgsundersökningen och Grytback & Borgestrands norska intervjustudie 2004). De lever i högsta grad ett sexualiserat liv. Sexualiteten bland de ungdomar som däremot har ett stort sexuellt risktagande, men har liten social problematik, vill vi beskriva som ungdomar med ett sexuellt beroende. Man inte bara känner/tänker på sex utan utövar olika typer av sex i större utsträckning än andra ungdomar. Ungdomar som varken har ett stort eller litet risktagande skulle i detta sammanhang närmast kallas en kulturanpassad sexualitet. Vi har valt att inte benämna de ungdomar som har ett litet sexuellt risktagande då de inte ingår i denna studie. Det innebär däremot inte att dessa ungdomar är utan sexualproblematik, bara att man inte har ett stort sexuellt risktagande. Sexuellt risktagande Stort Varken stort eller litet Litet Stor Social problematik Varken stor eller Liten liten Sexuellt beroende Kulturanpassad sexualitet Överlevnadssexualitet Figur 1. Ungdomars olika typer av sexualitet beroende på hur stort sexuellt risktagande och social problematik som finns. Till sist i denna del vill vi betona det uppenbara. Majoriteten av tonåringarna hade en positiv attityd till sexualitet och en positiv självbild (Magnusson, 2009a, sid 98). Metod Studien omfattar samtliga studerande i skolår 3 1 på gymnasiet i Eksjö, Jönköping, Nässjö och Vaggeryds kommuner, totalt ungdomar. Kommunerna valdes som representanter för olika kommuntyper. Genomförandet av studien har godkänts av berörda förvaltningschefer som också utsåg kontaktpersoner som på olika sätt medverkade till studiens genomförande. Inför varje undersökningstillfälle har information skickats till skolpersonal som informerat eleverna och planerat tidpunkt för genomförande. Undersökningen genomfördes digitalt genom att eleverna besvarade enkäten i skolans datasal. Vid varje undersökningstillfälle har en forskningsassistent medverkat för att informera om studien och säkerställa att undersökningen genomfördes på ett tryggt och korrekt sätt. 1 Födda 1989; studien genomfördes våren 2008 för att säkerställa att samtliga respondenter var 18 år eller äldre. 5
6 Det har trots noggrann planering och information varit svårt att genomföra studien på skoltid. Brist på tillgänglig lektionstid, bristande motivation hos eleverna och lärare har angetts som skäl till att inte delta alls eller att genomföra undersökningen när eleverna var lediga t.ex. på en håltimme eller sovmorgon. Detta har inneburit att fyra av tio möjliga elever har svarat på frågeformuläret. Vi kan i tabellen nedan se att det har varit speciellt svårt att nå eleverna i Eksjö och Vaggeryds kommuner. Tabell 1. Deltagare och antal möjliga elever per kommun Kommun Elevantal Antal elever som besvarat frågeformuläret Pojkar Flickor Pojkar Flickor Eksjö Jönköping Nässjö Vaggeryd Totalt (Pojkar/Flickor) Totalt Som vi kan se ovan har vi inte nått alla elever i de undersökta kommunerna. Oavsett vad det beror på skapar det problem med att statistiskt generalisera resultatet till andra grupper. Enligt flera forskare (se exempelvis Yin, 1994) bör man skilja mellan statistisk och analytisk generalisering där analytisk generalisering innebär att forskaren för en vetenskaplig diskussion om huruvida resultatet kan generaliseras till andra grupper. Oftast handlar det om att man jämför med andra forskningsresultat. Att sex av tio möjliga elever inte har kunnat/velat svara på frågeformuläret innebär att resultaten inte går att statistiskt generalisera till andra grupper, men vi kommer att föra en diskussion om den analytiska generaliserbarheten senare i rapporten. När det gäller trovärdigheten hos data anser vi att den är god pga. att frågeformuläret använt sig av ett tidigare prövat instrument och att datainsamlingen har skett på ett systematiskt och liknande sätt i de olika kommunerna. Resultat Att sälja sex 9,1 % (79 av 862 personer 2 ) har blivit erbjudna pengar eller annan form av ersättning för sexuella tjänster, där 71,8 % av dessa var tjejer och följaktligen 28,2 % var killar. Det innebär att 12,7 % av tjejerna (56 av 440 tjejer) och 5,2 % av killarna (22 av 420 killar) någon gång har blivit erbjudna ersättning för sex. Det var 9 % som blivit erbjudna ersättning, men bara 1,9 % (16 av 864 personer) som angav att de faktiskt har utfört sexuella tjänster mot någon form av ersättning. I detta fall fördelade sig gruppen omvänt där bara 20,0 % av dessa var tjejer, medan 80,0 % var killar. Totalt var det 0,7 % av tjejerna (3 av 441 tjejer) och 2,9 % av killarna (12 av 421 killar) som utfört sexuella tjänster mot ersättning personer har angett att de har svarat uppriktigt på frågorna (svarsalternativ 4 och 5 på fråga 38C). Övriga (45 har svarat 1-3 på fråga 38C och 44 har inte svarat alls) finns inte med i denna redovisning av resultat. 3 En av dem som angav att de har sålt sex har inte angivit kön. 6
7 Uppdelat på sju olika situationer har 10 av de 16 personerna angivit att de har utfört åtminstone en av dessa mot ersättning (tre tjejer, sex killar och en med okänt kön). Det innebär att 6 personer har angett att de har sålt sex, men att det är i någon annan situation än de sju som fanns uppräknade i enkäten. Se tabell 2 för en sammanställning av de sju situationerna. 2 personer (en kille och en med okänt kön) har angett att man har utfört en av situationerna, 4 har angett två av situationerna (en tjej och tre killar), 3 har angett tre av situationerna (två tjejer och en kille), samt slutligen har 1 angett fem av situationerna (en kille). Tabell 2. Antal som utfört sexuella tjänster mot ersättning i sju situationer Situation Totalt Tjejer Killar Visat könsorganet Blivit fotograferad eller filmad naken Onanerat åt någon Haft oralsex Haft samlag Haft analsex Blivit fotograferad eller filmad i sexuell situation Även om en ganska liten andel angett att de faktiskt har sålt sexuella tjänster kan en betydligt större andel tänka sig att göra det. Totalt kan 15,1 % (131 av 866 personer) tänka sig att utföra sexuella tjänster mot någon form av ersättning 75,2 % av dessa var killar och 24,8 % var tjejer. Det innebär att 23,0 % av killarna (97 av 421 killar) och 7,2 % av tjejerna (32 av 443 tjejer) kan tänka sig att sälja sexuella tjänster. Anledningar till att man kan tänka sig sälja sexuella tjänster kan säkert vara många. I detta fall var alternativen att välja bland: (a) för att kunna köpa något jag önskar mig men inte har råd med, (b) för att kunna få något som jag önskat mig, samt (c) annan anledning. I tabell 3 redovisas hur detta såg ut bland dem som kan tänka sig att sälja sexuella tjänster, totalt och uppdelat på killar och tjejer. Tabell 3. Anledningar till att man kan tänka sig sälja sex. Antal och andel inom respektive grupp. Totalt avser antalet som svarat Ja på åtminstone en av frågorna. Anledning Totalt Tjejer Killar n % n % n % Kunna köpa något som jag önskat men inte har råd med 64 7,7 14 3, ,2 Kunna få något som jag önskat mig 63 7,5 13 3, ,0 Annan anledning 92 11,0 22 5, ,0 Totalt ,2 32 7, ,0 Ovan angivna andel som kan tänka sig att sälja sexuella tjänster baserades på tanken om ersättning. När det frågades efter sexuella situationer som man kan tänka sig pröva mot ersättning ökades andelen något pga. att fler killar här anger att man kan tänka sig utföra åtminstone en av de uppräknade sju situationerna. Totalt var det 15,1 % (131 av 866 personer) som 7
8 kan tänka sig att sälja sexuella tjänster när svaret baserades på olika sexuella situationer. 23,0 % av killarna (97 av 421 killar) och 7,2 % av tjejerna (32 av 443 tjejer) kan tänka sig att sälja sexuella tjänster. I tabell 4 redovisas detta uppdelat på de sju situationerna. Tabell 4. Antal som kan tänka sig utföra sexuella tjänster mot ersättning i sju situationer. Totalt avser antalet som svarat Ja på åtminstone en av frågorna. Situation Totalt Tjejer Killar n % n % n % Visa könsorganet 65 7,6 7 1, ,7 Bli fotograferad eller filmad naken 65 7,6 23 5,2 41 9,9 Onanera åt någon 41 4,8 9 2,0 32 7,7 Ha oralsex 50 5,8 6 1, ,3 Ha samlag 80 9,3 10 2, ,3 Ha analsex 43 5,0 5 1,1 37 8,9 Bli fotograferad eller filmad i sexuell situation 43 5,0 8 1,8 32 8,2 Totalt ,1 32 7, ,0 Acceptans för att andra säljer sexuella tjänster är betydligt högre. 40,9 % (348 av 850 personer) accepterar att andra gör det. Killar tycker i större utsträckning att det är okej 52,6 % av killarna (215 av 409 killar) och 29,8 % av tjejerna (131 av 439 tjejer). Uppdelat på de sju situationer som använts ovan ser fördelningen ut på följande sätt (se tabell 5). Den andra sidan av myntet, att köpa sexuella tjänster, var än mindre än andelen som säljer sexuella tjänster. Bara 1,7 % (15 av 860 personer) angav att de någon gång erbjudit pengar eller annan ersättning för att få sex. Uppdelat på kön såg fördelningen ut enligt följande: 3,1 % av killarna (13 av 418 killar) och 0,5 % av tjejerna (2 av 440 tjejer) erbjudit ersättning för att få sex. 8
9 Tabell 5. Antal som kan acceptera att andra utför sexuella tjänster mot ersättning i sju situationer. Totalt avser antalet som svarat Ja på åtminstone en av frågorna. Situation Totalt Tjejer Killar n % n % n % Visa könsorganet , , ,6 Bli fotograferad eller filmad naken , , ,2 Onanera åt någon , , ,7 Ha oralsex , , ,8 Ha samlag , , ,5 Ha analsex , , ,2 Bli fotograferad eller filmad i sexuell situation , , ,0 Totalt , , ,6 De som säljer sex I detta avsnitt kommer de som har angivit att de har utfört sexuella tjänster mot ersättning att granskas mer ingående. Följande handlar alltså bara om den gruppen. Först en liten beskrivning av gruppen. Det var 16 personer som angav att de har fått ersättning för sexuella tjänster; 12 killar och 3 tjejer (och en som inte angett kön). Nio av dem som svarat att de har utfört sexuella tjänster är 18 år och sju av dem är 19 år. Fem av dem som svarat att de har utfört sexuella tjänster går mer praktiska gymnasieprogram (t.ex. barn- och fritids- eller byggprogrammet), och elva av dem går mer teoretiska program (t.ex. naturvetenskaps- eller teknikprogrammet). Tolv av dem är från Jönköpings kommun och fyra av dem är från Nässjö kommun. Tio av dem bor med mamma och pappa, två med mamma, två med pappa, en med mamma och styvpappa och en med pappa och styvmamma. Papporna till dem som svarat att de har utfört sexuella tjänster är yrkesarbetande i 13 av fallen, 2 av papporna är pensionerade och 1 är hemmapappa. Mammorna till dem som svarat att de har utfört sexuella tjänster är yrkesarbetande i elva av fallen, en mamma är pensionerad, tre mammor är hemmafruar och en mamma är arbetslös. Sju av dem som har svarat att de har utfört sexuella tjänster har föräldrar (åtminstone en) som har invandrat till Sverige. Alla utom tre av ungdomarna är dock födda i Sverige. Samlagsdebuten var 14,6 år i genomsnitt (signifikant skilt från övriga som i genomsnitt debuterade då de var 15,6 år gamla, t(610) = 2,583, p <.01). Sju av dem har fått pengar som ersättning för de sexuella tjänster de har utfört; fyra av dem har fått mat eller boende, tre av dem har fått saker och sex av dem har fått aktiviteter (fyra svarade inte alls, övriga har fått annan ersättning). Kontakt med dem som har gett dem ersättning för sexuella tjänster har fyra personer fått via Internet, tre av dem genom kompisar, två av dem på gatan och en av dem genom eskortverksamhet. Vad gäller omfattningen har en per- 9
10 son gjort det fler än tio gånger, tre personer 5-10 gånger, två personer 2-5 gånger och för en person har det varit en engångsföreteelse (nio personer har inte svarat alls). Den kompiskrets som dessa 16 ungdomar befinner sig i skiljer sig i vissa avseenden från övriga i undersökningen. Det handlar om att kompisarna i större utsträckning än andra tittar på porr och att några gillar våldsporr. Det är vanligare att man skryter om sina sexuella erfarenheter och att man visar sig i sexuella situationer på Internet och i mobilen. Det finns slutligen en mindre tolerans mot kompisar som är homosexuella. I tabell 6 redovisas signifikanta skillnader som hittades. Tabell 6. Skillnader i kompiskretsen mellan de som har sålt sex och de som inte har sålt sex (likertskala 1 5, där 1 innebär att påståendet inte alls stämmer). Kompisarna Sålt sex Ej sålt sex Medel SD Medel SD t df p Några gillar att se på våldsporr 2,4 1,5 1,4 0,9 4, *** De flesta tycker att hårdporr är äckligt 2,4 1,2 3,4 1,4 2, ** Några tittar ofta på porr 3,6 1,6 2,5 1,4 3, ** Några tittar på barnporr på nätet 1,8 1,5 1,1 0,4 6, *** Några tycker att sex med barn är okej (under 15 år) Vanligt att man skryter om sexuella erfarenheter Vanligt att man visar sig i sexuella situationer på Internet Vanligt att man visar sig i sexuella situationer i mobilen Om någon var homosexuell skulle han/hon bli utfryst 2,5 1,5 1,3 0,8 5, *** 3,3 1,5 2,2 1,2 3, *** 1,8 1,1 1,2 0,5 4, *** 1,7 1,3 1,2 0,5 4, *** 3,0 1,6 2,0 1,2 3, ** *** p <.001, ** p <.01 Vad gäller värderingar och föreställningar om sex och relationer skiljer sig gruppen som har sålt sexuella tjänster i några fall. Det handlar främst om huruvida man ska ha sex om man inte är förälskad eller om man ska vara trogen sin pojk- eller flickvän. De som har sålt sex tycker i mindre utsträckning att förälskelse eller trohet är viktigt när det handlar om sex. Aspekter som gäller föreställningar om könsskillnader gällande sexaktivitet visade i de flesta fall inga skillnader mellan grupperna. Undantaget är att de som har sålt sex i mindre utsträckning håller med om påståendet att tjejer gillar killar som är kärleksfulla och visar omsorg. I tabell 7 redovisas ovan nämnda skillnader. 10
11 Tabell 7. Skillnader i värderingar och föreställningar om kärlek och sex mellan de som har sålt sex och de som inte har sålt sex (likertskala 1 5, där 1 innebär att påståendet inte alls stämmer). Värderingar, föreställningar om sex och relationer Sålt sex Ej sålt sex Medel SD Medel SD t df p Inte ha sex med någon man inte är förälskad i Fel att ha sex med annan om man har pojk-/flickvän Tjejer gillar killar som är kärleksfulla och visar omsorg *** p <.001, ** p <.01 1,5 0,8 2,9 1,4 3, *** 3,3 1,9 4,7 0,9 5, *** 3,5 1,0 4,2 0,9 2, ** En av killarna har haft sex med en annan kille (ytterligare en har haft smeksex/hånglat med en annan kille) och en av tjejerna har haft sex med en annan tjej. Alla killar har haft/har flickvän och samtliga tre tjejer har haft/har pojkvän. En av tjejerna har dessutom haft/har flickvän. Tre av killarna och en av tjejerna har haft gruppsex. Sex av killarna och en av tjejerna har visat könet på Internet eller via mobilen. Tre av killarna och en av tjejerna har smekt sig själva och har hånglat/haft sex och visat det på Internet eller via mobilen. Sju av killarna och en av tjejerna har haft samlag med fler än 5 personer, en av killarna och en av tjejerna har haft det med 4-5 personer, slutligen fyra av killarna och en av tjejerna har haft det med 2-3 personer. Trots att de säljer eller har sålt sexuella tjänster uppskattar hälften av dem att de har ungefär samma sexuella erfarenhet som andra ungdomar i deras ålder. Åtta av dem har angett ungefär som de flesta. Fyra av dem anser sig ha större sexuell erfarenhet och tre anser sig ha mindre sexuell erfarenhet är de flesta i samma ålder. Fem ungdomar känner sexuell lust nästan hela tiden, fem ungdomar känner det ofta, tre ibland, en sällan och en känner aldrig sexuell lust. Tre av dem som säljer eller har sålt sexuella tjänster tittar på porr i stort sett varje dag (20 % jämfört med 4 % i hela undersökningsgruppen), fem tittar någon gång per vecka (33 % jämfört med 13 % i hela undersökningsgruppen), tre någon gång i månaden, två ett par gånger om året och två har aldrig tittat på porr. Sex ungdomar som sålt sex tycker att dagens gräns för laglig sex borde vara kvar, fyra menar att den bör sänkas (två av dem till 13 år eller lägre), fem menar att den bör höjas (tre av dem till 17 år eller högre). 11
12 Att bli utsatt mot sin vilja Att bli övertalad, pressad eller tvingad till sexuella handlingar är något som kan hända. Gemensamt är att det sker mot ens egen vilja. Åtta av de aktuella ungdomarna har i någon form blivit utsatta mot sin vilja och fem av de aktuella ungdomarna har inte blivit utsatta (tre har inte svarat alls). I tabell 8 redovisas hur många som har blivit utsatta för några olika typer av sexuella situationer. Tabell 8. Antal som har blivit utsatt för olika sexuella handlingar Situation Totalt Tjejer Killar Någon har blottat sig för dem Någon har tafsat på dem De har onanerat åt någon De har haft samlag De har haft oralsex De har haft analsex Totalt Antalet gånger detta har hänt varierar. För tre av de sju som svarat har det hänt fler än fem gånger, för en person har det hänt 2-5 gånger och för övriga tre har det skett vid ett tillfälle. Värt att notera är att för tjejerna har det för två av dem skett fler än fem gånger och för en av dem 2-5 gånger. Det är sex av personerna som har svarat på ytterligare frågor om att bli utsatt mot sin vilja. Nedan beskrivs var och en av dem: Kille, 18 år, var 17 år när han blev utsatt första och enda gången. Det var en 20-årig kvinna som han kände som utsatte honom. Fick ersättning. Kille, 19 år, var 12 år när han blev utsatt första och enda gången. Det var två kvinnor som utsatte honom. Kvinna, 18 år, var 17 år första gången hon blev utsatt och det har skett upprepade gånger (fler än 5). Det var en 19-årig man som hon inte kände som utsatte henne. Kvinna, 19 år, var 18 år första gången hon blev utsatt och det har skett upprepade gånger (2-5 gånger). Det var en 20-årig man som hon kände som utsatte henne. Kvinna, 19 år, var 5 år första gången hon blev utsatt och det har skett upprepade gånger (fler än 5). Det var tre män i 30-årsåldern som hon kände som utsatte henne. Fick ersättning. Person som inte uppgett kön, 19 år, var 15 år första gången han/hon blev utsatt första och enda gången. Det var en 41-årig man som han/hon inte kände som utsatte honom/henne. Att utsätta andra Åtta av personerna som har sålt sexuella tjänster har som tagits upp ovan i någon form blivit utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja. Av dem som har sålt sexuella tjänster har dock fem dragit in, övertalat, pressat eller tvingat någon annan till sexuella handlingar, tre är killar, 12
13 en är tjej och en har inte angivit kön (tre har inte svarat alls). Av dessa fem är det tre som också själva blivit utsatta. I tabell 9 redovisas hur många som har blivit utsatta för några olika typer av sexuella situationer. Tabell 9. Antal som har utsatt andra för olika sexuella handlingar Situation Totalt Tjejer Killar Jag har blottat mig för någon Jag har tafsat på någon Jag har tvingat annan att onanera åt mig Jag har tvingat annan att ha samlag Jag har tvingat annan att ha oralsex Jag har tvingat annan att ha analsex Totalt Med så få personer kan det vara enklast att helt enkelt beskriva dem var och en. Kille, 18 år, har blottat sig för och tafsat på en kille mot hans vilja genom att övertala den andre. Båda var 16 år gamla när det hände. Han själv var berusad, men det var inte killen som blev utsatt. Det har bara skett en gång. Kille, 18 år, har blottat sig för och tafsat på en kille mot hans vilja. Båda var 16 år gamla när det hände. Det har skett 2-5 gånger. Kille, 18 år, har varit utsatt själv, har blottat sig för och tafsat på en tjej mot hennes vilja genom att lura, utnyttja position och övertalning. Han var 17 år och hon var 22 år. Han var berusad när det hände och det har skett fler än fem gånger. Tjej, 19 år, har varit utsatt själv, har blottat sig och tvingat en kille till samlag mot hans vilja genom övertalning och genom att hålla fast den andre. Hon var 17 år och han var 19 år när det hände. Båda var berusade och det har skett fler än 5 gånger. Person, 19 år, har varit utsatt själv, tafsat på en kille mot hans vilja genom att lura den andre. Båda var 18 år när det hände. Det har bara skett en gång. 13
14 Sammanfattande diskussion Kunskapen om i vilken omfattning ungdomar har sålt eller köpt sex är begränsad. Delvis kan det bero på svårigheten med att bestämma vad som omfattas i begreppen sälja och köpa sex. Studier visar också att det i ungdomsrelationer förekommer att gåvor ges efter sexuella aktiviteter. I denna studie har totalt 16 personer (1,9 %) uppgett att de i olika omfattning utfört sexuella tjänster mot ersättning och att 79 personer (9,1 %) blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. Det är fler killar än tjejer som säljer sex. När det gäller att ha blivit erbjuden sex mot ersättning är det flest tjejer som svarat ja. Resultatet visar också att 131 personer (15,1 %) kan tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning. I svaren kan vi också utläsa att 348 personer (40,1%), mestadels killar, accepterar att andra utför sexuella tjänster mot ersättning. När det gäller i vilka kretsar de som säljer sex umgås är det tydligt att ungdomarna tittar mer på porr, att det är vanligare att de visar sig i sexuella situationer och att de har mindre tolerans mot homosexuella. Samlagsdebuten var ett år tidigare än hela undersökningsgruppen. Det är vanligare att man blivit utsatt för olika sexuella handlingar mot sin vilja, men man har också utsatt andra för sexuella handlingar mot deras vilja. Sammantaget kan vi se att ungdomarna i denna studie som sålt sex lever ett påtagligt mer sexualiserat liv än vad andra ungdomar i motsvarande ålder gör. Jämför vi med Svedin och Priebes undersökning (2004; 2007) har några fler personer i denna undersökning uppgett att de har sålt sex (1,9% i relation till Svedin & Priebe 1,4%). När det gäller könsfördelningen, fler killar än tjejer, stämmer detta med Svedin och Priebes studie. Vi menar att utifrån resultaten i denna studie och andra studier kan vi sluta oss till att mellan 1 och 2 % av svenska ungdomar på tredje årets sista termin på gymnasiet säljer sex och att det är flest killar som gör det. Ungdomarna i Jönköpings län utgör härvidlag inga undantag. Om vi återgår till Moore och Rosenthals (2006) mer grundläggande frågor om ungdomars sexualitet kan vi först konstatera att vi måste diskutera den större toleransen för ungdomars sexuella utlevande. Den förändrade toleransen visar sig främst i svaren när det gäller att så många som 4 av 10 i undersökningsgruppen anser att man kan acceptera att andra utför sexuella tjänster mot ersättning. Ungdomarna själva har alltså en relativt liberal syn på utövandet av sex. I detta ingår också att ha sex med knullkompisar (kk), att visa upp sig på Internet och i mobiltelefonen. Det tangerar Moore och Rosentahls tredje fråga om vad den förändrade tekniken innebär för ungdomars (och vuxnas) sexualitet. Är ökningen av efterfrågan på tillgänglig pornografi en övergående fas eller kommer det att vara så också i framtiden? Vi ser att det finns en stor heterogenitet bland ungdomars sexuella utlevande. Många väljer att avstå sex till efter giftermål samtidigt som många prövar på sexuella aktiviteter i hög grad redan i tonåren, och så finns alla där emellan. Vi bör därför inte uttala oss om ungdomars sexualitet i svepande ordalag, utan vi måste precisera oss mer i grupper av ungdomar när vi uttalar oss. Med det kommer vi in på frågan om de sexuellt mer utlevande/risktagande ungdomarna också har en stor social problematik. Det finns, om vi tittar på flera studier, en grupp som både lever ett påtagligt sexualiserat liv och har sociala problem; den grupp som vi valt att benämna som gruppen med överlevnadssexualitet. Men det verkar å andra sidan finnas en grupp som lever ut/tar risker sexuellt i hög grad, men som lever ett liv utan påtagliga sociala problem; dem som vi kallar ungdomar med sexuellt beroende. De lever i familjer utan större ekonomiska problem och går på de ordinarie programmen i gymnasieskolan. En annan grupp som Svedin och Priebe pekar ut är invandrarungdomarna. I denna studie har hälften invandrarbakgrund och i förstudien har en av tio invandrarbakgrund. Det verkar som 14
15 om man generellt inte kan säga att ungdomar med invandrarbakgrund är vanligare bland dem som säljer sex, men att det finns lokala skillnader. I frågan om vilka undergrupper som finns bland dem som säljer sex kan vi i dag inte se tydliga tecken på det ena eller det andra. Troligt är att dessa ungdomar också är heterogena med avseende på socialt liv, men för att vara säker måste fler studier göras. Men hur ska resultaten i denna och andra studier om ungdomar som säljer sex tolkas utifrån ett historiskt perspektiv? Är ungdomar mer sexuellt utlevande/risktagande i dag jämfört med tidigare? Troligtvis ja, om vi jämför med alla tider förutom 1970-talet. Enligt studier fanns det på 70-talet i Sverige en mer utlevande sexualitet bland ungdomar. Risken rörde sig då om könssjukdomar som gonorré och syfilis. Senare kom skräcken för AIDS och spridningen av herpes och ungdomarna blev mer försiktiga i sitt sexuella utlevande och nu lever ungdomarna mer sexuellt vidlyftigt igen. Är det då bra eller dåligt med denna utveckling? Vi ska inte gå in på detta mer än att säga att det naturligtvis finns både bra och dåliga sidor av att ungdomar i hög grad lever ut sin sexualitet. Ett sätt att studera detta fenomen vore att göra intervjuer med de ungdomar som är mer risktagande. Vad vi också kan fundera på utifrån resultaten är huruvida detta sexuella utlevande är en övergående fas eller om det tas med in i vuxenlivet. Kommer det i framtiden att finnas en grupp som lever med ett stort sexuellt risktagande, i dåliga sociala miljöer, och en grupp med sexuellt risktagande som lever i vanliga sociala miljöer, och vad innebär det i sin tur för samhällsutvecklingen? Ett sätt att studera detta är att göra en uppföljningsstudie om fem år. Ett annat sätt är kanske att fråga dem som levde ett sexuellt fritt och utlevande liv under 1970-talet hur deras sexualitet utvecklades under vuxenlivet. 15
16 Referenser Abelsson, J. & Hulusjö, A. (2008). I sexualitetens gränstrakter - en studie av ungdomar i Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster. Göteborg: Social Resursförvaltning. Bingham, C. R. & Crockett, L. J. (1996). Longitudinal adjustment patterns of boys and girls experiencing early, middle and late sexual intercourse. Developmental Psychology, 32, Forsberg, M. (2005). Ungdomar och sexualitet. En forskningsöversikt år Stockholm: Statens Folkhälsoinstitutet. Forsberg, M. (2007). Brunetter och Blondiner. Sex, relationer och tjejer i det mångkulturella Sverige. Lund: Studentlitteratur. Grytbakk, A. & Borgestrand, J. H. (2004). Föllelser i drift. Om ungdom under 18 år som selger/bytter seksuelle tjenester i Trondheim. (No. 17). Trondheim: BUS midt-norge. Häggström-Nordin, E. (2009). Ungdomars sexualvanor. In C. Magnusson, & Häggström-Nordin, E. (Ed.), Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. Herlitz, C. A. & Ramstedt, K. (2005). Assessment of sexual behavior, sexual attitydes, and sexual risk in Sweden ( ). Archives of Sexual behavior, 34, Jessor, R. & Jessor, S. L. (1977). Problem behavior and psychological development: A longitudinal study of youth. New York: Academic Press. Magnusson, C. & Häggström-Nordin, E. (Ed.). (2009). Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. Magnusson, C. (2009). Sexualitetens roll i tonårsutvecklingen ur ett psykologiskt perspektiv. In C. Magnusson, & Häggström-Nordin, E. (Ed.), Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. Magnusson, C. (2009). Flickor med tidig sexuell debut i ett livsloppsperspektiv. In C. H.-N. Magnusson, E. (Ed.), Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. Marston, C. & King, E. (2006). Factors that shape young people's sexual behaviour: a systematic review. Lancet, 368, Moore, S. & Rosenthal, D. (2006). Sexuality in Adolescence. Current trends. London: Routledge. Näslund, J. & Ahlgren, T. (2006). Att sälja sex mot ersättning. En kartläggning av ungdomars attityder och erfarenheter av att sälja sex. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. Sunwolf (2008). Peer Groups. Expanding Our Study of Small Group Communication. London: SAGE. Svedin, C. G. & Priebe, G. (2004). Ungdomars sexualitet - attityder och erfarenheter. (SoU 2004:71). Stockholm: Riksdagen. Svedin, C. G. & Priebe, G. (2007). Selling Sex in a Population-Based Study of High School Seniors in Sweden: Demographic and Psychosocial Correlates. Arch Sex Behav, 36, Yin, R. K. (1994). Case study research. Design and methods. (Second ed.). Thousands Oak: SAGE. 16
KAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström
Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning
Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist
Enkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Forskning om unga som skadar sig genom sex
Forskning om unga som skadar sig genom sex Segesholms behandlingshem & Off.Clinic Linda Jonsson Socionom, Doktorand vid Linköpings universitet 2014-10-26 1 BUP Elefanten 2014-10-26 2 3 Sexuella övergrepp
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Idéer för sexualundervisningen
Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som
Hälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Målgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Unga som har sex mot ersättning
Unga som har sex mot ersättning Stockhoms stad, 2014 Linda Jonsson Socionom, Doktorand, Linköpings Universitet 2014-09-05 1 BUP Elefantens Onlineprojekt 2014-09-05 3 2014-09-05 4 Barn--------------------Sex
Sex och sexuella övergrepp via nätet. Linda Jonsson, Socionom och Lektor vid Barnafrid, Linköpings universitet
Sex och sexuella övergrepp via nätet Linda Jonsson, Socionom och Lektor vid Barnafrid, Linköpings universitet 2016-10-31 4 2016-10-31 5 2016-10-31 6 Av 10 åringar använder 70% Internet varje dag (Findahl,
ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?
Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Ja, det har haft en viss betydelse Varför studera tidig sexuell debut? Hörde flickornas livsstil enbart till tonåren eller skulle det få konsekvenser i vuxenlivet?
2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar
Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com
Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd
Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets
SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén
SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR Sexual and Reproductive Health and Rights Sexuell hälsa Reproduktiv hälsa Sexuella rättigheter Reproduktiva
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se
Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88
LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Skolan som arena för ANDT-prevention
Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen
Flickors sätt att orientera sig i vardagen
Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under
Målgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Adolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009
Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.
Alkohol och sexuellt risktagande
Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol
Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014
Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.
Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja
AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA
Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för
Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan
Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut
Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Oskuld är ingen skuld
Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården
Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga
Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.
Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde
Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Det handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något
Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Skolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Systematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad
Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,
Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd
År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,
3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat
Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken
Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen
LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län
Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län En rapport från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman BAKGRUND OCH SYFTE... 2 METOD...
Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar
Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...
Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola
Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006
Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd
År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 Att diskutera mera: Under den här rubriken har jag, funderat och diskuterat med samlevnadsgruppen några
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen
2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg
NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.
1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
Att kunna se, att våga se
Att kunna se, att våga se En studie om ungdomar som begått sexuella övergrepp anmälda till socialtjänst i Malmö, Lund och Kristianstad under 2011 Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom Sociala resursförvaltningen
Rapport projektet En hemlighet känd av många
Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla
Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask
Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen
LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?
Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra? Cecilia Kjellgren Socionom/dr med vet Lunds Universitet/Linnéuniversitetet
Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för
Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,
UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
om läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar
Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com
Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.
Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Ungdomar och sex på internet
Ungdomar och sex på internet Kristian Daneback Tillgång till internet 1996-2012 Internetpenetration (2012) 1. Island 97.8% 2. Norge 97.2% 3. Sverige 92.9% 14. Storbritannien 84.1% 16. Tyskland 82.7% 19.
Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008
Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag
Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents. Magdalena Mattebo
Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents Magdalena Mattebo leg.barnmorska/lektor Inst. för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex?
Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex? EN DEL AV PROJEKTET TONÅRSPOJKAR SOM HAR BEGÅTT SEXUELLA ÖVERGREPP: HUR SER DERAS LIV UT SOM UNGA VUXNA?
Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol
December 18 Ulrika Andersson Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol De senaste åren har hörts påståenden om att den svenska demokratin är i kris och att förtroendet
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)
Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Här är 2011 års specialrapport om ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern (UB). Undersökningen är en självselekterad onlinestudie gjord 2010 med 5449