Kommunstyrelsens utskott för Unga och Lärande

Transkript

1 1 (104) Datum: Torsdag 19 november 2015 Tid: Plats: Beslutande: Junselerummet, kommunhuset Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Guniris Jonasson Sekreterare närvarande: Hans-Åke Eriksson Huvudenhetschef Produktion Siv Sjödin Kvalitet- och utvecklingschef Anders Strindlund Ekonom gymnasiet Maria Ragnarsson Ekonom för- och grundskola Underskrifter: Sekreterare:... Guniris Jonasson Ordförande:... John Åberg Justerare:... Jörgen Åslund Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet: : för Unga och Lärande Anslaget: sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift:... Guniris Jonasson

2 2 (104) Närvaro-/tjänstgöringslista Namn Närvarande Tjänstgörande ers. Reservation Omröstning Anteckningar Ja Nej Ja Nej Ordinarie John Åberg (S) Stina Näslund (S) x x Leif Östberg (FP) - Ulf Breitholtz (V) x Jörgen Åslund (VISKB) x Justerare Ersättare My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) x Sven-Olov Gradin (M) x x Ersätter Leif Östberg (Fp)

3 3 (104) Dagordning Ärenden Paragraf Upprop Val av justerare Verksamhets- och ekonomiuppföljning per Informationer: Anmälan om ständiga lärarbyten vid Vallaskola Kvalitetsplan Avhopp i gymnasieskolan augusti-oktober Läsårstider 2017/2018, 2018/2019 och 2019/ Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Ansökan riksidrottsgymnasium längdåkning Direktjusteras Ansökan Riksidrottsgymnasium skidskytte Direktjusteras Budgetbeslut Interkommunal prislista Bidragsbelopp generellt Barn- och elevpeng (internt)

4 4 (104) forts dagordning Bidragsbelopp 2016: Edsele friskola Bidragsbelopp 2016: Föreningen för kristen barnomsorg, Junsele Bidragsbelopp 2016: I ur & skur, Kulla förskola, Österforse Bidragsbelopp 2016: Personalkooperativet Natt som Dag, Sollefteå Bidragsbelopp 2016: Impius Vård och Utbildning AB Gymnasieskola Bidragsbelopp 2016: Impius Vård och Utbildning AB Grundskola Bidragsbelopp 2016: Jensen education school AB Förskola Bidragsbelopp 2016: Jensen education school AB Gymnasieskola Bidragsbelopp 2016: Kunskapsskolan i Sverige AB Grundskola Bidragsbelopp 2016: Kunskapsskolan i Sverige AB Gymnasieskola Bidragsbelopp 2016: HVB Lappetorp AB Bidragsbelopp 2016: Aspero Friskolor AB, c/o Maxi Bidragsbelopp 2016: Bollerups Lantbruksinstitut Bidragsbelopp 2016: Forshaga Akademin AB Bidragsbelopp 2016: Honesta Skolutveckling AB Bidragsbelopp 2016: IT-gymnasiet, Uppsala Bidragsbelopp 2016: Kulturama Gymnasium Bidragsbelopp 2016: Mikel Elias Gymnasium AB Bidragsbelopp 2016: Nordvik Höga Kusten Kompetens AB

5 5 (104) forts dagordning Bidragsbelopp 2016: Norden Teknikerinstitut AB (NTI) Bidragsbelopp 2016: Plusgymnasiet AB Bidragsbelopp 2016: Praktiska Sverige AB Bidragsbelopp 2016: Stiftelsen Fryshuset Bidragsbelopp 2016: Thoren Gruppen AB Bidragsbelopp 2016: Mo LSS AB Bidragsbelopp 2016: Lärande i Sverige AB Förslag till ändring av delegeringsordning: Yttrande till tillsynsmyndighet utöver individnivå Anmälan om kränkande behandling Skolpliktsbevakning

6 6 (104) 83 Verksamhets- och ekonomiuppföljning per Beslut Utskottet för unga och lärande godkänner redovisningen av verksamhets- och ekonomiuppföljningarna för Pedagogisk omsorg/förskola/fritidshem/grundskola /grundsärskola och Gymnasie-verksamheten per samt uppmanar förvaltningen att fortsätta arbetet med att vidta samtliga möjliga åtgärder som leder till kostnadssänkningar, med minsta möjliga negativa påverkan på kvaliteten. Förvaltningen uppdras att till utskottet i januari redovisa hur verksamheten påverkas av att - barn (1-3 år) till asylsökande erbjuds förskoleplats - barn till asylsökande erbjuds fritidsplats. Ärendebeskrivning Kommunens verksamheter ska månadsvis upprätta verksamhetsuppföljning för de olika delverksamheterna. Till utskottet Unga och lärande redovisas f.n. två separata verksamhetsuppföljningar: a) Pedagogisk omsorg/förskola/fritidshem/grundskola/grundsärskola b) Gymnasieverksamheten Beslutsunderlag Verksamhets- och ekonomiuppföljning per , Pedagogisk omsorg/förskola/fritidshem/grund- och grundsärskola Verksamhets- och ekonomiuppföljning per , Gymnasieverksamheten

7 7 (104) 84 Informationer Samverkan för bästa skola Kvalitet- och utvecklingschef Siv Sjödin informerar om pågående dialog med Skolverket angående Samverkan för bästa skola. Huvuddelen av de, av skolhuvudmannen, identifierade utvecklingsområdena har utmynnat i överenskommelser om insatser. Det som ännu inte är klart är resultatet av Skolverkets senaste besök, , där båda parter bidrog med förtydliganden gällande kvarvarande önskemål från skolhuvudmannen. Därefter har mail-konversation skett och resterande överenskommelser förväntas inom kort. Lågstadiesatsning Siv Sjödin informerar om beviljat statsbidrag. Lågstadiesatsningen är beviljad med tkr för läsåret 2015/2016. Dialog med rektorerna pågår gällande hur statsbidraget används på bästa sätt i årskurs 1-3 för att öka måluppfyllelsen. Nya läroplaner Nya läroplaner för förskoleklass och fritidshemmet publiceras Förvaltningen har en planering för hur dialog med nätverk och ansvariga skolledare ska leda till verkställighet. Skolinspektionens tillsyn 2016 Skolinspektionen har, , i ett informationsbrev till huvudmannen aviserat att regelbunden tillsyn kommer att genomföras i Sollefteå kommun under våren Statsbidrag till höjda lärarlöner Sollefteå kommun är remissinstans för Statsbidrag för höjda löner till lärare m.fl. Ärendet lämnas enligt uppdrag direkt till kommunstyrelsen för beslut Kvalitetsdialog samt Enkät våren 2015 Efter sammanträdet genomfördes en kvalitetsdialog via Anders åkerman samt redovisades Enkät våren 2015 av fackliga företrädare för gymnasiet.

8 8 (104) 85 Dnr: KS/359/2015 Anmälan om ständiga lärarbyten vid Vallaskolan Beslut Utskottet för unga och lärande föreslår kommunstyrelsen att som huvudman fastställa att den organisationsöversyn som genomförts vid Vallaskolan utmynnat i en förändrad arbetslagsorganisation. Den nya organisationen arbetar med elev och undervisning i fokus och den förväntade effekten är ökade kunskapsresultat och trygghet under elevernas högstadietid i Vallaskolan. Hänsyn har också tagits till årskurs nio för att minimera antalet lärarbyten för elever som börjar grundskolans sista år. Den förväntade effekten ska särskilt följas, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, såväl på skol- som huvudmannanivå. Ärendebeskrivning Skolverket har den 10 augusti 2015 tagit emot en anmälan från en elev i årskurs 9 vid Vallaskolan. Av anmälan framgår bland annat, att eleverna får nya lärare hela tiden. Skolverket konstaterar i sitt beslut att Sollefteå kommun, som huvudman för Vallaskolan 7-9, ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skolförfattningarna. Sollefteå kommun ska enligt skollagen (2010:800) 4 kapitlet 7 och 8 ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och om det framkommit brister se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Skolverket bedömer att det, utifrån anmälan är svårt att utläsa ifall uppgifterna har lämnats till huvudmannen. Anmälaren är anonym och Skolinspektionen har därför inte kunnat kontakta anmälaren för ett förtydligande. Skolinspektionen överlämnar därför uppgifterna till Sollefteå kommun för utredning och eventuella åtgärder. Skolinspektionen förutsätter att utredningen genomförs på huvudmannanivå. Slutligen påtalar Skolinspektionen att den del av Skolinspektionen som ansvarar för att inspektera skolorna i Sollefteå kommun har informerats om uppgifterna i anmälan. Uppgifterna kommer att utgöra en del av underlaget i Skolinspektionens bedömning om vilka skolor som kommer att besökas.

9 9 (104) forts 85 Förvaltningens bedömning Den anmälan som inkommit gäller lärarbyten, där anmälaren uppger att det i anmälarens årskurs nio enbart finns en lärare kvar vid läsårsstart 2015/2016, vilket påverkar anmälarens studier och känsla av trygghet. Skolinspektionen har överlämnat uppgifterna till huvudmannen för utredning. Anmälan är anonym, vilket medfört att förtydligande av underlag har inte kunnat efterfrågats av Skolinspektionen. Huvudmannen har emottagit de uppgifter som finns i anmälan. Beredning av ärendet har skett på samma sätt som om adressat funnits. Detta för att utreda eventuella brister i verksamheten. Utifrån de underlag som ligger till grund för utredningen kan konstateras att den förändring som gjorts inför höstterminsstart 2015, bygger på analys av tidigare organisation, och bedömts vara ett förbättringsområde för att minska lärarbyten för högstadiets elever vid Vallaskolan. Förändringen har under våren 2015 kommunicerats med berörda parter, elever och vårdnadshavare. Därutöver har samråd skett med elevrådet. Efter informationen till elever och vårdnadshavare har informationen stått att läsa på skolans hemsida. Samverkan med fackliga företrädare har genomförts i enlighet med gällande riktlinjer. Organisationsförändringen bedöms därmed vara kommunicerad och samverkad i god ordning. Vidare konstateras att särskild hänsyn har tagits till årskurs nio i syfte att - i så hög utsträckning som möjligt behålla ämneslärare och mentorer. En av sex klasser har fått två nya mentorer inför årskurs nio, vilket beror på att lärare flyttat och har organisatoriskt inte gått att påverka. Vid lärarbyte mellan årskurs åtta och årkurs nio har lärare i flera fall haft eleverna i årskurs sju. Skolledningens utgångspunkt, att prioritera årskurs nio, bedöms vara ett strategiskt klokt val med anledning av att det är grundskolans sista år och det tredje året vid skolan. I det fall läraren tidigare haft större delen av tjänstgöringen i fjolårets årskurs sju eller nio, och därmed från hösten ingår i annat arbetslag, har det möjliggjorts att lärare som undervisat höstens nior när de gick i årskurs sju kommit tillbaka till klassen.

10 10 (104) forts 85 Därmed görs bedömningen att det inför organisationsförändring tagits särskild hänsyn till årskurs nio i så måtto att värna om kontinuitet gällande undervisande lärare. Att det, när en organisation av den omfattningen det här handlar om, har lärare som flyttar och får till konsekvens att en av sex nior har två nya mentorer kan ske i skolan, även inför ett nytt läsår utan arbetslagsförändringar. Varken rektor eller huvudmannen har emottagit klagomål angående ständiga lärarbyten. Det har inte heller kommit till rektors kännedom om upplevelse av kränkning med anledning av ständiga lärarbyten. Detta har alltså inte varit föremål för någon utredning vare sig av rektor eller av huvudman. Sammanfattningsvis konstateras att det är en förändring med eleven och undervisningen i fokus, vars förväntade effekt är ökade kunskapsresultat och upplevelse av trygghet under elevernas högstadietid i Vallaskolan. Utifrån förväntade effekt av organisationsförändringen, konstateras att det redan idag finns uppföljningar, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, som i ett långsiktigt perspektiv mäter effekten såväl på skol- som huvudmannanivå. Rapportering av effekten bör därför ske i enlighet med skolans och huvudmannens fastställda årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin dnr KS359/ Svar anmälan om ständiga lärarbyten vid Vallaskolan dnr KS/359/ Anmälan om ständiga lärarbyten vid Vallaskolan dnr KS/359/ Beslutsexpediering Kommunstyrelsen

11 11 (104) 86 Dnr: KS/161/2015 Kvalitetsplan Ökad måluppfyllelse att minimiera avhoppen i gymnasiet Beslut Utskottet för unga och lärande tar del av informationen och uppdrar till förvaltningen att till utskottets sammanträde i januari, redogöra för en samlad bild med analys och redovisning av vidtagna åtgärder gällande byten av program och avhopp från gymnasiet. Ärendebeskrivning Inom ramen för Kvalitetsplan , har gymnasiet att i det systematiska kvalitets-arbetet, förebygga och minimera avhoppen i gymnasiet. Kraven på arbetsmarknaden ökar på arbetsmarknaden. Personer som högst uppnått grundskoleutbildning har svårt att få varaktiga jobb. Att motverka studieavbrott i gymnasieskolan är en viktig angelägenhet eftersom konsekvenserna är negativa för både individen och samhället i stort. En framgångsfaktor för barns och ungdomars personliga och hälsomässiga utveckling är därmed att fullgöra studierna till en gymnasieexamen. Av den anledningen är ett av gymnasiet uppföljningsområden att minimera avhoppen från gymnasiet. Gymnasiet har att informera medarbetare med det kommunala aktivitets-ansvaret så snart en elev väljer att avbryta sina gymnasiestudier så adekvat stöd kan sättas in. I det förebyggande arbetet har, vid kontakt med gymnasiet, även framställts att byte av program kan men behöver inte - vara en första ingång till att sedermera inte fullgöra sina studier till en gymnasieexamen. För att gymnasieskolans elever ska ges de bästa förutsättningar att fullfölja en påbörjad gymnasieutbildning har därför att minimera avhoppen från gymnasiet, även kommit att innebära uppföljning av de byten av program som sker samt uppföljning om programbytet leder till att eleven fullföljer gymnasiet.

12 12 (104) forts 86 Förvaltningens bedömning Det underlag som inkommit från gymnasiet påvisar att totalt tolv elever, alla i årskurs 1, har bytt program under perioden augusti till och med oktober. - Av dessa har 6 elever valt att byta från Ekonomiprogrammet till Barn- och fritidsprogrammet (2), Handel och administration (2) och Samhällsprogrammet (2). - Två elever har bytt från Hotell- och turismprogrammet till Barn- och fritidsprogrammet. - Två elever har bytt från Naturprogrammet till Vård- och omsorgsprogrammet. - En elev har bytt från teknikprogrammet till fordonsprogrammet och en elev har bytt från samhällsprogrammet till naturprogrammet. - Två elever, med studier på annan ort, har återkommit till Sollefteå Gymnasium. - Fem elever har avbrutit sina studier i Sollefteå gymnasium, samtliga har flyttat tillbaka till sina hemkommuner och fortsatt sina studier där eller i kommun närmare hemorten. Det finns i dagsläget inte något analyserat underlag från gymnasiet. Förvaltningen bedömer det vara av yttersta vikt att det vid terminsslut redogörs för en samlad bild gällande byten av program och avhopp från gymnasiet. Underlaget behöver kompletteras med en analys. Skolan ska även redogöra för de rutiner som gäller när en elev önskar byta program eller väljer att avbryta sina studier. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS/161/2014

13 13 (104) 87 Dnr: KS/505/2015 Läsårstider 2017/2018, 2018/2019, 2019/2020 Beslut Utskottet för Unga och Lärande föreslår kommunstyrelsen att fastställa läsårstider för läsåren 2017/2018, 2018/2019 och 2019/2020: Ärendebeskrivning I Skollagen (2010:800) framgår att utbildningen för grundskolan ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta (10 kap 3 ). Grundsärskolan har samma skrivning i skollagens 11 kap 4 och detsamma gäller för gymnasieskolan i 15 kap 10 samt för gymnasiesärskolan enligt 18 kap 5. Skolförordning (SFS 2011:185) för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan anger lärotider för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Läsåret ska, för dessa skolformer, ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna ska det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen (3 kap 2 ). För gymnasieskolan och gymnasiesärskolan framgår av gymnasieförordningen (SFS 2011:2039) att läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. (3 kap 1 ). Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. För samtliga skolformer gäller att läsåret ska börja i augusti och sluta i juni samt att dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Förvaltningens bedömning Skolhuvudmannen antog , 50, läsårstider för 2014/2015 till och med 2016/2017. Konstateras att det med anledning av behov av att långsiktigt fastställa gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för personal, fastställa läsårstiderna och dess studiedagar med längre framförhållning. Förvaltningen har, för läsåren 2017/2018, 2018/2019 och 2019/2020 lagt ut skoldagar och därutöver lov- och studiedagar i enlighet med respektive förordning.

14 14 (104) forts 87 Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS/505/ Arbetsår/läsår, 2017/2018, 2018/2019 och 2019/2020 KS/505/ Beslutsexpediering Kommunstyrelsen

15 15 (104) 88 Dnr: KS/509/2015 Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Beslut Utskottet för unga och lärande föreslår kommunstyrelsen att fastställa Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Ärendebeskrivning Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg fastställdes i vid Barn- och skolnämndens sammanträde I riktlinjerna regleras även barnomsorg på obekväm tid. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har tagit fram förslag till reviderade riktlinjer för perioden , i huvudsak med förändringar i form av förtydliganden och förenklingar. När riktlinjerna fastställts, kompletteras riktlinjerna med en sammanfattad och lättläst kort-version som kommer att översättas till flera språk. Båda versionerna kommer att publiceras på Sollefteå kommuns hemsida. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS/509/ Förslag till Riktlinjer KS/509/ Beslutsexpediering Kommunstyrelsen

16 16 (104) 89 Dnr: KS/500/2015 Ansökan Riksidrottsgymnasium längdåkning Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen ansöka om att få fortsätta anordna Riksidrottsgymnasium längdåkning samt uppdra till förvaltningen att färdigställa och lämna in ansökan. Paragrafen direktjusteras. Ärendebeskrivning Riksidrottsgymnasium (RIG) får endast bedrivas efter beslut från Skolverket. Skolverket fattar beslut för treårsperioder. Kommunens nuvarande tillstånd gäller t.o.m. läsåret 16/17. Den ansökan kommunen nu har att ta ställning till är för utbildningar som påbörjas läsåren 17/18, 18/19 och 19/20. Kommunen ska, senast 15 januari 2016, lämna in ansökan om att få fortsätta anordna RIG längdåkning fr.o.m. ht Förvaltningens bedömning RIG längdåkning har bedrivits av Sollefteå kommun sedan Det statliga syftet med RIG är att erbjuda stöd till talanger med bäst förutsättningar att som seniorer nå internationell elit - och för dem skapa goda möjligheter att kombinera elitidrott och utbildning genom ett individanpassat, flexibelt och kompetent stöd i en kvalitetssäkrad studie- och elitidrottsmiljö. Förutsättningar för RIG framgår av gymnasieförordningen. En utbildning där ämnet specialidrott ingår får vara RIG om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. RIG ska vara riksrekryterande. Enligt gymnasieförordningen är det Skolverket som, efter förslag från Riksidrottsförbundet (RF), beslutar om var idrottsutbildning vid RIG får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Den period som nu är aktuell är för elever som påbörjar sin utbildning läsåret 17/18, 18/19 och 19/20. Observera att elever som påbörjar sin utbildning vid RIG läsåret 19/20 har rätt att få slutföra sin utbildning, vilket betyder att kommunens åtagande (se texten om kommunens åtaganden i avtal med Svenska skidförbundet nedan) sträcker sig fram t.o.m. vt Av RF erhåller kommunen ett årligt statsbidrag för elever som går RIG. F.n kr/år.

17 17 (104) forts 89 Efter att Skolverket beslutat om tillstånd att bedriva RIG kommer Svenska skidförbundet (SSF) att teckna avtal med kommunen. I avtalet kommer SSF att ställa vissa kvalitetskrav. I nuvarande avtal (sannolikt kommer kommande avtal att se liknande ut) regleras att kommunen bl.a. åtar sig att: flexibelt anpassa studiemiljön och schema med möjligheter till självstudier och förskjutning av studieåret hjälpa till med lämpligt boende, relevanta måltidsmöjligheter, hälsokontroll samt utan dröjsmål medicinsk hjälp vid skada hälsokontroll ska ske enligt följande: Vid påbörjad utbildning: Frågeformulär och Cardiell screening, kontroll av hjärta och lungor, blodtryck och perifera pulser, EKG, blod- /järnstatus och ferritin samt vikt. Årligen: kontroll av hjärta och lungor, blodtryck, EKG, blod-/järnstatus och ferritin samt vikt Samt vid behov och var fjärde månad (flickor): Blod- /järnstatus och ferritin. tillhandahålla erforderlig SYV-tid för RIG-elevers speciella behov svara för att det finns för verksamheten funktionella och tillgängliga anläggningar (Hallstaberget! 1 ), lokaler, fordon samt lämplig teknisk utrustning i nära samverkan med SF dimensionera en för verksamheten väl kvalificerad tränarresurs utifrån de specifika krav SSF ställer på elevantal/gruppstorlek samverka med SSF vid varje ny anställning av tränare samt insända anställningsavtal till SSF utse dels en samordningsansvarig skolledare, dels i samråd med SSF en huvudansvarig tränare. Arbetsuppgifterna för den huvudansvarige tränaren fastställs av SSF medge rätt för varje anställd tränare till 12 dagars fortbildning i SSF:s regi utan löneavdrag Tidplanen för detta ärende: Utskottet s ställningstagande Kommunstyrelsens ställningstagande 1 Förvaltningens anmärkning. Rullskidbanan?

18 18 (104) forts 89 Dec 2015/Jan 2016 Förvaltningen färdigställer ansökan (se frågeområden nedan) Ansökan SSF tillhanda Skolverket fattar, efter förslag från RF, slutgiltigt beslut om var RIG ska anordnas samt hur många platser respektive RIG erhåller. Beslutet gäller i tre år. Följande frågor ska besvaras av kommunen i ansökan: 1. Vilka är de grundläggande motiven för att bli en huvudman för RIG? 2. Redogör för huvudmannens geografiska läge, storlek, näringsliv, transporter, service och fritidsutbud. 3. Redogör för den idrottsliga traditionen i kommunen (klubbar, anläggningar, tränare etc.) 4. På vilken beslutsnivå har ansökan om RIG-etablering tagits? 5. Redogör för det möjliga programutbudet för blivande RIG-elever. 6. Vilka resurser finns på skolan för att tillgodose ett RIG? 7. Ange RIG-lärartätheten i antal tränare/elever. 8. Redogör för flexibiliteten vid schemaläggningen för att tillgodose RIG: ets behov. 9. Vilken samverkan finns mellan skolans personal och tränarna? 10. Hur ska skolan och specialidrottsförbundet samverka? 11. Redogör för hur boende, måltider, vuxenkontakt, fritidsaktiviteter och familjekontakter ska organiseras. 12. Hur ska transporterna mellan boendet, skolan och träningsanläggningar organiseras? 13. Hur ska den medicinska supporten (fysisk som psykisk) avseende förebyggande, akuta resp. rehabiliterande insatser organiseras? 14. Vem ansvarar för elevernas sociala miljö? 15. Beskriv tillgänglighet och lämplighet på de anläggningar/träningsområden som kan disponeras av RIG. 16. Vilka planerade förbättringar/utbyggnader finns? 17. Redogör för hur verksamheten ska finansieras. 18. Vilka eftergymnasiala utbildningsmöjligheter finns på orten? Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS/500/ Beslutsexpediering Kommunstyrelsen

19 19 (104) 90 Dnr: KS/500/2015 Ansökan Riksidrottsgymnasium skidskytte Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen ansöka om att få fortsätta anordna Riksidrottsgymnasium skidskytte samt uppdra till förvaltningen att färdigställa och lämna in ansökan. Paragrafen direktjusteras. Ärendebeskrivning Riksidrottsgymnasium (RIG) får endast bedrivas efter beslut från Skolverket. Skolverket fattar beslut för treårsperioder. Kommunens nuvarande tillstånd gäller t.o.m. läsåret 16/17. Den ansökan kommunen nu har att ta ställning till är för utbildningar som påbörjas läsåren 17/18, 18/19 och 19/20. Kommunen ska, senast 15 januari 2016, lämna in ansökan om att få fortsätta anordna RIG skidskytte fr.o.m. ht Förvaltningens ställningstagande RIG skidskytte har bedrivits av Sollefteå kommun sedan Det statliga syftet med RIG är att erbjuda stöd till talanger med bäst förutsättningar att som seniorer nå internationell elit - och för dem skapa goda möjligheter att kombinera elitidrott och utbildning genom ett individanpassat, flexibelt och kompetent stöd i en kvalitetssäkrad studie- och elitidrottsmiljö. Förutsättningar för RIG framgår av gymnasieförordningen. En utbildning där ämnet specialidrott ingår får vara RIG om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. RIG ska vara riksrekryterande. Enligt gymnasieförordningen är det Skolverket som, efter förslag från Riksidrottsförbundet (RF), beslutar om var idrottsutbildning vid RIG får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Den period som nu är aktuell är för elever som påbörjar sin utbildning läsåret 17/18, 18/19 och 19/20. Observera att elever som påbörjar sin utbildning vid RIG läsåret 19/20 har rätt att få slutföra sin utbildning, vilket betyder att kommunens åtagande (se texten om kommunens åtaganden i avtal med Svenska skidskytteförbundet nedan) sträcker sig fram t.o.m. vt Av RF erhåller kommunen ett årligt statsbidrag för elever som går RIG. F.n kr/år.

20 20 (104) forts 90 Efter att Skolverket beslutat om tillstånd att bedriva RIG kommer Svenska skidskytteförbundet (SSSF) att teckna avtal med kommunen. I avtalet kommer SSSF att ställa vissa kvalitetskrav. I nuvarande avtal (sannolikt kommer kommande avtal att se liknande ut) regleras att kommunen bl.a. åtar sig att: flexibelt anpassa studiemiljön och schema med möjligheter till självstudier och förskjutning av studieåret hjälpa till med lämpligt boende, relevanta måltidsmöjligheter, hälsokontroll samt utan dröjsmål medicinsk hjälp vid skada hälsokontroll ska ske enligt följande: Vid påbörjad utbildning: Frågeformulär och Cardiell screening, kontroll av hjärta och lungor, blodtryck och perifera pulser, EKG, blod- /järnstatus och ferritin samt vikt. Årligen: kontroll av hjärta och lungor, blodtryck, EKG, blod-/järnstatus och ferritin samt vikt Samt vid behov och var fjärde månad (flickor): Blod- /järnstatus och ferritin. tillhandahålla erforderlig SYV-tid för RIG-elevers speciella behov svara för att det finns för verksamheten funktionella och tillgängliga anläggningar (Hallstaberget! 2 ), lokaler, fordon samt lämplig teknisk utrustning i nära samverkan med SF dimensionera en för verksamheten väl kvalificerad tränarresurs utifrån de specifika krav SSSF ställer på elevantal/gruppstorlek samverka med SSSF vid varje ny anställning av tränare samt insända anställningsavtal till SSSF utse dels en samordningsansvarig skolledare, dels i samråd med SSSF en huvudansvarig tränare. Arbetsuppgifterna för den huvudansvarige tränaren fastställs av SSSF medge rätt för varje anställd tränare till 12 dagars fortbildning i SSSF:s regi utan löneavdrag Tidplanen för detta ärende: Utskottet s ställningstagande Kommunstyrelsens ställningstagande 2 Förvaltningens anmärkning. Rullskidbanan?

21 21 (104) forts 90 Dec 2015/Jan 2016 Förvaltningen färdigställer ansökan (se frågeområden nedan) Ansökan SSSF tillhanda Skolverket fattar, efter förslag från RF, slutgiltigt beslut om var RIG ska anordnas samt hur många platser respektive RIG erhåller. Beslutet gäller i tre år. Följande frågor ska besvaras av kommunen i ansökan: 1. Vilka är de grundläggande motiven för att bli en huvudman för RIG? 2. Redogör för huvudmannens geografiska läge, storlek, näringsliv, transporter, service och fritidsutbud. 3. Redogör för den idrottsliga traditionen i kommunen (klubbar, anläggningar, tränare etc.) 4. På vilken beslutsnivå har ansökan om RIG-etablering tagits? 5. Redogör för det möjliga programutbudet för blivande RIG-elever. 6. Vilka resurser finns på skolan för att tillgodose ett RIG? 7. Ange RIG-lärartätheten i antal tränare/elever. 8. Redogör för flexibiliteten vid schemaläggningen för att tillgodose RIG: ets behov. 9. Vilken samverkan finns mellan skolans personal och tränarna? 10. Hur ska skolan och specialidrottsförbundet samverka? 11. Redogör för hur boende, måltider, vuxenkontakt, fritidsaktiviteter och familjekontakter ska organiseras. 12. Hur ska transporterna mellan boendet, skolan och träningsanläggningar organiseras? 13. Hur ska den medicinska supporten (fysisk som psykisk) avseende förebyggande, akuta resp. rehabiliterande insatser organiseras? 14. Vem ansvarar för elevernas sociala miljö? 15. Beskriv tillgänglighet och lämplighet på de anläggningar/träningsområden som kan disponeras av RIG. 16. Vilka planerade förbättringar/utbyggnader finns? 17. Redogör för hur verksamheten ska finansieras. 18. Vilka eftergymnasiala utbildningsmöjligheter finns på orten? Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS/500/ Beslutsexpediering Kommunstyrelsen

22 22 (104) 91 Dnr: KS/458/2015 Budgetbeslut 2016 Beslut Utskottet fastställer resursfördelning 2016 för barnomsorg /förskola/grundskola/grundsärskola samt för gymnasieskola/gymnasiesärskola /skidgymnasium. Ärendebeskrivning Som en grund till de beslut om olika prislistor (bidragsbelopp till enskilda/fristående verksamheter, interkommunal prislista och intern barn/elevpeng) som kommunen har att fastställa, behövs ett grundbeslut om resursfördelning tas. Kommunstyrelsen har två olika resursfördelningar kring Unga och lärandes verksamheter att besluta om. Detta eftersom barnomsorg/för-/grund-/grundsärskola har en budgetram att förhålla sig till, medan gymnasie-/gymnasiesärskola/skidgymnasium har en annan budgetram. Dessa båda budgetramar är fastställda av kommunfullmäktige. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har under hösten arbetat fram förslag till resursfördelning Den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen till barnomsorg/för-/grund- /grundsärskola 2016, innebär (även om budgetramen höjdes jmf med det ursprungsförslag som fanns) att åtgärder om ca tkr behöver vidtas. Förvaltningen har prioriterat resurserna så att majoriten av konsekvenserna hamnar i förskoleverksamheten. Vilka konsekvenser det blir kommer respektive rektor/förskolechef preliminärt att redovisa till verksamhetschefen i mitten av december. I grova drag blir det sannolikt de konsekvenser (om än i mildare form) som redovisades för budgetberedningen under september månad. Den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen till gymnasie-/gymnasiesärskola/skidgymnasium 2016, innebär att åtgärder om ca tkr behöver vidtas. Vilka konsekvenser det blir kommer rektor preliminärt att redovisa till verksamhetschefen i mitten av december. I grova drag blir det sannolikt de konsekvenser som redovisades till budgetberedningen under september månad. Men de räcker inte fler åtgärder måste till. Här hoppas verksamheten att bl.a. det arbete den externa konsulten (beslutad av KS) nu (okt-dec 2015) utför kommer att vara till hjälp. Detta innebär att gymnasieverksamheten kommer att gå in i budgetåret 2016 med ett läge där en del, men inte alla, beslut om åtgärder tagits.

23 23 (104) forts 91 Nyheter resursfördelning grundskoleverksamheten En stor nyhet föreslås fr.o.m i resursfördelningen till grundskoleverksamheten. Detta då socioekonomiska faktorer införs som fördelningsnycklar för att fördela en del av grundskolans budget. Motiven till införandet av socioekonomisk fördelning är hämtad från en av grundbultarna i det svenska skolsystemet - likvärdighetsprincipen. Den handlar dels om lika tillgång till utbildning och dels om lika kvalitet på utbildningen. Ytterligare en aspekt av likvärdighetsprincipen är att utbildningen ska vara kompenserande och uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I skollagen (1 kap. 4) framgår att det i utbildningen ska tas hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Huvudmännen ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förvaltningen menar att resursfördelning till skolan är en komplex fråga och att det inte finns en perfekt eller generell modell som fungerar i alla kommuner. Men ett sätt att förbättra likvärdigheten mellan skolorna i en kommun kan vara att differentiera ersättningen eller pengen som skolorna får att röra sig med genom att använda sig av socioekonomisk resursfördelning. Förvaltningen och verksamhetschefen har, i samråd med grundskolans rektorer, valt ut de faktorer som bedöms ha störst påverkan på elevernas resultat i skolan. De faktorer som valts ut är även de faktorer som SKL och Skolverket anger som de variabler som i högst grad påverkar resultaten (i rangordning): andelen nyinvandrade 3 elever föräldrarnas utbildningsbakgrund 4 andelen pojkar Förvaltningen har, från SCB, köpt in ett statistikmaterial som visar de olika grundskolornas socioekonomiska struktur utifrån ovan tre variabler. Därefter har en summa om kr/elev bildat en pott som fördelas om utifrån ovan (viktade) socioekonomiska faktorer. Parallellt med detta har tilläggsbelopp för elever som läser svenska som andraspråk tagits bort. Här kan nämnas att det, eftersom kommunen endast har en gymnasieskola, för gymnasieverksamheten inte finns någon anledning att göra socioekonomisk fördelning. 3 invandrade de senaste 4 åren 4 utifrån den nivå som den högst utbildade föräldern har (förgymnasial/gymnasial/eftergymnasial)

24 24 (104) forts 91 Det kan också påpekas att förvaltningen, inför 2017 års resursfördelning, överväger att föreslå en utveckling av konceptet för grundskola samt införa socioekonomisk fördelning även i andra verksamheter (förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg). Förändringarna kring modellen med olika tilläggsbelopp Verksamheten förenklar modellen med tilläggsbelopp. Detta genom att ta bort: tilläggsbelopp få elever/grundskolenhet tilläggsbelopp för elever som läser svenska som andraspråk De tilläggsbelopp som finns kvar fördelas per elev och i många fall får verksamheterna beloppen automatiskt. Dessa tilläggsbelopp är: - Elev som har modersmålsundervisning, F-klass-GY, kr/år. Höjt med kr jmf Elev som har studiehandledning på modersmålet, F-klass-GY, kr/år. Höjt med kr jmf Elev på IMPRO (GY), kr/år (i max ett år). Samma nivå som Barnomsorg OB-tid, kr/år. Höjt med 900 kr jmf Utöver ovan i princip automatiska tilläggsbelopp finns även möjligheten för rektorer/enskilda huvudmän att ansöka om tilläggsbelopp för extraordinära behov. För denna typ av tilläggsbelopp finns en rambudget om ca tkr. Resursfördelning till barnomsorg/förskola/grundskola/grundsärskola har gjorts enligt nedan (förenklade) modell: 1. Rambudget tilldelas; måltider, elevhälsa, SYV, bibliotek, ledning/adm, skolskjutsar, lokaler, modersmål/studiehandledning på modersmålet, tilläggsbelopp extraordinära behov, interkommunala nettot, bidragsbelopp, (tilläggsbelopp modersmålsundervisning/studiehandledning på modersmålet, barnomsorg OB-tid) 2. Grundbelopp med särskild fördelningsgrund om kr/elev läggs i pott som omfördelas utifrån socioekonomiska faktorer 3. Grundbelopp (barn/elevpeng) beräknas (utifrån återstående medel och med hänsyn taget till vissa delar under pkt 1): o per elev i olika åldrar (grund- grundsärskola) o per barn i fritidshem o per barn i pedagogisk omsorg o per barn i förskoleverksamheten (två nivåer utifrån schematid)

25 25 (104) forts 91 Resursfördelning till gymnasieskola/gymnasiesärskola/skidgymnasium har gjorts enligt nedan (förenklade) modell: 1. Rambudget tilldelas; lokaler, skolskjutsar, inackorderingsbidrag, interkommunala nettot, bidragsbelopp, skidgymnasiet, tilläggsbelopp extraordinära behov, tilläggsbelopp IMPRO, (tilläggsbelopp modersmålsundervisning/studiehandledning på modersmålet) 2. Grundbelopp (elevpeng) beräknas per program/elev utifrån återstående medel och med hänsyn taget till vissa delar under pkt 1. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund, Maria Ragnarsson KS/458/ Resursfördelning 2016 KS/458/2015-2

26 26 (104) 92 Dnr: KS/459/2015 Interkommunal prislista 2016 Beslut Utskottet fastställer: - interkommunal prislista för barnomsorg, förskole-, grundsärskole- och grundskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp interkommunal prislista för gymnasie- och gymnasiesärskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp 2016 (per elev, helår) Ärendebeskrivning När en kommun tar emot ett barn/en elev som är folkbokförd i en annan kommun, ska hemkommunen, i många fall, enligt Skollagen (210:800), ersätta anordnande kommun för de kostnader detta medför. I de fall barn/elever folkbokförda i annan kommun finns i Sollefteå kommuns verksamheter, vill Sollefteå kommun ha betalt för sina budgeterade kostnader. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att prislistan för interkommunala barn och elever är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola, är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund, Maria Ragnarsson KS/459/ Interkommunal prislista barnomsorg, grundsär-/grundskoleverksamheter 2016 KS/459/ Interkommunala programpriser 2016 gymnasieprogram KS/459/2015-3

27 27 (104) 93 Dnr: KS/460/2015 Bidragsbelopp 2016 Beslut Utskottet fastställer - bidragsbelopp till fristående verksamheter för barnomsorg, förskole-, grundsärskole- och grundskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp 2016 enligt bilaga. - bidragsbelopp till fristående verksamheter för gymnasie- och gymnasiesärskolverksamheter, inklusive tilläggsbelopp 2016 enligt bilaga. Ärendebeskrivning En kommun ska, senast i december varje år, fastställa kommunernas bidrag till enskilda och till fristående verksamheter. Bidraget ska, enligt Skollagen (210:800), bestå av ett grundbelopp och i vissa fall av ett tilläggsbelopp. Huvudmän för enskild och fristående verksamhet har rätt att överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek till allmän förvaltningsdomstol. För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Enskild verksamhet och friskolor har därutöver, i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800), ett administrationspålägg om 3 % och ett momspålägg om 6 %. Bifogade underlag utgör grunden till hur bidragsbeloppen är beräknade: Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2016 (barnomsorg, samt för- grundsäroch grundskoleverksamheter) Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2016 (gymnasie- och gymnasiesärskoleelever) Speciellt kring gymnasieutbildningar vid fristående skolor i Västernorrland Vad gäller gymnasieutbildningar vid fristående skolor som är belägna inom en av de samverkande kommunernas (Sollefteå, Kramfors, Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge) geografiska gränser, tillämpar Sollefteå kommun nedan principer:

28 28 (104) forts 93 a) Lägeskommunens pris Lägeskommunens pris tillämpas om den fristående gymnasieskolan ligger i en kommun som har det aktuella gymnasieprogrammet. Då ersätts den fristående skolan med det belopp som gäller i den aktuella lägeskommunen. b) Medelvärde i samverkansområdet Medelvärdet i samverkansområdet tillämpas för ett program om den fristående gymnasieskolan ligger i en kommun som inte har det aktuella gymnasieprogrammet i sin egen gymnasieskola. Då ersätts en fristående skola med medelvärdet av det pris som gäller för det aktuella programmet i samverkansområdet som helhet. c) Riksprislistan Riksprislistan tillämpas när programmet inte finns i någon av samverkansområdets kommuner. Då ersätts en fristående skola med det belopp som gäller enligt riksprislistan. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Maria Ragnarsson, Anders Strindlund KS/460/ Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2016 (barnomsorg, samt för- grundsär- och grundskoleverksamheter) - KS/460/ Bidragsbelopp till fristående verksamheter 2016 (per elev, helår) kr gymnasieskola och gymnasiesärskola KS/460/2015-3

29 29 (104) 94 Dnr: KS/461/2015 Barn- och elevpeng 2016 Beslut Utskottet fastställer: - barn- och elevpeng för barnomsorg, förskole-, grundsärskole- och grundskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp elevpeng för gymnasie- och gymnasiesärskoleverksamheter, inklusive tilläggsbelopp Ärendebeskrivning Vissa delar av kommunens barnomsorgs- och skolverksamheter tilldelas rambudget. Dessa är: Måltider, lokaler, skolskjutsar, interkommunala ersättningar/intäkter, bidragsbeloppskostnader, tilläggsbelopp extraordinära behov, modersmålsundervisning/studiehandledning på modersmålet och skidgymnasiet. Vad gäller för- och grundskoleverksamheterna är dessutom verksamheter nedan rambudgetfinansierade: Studie- och yrkesvägledning, skolbibliotek, elevhälsa, ledning, verksamhetsstöd, tilläggsbelopp OB-tid i barnomsorgen och kapitalkostnader. För alla övriga verksamheter tilldelas de kommunalt drivna verksamheterna resurser per barn/elev, enligt den nivå som framgår av bifogade underlag: - barn- och elevpeng barnomsorg, samt för- grundsär- och grundskoleverksamheter elevpeng 2016 (gymnasieskola och gymnasiesärskola) Förvaltningens bedömning Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola

30 30 (104) forts 94 Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Maria Ragnarsson, Anders Strindlund KS/461/ Elevpeng 2016 (per elev, helår) kr gymnasieskola och gymnasiesärskola KS/461/ Barn- och elevpeng barnomsorg, för- grundsär- o grundskoleverksamheter 2016 KS/461/2015-3

31 31 (104) 95 Dnr KS/430/2015 Bidragsbelopp 2016: Edsele friskola Beslut Utskottet fastställer bidragsbelopp för Edsele förskola, fritidshem och skola, budgetåret 2016 med följande belopp: - Grundbelopp förskola, heltid, kronor (mer än 25 timmar/vecka) - Grundbelopp förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) - Grundbelopp fritidshem, kronor - Grundbelopp F-3, kronor - Grundbelopp 4-6, kronor Ovanstående grundbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Beloppen är inklusive administrationsschablon 3 % och moms 6 %. Edseles lokalkostnader ersätts med den faktiska kostnaden (+ administrationsschablon 3 % och momsersättning 6 %) och ingår inte i beloppen ovan. Edsele förskola och fritidshem omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning m.m. och stöd av exempelvis central specialpedagog, enligt samma princip som kommunalt driven förskoleverksamhet. Edsele skola omfattas av fria tjänster i form av elevhälsa, stöd- och resursteam enligt samma princip som kommunala skolor, samt erbjuds deltagande i Sollefteå kommuns pedagogiska nätverk och utbildning m.m. Efter ansökan och prövning kan även tilläggsbelopp komma att beviljas för: elever som har modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet barn som har barnomsorg på obekväm tid barn/elever med extraordinära behov

32 32 (104) forts 95 Ärendebeskrivning En kommun ska, senast i december varje år, fastställa kommunernas bidrag till enskilda och till fristående verksamheter. Bidraget ska, enligt Skollagen (210:800), bestå av ett grundbelopp och i vissa fall av ett tilläggsbelopp. Huvudmän för enskild och fristående verksamhet har rätt att överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek till förvaltningsrätten. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Enskild verksamhet och friskolor har därutöver, i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800), ett administrationspålägg om 3 % och ett momspålägg om 6 %. Edsele förskola, fritidshem och skola budgetåret 2016 Edsele förskola, fritidshem och skola erhåller bidragsbelopp enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Edsele förskola och fritidshem omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning m.m. och stöd av exempelvis central specialpedagog, enligt samma princip som kommunal driven förskoleverksamhet. Edsele skola omfattas av fria tjänster i form av elevhälsa, stöd- och resursteam enligt samma princip som kommunala skolor, samt erbjuds deltagande i Sollefteå kommuns pedagogiska nätverk och utbildning mm.

33 33 (104) forts 95 Edsele förskola, fritidshem och skola får, enligt tidigare överenskommelse, ersättning för den faktiska lokalkostnaden, vilket innebär att lokalkostnaden inte är inräknad i bidragsbeloppet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Maria Ragnarsson, Anders Strindlund - KS/430/ Beslutsexpediering Edsele friskola - Protokollsutdrag samt besvärshänvisning

34 34 (104) 96 Dnr KS/431/2015 Bidragsbelopp 2016: Föreningen för kristen barnomsorg, Junsele Beslut Utskottet fastställer bidragsbelopp för Kristen barnomsorg i Junsele, med följande belopp: - - Grundbelopp förskola heltid, kronor (mer än 25 timmar/vecka) - Grundbelopp förskola deltid, kronor (till och med 25 timmar/vecka) Ovanstående grundbelopp har reducerats med genomsnittlig föräldraintäkt för Beloppen är inklusive administrationsschablon 3 % och moms 6 %. Kristen barnomsorg i Junseles lokalkostnader ersätts med den faktiska kostnaden (+ administrationsschablon 3 % och momsersättning 6 %). Lokalkostnaderna betalas separat och ingår inte i beloppen ovan. Kristen barnomsorg i Junsele omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning m.m. och stöd av exempelvis central specialpedagog, enligt samma princip som kommunal driven förskoleverksamhet. Efter ansökan och prövning kan även tilläggsbelopp för barnomsorg på obekväm tid samt barn med extraordinära behov komma att beviljas. Ärendebeskrivning En kommun ska, senast i december varje år, fastställa kommunernas bidrag till enskilda och till fristående verksamheter. Bidraget ska, enligt Skollagen (210:800), bestå av ett grundbelopp och i vissa fall av ett tilläggsbelopp. Huvudmän för enskild och fristående verksamhet har rätt att överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek till förvaltningsrätten.

35 35 (104) forts 96 För Sollefteå kommuns barn- och skolverksamhet gäller att barn och elevpeng för enskild verksamhet och friskolor är beräknad efter samma grunder och principer som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna verksamheterna av motsvarande slag. Enskild verksamhet och friskolor har därutöver, i enlighet med förtydligande i skollagen (2010:800), ett administrationspålägg om 3 % och ett momspålägg om 6 %. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har beräknat penningbelopp barnpeng för pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem, samt elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola Barnpeng i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är baserat på budgeterat antal barn och omsorgstimmar (genomsnittet för kalenderårets 12 månader) under Elevpeng för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola är även de beräknade på budgeterat antal elever (genomsnitt vårtermin/hösttermin) under Kristen barnomsorg i Junsele erhåller bidragsbelopp enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser av motsvarande slag. Kristen barnomsorg i Junsele omfattas av fria tjänster i form av webbaserat stöd och support för ansökan, kö och avgifter (förskola och fritidshem) samt deltagande i nätverk, utbildning m.m. och stöd av exempelvis central specialpedagog, enligt samma princip som kommunal driven förskoleverksamhet. Kristen barnomsorg i Junsele får, enligt tidigare överenskommelse, ersättning för den faktiska lokalkostnaden, vilket innebär att lokalkostnaden inte är inräknad i bidragsbeloppet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Maria Ragnarsson, Anders Strindlund - KS/431/ Beslutsexpediering Föreningen för kristen barnomsorg i Junsele - Protokollsutdrag samt besvärshänvisning