Kommunstyrelsens utskott för Unga och Lärande

Transkript

1 1 (106) Datum: Torsdag Tid: 09:00-12:00 Plats: Beslutande: Sollefteå kommunhus, Junselerummet Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Guniris Jonasson Sekreterare närvarande: Örjan Abrahamsson Huvudenhetschef Siv Sjödin Vhtchef för- o grundskola Anders Strindlund Ekonomi o budget, gymnasieskola 75-76, Maria Ragnarsson Ekonomi o budget, för- o grundskola 75-76, Christer Hedlund Fastighetsenheten 75 Underskrifter: Sekreterare: Guniris Jonasson Ordförande:... John Åberg (S) Justerare:... Leif Palmberg (L) Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet: : för Unga och Lärande Anslaget: sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift:... Guniris Jonasson

2 2 (106) Närvaro-/tjänstgöringslista Namn Närvarande Tjänstgörande ers. Reservation Omröstning Anteckningar Ja Nej Ja Nej Ordinarie John Åberg (S) x Ordförande Stina Näslund (S) x Leif Palmberg (L) x Justerare Ulf Breitholtz (V) - Jörgen Åslund (VI) - Ersättare My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) x x Ersätter Ulf Breitholtz (V) Sven-Olov Gradin (M) x x Ersätter Jörgen Åslund (VI)

3 3 (106) Dagordning 75 Informationer Verksamhets- och ekonomiuppföljning per Svar revisionsrapport Resursfördelning och ekonomistyrning i gymnasieskolan 7 78 Kvalitetsplan Unga och lärande budget Interkommunal prislista Generellt bidragsbelopp Barn- och elevpeng Bidragsbelopp 2019: Edsele friskola Bidragsbelopp 2019: Smultronstället, Junsele Bidragsbelopp 2019: Kulla förskola i Österforse Bidragsbelopp 2019: Natt som Dag i Sollefteå Bidragsbelopp 2019: Lilla Academia Uppsala Bidragsbelopp 2019: Impius Vård och Utbildning (grundskola) Bidragsbelopp 2019: Bollerup Lantbruksinstitut Bidragsbelopp 2019: Dille Gård AB Bidragsbelopp 2019: Folkuniversitetet Uppdrag Norr AB Bidragsbelopp 2019: Hagströmska gymnasiet AB, Uppsala Bidragsbelopp 2019: Impius Vård och utbildning Hampnäs (gymnasium)... 54

4 4 (106) 94 Bidragsbelopp 2019: Kulturama Gymnasium Bidragsbelopp 2019: Mellansels folkhögskola Bidragsbelopp 2019: Klara Teoretiska Gymnasium, Sundsvall Bidragsbelopp 2019: Minervaskolan i Umeå AB Bidragsbelopp 2019: Motorsportgymnasiet Anderstorp Bidragsbelopp 2019: NTI Gymnasiet i Sundsvall Bidragsbelopp 2019: Drottning Blankas Gymnasieskola, Sundsvall Bidragsbelopp 2019: Praktiska Sverige AB, Sundsvall Bidragsbelopp 2019: Praktiska Sverige AB, Örnsköldsvik Bidragsbelopp 2019: Sjömansskolan i Stockholm AB Bidragsbelopp 2019: Storsjögymnasiet Bidragsbelopp 2019: Thorén Business School, Sundsvall Bidragsbelopp 2019: Yrkesgymnasiet, Huddinge Bidragsbelopp 2019: Yrkesgymnasiet, Stockholm Rapportering Anmälan om kränkande behandling november Skolpliktsbevakning november

5 5 (106) 75 Informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Utskottet för Unga och lärande tar del av följande informationer: Pågående projekteringen av skidgymnasiet Christer Hedlund ger en lägesrapport angående projekteringen av skidgymnasiet. Fördelning av lönepott samt justering löneförhöjning Informationen ges lämnas av Anders Strindlund och Maria Ragnarsson

6 6 (106) 76 Verksamhets- och ekonomiuppföljning per Beslut Utskottet för Unga och lärande: - tar del av redovisningen av de verksamhets- och ekonomiuppföljningarna per uppdrar till verksamheterna med negativ budgetavvikelse att vidta åtgärder för att minska budgetavvikelsen och vidta åtgärder som säkerställer att verksamheterna under 2018 och 2019 kan bedrivas inom tilldelad budgetram. Ärendebeskrivning Kommunens verksamheter ska månadsvis upprätta verksamhetsuppföljning för de olika delverksamheterna. Till utskottet Unga och lärande redovisas f.n. två separata verksamhetsuppföljningar: a) Pedagogisk omsorg/förskola/fritidshem/grundskola b) Gymnasieskola/särskola Förvaltningens bedömning Enligt kommunens fastställda styrdokument, är de ekonomiska resurserna överordnade verksamheternas mål. Vid negativt resultat, eller vid negativ årsprognos, ska verksamheterna ta fram åtgärder som gör att budgeten är i balans vid budgetårets slut. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund Verksamhets- och ekonomiuppföljning per Pedagogisk omsorg/förskola/fritidshem/grund-skola/grundsärskola Verksamhets- och ekonomiuppföljning per Gymnasieverksamheten

7 7 (106) 77 Dnr: KS 367/2018 Svar revisionsrapport Resursfördelning och ekonomistyrning i gymnasieskolan Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att - anta förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det som svar till revisorerna. Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollefteå kommun har PwC genomfört en granskning av gymnasieskolan. Granskningen, som tar utgångspunkt i kommunallagens revisionskapitel, har inriktats mot följande områden: Ändamålsenlighet Resursfördelning Måluppfyllelse verksamhetsmässiga mål Ekonomisk tillfredsställelse Måluppfyllelse ekonomiska mål Intern kontroll Underlag för planering, fokus på långsiktig planering Uppföljning och analys av ekonomiskt resultat Återrapportering till kommunstyrelsen Utifrån genomförd granskning är Sollefteå kommuns revisorers sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen i begränsad utsträckning säkerställer att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheten bedöms till övervägande del bedrivas på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll. För framtiden lämnar Sollefteå kommuns revisorer följande rekommendationer: Kommunstyrelsen behöver tydligare uppmärksamma de olika formerna för finansiering och planering av språkintroduktion i kommande års budgetarbete i syfte att skapa förutsägbara förutsättningar för gymnasieskolan att kunna hålla en ekonomi i balans.

8 8 (106) Kommunstyrelsen behöver säkerställa att beslut avseende mål, omfattning, inriktning och kvalitet fattas av kommunstyrelsen och inte av utskott. Sollefteå kommuns revisorer önskar få svar från kommunstyrelsen senast den 15 februari Förvaltningens bedömning PwC:s granskning har genomförts genom att man granskat dokument; riktlinjer, rutiner, ekonomiska uppföljningar, resursfördelningsmodell och protokoll rörande gymnasieskolans ekonomistyrning. Vidare har PwC intervjuat; huvudenhetschef skola, verksamhetschef gymnasieskola, rektor och biträdande rektorer för gymnasieskolan, samt ekonom. Granskningen har enbart avsett gymnasieskolan och i huvudsak avsett kalenderåret Revisionsobjekt är kommunstyrelsen. Resursfördelning I sin granskning har PwC kartlagt hur resursfördelning, gällande gymnasieskolan, sker från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, från kommunstyrelsen till gymnasieskolan och internt inom gymnasieskolan. Revisorerna har i sin bedömning av huruvida resursfördelningen sker ändamålsenligt, anfört två synpunkter. Dels anser man att Språkintroduktionens svårigheter att både förutspå elevantal (och med det tillhörande kostnader) samt på vilket sätt detta ska finansieras (med ersättning från Migrationsverket eller av den ram som tilldelats gymnasieverksamheten) tydligare behöver uppmärksammas för att undvika framtida oönskade ekonomiska konsekvenser. Förvaltningen delar bedömningen att det är en viktig fråga, men menar att detta redan uppmärksammas särskilt. Detta då såväl elevantalet som antalet asylsökande vid språkintroduktionen följs upp varje månad. Om förändringar i dessa volymer får en påverkan på resultatet, påtalas detta i de månatliga verksamhetsuppföljningarna. Vidare uppdaterar förvaltningen sin prognos gällande både antalet elever och andelen asylsökande vid språkintroduktionen för de kommande åren minst två gånger per år. Dessa prognoser är sedan en del i det underlag som förvaltningen presenterar för budgetberedningen inför budgetbeslut varje år. Vilket innebär att budgetberedningen i sitt förslag till kommunstyrelsen har kännedom om de eventuella problem/risker som finns kring finansieringen av språkintroduktionen när man lägger sitt budgetförslag till kommunstyrelsen. Revisorernas andra synpunkt på resursfördelningen är att man inte bedömer det vara förenligt med kommunallagen (kap 6, 38) att utskottet Unga och Lärande fastställer fördelning av ramen mellan verksamheter. Förvaltningen vill här påtala att PwC kartläggning, som ligger till grund för denna bedömning, inte är helt korrekt. Vad som inte framkommer i kartläggningen, är att kommunfullmäktiges budgetbeslut faktiskt innehåller en fördelning av budgetmedel

9 9 (106) mellan olika delverksamheter (se kommunfullmäktiges beslut Övergripande verksamhetsplan med budget , beslutsdatum ). Förvaltningen beklagar att detta inte upptäcktes i den faktagranskning som förvaltningen gjorde av PwC underlag inför revisorernas bedömning. Vidare menar förvaltningen att kommunallagens 6 kap 38 inte kan syfta till att avse en så detaljerad nivå som budget per delverksamhet. Delegering inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera ett visst verksamhetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegeringsordning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten ska delegeras. Nämnden får, enligt kommunallagen 6 kap. 38, inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, d.v.s. nämndens övergripande ansvar för verksamheten, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige, 3. yttranden med anledning av att fullmäktiges beslut överklagats, 4. yttranden med anledning av att nämndens egna beslut överklagats, 5. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter bl.a. inom det sociala området och plan och bygglagen Gällande verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet är tanken med 6 kap. 38 p.1 att begränsa rätten att delegera. Detta så att inte nämnders övergripande ansvar för verksamheten rubbas. Mål, inriktning, omfattning och kvalitet är av övergripande art och anges av riksdag, fullmäktige eller nämnd. Exempelvis: nationella mål, föreskrifter och krav i skollag samt läroplan, mål fastslagna av fullmäktige, av kommunstyrelsen fastslaget programutbud för gymnasieskolan, vilka elever som omfattas av verksamheten samt var i kommunen som utbildning ska tillhandahållas.

10 10 (106) Regeln ger dock samtidigt stora möjligheter att flytta ansvaret för andra frågor till verksamhetsansvariga och utskott. Förvaltningen bedömer inte att resursfördelning och fastställande av elevpeng faller inom ramen för begränsningsregeln. Detta då fullmäktige fastställt den ekonomiska ramen för vilken verksamheten skall bedrivas, samt att mål, inriktning omfattning och kvalitet angetts av staten, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Sammanfattningsvis kan man säga att ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna nämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande. Nu gällande delegeringsordning fastställdes av kommunstyrelsen Måluppfyllelse verksamhetsmässiga mål I sin granskning har PwC konstaterat att det i kommunens Verksamhetsplan med budget (både och ) inom fokusområde Utbildning och kompetens-utveckling, finns två mål som rör gymnasieskolan. Ett av målen fokuserar på att elever med grundläggande behörighet till högre studier ska öka och det andra målet är att andelen behöriga/legitimerade lärare ska öka. Förvaltningen instämmer i dessa fakta och även i revisorernas konstaterande att inget av dessa två mål nåddes Förvaltningen vill här påminna om det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs och som fastställs av kommunstyrelsen. Kvalitetsplan fastställdes av kommunstyrelsen (KS ). Planen innehåller tre prioriterade områden, varav ökad måluppfyllelse är ett av dessa. Gällande andelen behöriga/legitimerade lärare vill förvaltningen påminna om de aktiviteter och satsningar som gjorts, bl.a. i syfte att öka andelen behöriga lärare, de senast åren. Inte minst att kommunstyrelsen fastställt riktlinjer för rekryteringsförmåner som erbjuder förmåner till legitimerade lärare som en del i det strategiska arbetet med långsiktig kompetensförsörjning (KS ). Måluppfyllelse ekonomiska mål PwC konstaterar i sin granskning att gymnasieverksamhetens ekonomiska mål helt enkelt är att hålla den budgetram man fått sig tilldelad. Vidare beskriver PwC det ekonomiska resultatet 2017, prognos 2018 och orsaker till de negativa avvikelserna som finns båda dessa år. Även i dessa delar instämmer förvaltningen i den beskrivning som PwC gjort. I sin bedömning skriver revisorerna att huvudorsaken till den prognosticerade avvikelsen 2018 är att kostnaderna för Gudlav Bilderskolans ersättningslokaler. Även i detta faktum är förvaltningen enig. Däremot delar inte förvaltningen revisorernas bild av att gymnasieverksamheten p.g.a. detta inte förväntas klara sin budget. Förvaltningen menar att verksamheten, även om det finns en förståelse från kommunstyrelsen att det är svårt, faktiskt har ett uppdrag att göra allt man kan för att arbeta in även dessa kostnader. Underlag för planering, fokus på långsiktig planering

11 11 (106) I sin granskning redogör PwC för relevanta fakta avseende det underlag som finns kring den långsiktiga planeringen för gymnasieverksamheten. Förvaltningen menar att det PwC redovisat stämmer överens med hur vi själva anser att det förhåller sig. Revisorernas påtalar i sin bedömning av detta område att det är positivt med det långsiktiga beslut om programutbud som kommunstyrelsen tagit. Uppföljning och analys av ekonomiskt resultat PwC redogör i sin granskning för hur verksamhetens ekonomiska resultat följs upp, analyseras och redovisas. Även i denna beskrivning instämmer förvaltningen fullt ut. I sin bedömning trycker revisorerna på att det inte görs en ekonomisk redovisning av den samlade gymnasieverksamheten. Förvaltningens kommentar till detta är att det stämmer. Samtidigt menar förvaltningen att det inte finns något krav på att göra en sådan redovisning. I nuvarande modell görs budget- och uppföljningsarbetet i mångt och mycket per verksamhetschef. I det här fallet innebär detta att delverksamheterna grundsärskola, gymnasiesärskola, skidgymnasiet och gymnasiet hanteras som en total i ekonomiskt hänseende. Vad gymnasieverksamheten specifikt har för ekonomiskt utfall tas fram vid årsredovisningar och vid inrapportering av räkenskapssammandrag till SCB. Förvaltningen anser därför att nuvarande modell gällande detta område kan ligga fast. Återrapportering till kommunstyrelsen I sin granskning har PwC kartlagt hur gymnasieverksamhetens återrapportering till kommunstyrelsen sker. Revisorerna bedömer att återrapporteringen som görs till kommunstyrelsen är tillfyllest. Förvaltningen har inga kommentarer till detta. Beslutsplanering Utskottet Unga och lärande Kommunstyrelsen Lagrum Kommunallagen kap 6, 38 Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 367/ Revisionsrapport KS 367/ Sammanfattning revisionsrapport KS 367/ PWC Revisionsrapport KS 367/2018-3

12 12 (106) 78 Dnr: KS 420/2018 Kvalitetsplan Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta: - att fastställa Kvalitetsplan att kompletteringar och förtydligande, utifrån avrapporteringar och beslut, kan tillföras under året. - att kvalitetsplanen revideras och fastställs för kommande två år i december Ärendebeskrivning Varje huvudman inom skolväsendet ska, på huvudmannanivå, systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för planering, uppföljning och utveckling gällande nämndens ansvarsområde; förskola, pedagogisk omsorg, skola och fritidshem. Lokalt på varje skola har förskolechef och rektor ansvaret. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Förvaltningens bedömning Vid revidering av Kvalitetsplan fastställdes fokusområden och uppdrag för rektor/förskolechef och för verksamhetschefer. Förtydliganden gjordes och Kvalitetsplanen fastställdes vid kommunstyrelsens sammanträde , 13. Inför fastställande av Kvalitetsplan föreslås ingen ytterligare revidering. De tre prioriterade områdena kvarstår; Ökad måluppfyllelse, Pedagogiskt ledarskap och Trygghet och studiero.

13 13 (106) Trygghet och studiero innefattar såväl skollagens kapitel 5, Trygghet och studiero samt kapitel 6, Åtgärder mot kränkande behandling. Samtliga uppdrag ligger till grund för kommande läsårs kvalitetsrapporter vilka redovisas hösten Lagrum Skollagen (2010:800) 4 kap 3-4 samt 6-7 Skollagen (2010:800) kapitel 5 och 6 Skollagen (2010:800) kapitel 6 Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS 420/ Kvalitetsplan KS 420/ Beslutsplanering Utskottet Kommunstyrelsen

14 14 (106) 79 Dnr: KS 388/2019 Unga och lärande budget 2019 Beslut Utskottet för Unga och lärande fastställer: - resursfördelning 2019 för barnomsorg/förskola/ grundskola, samt för gymnasieskola/särskola/skidgymnasium. Ärendebeskrivning Som en grund till de beslut om olika prislistor (bidragsbelopp till enskilda/fristående verksamheter, interkommunal prislista och intern barn/elevpeng) som kommunen har att fastställa, behöver ett grundbeslut om resursfördelning tas. Utskottet Unga och lärande har två olika resursfördelningar att besluta om. Detta eftersom barnomsorg/förskola/grundskola har en budgetram att förhålla sig till, medan gymnasieskola/särskola/skidgymnasium har en annan budgetram. Dessa båda budgetramar är fastställda av kommunfullmäktige. Förvaltningens bedömning Jämfört med 2018 förväntas ett antal negativa ekonomiska händelser inträffa. Statsbidrag från migrationsverket minskar, verksamheternas lokalkostnader ökar, lönekostnaderna för ej behörig/legitimerad personal stiger samtidigt som helårseffekt från lönerevision 2018 slår igenom, kostnaderna för barn/elever med extraordinära behov beräknas öka och volymerna i verksamheterna ligger på en fortsatt hög nivå. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna, räcker, trots att de är högre 2019 än de var 2018, inte till för att kompensera detta. För- och grundskola För att för- och grundskoleverksamheten ska klara budgetram 2019 krävs åtgärder på personalsidan. Samtliga rektorer och chefer med budgetansvar har arbetat för att kapa nettokostnader, enskilt och i dialog med verksamhetschef. När detta arbete genomförts saknas fortfarande åtgärder om ca 3,5 mnkr i för- och grundskolas budgetram. Trots detta behöver utskottet fastställa budgeten vid sammanträdet 20/12. Huvudanledningen är att en kommun, senast i december varje år, måste fastställa kommunernas bidrag till enskilda - och till fristående verksamheter för kommande kalenderår. I syfte att utskottet den 20/12 ska kunna ta budgetbeslut och fastställa olika prislistor, är det viktigt att hanteringen av de medel som saknas inte påverkar kommunens olika prislistor. Det aktuella underskottet återfinns i tilläggsbelopp för extraordinärt stöd där behoven överskrider tillgängliga medel. Eftersom tilläggsbelopp ligger utanför grundbelopp så påverkar nuvarande underskott inte beloppen i de olika prislistorna. Det fortsatta sparuppdraget gällande extraordinärt stöd ligger gemensamt hos verksamhetschef och rektorer/förskolechefer.

15 15 (106) Gymnasie- och särskola För att gymnasie- och särskoleverksamheten ska klara budgetram 2109 har neddragning skett på personalsidan. Redan vid starten av läsåret 18/19 drogs 3,5 tjänster in, vilket ger helårseffekt Dessutom planeras för ytterligare minskning om 6 tjänster vid starten av läsåret 19/20. Totalt budgeteras dessa åtgärder ge ca tkr i sänkta kostnader Socioekonomisk fördelning för- och grundskolan, samt fritidshemmen 2016 införde kommunen socioekonomiska faktorer som fördelningsnycklar för att omfördela en del av grundskolans budget utökades detta med att även en del av förskolans och fritidshemmens budget fördelas efter enheternas socioekonomiska struktur. Motiven till införandet av socioekonomisk fördelning är hämtad från en av grundbultarna i det svenska skolsystemet - likvärdighetsprincipen. Den handlar dels om lika tillgång till utbildning och dels om lika kvalitet på utbildningen. Ytterligare en aspekt av likvärdighetsprincipen är att utbildningen ska vara kompenserande och uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I skollagen (1 kap. 4) framgår att det i utbildningen ska tas hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Huvudmännen ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det finns ingen perfekt eller generell modell som fungerar i alla kommuner. Men ett sätt att förbättra likvärdigheten mellan skolorna i en kommun kan vara att differentiera ersättningen eller pengen som skolorna får att röra sig med genom att använda sig av socioekonomisk resursfördelning. Verksamhetschefen har, i samråd med grundskolans rektorer/förskolechefer, valt ut de faktorer som bedöms ha störst påverkan på elevernas resultat i skolan. De faktorer som valts ut är även de faktorer som SKL och Skolverket anger som de variabler som i högst grad påverkar resultaten (i rangordning): andelen nyinvandrade 1 elever föräldrarnas utbildningsbakgrund 2 andelen pojkar Förvaltningen har, från SCB, köpt in ett statistikmaterial som visar de olika enheternas socioekonomiska struktur. Därefter har en summa per barn/elev i de olika verksamheterna bildat en pott som omfördelats utifrån ovan tre socioekonomiska faktorer. Här kan nämnas att det, eftersom kommunen endast har en gymnasieskola, för gymnasieverksamheten inte finns någon anledning att göra socioekonomisk fördelning.

16 16 (106) Modellen med olika tilläggsbelopp De tilläggsbelopp som finns, fördelas per barn/elev som uppfyller kriterierna. De tilläggsbelopp som finns är: - Elev som har modersmålsundervisning, F-klass - GY, kr/termin. Höjning med 500 kr jämfört med Elev i grundskolan (åk 8, 9) som deltar i obligatorisk lovskola, 60 kr per undervisningstimme, dock max 50 timmar/läsår. - Elev på IMPRO, (GY), kr/termin (per grundskoleämne där behörighet saknas), dock högst under två terminer. Höjning med 250 kr jämfört med Barnomsorg OB-tid, kr/år. Höjning med kr jämfört med Utöver ovan i princip automatiska tilläggsbelopp (endast enkel ansökan till Sollefteå kommun behövs) finns även möjligheten för rektorer/enskilda huvudmän/andra offentliga huvudmän att ansöka om tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. För denna typ av tilläggsbelopp finns en rambudget. Beslut om att tilldela medel för tilläggsbelopp tas av verksamhetschef. Resursfördelning till barnomsorg/förskola/grundskola har gjorts enligt nedan (förenklade) modell: 1. Rambudget tilldelas; elevhälsa, SYV, bibliotek, ledning/administration, skolskjutsar, lokaler, modersmål/studiehandledning på modersmålet, tilläggsbelopp barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd, interkommunala nettot, bidragsbelopp, tilläggsbelopp modersmålsundervisning/studiehandledning på modersmålet, OB-tid barnomsorg. 2. Grundbelopp med särskild fördelningsgrund läggs i pott som omfördelas utifrån socioekonomiska faktorer: kr per grundskoleelev kr per barn i fritidshem kr per förskolebarn (mer än 25 tim schemalagd närvaro) kr per förskolebarn (upp t.o.m. 25 tim schemalagd närvaro) 3. Grundbelopp (barn/elevpeng) beräknas utifrån återstående medel: per elev i grundskolans olika åldrar per barn i fritidshem per barn i pedagogisk omsorg per barn i förskoleverksamheten (fyra nivåer utifrån ålder och schematid)

17 17 (106) Resursfördelning till gymnasieskola/särskola/skidgymnasium har gjorts enligt nedan (förenklade) modell: 1. Rambudget tilldelas; lokaler, skolskjutsar, inackorderingstillägg, interkommunala nettot, bidragsbelopp, skidgymnasiet, tilläggsbelopp elever med omfattande behov av särskilt stöd, tilläggsbelopp IMPRO, tilläggsbelopp modersmålsundervisning 2. Grundbelopp (elevpeng) beräknas per program/elev utifrån återstående medel för gymnasieskolan och för gymnasiesärskolan. 3. Grundbelopp (barn/elevpeng) beräknas utifrån återstående medel för grundsärskolan. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Maria Ragnarsson, Anders Strindlund KS 388/ Resursfördelning Unga och lärande 2019 KS 388/2018-1

18 18 (106) 80 Dnr: KS 389/2018 Interkommunal prislista 2019 Beslut Utskottet för Unga och lärande fastställer: - interkommunal prislista för barnomsorg, förskole-, grundsärskole- och grundskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp interkommunal prislista för gymnasie- och gymnasiesärskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp 2019 Ärendebeskrivning När en kommun tar emot ett barn/en elev som är folkbokförd i en annan kommun, ska hemkommunen, i många fall, enligt Skollagen (210:800), ersätta anordnarkommunen för de kostnader detta medför. I de fall barn/elever folkbokförda i annan kommun, finns i Sollefteå kommuns verksamheter, vill Sollefteå kommun ha betalt för sina budgeterade kostnader. Kommunen måste därför, i form av en prislista, fastställa sin budgeterade kostnad per barn/elev i alla verksamheter. Förvaltningens bedömning För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att prislistan för interkommunala barn och elever är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola, är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Summorna framgår av bifogade underlag: - Interkommunal prislista barnomsorg, samt för-, grundsär- och grundskoleverksamheter 2019, kr per barn/elev - Interkommunala programpriser 2019 kr (gymnasie- och gymnasiesärskoleelever)

19 19 (106) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 389/ Interkommunal prislista barnomsorg, för- grundsär- och grundskoleverksamheter 2019, kr per barn/elev KS 389/ Interkommunala programpriser 2019 per elev, helår KS 389/2018-3

20 20 (106) 81 Dnr: KS 390/2018 Generellt bidragsbelopp 2019 Beslut Utskottet Unga och lärande fastställer: - bidragsbelopp till fristående verksamheter för barnomsorg, förskole-, grundsärskoleoch grundskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp bidragsbelopp till fristående verksamheter för gymnasie- och gymnasiesärskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp 2019 Ärendebeskrivning En kommun ska, senast i december varje år, fastställa kommunernas bidrag till enskilda - och till fristående verksamheter för det kommande kalenderåret. Bidraget ska, enligt Skollagen (210:800), bestå av ett grundbelopp och i vissa fall av ett tilläggsbelopp. Huvudmän för enskild och fristående verksamhet har rätt att överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn- och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Enskild verksamhet och friskolor får därutöver, i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800), ett administrationspålägg om 3 % och ett momspålägg om 6 %.

21 21 (106) Bifogade underlag utgör grunden till hur bidragsbeloppen är beräknade: - Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2019 (barnomsorg, samt för- grundsär- och grundskoleverksamheter) - Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2019 (gymnasie- och gymnasiesärskoleelever) Gymnasieutbildningar vid fristående skolor EJ belägna inom samverkansområdet Västernorrlands län (Sollefteå, Kramfors, Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner) Här tillämpar Sollefteå kommun nedan principer: a) Utbildningen i fråga anordnas av Sollefteå kommun Den fristående skolan ersätts med Sollefteå kommuns fastställda bidragsbelopp se Bidragsbelopp till fristående gymnasie- och gymnasiesärskoleverksamheter 2019 (Dnr KS 390/208-2), daterat b) Utbildningen i fråga anordnas inte av Sollefteå kommun Den fristående skolan ersätts enligt den s.k. Riksprislistan. Gymnasieutbildningar vid fristående skolor belägna i Västernorrlands län Vad gäller gymnasieutbildningar vid fristående skolor som är belägna inom en av de samverkande kommunernas (Sollefteå, Kramfors, Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge) geografiska gränser, tillämpar Sollefteå kommun nedan principer: a) Lägeskommunens pris Lägeskommunens pris tillämpas om den fristående gymnasieskolan ligger i en kommun som har det aktuella gymnasieprogrammet. Då ersätts den fristående skolan med det bidragsbelopp som gäller i den aktuella lägeskommunen. b) Medelvärde i samverkansområdet Medelvärdet i samverkansområdet tillämpas för ett program om den fristående gymnasieskolan ligger i en kommun som inte har det aktuella gymnasieprogrammet i sin egen gymnasieskola. Då ersätts en fristående skola med medelvärdet av de bidragsbelopp som gäller för det aktuella programmet i samverkansområdet som helhet. c) Riksprislistan Riksprislistan tillämpas när programmet inte finns i någon av samverkansområdets kommuner. Då ersätts en fristående skola med det bidragsbelopp som gäller enligt riksprislistan.

22 22 (106) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 390/ Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2019 (barnomsorg, samt för- grundsär- och grundskoleverksamheter) KS 390/ Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2019 (per elev, helår) kr gymnasieskola och gymnasiesärskola KS 390/2018-3

23 23 (106) 82 Dnr: KS 391/2018 Barn- och elevpeng 2019 Beslut Utskottet för Unga och lärande fastställer: - barn- och elevpeng för barnomsorg, förskole-, grundsärskole- och grundskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp elevpeng för gymnasie- och gymnasiesärskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp 2019 Ärendebeskrivning Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Barn- och elevpengen används för att, löpande under året, reglera resurstilldelningen till verksamheter som bedrivs i Sollefteå kommuns regi. Förvaltningens bedömning Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Vissa delar av kommunens skolverksamheter tilldelas rambudget fullt ut. Dessa är: Lokaler, skolskjutsar, interkommunala ersättningar/intäkter, bidragsbeloppskostnader, tilläggsbelopp extraordinära behov, modersmålsundervisning/studiehandledning på modersmålet och skidgymnasiet. Vad gäller för- och grundskoleverksamheterna är dessutom verksamheter nedan helt rambudgetfinansierade: Studie- och yrkesvägledning, skolbibliotek, elevhälsa, ledning, verksamhetsstöd, tilläggsbelopp OB-tid i barnomsorgen och kapitalkostnader. För övriga verksamheter tilldelas de kommunalt drivna verksamheterna initialt resurser beräknade enligt en resursfördelningsmodell som tar hänsyn till respektive enhets planerade antal barn- och elever per ålder/utbildningsgren, samt enhetens löneläge.

24 24 (106) I de fall förutsättningarna i barn/elevantal ändras under budgetåret, regleras resurstilldelningen med belopp som framgår av bifogade underlag: - barn- och elevpeng barnomsorg, samt för- grundsär- och grundskoleverksamheter elevpeng 2019 (gymnasieskola och gymnasiesärskola) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 391/ Barn- och elevpeng för- och grundskola 2019 KS 391/ Elevpeng gymnasieskolan 2019 KS 391/2018-3

25 25 (106) 83 Dnr KS 392/2018 Bidragsbelopp 2019: Edsele friskola Beslut I enlighet med skollagen (2010:800) fastställer Sollefteå kommun bidragsbelopp till Medborgarkooperativet Edsele friskola ekonomisk förening (nedan benämnd Edsele friskola), budgetåret 2019, med följande belopp: - Grundbelopp förskola yngre än 4 år, t.o.m. 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola yngre än 4 år, mer än 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola 4 år och äldre, t.o.m. 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola 4 år och äldre, mer än 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp fritidshem, kronor - Grundbelopp grundskola årskurs F-3, kronor - Grundbelopp grundskola årskurs 4-6, kronor - Tilläggsbelopp barnomsorg på obekväm tid, kronor. Beloppen är inklusive administrationsschablon 3 % och moms 6 %. Ovan summor faktureras, per barn/elev, med en tolftedel månadsvis i förskott. Eventuella förändringar i barn/elevantal regleras på följande månadsfaktura. Edsele friskolas lokalkostnader ersätts med faktisk kostnad (+ administrationsschablon 3 % och momsersättning 6 %) och ingår inte i beloppen ovan. Edsele förskola och fritidshem omfattas av fria tjänster i form av stöd av kommuncentralt placerade specialpedagogresurser avsedda för förskole- och fritidsverksamhet. Vidare är deltagande i Sollefteå kommuns pedagogiska nätverk samt i verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning fria tjänster. Allt enligt samma omfattning och principer som kommunalt drivna förskole- och fritidshemsverksamheter. Edsele skola omfattas av fria tjänster i form av elevhälsa, stöd- och resursteam, enligt samma omfattning och princip som kommunalt drivna skolor. Edsele skola får delta i verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning riktad till grundskoleverksamheten. Vidare erbjuds Edsele skola deltagande i Sollefteå kommuns pedagogiska nätverk. Efter särskild ansökan och prövning hos Sollefteå kommun kan även tilläggsbelopp för elever som har modersmålsundervisning, samt tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd komma att beviljas.

26 26 (106) Vill ni överklaga Sollefteå kommuns beslut ska ni skriva till Förvaltningsrätten i Härnösand och besvära er över beslutet. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen ska ha kommit in till Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Ärendebeskrivning En kommun ska, senast i december varje år, fastställa kommunernas bidrag till enskilda - och till fristående verksamheter för det kommande kalenderåret. Bidraget ska, enligt skollagen 8 kap 21, 9 kap 19, 10 kap 37, 11 kap, 36 och 14 kap 15, bestå av ett grundbelopp och i vissa fall av ett tilläggsbelopp. Grundbeloppen ska, enligt skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37 och 14 kap 16, avse ersättning för: undervisning lärverktyg elevhälsa måltider administration (ersätts med 3 % av bidragsbeloppet) mervärdesskatt, moms (ersätts med 6 % av bidragsbeloppet) lokalkostnader Tilläggsbelopp, för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller som ska erbjudas modersmålsundervisning, kan beviljas efter ansökan och prövning (Skollagen 8 kap 23, 9 kap 21, 10 kap 39, 11 kap 38 och 14 kap 17). Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningens bedömning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under 2019.

27 27 (106) Enskild verksamhet och friskolor För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Beslutsskäl Edsele friskola, budgetår 2019 Edsele friskola erhåller bidragsbelopp enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Detta betyder inte att de bidragsbelopp Edsele friskola får är exakt likadana som de belopp kommunens egna verksamheter får. Exempelvis kan det i beloppen för kommunens egna verksamheter ingå kostnader som finansieras via riktade statsbidrag som även enskilda huvudmän kan ansöka om från ansvarig myndighet. I de fallen har kostnad motsvarande statsbidragsintäkten avräknats från bidragsbeloppet för att det inte ska bli en dubbelkompensering. I den kommunala verksamheten budgeteras också många kostnader centralt vilket innebär att grundbelopp till kommunal rektor/förskolechef skiljer sig från grundbelopp till enskild verksamhet. Exempel på sådana kostnader är lednings-, administrations- och måltidskostnader. För de kommunala, centralt budgeterade, verksamheterna som ska ingå i bidragsbeloppet får Edsele friskola ersättning utifrån respektive verksamhets snittkostnad per barn/elev. Edsele förskola och fritidshem omfattas av fria tjänster i form av deltagande i nätverk, verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning och stöd av exempelvis central specialpedagog, enligt samma princip som kommunalt driven förskoleverksamhet. Edsele skola omfattas av fria tjänster i form av elevhälsa, stöd- och resursteam enligt samma princip som kommunala skolor, samt erbjuds deltagande i Sollefteå kommuns pedagogiska nätverk och verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning. Edsele förskola, fritidshem och skola får, enligt tidigare överenskommelse, ersättning för den faktiska lokalkostnaden, vilket innebär att lokalkostnaden inte är inräknad i bidragsbeloppet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund Skickas till Medborgarkooperativet Edsele Box EDSELE

28 28 (106) 84 Dnr KS 393/2018 Bidragsbelopp 2019: Smultronstället, Junsele Beslut I enlighet med skollagen (2010:800) fastställer Sollefteå kommun bidragsbelopp till Föreningen för Kristen barnomsorg i Junsele, (nedan kallad Kristen barnomsorg i Junsele), budgetåret 2019, med följande belopp: - Grundbelopp förskola yngre än 4 år, t.o.m. 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola yngre än 4 år, mer än 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola 4 år och äldre, t.o.m. 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola 4 år och äldre, mer än 25 timmar/vecka, kr Beloppen är inklusive administrationsschablon 3 % och moms 6 %. Ovan summor faktureras, per barn, med en tolftedel månadsvis i förskott. Eventuella förändringar i barnantal regleras på följande månadsfaktura. Kristen barnomsorg i Junseles lokalkostnader ersätts med faktisk kostnad (+ administrationsschablon 3 % och momsersättning 6 %) och ingår inte i beloppen ovan. Kristen barnomsorg i Junsele omfattas av fria tjänster i form av stöd av kommuncentralt placerade specialpedagogresurser avsedda för förskoleverksamhet. Vidare är deltagande i Sollefteå kommuns pedagogiska nätverk samt i verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning fria tjänster. Allt enligt samma omfattning och principer som kommunalt drivna förskoleverksamheter. Efter särskild ansökan och prövning hos Sollefteå kommun kan även tilläggsbelopp för barnomsorg på obekväm tid samt tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd komma att beviljas. Vill ni överklaga Sollefteå kommuns beslut ska ni skriva till Förvaltningsrätten i Härnösand och besvära er över beslutet. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen ska ha kommit in till Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet.

29 29 (106) Ärendebeskrivning En kommun ska, senast i december varje år, fastställa kommunernas bidrag till enskildaoch till fristående verksamheter för det kommande kalenderåret. Bidraget ska, enligt skollagen 8 kap 21, 9 kap 19, 10 kap 37, 11 kap, 36 och 14 kap 15, bestå av ett grundbelopp och i vissa fall av ett tilläggsbelopp. Grundbeloppen ska, enligt skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37 och 14 kap 16, avse ersättning för: undervisning lärverktyg elevhälsa måltider administration (ersätts med 3 % av bidragsbeloppet) mervärdesskatt, moms (ersätts med 6 % av bidragsbeloppet) lokalkostnader Tilläggsbelopp, för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller som ska erbjudas modersmålsundervisning, kan beviljas efter ansökan och prövning (Skollagen 8 kap 23, 9 kap 21, 10 kap 39, 11 kap 38 och 14 kap 17). Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningens bedömning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Enskild verksamhet och friskolor För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Enskild verksamhet och friskolor har därutöver, i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800), ett administrationspålägg om 3 % och ett momspålägg om 6 %.

30 30 (106) Beslutsskäl Kristen barnomsorg i Junsele, budgetår 2019 Kristen barnomsorg i Junsele erhåller bidragsbelopp enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Detta betyder inte att de bidragsbelopp Kristen barnomsorg i Junsele får är exakt likadana som de belopp kommunens egna verksamheter får. Exempelvis kan det i beloppen för kommunens egna verksamheter ingå kostnader som finansieras via riktade statsbidrag som även enskilda huvudmän kan ansöka om från ansvarig myndighet. I de fallen har kostnad motsvarande statsbidragsintäkten avräknats från bidragsbeloppet för att det inte ska bli en dubbelkompensering. I den kommunala verksamheten budgeteras också många kostnader centralt vilket innebär att grundbelopp till kommunal rektor/förskolechef skiljer sig från grundbelopp till enskild verksamhet. Exempel på sådana kostnader är lednings-, administrations- och måltidskostnader. För de kommunala, centralt budgeterade, verksamheterna som ska ingå i bidragsbeloppet får Kristen barnomsorg i Junsele ersättning utifrån respektive verksamhets snittkostnad per barn/elev. Kristen barnomsorg i Junsele omfattas av fria tjänster i form av deltagande i nätverk, verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning och stöd av exempelvis central specialpedagog, enligt samma princip som kommunalt driven förskoleverksamhet. Kristen barnomsorg i Junsele får, enligt tidigare överenskommelse, ersättning för den faktiska lokalkostnaden, vilket innebär att lokalkostnaden inte är inräknad i bidragsbeloppet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund Skickas till Föreningen Kristen barnomsorg i Junsele Lillegård JUNSELE

31 31 (106) 85 Dnr KS 394/2018 Bidragsbelopp 2019: Kulla förskola i Österforse Beslut I enlighet med skollagen (2010:800) fastställer Sollefteå kommun bidragsbelopp till Personalkooperativet Kulla förskola ekonomisk förening (nedan benämnd Kulla förskola), budgetåret 2019, med följande belopp: - Grundbelopp förskola yngre än 4 år, t.o.m. 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola yngre än 4 år, mer än 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola 4 år och äldre, t.o.m. 25 timmar/vecka, kr - Grundbelopp förskola 4 år och äldre, mer än 25 timmar/vecka, kr Beloppen är inklusive administrationsschablon 3 % och moms 6 %. Ovan summor faktureras, per barn, med en tolftedel månadsvis i förskott. Eventuella förändringar i barnantal regleras på följande månadsfaktura. Kulla förskolas lokalkostnader ersätts med faktisk kostnad (+ administrationsschablon 3 % och momsersättning 6 %) och ingår inte i beloppen ovan. Kulla förskola omfattas av fria tjänster i form av stöd av kommuncentralt placerade specialpedagogresurser avsedda för förskoleverksamhet. Vidare är deltagande i Sollefteå kommuns pedagogiska nätverk samt i verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning fria tjänster. Allt enligt samma omfattning och principer som kommunalt drivna förskoleverksamheter. Efter särskild ansökan och prövning hos Sollefteå kommun kan även tilläggsbelopp för barnomsorg på obekväm tid samt tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd komma att beviljas. Vill ni överklaga Sollefteå kommuns beslut ska ni skriva till Förvaltningsrätten i Härnösand och besvära er över beslutet. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen ska ha kommit in till Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet.

32 32 (106) Ärendebeskrivning En kommun ska, senast i december varje år, fastställa kommunernas bidrag till enskildaoch till fristående verksamheter för det kommande kalenderåret. Bidraget ska, enligt skollagen 8 kap 21, 9 kap 19, 10 kap 37, 11 kap, 36 och 14 kap 15, bestå av ett grundbelopp och i vissa fall av ett tilläggsbelopp. Grundbeloppen ska, enligt skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37 och 14 kap 16, avse ersättning för: undervisning lärverktyg elevhälsa måltider administration (ersätts med 3 % av bidragsbeloppet) mervärdesskatt, moms (ersätts med 6 % av bidragsbeloppet) lokalkostnader Tilläggsbelopp, för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller som ska erbjudas modersmålsundervisning, kan beviljas efter ansökan och prövning (Skollagen 8 kap 23, 9 kap 21, 10 kap 39, 11 kap 38 och 14 kap 17). Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningens bedömning Barn- och skolförvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Enskild verksamhet och friskolor För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Enskild verksamhet och friskolor har därutöver, i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800), ett administrationspålägg om 3 % och ett momspålägg om 6 %.

33 33 (106) Beslutsskäl Kulla förskola, budgetår 2019 Kulla förskola erhåller bidragsbelopp enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Detta betyder inte att de bidragsbelopp Kulla förskola får är exakt likadana som de belopp kommunens egna verksamheter får. Exempelvis kan det i beloppen för kommunens egna verksamheter ingå kostnader som finansieras via riktade statsbidrag som även enskilda huvudmän kan ansöka om från ansvarig myndighet. I de fallen har kostnad motsvarande statsbidragsintäkten avräknats från bidragsbeloppet för att det inte ska bli en dubbelkompensering. I den kommunala verksamheten budgeteras också många kostnader centralt vilket innebär att grundbelopp till kommunal rektor/förskolechef skiljer sig från grundbelopp till enskild verksamhet. Exempel på sådana kostnader är lednings-, administrations- och måltidskostnader. För de kommunala, centralt budgeterade, verksamheterna som ska ingå i bidragsbeloppet får Kulla förskola ersättning utifrån respektive verksamhets snittkostnad per barn/elev. Kulla förskola omfattas av fria tjänster i form av deltagande i nätverk, verksamhetsgemensamt finansierad och centralt anordnad personalfortbildning och stöd av exempelvis central specialpedagog, enligt samma princip som kommunalt driven förskoleverksamhet. Kulla förskola får, enligt tidigare överenskommelse, ersättning för den faktiska lokalkostnaden, vilket innebär att lokalkostnaden inte är inräknad i bidragsbeloppet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund Skickas till Personalkooperativet Kulla förskola Sörbruksvägen LÅNGSELE