Bilaga 1. VÄG 68 Förbi Fors, Avesta kommun VÄGUTREDNING Fördjupade studier av ny sträckning. 19 juni 2008 Objektnr:

Transkript

1 Bilaga 1 VÄG 68 Förbi Fors, Avesta kommun VÄGUTREDNING Fördjupade studier av ny sträckning 19 juni 2008 Objektnr:

2 Titel: Väg 68 förbi Fors, Avesta kommun, VÄGUTREDNING Fördjupade studier av ny sträckning Objektnummer: Utgivningsdatum: Juni 2008 Konsult: Tyréns AB Distributör: Vägverket Region Mitt Telefon Kontaktperson Vägverket: Annica Boström 2 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

3 INNEHÅLL INLEDNING... 4 STORA ENSOS UTVECKLINGSPLANER... 6 Expansion på kort sikt... 6 Expansion på längre sikt... 8 DRAGNING AV VÄG 68 GENOM FORSSJÖN...10 Vägens placering...10 Genomförda undersökningar...14 Miljögeotekniska förhållande...14 Geotekniska förhållanden...15 Grundläggning...16 Arbete i vatten...18 Entreprenadkostnader...19 DRAGNING AV VÄG 68 ÖST OM FORSSJÖN...20 Vägens placering...20 Genomförda undersökningar...22 Geotekniska förhållanden...22 Grundläggning...23 Entreprenadkostnader...23 RESULTAT OCH SLUTSATSER...24 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 3

4 INLEDNING Stora Enso kartongbruk i Fors står idag inför stora invensteringar som syftar till att öka produktionen och trygga verksamheten för framtiden. Ökad produktion och utveckling av nya produkter är ett måste för överlevnad i branschen. För att kunna växa behöver Stora Enso Fors tillgång till ny mark. Väg 68, väg 736 och järn vägen Godsstråket genom Bergslagen ligger idag som barriärer för brukets fortsatta utveckling. Därför behöver dessa kommunikationsleder flyttas. Flytt av väg 736 pågår och den nya förbifarten (väg 735) beräknas stå klar till sommaren Flytten av järnvägen beskrivs just nu i en järnvägsplan som väntas kunna bli fastställd av Banverket under våren Övriga arbeten som pågår med syfte att förbereda en framtida expansionen av bruket är bl. a anskaffning av mark i norra delen, planering av en ny infartsgata från den nya väg 735, komplettering av skalskydd och planering av ny utformning av huvudentré med utökade parkeringar. Tyréns har tagit fram en vägutredning med tillhörande miljökonse kvensbeskrivning för flytt av riksväg 68 på delen förbi Fors. Detta har gjorts i samråd med Vägverket och i enlighet med deras riktlinjer och krav. Vägverket Region Mitt har handlagt utställelse av vägutredningen samt upprättat en samrådsredogörelse över inkomna yttranden. I vägutredningen redovisas tre alternativa vägkorridorer; Alternativ C - Genom Fors, alternativ D genom Forssjön och alternativ F - Öst om sjön. Länsstyrelsen i Dalarnas län har tagit del av vägutredningen och skriver följande i sitt yttrande: Länstyrelsen anser att alternativ D kan tillgodose brukets behov om den fortsatta utredningen visar att en utfyllnad av Forssjön är möjlig. Länsstyrelsen kan acceptera alternativ F om alternativ D inte är möjligt att genomföra. Länsstyrelsens samlade bedömning är att Fors bruk och dess utveckling är mycket viktig för samhället Fors och för länet varför en ny vägdragning förbi bruket är nödvändig för att verksamheten ska kunna utvecklas enligt planerna. Länsstyrelsen skriver också i sitt yttrande att alternativet C - Genom Fors innebär ökade störningar för samhället Fors samt att alternativet kan innebära sämre effektivitet för bruket. Vägverket Region Mitt anser inte att de med nuvarande underlag kan ta beslut om vilken vägkorridor som skall drivas vidare. Vägverket kan inte heller ansöka om tillstånd hos miljödomstolen för att bygga en bro i Forssjön då Vägverket inte har rådighet att söka tillstånd förrän en arbetsplan är fastställd. Stora Enso kan inte heller söka tillstånd för utfyllnaden och en bro i Forssjön eftersom investeringsplanerna bygger på att väg 68 flyttas före utfyllnaden. Därför har Vägverket Region Mitt meddelat Stora Enso att man vill att det görs en komplettering av vägutredningen med fördjupade studier kring framförallt alternativet Bro i Forssjön. Inom ramen för de fördjupade studierna ska följande moment ingå: En mer detaljerad redogörelse av brukets utvecklingsplaner En redogörelse för hanteringar/ undersökningar av bottensedimenten i Forssjön En mer detaljerad kostnadsuppskattning för alternativ D - genom Forssjön En jämförande kostnad för bron över Forsån i alternativet F - Öst om sjön Tyréns har nu utfört de av Vägverket önskade fördjupningarna, vilkas resultat presenteras i denna rapport. Dessa studier kommer att komplettera vägutredningen till en beslutshandling. Eftersom de fördjupade studierna bidragit till ökad kunskap om markförhållanden och alternativa tekniska lösningar har kostnaderna för de båda alternativen (D och F) kunnat bedömas bättre. De uppskattade kostnaderna i vägutredningen bör därför ersättas av de kostnader som tagits fram i arbetet med de fördjupade studierna. 4 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

5 Även brukets behov av mark för framtida utveckling har analyserats djupare och på längre sikt än i vägutredningen. Arbetet med de fördjupade studierna har lagts upp i samråd med Vägverkets projektledare. Studierna har sedan utförts i nära samarbete med Vägverkets teknikspecialister för att få med alla kompletteringar som behövs för att Vägverket ska kunna fatta ett beslut om vilket vägalternativ som ska ligga till grund för kommande arbetsplan. Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Projektledning Bro Geoteknik Vägteknik Miljö/ miljögeoteknik Landskap Annica Boström,/ Håkan Forslund, Vägverket Camilla Thunqvist, Tyréns Knut Svedjetun, Vägverket Christer Carlsson, Tyréns Mikael Ånäs, Vägverket Eric Carlsson, Tyréns Claes Runesson, Tyréns Åsa Karlberg, Vägverket Bo Ledin, GVT Bo Söderlind, Vägverket Stora Enso Fors AB har varit representerade i arbetsgruppen genom Stig Sundström, Helene Johansson och Arne Hedlund. Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 5

6 STORA ENSOS UTVECKLINGSPLANER Eftersom Stora Enso Fors AB bedriver en industriverksamhet som behöver ha möjlighet att växa när behov uppstår, måste planeringen av infrastrukturen göras på ett sådant sätt att den banar väg för eventuella snabba koncernbeslut, dvs Stora Enso Fors måste kunna visa koncernen att det finns utrymme att expandera på. Stora Enso i Fors är idag en viktig del av koncernen och stora satsningar har gjorts på denna enhet under åren. Dessa satsningar fortsätter med de senaste beslutade investeringarna som syftar till att öka produktionen, stärka konkurrenskraften och trygga verksamheten för framtiden. En förutsättning för utveckling och att bruket även i fortsättningen ska vara en prioriterad enhet är att ny mark kan tillskapas. Expansion på kort sikt Idag produceras ca ton kartong varje år på bruket. Befintlig fabrik kan utvecklas till en kapacitet på ton med en expansion i norr och söder enligt planen som sträcker sig till år Men både vid in- och utlastningen är markbehovet akut. Redan med de mängder kartong som bruket producerar idag krävs nyttjande av mellanlager på annan ort, vilket inte är någon optimal lösning. Arbetet med anskaffning av ny mark i norr som ska säkerställa det ökade kapacitetsbehovet vid inlastingen är precis klart. Ett arbete med att försöka förstärka kapaciteten vid utlastningen till vad som är möjligt inom befintligt industriområde pågår just nu. En ny lastkaj och ytterligare industrispår kommer att vara färdiga under våren Men detta räcker inte för framtida produktionsökning. Utlastning, mellanlager och färdiglager behöver byggas ut ytterligare för att kunna nå en produktionsvolym på ton. För att nå produktionsmålet behöver bruket ta angränsande mark i anspråk vid utlastningen, bl.a den mark där väg 68 ligger idag. Expansionen fram till en produktionsvolym på ton kräver således ingen flytt av järnväg och ingen utfyllnad i Forssjön. Däremot behöver väg 68 flyttas till annat läge för att säkerställa kapaciteten vid utlastningen. Se illustration på nästa sida. Detta gör att tidsaspekten för när det är möjligt att flytta vägen är viktig för bruket i valet av ny sträckning på väg Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

7 Brukets kortsiktiga utvecklingsbehov fram till 2012 ( ton kartong per år) Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 7

8 Expansion på längre sikt Stora Ensos bedömning är att det finns potential för ytterligare kapacitetsökningar utöver ton i framtiden. För att genomföra det krävs mycket stora ytor för byggnader och maskinutrustning. Bland annat krävs omfattande utbyggnader för att klara ökad tillverkning av CTMP-massa. Det innebär också anläggande av en fjärde kartongmaskin (KM4) och på sikt även en femte kartongmaskin (KM5) för den ökade mängden kartong som ska produceras. För att få plats med de maskiner och byggnader som krävs för ytterligare produktionsmängd utöver ton planerar bruket att expandera österut genom utfyllnad i Forssjön. En utvidgning västerut skulle inkräkta på Fors samhälle och viktiga rekreationsområden. En utfyllnad av sjön kommer troligtvis ske i två etapper. Steg 1 Steg 2 En satsning mot en produktionsvolym på 2 miljoner ton finns i de långsiktiga målen även om detta utvecklingssteg är mer osäkert än steg 1. Det viktiga för bruket är dock att kunna visa på möjligheten, dvs att marken finns, om det visar sig att koncernen vill satsa ytterligare på Fors kartongbruk i framtiden. Steg 2 skulle isåfall betyda ytterligare en kartongmaskin (KM 5) och därmed nästa etapp i utfyllnaden av Forssjön. Det är idag svårt att veta exakt hur mycket yta som behövs, därför vill Stora Enso i det skedet kunna räkna med att möjligheten att kunna utnyttja hela området fram till fastighetsgränsen finns, se grön yta i illustrationen på nästa sida. I ett första steg i den långsiktiga utvecklingen behövs mark österut till en ny kartongmaskin (KM 4) samt utökad utlastning, mellanlager, färdiglager, mm. Se blå ytor i illustration på nästa sida. Planerad produktionsvolym i steg 1 är ca 1,2 miljoner ton. I norra delen planeras för utökad massahantering, ökad yta för vedupplag, nytt renseri mm. Bruket avser även anlägga en bangård i norr för att kunna köra större andel av transporterna på järnväg. Marken för utbyggnaden i norr är redan inköpt, däremot behöver arbetet med flytten av stambanan färdigställas i detta skede. Det arbetet ligger just nu i järnvägsplaneskedet. 8 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

9 Brukets långsiktiga utvecklingsbehov efter 2012 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 9

10 DRAGNING AV VÄG 68 GENOM FORSSJÖN Vägens placering En preliminär vägsträckning har tagits fram för att kunna göra en säkrare bedömning av alternativets kostnader. Väglinjen ligger inom studerad korridor i vägutredningen och har optimerats med hänsyn till markförhållanden, geometrisk utformning och vattendjup. Sjöns djup samt avståndet till fast botten ökar mot mitten av sjön, se sektion F-F nedan. En vägsträckning längre ut i sjön än föreslaget är inte lämpligt eftersom det skulle innebära en ännu mer tekniskt komplicerad grundläggning med orimligt höga kostnader som följd. Väg 68 följer befintlig sträckning söderifrån förbi den planerade nya södra infarten till Fors samhälle. Därefter ges vägen en mer östlig sträckning för att genom Forssjön förläggas på bro, (alternativt vägbank, se vidare längre fram i texten). Den nya vägen är totalt 1,7 km lång och 9 meter bred, varav ca 800 meter är bro- alternativt bankkonstruktion genom Forssjön. Sektion, djup till fast botten, (F-F). 10 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

11 F-F Korridor, väg 68 genom Forssjön, (Alt D) Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 11

12 Väg 68 behöver enligt brukets utvecklingsplaner flyttas före en första utfyllnadsetapp i sjön (steg 1), se föregående kapitel. Alternativet med väg 68 i studerad sträckning genom sjön medför att bruket inte kan räkna med att expandera ända fram till fastighetsgränsen i öster i steg 2. Brokonstruktion För att säkerställa att bruket får tillgång till så stor yta som möjligt österut föreslås utfyllnadsvallen för steg 2 byggas i samband med en brokonstruktion. Det möjliggör då en utfyllnad i steg 2 som går fram till bron (10-15 meter ifrån). Utfyllnadsvallen kan sedan användas för att underlätta anläggandet av brokonstruktionen. Om man inte gör det, utan väntar till behovet av steg 2 uppstår behövs en skyddszon (ca 50 meter) mellan då redan byggd bro och utfyllnadsvallen för att inte störa stabiliteten hos bron. Det gör att man får en betydligt mindre yta för möjlig utökning av industriområdet i steg 2, (marginellt större än behovet i steg 1), se figur nedan. I kostnadsbedömningen, som redovisas längre fram i dokumentet, har därför räknats med att en utfyllnadsvall anläggs i samband med en brokonstruktion. Vägbank Ett alternativ till bro är att anlägga vägen direkt på utfyllnadsvallen för steg 2, dvs på vägbank i samma läge som tänkt brolösning. Det medför ett något större område för möjlig framtida expansion av industriområdet. Däremot kräver en sådan bank för vägtrafk betydligt högre stabilitet än utfyllnadsvallen, se vidare under grundläggning och arbete i vatten. Skyddszon i steg 2 om man inte bygger utfyllnadsvallen redan i samband med brokonstruktionen 12 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

13 Vägsträckning bro (alternativ bank i brons läge) genom Forssjön Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 13

14 Genomförda undersökningar Resultat från tidigare geotekniska undersökningar har inarbetats i denna utredning. Dessa är gjorda av K-konsult år , av Vägverket 1990 samt av Tyréns AB år 2005 i början av vägutredningsskedet. Kompletterande geotekniska undersökningar för de fördjupade studierna gjordes under hösten/vintern 2007 av Tyréns AB. Dessa undersökningar har utförts från flotte med en tung borrbandvagn i Forssjön och har bestått av jordbergsonderingar, vikt- och CPT-sonderingar samt skruvprovtagningar. I sjön har även miljögeotekniska undersökningar genomförts. Definitioner Med muddermassor avses material som är kontaminerade med kvicksilver eller andra föroreningar, kan både vara organiskt (fibrer, dy, gyttja, mm) och oorganiskt material. Med sediment avses material som inte är kontaminerade av kvicksilver eller andra föroreningar, kan vara organiskt (fibrer, dy, gyttja, mm) och oorganiskt material (lera, silt mm). Med TS-halten avses torrsubstanshalten, (dvs anges exempelvis 50 % TS är det 50 procent vatten och 50 % material). Miljögeotekniska förhållanden Inom området som undersökts består muddermassorna i det övre lagret av detritus, (växtavlagringar) som är mycket löst lagrad och därefter fibrer som underlagras av gyttja och därefter lera. Det översta lösa lagret (detritus) är ca 5-10 cm tjockt. Mäktigheten på fibrerna och gyttjan, som är kontaminerad av kvicksilver, varierar normalt mellan ca 40 och 60 cm, men det finns områden där mäktigheten på fibrerna och gyttjan är över 1 m. Medelvärdet på kvicksilverhalten i de analyserade proverna är 4,2 mg/kg TS, (median 1,9 mg/kg TS) och den högst uppmätta kvicksilverhalten var 32,1 mg/kg TS. Enligt bedömningsgrunder för Sjöar och vattendrag klassificeras kvicksilverhalterna enligt nedan: måttligt höga halter höga halter mycket höga halter 0,3-1 mg/kg TS 1,0-5 mg/kg TS >5 mg/kg TS dy/lera silt/lera morän Geotekniska förhållanden i tänkt väglinje för bro/bank genom Forssjön. 14 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

15 I den remissutgåva för Generella riktvärden från Naturvårdsverket gäller för mindre känslig markanvändning 2,5 mg/kg TS, (men den är inte fastställd). Se vidare under Arbete i vatten. I samband med andra undersökningar i Fors har sulfidjord påträffats. Av de undersökningar som utförts i Forssjön har inte sulfidjord påträffats, men det kan ändå förekomma. Sulfidjord har den egenskapen att vid tillgång till syre sjunker ph och metaller lakas ur jorden. Skulle sulfidjord påträffas i samband med urgrävningsarbetena bör den lagras under vatten, vilket innebär extra kostnader. Att förutsäga kostnaden är inte möjligt eftersom man idag inte vet något om varken förekomst eller omfattning. Geotekniska förhållanden Vägförslaget går på plan åkermark till km 0/800 där vägen föreslås gå ut på Forssjön. Vid km 1/650 når den föreslagna vägsträckningen land igen och går i skärning till km 1/734 där den går över en bäck och över ett utfyllt industriområde. Mellan km 0/300 fram till sjön på km 0/800 består jordlagerföljden av ett 0,2 m tjockt mulljordslager som underlagras av 2,4 5,5 m siltig lera. Under sedimenten på mellan 2,6 5,7 meters djup återfinns fast lagrad sandig siltig morän. Där vägsträckningen går över sjön ligger sjöbotten på mellan 3-6,5 meters djup. Sjöbotten består av sediment med mycket låg relativ fasthet. Sedimenten består i ytan av dyig siltig lera som mot djupet övergår till ren lera. Sedimentens mäktighet varierar från 7 meter vid km 0/900 till som mäktigast 14 m vid km 1/300 för att sedan minska med längdmätningen till ca 2 m vid km 1/600. Under sedimenten ligger fast lagrad morän. Berg har påträffats i sjön på en nivå mellan ca +40 till +50 motsvarande ca 17 till 27 meter under sjöns vattenyta. Från km 1/650 vid stranden till km 1/734 består jorden av fast lagrad morän. Vid km 1/734 sjunker moränöverytan och ett utfyllt område tar vid. Mellan km 1/740 och km 1/800 består jorden av blandade fyllningar av allt från lerig silt till kisaska och ståltråd till ca 2-3,6 meters djup, och därunder kommer moränen. Därefter går sträckningen upp på fast lagrad mark. vattenyta dy/lera silt/lera morän Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 15

16 44,0 m 50,0 m Grundläggning Brokonstruktion Vid alternativet med bro över Forssjön skall varje stöd grundläggas på stödpålar av betong. Uppskattad medelpållängd är ca meter. Pålplattorna måste undervattengjutas. Från befintlig väg 68 och fram mot sjön vid km ca 0/700 bedöms vägbanken kunna utföras utan egentliga förstärkningar. Eventuellt kommer förlängda liggtider att erfodras för att ta ut sättningar i förväg. Tryckbankar kan eventuellt också behövas för att erhålla tillräcklig stabilitet. Geotekniska åtgärder i form av urgrävning av torv och lösa sediment ner till morän bedöms behövas från km ca 0/750 till km ca 0/800. Från km ca 0/800 fram till brons ändstöd, bedöms påldäck vara den mest lämpliga grundförstärkningsmetoden. Efter bron, från km 1/700 och framåt, bedöms vägen kunna utföras utan geotekniska åtgärder. Påldäck Utfyllnadsvallen som placeras innanför brokonstruktionen grundläggs genom nedpressning, vilket är en enklare metod och kräver mindre muddring än urgrävning, se vidare under Vägbank. Vid den norra anslutningen anläggs en trumma/ bro för Forsån genom banken. Urgrävning av ca 2-3 meter sediment utförs för trumman/bron. Brons längd över Forssjön blir 789 meter. (Total brolängd, inkl. brovingar, blir 803 meter.) Vägbank Ett alternativ till brokonstruktion är att bygga en stadigare vall som håller att köra på i samma läge som i broalternativet. Denna går sedan att fylla ut mot när bruket ska expandera i sjön, (steg 2). I denna lösning skall vägprofilen anpassas så att bankhöjden är ca 2 meter ovanför sjöns maximala nivå. Grundläggning görs genom urgrävning av bottensedimenten ner till ca 2 meter ovan den fasta moränen, vilket innebär till ett djup av mellan 2-10 meter. Återfyllning skall ske med grov sprängsten, vilken nedpressas i moränen av sin egen tyngd p.g.a den låga skjuvhållfastheten i sedimenten, se typsektion. På detta sätt fås sannolikt en relativt sättningsfri väg med tillfredställande stabilitet. Vägbanken genom Forssjön blir 789 meter To 0/ Påldäck /000 50,0 m 50,0 m 50,0 m 50,0 m 50,0 m 50,0 m Konstruktion av bro genom Forssjön, (alternativet vägbank byggs i samma läge). Plan och profil 16 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

17 lång med en krönbredd på 9 meter. (Totala banklängden, inkl. anslutande bankar på land, blir 860 meter). Största bankhöjden blir m. Av dessa m ligger 2 meter ovan vattenytan, ca 5-6 meter ovan sjöbotten, 10 meter återfyllt i sjöbotten och ca 2 meter är nedpressat i sjöbotten. Största bankhöjden finns mellan km 1/150 1/400. Från detta mittparti och inåt land minskar bankhöjden successivt såväl mot norr som mot söder. Vid den norra anslutningen anläggs en trumma/bro för Forsån genom banken. Urgrävning av ca 2-3 meter sediment utförs för trumman/bron. Utfyllnad av banken görs från två håll, från landanslutningarna och in mot mitten, för att förkorta byggtiden och därmed störningen i sjön. Då det inte går att packa materialet i banken eftersom det är under vatten måste banken ha en liggtid på minst ett år för att initiala sättningar ska utbildas. Därefter kan vägen anläggas på banken. Trots liggtid kommer fortsatta sättningar att utbildas i banken under vägens livstid, vilket innebär ett ökat underhåll jämfört med en väg som placeras på stabil grund. Typsektion vägbank Total brolängd 803 m (inkl. brovingar) /646 9 Forssjön Bro 50,0 m 50,0 m 1/500 50,0 m 50,0 m 50,0 m 50,0 m 50,0 m 44,0 m Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 17

18 Arbete i vatten Arbete i Forssjön såsom muddring, fyllning och schaktning kommer att orsaka omrörning av bottensediment och grumling i vattnet. Muddringen innebär muddring av muddermassor (förorenade massor) och muddring av sediment. Se även definitioner på sid 14. Den bedömda mängden urgrävda sediment som anges nedan, kan antingen läggas på land eller deponeras i Forssjön. Alternativet att placera massorna i sjön innebär ytterligare muddring, vilket har visat sig bli dyrare och sämre för sjön. Därför har kostnaderna för alternativet att deponera på land valts att redovisas i kalkylen. För att erhålla en så liten spridning som möjligt under muddringen monteras skärmar med bra flytkraft och de ska vara väl förankrade mot botten. Vid muddring av muddermassor bör sugmuddring utföras. Vid sugmuddring sugs materialet in i ett sughuvud (cutter, skruv osv) varefter muddermassorna pumpas i en ledning till en plats på land där muddermassorna avvattnas. Muddermassorna som ligger i Forssjön har en TShalt på ca 5-25 %. Vi sugmuddring blandas ytterligare vatten in i massorna. TS-halten på inpumpade massor för avvattning blir ca 1-3 %. För att inte transportera en stor mängd vatten till deponin avvattnas massorna till en TS-halt på ca %. De avvattnade muddermassorna transporteras därefter till deponi för slutlig förvaring. En förutsättning för att muddringen ska kunna utföras är att man erhåller tillstånd att deponera muddermassorna. Med gällande lagstiftning måste man erhålla ett antal undantag från deponeringsförordningen för att få deponera muddermassor, (i Sverige). T.ex förbudet mot att få deponera organiskt material. Med erfarenhet från andra muddringsprojekt som har utförts i kvicksilverkontaminerade muddermassor är spridningen av kvicksilver liten om rätt muddringsteknik och skyddsåtgärder används. Den huvudsakliga spridningen av kvicksilver är bundet till suspenderande ämnen (susp-halten). Detta innebär att man försöker bestämma sambandet mellan susp-halt och kvicksilver och därefter bestäms kraven på tillåten susp- och kvicksilverhalt som ska gälla under muddring. Brokonstruktion Vid broalternativet kommer ca 17 st stöd att grundläggas på stödpålar av betong. Av dessa fundament förekommer det troligtvis kontaminerade muddermassor vid 15 st. Varje fundament blir ca 9*9 m vilket innebär att man bör muddra ca 20*20 m runt varje fundament. Genomsnittsdjupet för fibersedimenten är ca 0,5 m vilket gör att ca m³ muddermassor behöver muddras och deponeras. I samband med byggnationen av bron ska en utfyllnadsvall byggas längs planerad brosträckning. Innan banken byggs måste förorenade massor muddras. Mängden muddermassor som måste muddras före det att utfyllnadsvallen byggs är ca m³ och innehåller ca kg kvicksilver. Ytterligare ca m³ sediment måste sen muddras i samband med grundläggningen av vallen, dessa massor är inte förorenade utan kan läggas direkt på land. Uppskattad total mängd muddrade/ urgrävda massor för broalternativet är ca m³, varav drygt m³ är förorenade. Vägbank Om vägen byggs på en bank istället för en bro ska muddermassorna muddras bort och deponeras innan grundläggning. Mängden muddermassor uppgår till ca m³ och innehåller ca kg kvicksilver. Därefter skall urgrävning (muddring) ske ner till ca 2 meter ovan den fasta moränen, vilket innebär ett djup av mellan 2-10 meter. Den beräknade bottenarean på banken är ca m². Som säkerhet behöver ytterligare ca 10 m på varje sida muddras innan fyllningen påbörjas. Ca m³ sediment bedöms behöva grävas ur i sambande med grundläggningen av banken. Uppskattad total mängd muddrade/ urgrävda massor för bankalternativet är ca m³, varav drygt m³ är förorenade. 18 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

19 Entreprenadkostnader Total kostnad för Bro genom Forssjön Total kostnad för Vägbank genom Forssjön ca 330 Mkr (inkl. utfyllnadsvall) ca 325 Mkr Kostnadsberäkningarna omfattar hela vägsträckningen på 1,7 km varav en 789 meter lång och 9,8 meter bred bro/bank genom Forssjön. I broalternativet ingår även utfyllnadsvallen för steg 2 i brukets långsiktiga utvecklingsplaner. Brokonstruktion, förstärkningsåtgärder såsom urgrävning och fyllning samt muddring och deponikostnader ingår, se specifikation nedan: Brokonstruktion Vägbyggnad (9 meters väg): Brokonstruktion: Förstärkningsåtgärder, inkl.muddring för grundläggning: Muddring och deponering av förorenade massor: Div. oförutsett, 20% 25 Mkr 150 Mkr 65 Mkr 35 Mkr 55 Mkr Erfarenheter visar dock att risken för eftersättningar är stor, vilket kan medföra mycket höga underhållskostnader eller behov att bygga om delar av vägen. Kostnaderna som är framräknade inom ramen för denna fördjupade studie skiljer sig från de presenterade siffrorna i vägutredningen. Anledningen är dels mer detaljerade undersökningar av mark och sjöbotten, vilket ger en säkrare kostnad av grundläggningsmetod. Dels att kvadratmeterpriserna har reviderats för väg- och brokonstruktion. Dessutom ligger kostnaden för en utfyllnadsvall i samband med steg 2 i brukets långsiktiga utvecklingsplaner med i broalternativets anläggningskostnad. Underhållskostnaderna i snitt för broalternativet uppskattas till ca 1 Mkr per år, dvs ca kr per km vägsträcka inkl. bro. (Omfattande broreparationer görs var 30 år.) Vägbank Vägbyggnad (9 meters väg): Förstärkningsåtgärder, inkl.muddring för grundläggning: Muddring och deponering av förorenade massor: Div. oförutsett, 20% 30 Mkr 200 Mkr 40 Mkr 55 Mkr Underhållskostnaderna är svåra att bedöma för bankalternativet. I kalkylen räknas med en grundläggning som ska ge vägen så god standard som möjligt. Förutsatt att vägen får god bärighet med måttliga sättningar uppskattas det årliga underhållskostnaderna till i snitt ca kr per år, dvs kr per km vägsträcka inkl. bank. Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 19

20 Vägens placering Söderifrån, vid Lilla Dicka, viker vägen av österut och korsar Forsån. Vägen förläggs öster om Forssjön och Stora Halsjön. Norr om Stora Halsjön återgår vägen till sin nuvarande sträckning. I den södra delen, vid anslutningen till befintlig väg 68 har en mer noggrann studie av väglinjen gjorts för att få samma underlag till bedömning av grundläggning av bro mm som för alternativet genom sjön. Fo rs ån En preliminär vägsträckning har tagits fram för att kunna göra en säkrare bedömning av alternativets kostnader. Väglinjen ligger inom i studerad korridor i vägutredningen och har optimerats med hänsyn till markförhållanden och geometrisk utformning. Läget har också valts för att kunna begränsa antalet broar över Forsån till en samt av bullerskäl komma så långt som möjligt från fastigheterna vid Lilla Dicka. Den nya vägen blir ca 6,2 km lång, varav ca 80 meter går på bro över Forsån. 1/ 9 DRAGNING AV VÄG 68 ÖST OM FORSSJÖN / / 00 1/6 00 1/5 00 1/4 00 1/3 00 0/70 0 0/80 0 0/90 0 1/0 00 1/ /2 Bropassage över Forsån 20 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS Lilla Dicka

21 Korridor, väg 68 öst om Forssjön, (Alt F) Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 21

22 Genomförda undersökningar Geotekniska undersökningar har utförts genom sticksondering och skruvprovtagning i läge för den östliga dragningens anslutning till befintlig väg 68 och passage över Forsån. Geotekniska förhållanden Vägförslaget går från befintlig väg i skärning fram till km 1/000 där den föreslås gå på bank fram till Forsån vid ca km 1/100. Där går vägen med bro över Forsån för att sedan gå på bank över ett plant våtare område. Vid km ca 1/290 går vägförslaget in i en moränkulle i skärning för att vid km 1/450 gå på bank över åkermark. Vid km 1/630 går vägförslaget i skärning igen. Början av vägförslaget går i morän fram till km 1/030. Från km 1/070 till km 1/290 består jordlagret av 3,5 till 4,5 m torv som mellan km 1/070 till km 1/175 underlagras av morän och mellan km 1/175 till km 1/280 underlagras av sediment bestående av siltig lera. Lerlagret är som mäktigast, (6,5 m), vid km ca 1/250. Leran kan i djupare delar vara sufidhaltig. Djupet till fast botten varierar alltså längs sträckan, från ca 3,5 till 10,5 meter. Vid km 1/300 övergår jorden till morän och resterande del av sträckan har ett litet djup till fast morän morän +70 Djup ppå Forsån vid övergången ca 2,5-3,0 m silt/lera +65 torv silt/lera /000 1/050 1/100 1/150 1/200 1/250 1/300 1/350 1/400 1/450 1/500 1/550 1/600 1/650 Geotekniska förhållanden i tänkt väglinje för bro över Forsån i alternativ Öst om sjön 22 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

23 Grundläggning Vägen grundläggs utan geotekniska åtgärder fram till km 1/050. Därefter och fram till bron erfodras bankpålning. Bron grundläggs på stödpålar av betong. Efter bron föreslås vägen grundläggas, efter urgrävning av torv och sediment, med skyddspålning mot bron. Alternativt kan vägen grundläggas på påldäck och stödpålar av betong fram till km ca 1/280. Bedömt medelpåldjup är ca 10 m Därefter går vägen i skärning genom morän där grundläggning kan ske direkt i moränen. Mellan km 1/450 och km 1/650 kan en mindre urgrävning av 0,5 1 m lera och silt komma att krävas. Bron över Forsån blir 79 meter lång. (Total brolängd, inkl. brovingar blir 88 meter). Entreprenadkostnader Total kostnad för väg 68 Öst om sjön ca 160 Mkr Kostnadsberäkningarna omfattar hela vägsträckningen på 6,2 km lång och 9 meter bred väg, varav en 79 meter lång och 9,8 meter bred bro över Forssån. Brokonstruktion och förstärkningsåtgärder ingår, se specifikation nedan: Vägbyggnad, (9 meter bred väg) : Brokonstruktion: Förstärkningsåtgärder: Div. oförutsett, 20% 95 Mkr 38 Mkr 2 Mkr 25 Mkr Underhållskostnaderna uppskattas till i snitt ca kr per år, dvs ca kr per km vägsträcka inkl. bron över Forsån. Kostnaderna som är framräknade inom ramen för denna fördjupade studie skiljer sig från de presenterade siffrorna i vägutredningen. Anledningen är dels mer detaljerade undersökningar av mark och sjöbotten, vilket ger en säkrare kostnad av grundläggningsmetod. Dels att kvadratmeterpriserna har reviderats för väg- och brokonstruktion. Total brolängd 88 m (inkl. brovingar) Påldäck 1/118 Forsån /100 Bro 24,0 m 30,0 m 3 Forsån 24,0 m 4 1/200 Påldäck 1/300 Konstruktion av bro över Forsån, plan och profil Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 23

24 RESULTAT OCH SLUTSATSER I tabellen presenteras en sammanställning av de resultat och slutsatser som studierna utmynnat i, som svar på Vägverkets önskemål kring följande punkter: En mer detaljerad redogörelse av brukets utvecklingsplaner En redogörelse för hanteringen/ undersökningen av bottensedimenten i Forssjön En mer detaljerad kostnadsuppskattning för alternativ D - genom Forssjön En jämförande kostnad för bron över Forsån i alternativet F - Öst om sjön 24 Ny sträckning för väg 68 förbi FORS

25 Väg 68 på bro över Forssjön Väg 68 på vägbank genom Forssjön Väglängd 1,7 km 1,7 km 6,2 km Väg 68 öster om Forssjön Entreprenadkostnader 330 Mkr, (inkl. utfyllnadsvall för brukets långsiktiga utvecklingssteg 2) 325 Mkr, (kan bli högre om sulfidhaltiga massor hittas vid urgrävningen av banken) 160 Mkr Underhållskostnader Ca 1 Mkr per år, kr per km. (Omfattande broreparationer görs var 30 år) Väg: ca 35 kkr per km Bro: ca 1,2 Mkr per km ca kr per år, ( kr per km) Väg: 35 kkr per km Bank: 70 kkr per km, förutsatt att vägen får god bärighet med små sättningar.(risk för stora sättningar finns dock, vilket kan medföra mycket högre underhållskostnader eller behov av att bygga om delar av vägen.) ca kr/år, ( kr per km) Väg: 35 kkr per km Bro: 1,2 Mkr per km Uppskattad genomförandetid ca 4 år (inkl. ansökan Miljödomstolen) ca 5 år (inkl. ansökan Miljödomstolen samt liggtid för sättningar) ca 2-3 år (inkl. ansökan Miljödomstolen) Genomförande /Byggande i vatten En brokonstruktion av denna storlek innebär komplicerade tekniska lösningar. Ca 17 st brostöd ska grundläggas på stödpålar i sjön, Utfyllnadsvallen som byggs innanför bron görs genom nedpressning och behöver inte ha samma stabilitet som en vägbank. Totalt muddras/urgrävs ca m3, varav ca m3 förorenade massor som behöver deponeras. En utfyllnadsvall som ska kunna användas för att köra på bör grundläggas genom urgrävning och inte nedpressning eftersom nedpressning inte ger tillräcklig stabilitet i vägbanken. Totalt muddras/urgrävs ca m3, varav ca m3 förorenade massor som behöver deponeras. En muddring/urgrävning i denna storlek är inte omöjligt men det är en teknisk mycket komplicerad lösning och ger en osäker slutkostnad och vägstandard. Risk för större sättningar. Grundläggning sker till största del på fast mark. Inget brostöd hamnar i Forsån. Brukets utveckling Vägfl ytten kommer att behöva göras så snart som möjligt för att kunna utöka utlastningen. Byggtiden för detta alternativ gör att bruket troligen inte kan uppfylla sitt kortsiktiga produktionsmål på ton förrän tidigast Steg 1 i brukets långsiktiga utvecklingsplan kan uppnås. Alternativet begränsar dock brukets eventeulla vidare expansion österut, (steg 2). Vägflytten kommer att behöva göras så snart som möjligt för att kunna utöka utlastningen. Byggtiden för detta alternativ gör att bruket troligen inte kan uppfylla sitt kortsiktiga produktionsmål på ton förrän tidigast Steg 1 i brukets långsiktiga utvecklingsplan kan uppnås. Alternativet begränsar dock brukets eventeulla vidare expansion österut, (steg 2). Denna vägsträckning har en kortare bedömd byggtid än de andra två alternativen, vilket gör att marken för utökad utlastning i söder kan fi nnas tillgänglig tidigare, (2012) Begränsar inte brukets långsiktiga utveckling österut. Ny sträckning för väg 68 förbi FORS 25

26 Vägverket Region Mitt Box 186, Härnösand Besöksadress: Nattviksgatan 8 vagverket.har@vagverket.se Telefon: Telefax:

27 Bilaga 2

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 Bilaga 3

39

40

41

42

43

44

45 Bilaga 4

46

47 Bilaga 5

48

49 Vägverket Region Mitt Box 186, Härnösand Besöksadress: Nattviksgatan 8, Härnösand Telefon: Texttelefon: Fax: