Detaljplan för Del av kv. Toppmurklan, Varamon, Motala kommun

Transkript

1 Detaljplan för Del av kv. Toppmurklan, Varamon, Motala kommun

2 Plankarta och Planbestämmelser - 2 -

3 - 3 -

4 Denna handling har utarbetats av plankonsult Anders Lidén, ÅF Infrastructure AB och mark- och exploateringsingenjör Jonas Olsson, Compound Interest AB. Kommunens ansvariga handläggare har varit Lena Petersson Forsberg (Planchef) och Hanna Hammarlund (Mark- och exploateringschef). Hanna Hammarlund Exploateringschef Telefon: Lena Petersson Planchef Telefon: Beslut: Plan- och miljönämnd (PMN) beslut, samråd PMN beslut, granskning PMN beslut, godkännande Kommunstyrelsen godkännande Kommunfullmäktige antagande Laga kraft Samrådstid: 9 april - 14 maj 2018 Ev. synpunkter kan sändas till Samhällsbyggnadsenheten senast 14 maj 2018, under adress: Kommunledningsförvaltningen/Samhällsbyggnad, Motala eller med e-post samhallsbyggnad@motala.se Samrådshandlingen går under kontorstid att ta del av i Kommunhusets foajé, Drottninggatan 2, Motala samt på huvudbiblioteket i Folkets Hus, Repslagaregatan 1, Motala under bibliotekets öppettider. Förslaget finns i även på kommunens hemsida, under motala.se/planer Upprättad

5 Detaljplan för Del av kv. Toppmurklan, Varamon Motala kommun PLANBESKRIVNING PLANPROCESS Planförfarande Detaljplanen är upprättad med utökat planförfarande enligt PBL (2010:900, SFS 2014:900). Förfarandet tillämpas eftersom förslaget är av stort allmänt intresse samt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planprocessen utökat förfarande Här är vi nu Uppdrag Program Samråd Granskning Antagande Laga kraft Uppdrag Program Samråd Mellan samråd och granskning Granskning Antagande Laga kraft - Kommunstyrelsen eller plan- och miljönämnden ger samhällsbyggnadsenheten i uppdrag att inleda program-/planarbete. - Program som bestämmer detaljplanens inriktning och omfattning upprättas om så behövs. Samråd kring programmet genomförs. Programmet godkänns av kommunstyrelsen. - Förslag till detaljplan upprättas. Myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna synpunkter. - Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse. Detaljplanen bearbetas ev. med hänsyn till inkomna synpunkter. - Den bearbetade detaljplanen ställs ut för granskning. Möjlighet att lämna synpunkter bereds. - Kommunfullmäktige eller plan- och miljönämnden antar detaljplanen. - Om ingen överklagar vinner detaljplanen laga kraft ca fyra veckor efter antagandet. Endast skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda kan ligga till grund för ett överklagande

6 HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Denna planbeskrivning Plankarta i skala 1:1000 (A2) med tillhörande bestämmelser Grundkarta Fastighetsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning BAKGRUND Onsdagen den 5 april 2017 undertecknade exploatören och Motala kommun det markanvisningsavtal som arbetats fram som ett led i processen mot en etablering av det danska semesterkonceptet i Sverige och Motala. Därmed får bolaget ensamrätt att förvärva området från kommunen samt möjlighet att få sitt koncept prövat i detaljplan. För att möjliggöra en etablering krävs att fem nya detaljplaner upprättas (se figur 1). Totalt omfattas kvadratmeter mark i södra Varamobaden, fördelat på fem områden. Det koncept som exploatören avser etablera innefattar ett semestercenter med semesterhus, ett stort inomhusvattenland samt andra sport- och nöjesaktiviteter. Inom området önskas möjlighet att uppföra 550 semesterhus. Merparten av dessa är tänkta att uppföras på de fyra områden som ligger närmast Vättern medan semestercentret placeras närmare Riksväg 50, i direkt anslutning till den nya infrastrukturen som varit en viktig del för Motalas tillväxt de senaste tio åren. Där planeras även för en ny kommunal simhall i anslutning till exploatörens huvudanläggning. Planarbetet för samtliga fem detaljplaner bedrivs enligt reglerna för utökat planförfarande. Denna planbeskrivning gäller kv. Toppmurklan där det avses uppföras semesterbostäder. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att möjliggöra semesterbostäder för tillfällig vistelse. Detaljplanen prövar en etablering av semesterkonceptet Lalandia. Föreliggande plan är en av fem separata detaljplaner där samtliga behöver hanteras i ett sammanhang. På området finns idag en grusad yta med ca 130 parkeringsplatser. Intill parkeringen och mellan parkeringsytorna finns skogsmark och solitärträd. Genom området går en allmän gång- och cykelväg som ska finnas kvar men ändras något till sin sträckning. Byggnader får uppföras som semesterhus i 1-2 våningar. Maximalt tillåten byggnadsarea är 85 kvm per hus och kvm för hela området. Strandskydd återinträder till 100 m från medelvattennivå. Strandskyddet avses upphävas i denna planläggning Till planförslaget hör en miljökonsekvensbeskrivning som i samrådsversionen visar att ett genomförande av planen inte medför betydande miljöpåverkan

7 Vättern Badvägen Rv 50 Furulid Mariebergsudden Badstrands vägen Mc Donalds Jätten Mc Donalds Marieberg Delfinvägen Gustavsvik Agneshög Väster Figur 1. De olika delområdena med det aktuella planområdet markerat i rött - 7 -

8 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN En behovsbedömning har tagits fram för aktuell detaljplan enligt PBL (2010:900) 4 kap. 34 och Miljöbalken 6 kap. 11. Vid behovsbedömningen konstaterades att ett genomförande av planen kan innebära betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning med särskild miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. I miljökonsekvensbeskrivningen görs bedömningen inför samrådsskedet att detaljplanen inte ger upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser och kan därmed anses vara förenlig med bestämmelserna i Miljöbalkens 3:e, 4:e och 5:e kapitel. För ytterligare beskrivning av planens konsekvenser, se avsnittet om konsekvenser av planens genomförande. PLANOMRÅDE Lägesbestämning Planområdet avgränsas i väster av bostadsbebyggelse och i öster av Varamovägen. I söder gränsar planområdet till Stjärnvägen och i norr till Månvägen. Areal Detaljplanen innefattar cirka 1 hektar. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Planområdet berörs av riksintressen: riksintresset för Turism och rörligt friluftsliv, Natura 2000 samt riksintresset för naturvård. Inom riksintresseområden för turism och rörliga friluftsliv ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Planens konsekvenser beskrivs närmare under särskild rubrik

9 Strandskydd Figur 2. Samtliga fem planområden, där områdena 2-5 berörs av strandskydd. På område 4 återinträder strandskydd till 100 m. Syftet med detaljplaneläggningen är att möjliggöra en etablering av danska Lalandia A/S enligt tidigare beskrivning. På område 1 lokaliseras semestercentret, en kommunal simhall samt semesterlägenheter. Detta område berörs inte av strandskydd. På område 2 planeras semesterbostäder, både som småhus i 1-2 våningar och semesterlägenheter i hus i 3-5 våningar samt servicebyggnader till dessa. I områdena 3-5 planeras semesterhus i 1-2 våningar. Område 2-5 berörs av strandskydd. Hela den föreslagna etableringen på de fem områdena utgör tillsammans en helhet. För att få ekonomisk bärkraft behöver konceptet kunna genomföras till fullo på samtliga föreslagna områden. En etablering likt den föreslagna är av mycket stor betydelse för Motalas framtida utveckling. Flera bedömningar och beräkningar har gjorts, bland annat en Turistekonomisk rapport framtagen av HUI Research 1. Natur- och friluftslivsvärdena i det aktuella området har kartlagts 2 och 1 HUI, Turistekonomisk rapport, Motala kommun, Naturvärdesinventering, oktober 2017 White,Calluna och Radar, Grönstrukturanalys Motala stad underlag för ÖP 2017, granskningshandling, VOS Vatten och samhällsteknik, Miljökonsekvensbeskrivning för fem detaljplaner för Lalandia, samrådshandling

10 Kommunen gör bedömningen att intresset av en exploatering på de angivna områdena väger tyngre än strandskyddsintresset. Kommunen bedömer även att en exploatering inte försämrar vare sig allmänhetens tillgång till strandzonen eller livsvillkoren för växter och djur. I vissa avseenden förbättras den allemansrättsliga tillgängligheten, som inom område 2 som idag är inhägnat. Tillgången till stränder i och omkring Motala är fortsatt hög. Särskilda skäl för ett upphävande av strandskyddet inom det aktuella området argumenteras för enligt nedan. Kommunens tidigare ställningstaganden motiv för lokaliseringen Föreslagen exploatering ligger i hög grad i linje med kommunens tidigare ställningstaganden i översiktsplan ÖP 06 Motala möter framtiden. Bostadsbyggandet i Varamon har i stor utsträckning sitt upphov i fritidsboende men med tiden har andelen bofasta ökat och fått inslag av kommersiell verksamhet och service. Kommunen har medvetet arbetat med Varamo-områdets utveckling bland annat genom dess trafikinfrastruktur. I samband med att Motalabron byggdes och att riksväg 50 drogs om genomfördes en utbyggnad av Badstrandsvägen/Badvägen och Metallvägens förlängning så att de matas genom planskilda korsningar från riksvägen. I översiktsplanen beskrivs Varamobaden som en mycket viktig kvalitet för Motala. Den föreslagna inriktningen är att bevara områdets öppna karaktär av naturmark samtidigt som satsningar görs för att stärka Varamon som attraktivt besöksmål. Kommersiell verksamhet ska även fortsättningsvis ges förutsättningar att utvecklas. För område 4 och 5 föreslås att markanvändningen utreds i syfte att bidra till Varamons attraktivitet som besöksmål och rekreationsområde. Generellt behöver parkeringsmöjligheterna förbättras genom att anlägga infartsparkeringar och att parkering på bostadsgatorna i strandzonen eventuellt bör regleras sommartid. Översiktsplanen framhåller även att kommunen är sjörik; mer än 150 sjöar har en areal som är större än en hektar och inom tätorten Motala är drygt tre mil stränder utmed Vättern, Boren Göta kanal och Motala ström tillgängliga för allmänheten. Kommunens inriktning är att allmänhetens tillgång till stränder inte ska försämras. I planeringen för tätorternas fortsatta utveckling bör avvägningen mellan olika intressen ske i ett helhetsperspektiv. Planläggning kan i vissa fall leda till förbättrad tillgänglighet till områden där allmänheten inte tidigare haft tillträde. Ett sådant exempel är område 2 i delen Folkets park och Mariebergsbadet som i dagsläget är inhägnat. I översiktsplanen uttrycks även att det vattennära läget, tätortsnära natur och stråk för rörelse är viktiga för Motala som helhet. Vidare poängteras att ny bebyggelse på mark som idag upplevs som impediment eller slyskog kan bidra till att binda samman befintliga stråk och göra dem tryggare och mer tilltalande. Två detaljplaneprogram berör området. Detaljplaneprogram för turism- och fritidsverksamhet i Varamobaden (berör område 3-5) samt Planprogram för Badstrandsvägen mm, Varamon (berör västra delen av område 1) godkändes av kommunstyrelsen I programmet för turism- och fritidsverksamhet föreslås att områden 3-5 används för verksamheter, parkering och naturmark. Föreliggande planförslag med semesterbostäder bedöms ha stark koppling till programmet. Kommunen bedömer att exploateringen inte kan ske på annan plats. Samtliga fem områden, deras läge och totala yta är viktiga för att etableringen ska komma till stånd. För semesterstugorna är det vattennära läget viktigt medan huvudanläggningen på område 1 får god infrastruktur och närhet till rv 50 för angöring. Den aktuella platsen är dessutom lokaliserad förhållandevis nära centrala Motala och kollektivtrafikstråket med dubbelspår för pendeltågstrafik söderut. Kommande satsningar på dubbelspår norrut mot Hallsberg/Karlstad/Oslo samt Örebro/Mälardalen/Stockholm stärker detta samband

11 För områdena 2, 3, 4 och 5 är strandskyddet upphävt inom gällande detaljplaner medan mark som inte är planlagd omfattas av strandskydd 150 m (åkermark område 2A). Strandskyddets utbredning fastställdes i Länsstyrelsens beslut om utökat strandskydd (beslut daterat ). Sedan en lagändring 2009 återinträder strandskyddet vid förnyad planläggning, i de aktuella områdena är det 100 m. En förnyad prövning för upphävande av strandskydd ska därmed ske. Vid prövningen ska anges särskilda skäl enligt miljöbalken 7 kap 18 c-d samt att intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som anges i planen ska anses väga tyngre än strandskyddsintresset. Planområdet är sedan tidigare planlagt (SP 640) för huvudsaklig användning Handel, kultur och fritid ej motor- och hästsport, Parkering samt Natur och Gång/Cykel-väg. Vid förnyad planläggning återinträder strandskyddet till 100 m. Mark inom planområdet föreslås bli kvartersmark med huvudsaklig användning O (tillfällig vistelse) där strandskyddet upphävs. Gång- och cykelväg blir allmän platsmark där strandskyddet upphävs. Som särskilt skäl för detta anförs att området redan har ianspråktagits på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften (MB kap 7 18c, p 1). Som stöd för detta anförs att stora delar av området i gällande plan har planlagts för Handel, kultur och fritid ej motor- och hästsport, Parkering samt Natur och Gång/Cykel-väg och brukas som parkeringsyta (grusad). En befintlig gång- och cykelväg som avgränsar området i väster kommer att kvarstå till sin funktion, men dras om något i sin sträckning. Översiktliga planer Enligt gällande översiktsplan från 2006 är Varamobaden och strandpromenaden en viktig angelägenhet för hela kommunen och pekas ut som en identitetsskapande miljö av särskilt strategisk betydelse. Att bevara områdets karaktär ska eftersträvas samtidigt som utveckling krävs för att stärka Varamon som attraktivt besöksmål. Varamostranden pekas särskilt ut i ÖP06 betydelse som ett av de områden inom Motala stad som står i en särställning på grund av sina kvalitéer och sin utvecklingspotential. Planområdet pekas i ÖP06 ut som kommande detaljplaner där markanvändningen ska stärka Varamon som besöksmål och rekreationsområde. Förslaget till detaljplaner bedöms vara förenlig med översiktsplanens intentioner och den förslagna exploateringen bedöms stärka Varamon som attraktivt besöksmål. Idéprogrammet Idéprogrammet från 2009 behandlar Varamoområdet som helhet. Viktiga entréer, stråk, visuella samband och barriärer pekas ut för området, och även de målkonflikter mellan permanentboende och turismnäring som finns. Programmet tar upp konkret gestaltning av entrélägen, infrastrukturförändringar, viktiga vyer och stråk, lokalisering av basservice, småbåtshamn mm. Idéprogrammets inriktning är en övergripande utveckling av infrastruktur, turistboende, näringsverksamhet, basservice, strandliv samt båt och vattensport som kan stärka Varamoområdet framför allt som besöksmål. Program för planområdet För Varamon finns två detaljplaneprogram som gjordes efter Idéprogrammet och följdes upp av detaljplaner för Badstrandsvägen m fl godkändes Planprogram för Badstrandsvägen mm, Varamon och Detaljplaneprogram för turism- och fritidsverksamhet i Varamobaden

12 I Planprogram för Badstrandsvägen pekas planområdet ut att det i framtiden kan användas för verksamheter, parkering och naturmark där hänsyn tas till skyddsvärda träd. Förslaget till detaljplaner för kvarteren Toppmurkla skiljer sig från planprogrammet eftersom de föreslås planläggas för semesterbostäder istället för verksamheter, parkering och natur. Gällande detaljplaner För planområdet gäller en detaljplan och två ändringar av detaljplan (ÄDP). Nedan listas vilka planer som berörs samt när de vann laga kraft. Detaljplanens genomförandetid har ej gått ut. Plannummer Namn Användning År DP 640 Kv. Toppmurklan bostäder, handel, kultur & fritid 2014 och Musseronen ÄDP 30 Marklovplikt för trädfällning Skydd värdefull vegetation 2008 ÄDP 32 Marklovplikt för trädfällning Skydd värdefull vegetation 2012 Miljöbedömning Detaljplanearbetet åtföljs av en miljöbedömning. I samrådsskedet visar miljökonsekvensbeskrivningen att ett genomförande av planen inte orsakar betydande miljöpåverkan. För mer information angående bedömning och detaljplanens övriga miljöpåverkan, se Miljökonsekvensbeskrivning 3 samt stycket Konsekvenser av planens genomförande i denna planbeskrivning. Kommunala beslut i övrigt Markanvisningsavtal Motala kommun och exploatören undertecknade ett markanvisningsavtal. Avtalet innebär att exploatören får ensamrätt att få sitt koncept prövat i detaljplan för att sedan få möjlighet att förvärva det utpekade planområdet. Projektplan Styrgruppen för samhällsbyggnadsprojekt (Styrsam) godkände den projektplan som tagits fram för aktuell detaljplan samt de övriga fyra detaljplaner som omfattar Varamoetableringen och som löper parallellt genom planprocessen. Information Plan och miljönämnden informerades om planstart Detta datum är formellt startdatum för planprocessen. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Nuvarande användning 3 Miljökonsekvensbeskrivning, VOS AB,

13 Inom området finns idag cirka 130 parkeringsplatser för besökande till Varamon. Intill parkeringen och mellan parkeringsytorna finns skogsmark och solitärträd, varav många är värdefulla stora tallar. Genom området finns en allmän gång- och cykelväg. Markägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av Motala kommun. Natur Mark och vegetation Figur 3. Naturvärdesinventering. Planområdet markerat i blått. En naturvärdesinventering [1] har utförts för planområdet. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt Svensk Standard för att klassificera naturområdena inom planområdet med utgångspunkt i deras naturvärden. Utöver förekomsten av arter har inventeringen kartlagt skyddsvärda områden samt noterat vilka strukturer som omfattas av det generella biotopskyddet

14 Naturvärdesbedömningen har gjorts i fyra klasser; klass 1 har högst naturvärde, klass 2 har högt naturvärde, klass 3 har påtagligt naturvärde och klass 4 har visst naturvärde. Kännetecknande för Varamons strandmiljöer är framförallt de grova tallarna. Även en viss ekpopulation förekommer inom Varamo-området. Området är torrt till friskt och ligger runt en grusparkering och även vissa delar har använts som parkering (gräsbevuxen). Trädskiktet består främst av tall med inslag av björk, ek, rönn och asp. Buskskiktet består främst av sly och föryngring av rönn, lönn, ek och asp. Även vissa förvildade häckväxter finns. Fältskiktet består mest av nävor, husmossa, liljekonvalj, kvastmossa, bredbladigt gräs samt ljung och blåbär. Enstaka död ved i form av torraka av tall. Naturvärdesobjektet har vissa biotopvärden i form av grova tallar och enstaka död ved. Inom området finns även rödlistade arter samt signal- /indikatorarter som indikerar områden med höga naturvärden. Detta motiverar ett påtagligt naturvärde. Naturvärdesinventering 4 bedömer naturvärdena som klass 3, dvs påtagligt naturvärde och en påtagligt positiv betydelse för den biologiska mångfalden, se figur 2, område 3. Allmänheten kommer även i fortsättningen kunna passera genom planområdet längs med den nordsydliga gång- och cykelvägen, som kommer att flyttas och läggas väster om fastigheten. Delar av området omfattas av strandskydd, se även under Strandskydd ovan. Geotekniska förhållanden En geoteknisk utredning har utförts för planområdet 1F5. Enligt jorddjupskartan som även utfärdats av Sveriges geologiska undersökning, SGU, framgår att bl.a. uppskattat djup till berg är m inom planområdet, se figur 4. Figur 4. Jorddjupskarta, källa Sveriges geologiska undersökning. Rödmarkerade delområden utgör ungefärliga undersökningsområden. Området utgörs av postglacial finsand se figur 5. 4 Naturvärdesinventering i Varamonområdet, oktober 2017, Motala kommun 5 Översiktlig geoteknisk undersökning, Projekterings-PM, Hylanders Geo-Byrå AB

15 Figur 5. Jordartskarta, källa Sveriges geologiska undersökning. Planområdet är markerat med blå linje. Planområdet kommer att bestå av mindre stugbebyggelse och begränsas av befintlig bebyggelse. Enligt SGU:s jordarts jordartskarta (se figur 5) består området av postglacial finsand. Området är relativt plant med svag lutning åt väster. Den geotekniska undersökningen visar på fast lagrad sand i de översta 10 metrarna av jordprofilen. Grundvattenytan bedöms vara belägen ca 1 meter under markytan. Eventuella sättningar inom området bedöms bli små och utvecklas momentant vid belastning. Grundläggning kan utföras med platta på mark. Radon Området kan klassificeras som lågradonmark 6. Höga vattenstånd Området ligger nära Vättern men till följd av dess storlek och djup bedöms den inte utgöra någon risk för höga vattenstånd. En dagvattenutredning har tagits fram i syfte att belysa de möjligheter och svårigheter gällande dagvattenhantering som uppkommer i samband med omvandling av marken inom området4f7. Överskottsvatten från område 4 hamnar i instängt lågstråk på tomtmark väster om planområdet. Extra hänsyn ska tas till detta. Fornlämningar En arkeologisk utredning etapp 1 samt inventering är påbörjad och bedöms vara klar innan granskningskedet. 6 Översiktlig geoteknisk undersökning, Projekterings-PM, Hylanders Geo-Byrå AB Dagvattenutredning 5 detaljplaner för etablering av Lalandia i Varamobaden, Motala kommun, VOS AB,

16 Detaljplanens innebörd och genomförande Detaljplanen medger uppförande av småhusområde för tillfällig vistelse, inom området med en maximal byggnadsarea (BYA) på 85 kvadratmeter per byggnad och sammanlagt 1750 kvm för hela området. Avsikten är att uppföra byggnader med maximal nockhöjd på 9 meter som motsvarar två våningar. Avtal om genomförande av detaljplanen kommer att tecknas med exploatören. Förutom en allmän gångväg är all mark inom planområdet kvartersmark och exploatören ansvarar för all utbyggnad. Vid dimensionering av byggrätter har avvägningen mellan vegetationens och exploateringens värden gjorts. För planområdet föreslås, i likhet med övriga Varamobaden, marklovplikt för trädfällning i syfte att trygga trädbeståndet. Marklovplikten gäller inom hela planområdet för: Tallar med en diameter större än 25 cm (78,5 cm i omkrets) mätt 130 cm från marken Ekar med en diameter större än 40 cm (125,6 cm i omkrets)mätt 130 cm från marken Regleringen innebär inte ett totalförbud mot trädfällning. Villkor för att bevilja marklov kan ställas, t ex att det fällda trädet ersätts med nytt träd. I syfte att skydda träd finns på plankartan även sk. prickmark vilket innebär att bebyggelse inte får uppföras. Särskilt värdefulla träd beläggs dessutom med förbud för fällning eller skada (n-beteckning i plankartan). Bebyggelse Planförslaget möjliggör ca 20 semesterhus i 1-2 våningar. Ungefär hälften av husen planeras få en våning och resterande två våningar. Husen föreslås placeras fritt men med ambitionen att hänsyn ska tas till värdefulla träd. Förslaget möjliggör även parkeringsplatser för planområdets behov. Figur 6. Illustrationskarta. Illustrationen återfinns i större format i bilaga 1 och på webben

17 Figur 7. Sektion (Idékoncept). Illustrationen återfinns i större format i bilaga 1 och på webben. Tillgänglighet Ute- och inomhusmiljön ska uppfylla bestämmelserna i Plan- och bygglagen och beskrivningarna i Boverkets Byggregler, BBR. För utemiljön gäller bland annat att parkeringsytor och andra ytor där allmänheten har tillträde endast får ha en begränsad lutning och vara lätta att orientera sig på. Handikapparkeringar ska finnas i anslutning till de hus som handikappanpassas. Strandskydd Området berörs av strandskydd som avses upphävas. Se utförlig beskrivning under rubrik Strandskydd ovan. Gator och trafik Biltrafik Som visat på kartan nedan är tanken att trafiken till de fem planområdena ska styras genom skyltning så att område 1 och 2 nås från södra trafikplatsen och område 3, 4(detta planområde), och 5 från norra trafikplatsen. Då Varamovägen huvudsakligen ska användas för boendetrafik nyttjas parallellvägen Badvägen för trafiken till område 3, 4 och 5. Figur 8. Styrd färdväg för besökarna till de fem planområdena sett utifrån de två trafikplatserna och det överordnade vägnätet

18 Trafikbuller En trafikbullerutredning 8 har tagits fram för detaljplanen. Syftet är att utreda hur trafikbullernivåerna förändras på grund av den tänkta utformningen av området och den ökade trafiken. För befintlig bebyggelse har bullerutbredningskartor tagits fram för prognosåret Utredningens slutsats är att det generellt inte är så höga trafikflöden i området och bostadsbebyggelsen i de allra flesta fall ligger på ett sådant avstånd från vägar att bullernivån vid fasader klarar 55 dba ekvivalent ljudnivå 9. Planområdet bedöms inte påverkas av trafikbuller. Gång och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet är uppbyggt av ett antal huvudcykelstråk med Motala centrum som utgångspunkt, kompletterat med mindre cykelvägar. I bostadsområdena är cyklisterna hänvisade till blandtrafik Gång- och cykelvägnätet i Varamonområdet är idag väl utbyggt längs de större gatorna väst om riksväg 50, med undantag av Månvägen som är utpekad i cykelplanen som en länk som ska kompletteras. Längs delar av cykelvägnätet väster om Badvägen/Bispgatan saknas dock tydliga och gena kopplingar i väst-östlig riktning som sammankopplar strandområdet med den befintliga gång- och cykelvägen längs Badvägen/Bispgatan. En förstärkning av denna koppling är viktig för att öka tillgängligheten inom Varamon generellt, särskilt då många nya verksamhetsområden är planerade att etableras längs Badvägen samt att de allmänna parkeringarna och de nya busshållplatserna är föreslagna längs samma gata. Kommunen kommer att se över det övergripande cykelnätet till granskningen. Kollektivtrafik Planområdet saknar i nuläget en god kollektivtrafikanslutning. Närmsta busslinje är busslinje 303 och busslinje 304, som båda har hållplatser öst om riksväg 50. Busslinje 303 går en gång i halvtimmen i vardera riktningen under alla dagar, fram till kl. 20 på vardagarna, kl. 19 på lördagar och kl. 18 på söndagar. Busslinje 304 går en gång i halvtimmen i vardera riktningen fram till kl. 17 under vardagarna, med undantag av ett uppehåll mellan kl. 8 och 14. För att planområdet ska kunna försörjas med kollektivtrafik föreslås en ny rutt för busslinje 303, där linjen läggs i slinga med tre nya hållplatslägen längs Badvägen väst om riksväg 50 i höjd med Bispgatan, Månvägen och Badstrandsvägen. 8 Trafikbullerutredning, Tyréns, Riktvärden för buller varierar beroende på när bostadsbyggnaden uppförts. Över tiden har värdena varierat mellan 55 och 65 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad

19 Figur 9. Tätortstrafikens utbredning med hållplatslägen i Motala tätort. Grön streckad linje visar förslag på utökad rutt och tre nya hållplatslägen för busslinje 303 i samband med etableringen av vattenlandet. Parkering, varumottag, utfarter Planförslaget möjliggör parkeringsplatser för fastighetens behov, vilket innebär ett parkeringstal på ca 1 p-plats per semesterbostad. Lokalisering av nya allmänna parkeringsplatser I närheten till planområdet finns idag ca 500 befintliga parkeringsplatser som idag nyttjas av allmänheten, ex. av besökare till stranden. Kommunen avser säkerställa uppförande av nya parkeringsplatser för allmänheten i Varamon så att tillgängligheten för allmänheten bibehålls. Kommunen har utrett lämplig placering av de nya parkeringsytorna Parkeringsutredning för Varamobaden, Motala kommun,

20 Figur 10. Kommunens förslag på lämplig placering av de nya parkeringsytorna. Utredningen förslår att planera för ny allmän parkering i Varamobaden med ca platser på föreslagna områden. Räddningstjänsten Körbarhet och tillgänglighet för Räddningstjänstens fordon har beaktats under planarbetet. Detta kontrolleras i bygglovskedet. Teknisk försörjning Dagvatten En dagvattenutredning 11 har tagits fram för planområdet. Inom ramen för utredningen har en översvämningskartering gjorts av SWECO som visar ett extremscenario. Ledningsnätet har antagits vara fullt och marken mättad (dvs ingen infiltration har antagits kunna ske). Samtliga instängda områden i höjdmodellen har fyllts upp till det instängda områdets bräddnivå. (Bräddnivån är den nivå då vatten kan avrinna över markytan i riktning från det instängda området.) Som figur 10 visar berörs området av ett huvudavrinningstråk i västra plangränsen. Infiltrationsmöjligheterna bedöms som goda. Primär dagvattenhantering är infiltration vilket gör att det egentligen inte förväntas ske något utflöde till Vättern. Det gör att det som främst blir relevant för detta område är halten i det vatten som infiltrerar och hur den kan förväntas ändras i 11 Dagvattenutredning 5 detaljplaner för etablering av Lalandia i Varamobaden, Motala kommun, VOS AB,

21 och med exploateringen. Halterna förväntas bli lägre efter exploateringen, bortsett från näringsbelastningen, vilket är att vänta då bebyggelsen blir tätare men parkeringsytorna minskar. I gång- och cykelvägen och i Stjärnvägen finns perkolationsledningar. I Månvägen finns dagvattenledningar. Överskottsvatten från planområdet hamnar i instängt lågstråk på tomtmark väster om planområdet. Extra hänsyn ska tas till detta. Figur 11. Översvämningskartering 12, planområdet markerat som nr. 4. Brandvatten Planområdets kapacitet för brandvattenförsörjning hanteras i bygglovskedet. Eventuellt släckvatten kan hanteras genom avskärmande diken. Värme Anslutning till fjärrvärme är i dagsläget inte möjlig. El El och teleledningar finns utbyggt inom området. Avfall Avfallshantering sker via utfart på Varamovägen. Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. 12 Dagvattenutredning 5 detaljplaner för etablering av Lalandia i Varamobaden, Motala kommun, VOS AB,

22 Utökad lovplikt För planområdet föreslås marklovplikt för trädfällning. Marklovplikten gäller inom hela planområdet för: Tallar med en diameter större än 25 cm (78,5 cm i omkrets) mätt 130 cm från marken. Ekar med en diameter större än 40 cm (125,6 cm i omkrets)mätt 130 cm från marken. Konsekvenser av planens genomförande En miljöbedömning av planförslaget har gjorts och resulterat i ett dokument, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 13. MKB:n är ett levande dokument som uppdateras under planarbetets gång. Inför samrådet har version daterad legat till grund. För att få en rättvisande bedömning ska arbetet med en miljöbedömning göras av en utomstående, inte av kommunen själva eller exploatören. I detta planarbete är det konsultfirma VOS Vatten och samhällsteknik som utfört miljöbedömningen. Miljöbedömningen är ett kunskapsunderlag som följer planarbetet och ger input så att planförslaget utarbetas med minsta möjliga miljöpåverkan. Riksintressen, kap 3 och 4 Miljöbalken I miljökonsekvensbeskrivning samrådsversion görs bedömningen att ett genomförande i linje med planförslaget inte orsakar betydande miljöpåverkan på de tidigare beskrivna riksintressena. För detaljerad redogörelse, se MKB. Miljökvalitetsnormer, kap 5 Miljöbalken Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap miljöbalken. Normer finns för; vattenförekomster, utomhusluft, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. För detta område är endast normerna för vatten och luft relevanta. MKN för vatten kommer inte att överskridas, men för att minimera påverkan på vattenförekomsterna 14 bör dagvatten från verksamhetsytor renas. Andelen hårdgjorda ytor inom området bör om möjligt inte öka utan att åtgärder vidtagits i form av exempelvis fördröjning och rening. Planförslaget hanterar dessa frågor. Se tidigare avsnitt Dagvatten samt Genomförandefrågor. MKN för luft delas i sin tur upp i kvävedioxider (NO 2 ), partiklar (PM) och lättflyktiga organiska ämnen (VOC). Det är främst trafiken som bedöms ge dessa utsläpp. En beräkning för partiklar och kvävedioxid till prognosår 2040 har baserats på ca fordon per dygn varav ca 1 % är tung trafik. År 2017 visade en trafikmätning på ca fordon per dygn andelen tung trafik 1 %. Beräkningen visar att MKN för luft inte överskrids, men att en undre tröskel för utvärdering överskrids marginellt. Fortsatt analys bör därmed göras med SIMAIR-metoden som ger ett bättre underlag för bedömningar. För detaljerad redogörelse, se MKB. Samlad bedömning Den samlade bedömningen för planområdet är att en exploatering i linje med planförslaget inte bedöms orsaka betydande miljöpåverkan. 13 Miljökonsekvensbeskrivning samrådshandling, VOS AB, Eventuell påverkan har undersökts på följande vattenförekomster: Ytvattenförekomst Vättern-Storvättern (SE ), grundvattenförekomst Motala/Klockrike (SE ) samt grundvattenförekomst SE

23 GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Planarbetet bedrivs enligt reglerna för utökat förfarande. Planprocessen beräknas i huvudsak kunna följa nedanstående tidplan. (PMN = Plan och miljönämnden) Samrådsbeslut, PMN 26 mars 2018 Samråd 9 april 14 maj 2018 Granskningsbeslut 20 september 2018 Granskning 24 september 22 oktober 2018 Godkännande PMN november 2018 Antagande kommunfullmäktige december 2018 Laga kraft ca 4 veckor efter antagande, under förutsättning att detaljplanen inte överklagas Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras om inte berörda är överens om det eller om ändringen avser förhållanden av stor allmän vikt. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Genomförande av planförslaget på kvartersmark ligger på exploatörens ansvar. Allmän plats Kommunen ansvarar för och bekostar åtgärder på allmän plats såsom anläggande av gata inklusive nödvändig belysning. Kommunen har ansvaret för drift och underhåll av de delar av detaljplanen som betecknas GÅNG. På omkringliggande mark är kommunen huvudman för allmänplats. Kvartersmark Planområdet rymmer kvartersmark med användningsområde TILLFÄLLIG VISTELSE. Exploatören ansvarar för att genomföra planen inom kvartersmarken samt står för kostnaderna för genomförandet

24 Området ska överlåtas av kommunen i det skick det befinner sig i på tillträdesdagen. Kommunen kommer inte att bekosta eller genomföra några åtgärder inom detaljplanelagd kvartersmark inför överlåtelsen, med undantag för omlokalisering av befintliga ledningar. Exploatören bekostar allt markarbete och rivningar av befintliga anläggningar inom kvartersmark. Inom kvartersmarken gäller marklovsplikt för att ta ner tallar med diameter större än 25 centimeter samt ekar med diameter större än 40 cm. Dagvatten ska hanteras inom kvartersmark. Vattnet ska tas om hand och fördröjas innan det släpps vidare för avrinning. Inom kvartersmark kommer exploatören uppföra byggnader som kräver bygglov. Tillåten byggnadsarea (BYA) inom hela detaljplanen är kvm. Bygglov, marklov och rivningslov söks av exploatören hos plan- och miljönämnden, bygglovenheten, Motala kommun. Lantmäteriförrättning som krävs av planens genomförande enligt fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen eller anläggningslagen söks av Motala kommun hos lantmäterimyndigheten, Motala kommun. Avtal Nedan anges vilka avtal som har tecknats eller kommer att tecknas avseende detaljplanens genomförande. Markanvisningsavtal Markanvisningsavtal tecknades mellan Lalandia A/S och Motala kommun. Avtalet ger Lalandia A/S ensamrätt att förvärva områden från kommunen i enlighet med de villkor som anges i avtalet. Markanvisningen innebär även att bolaget får möjlighet att få sitt koncept prövat i detaljplan. I avtalet framgår att ett köpeavtal ska förhandlas mellan parterna. Där slutregleras marköverlåtelse, ersättningar samt övriga villkor och åtaganden för exploateringens genomförande. Köpeavtal Köpeavtal ska godkännas av kommunfullmäktige i Motala kommun. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsägare Motala Varamon 1:52 Motala kommun/ Fastighetsrättsliga konsekvenser Del av kommunens exploateringsfastighet Motala Varamon 1:52 avstyckas till en ny fastighet. Den nybildade fastigheten omfattar all kvartersmark inom den nya detaljplanen

25 Samtliga kostnader hos lantmäterimyndigheten betalas av Motala kommun i enlighet med markanvisningsavtal. Fastighetsbildning Motala Varamon 1:52 Styckningslott 1 Servitut och rättigheter Motala Toppmurklan 2 Motala Toppmurklan 7 Del av fastigheten som i detaljplanen angivits som kvartersmark avstyckas till nybildad fastighet. Nybildad fastighet med ursprung ur Motala Varamon 1:52. Erhåller all kvartersmark inom detaljplanen Använder del av befintlig GC-väg för utfart. Använder del av befintlig GC-väg för utfart. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Planen bekostas genom Motala kommuns investeringsbudget. Kommunen säljer marken efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Planläggningskostnaderna ligger därmed med i försäljningspriset av kvartersmarken. En exploateringskalkyl ska godkännas av kommunstyrelsen i samband med beslut om antagandet av planen. Inlösen Kommunen äger all mark inom planområdet och ingen inlösen är aktuell. Annan ersättning Ingen annan ersättning föreligger utöver de anslutningsavgifter som exploatören bekostar. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Motala kommun är huvudman för vatten- och avloppsnätet i planområdet och i omgivande områden. Kommunen svarar därmed för utbyggnad, drift och underhåll fram till anvisad anslutningspunkt. Kommunen ansvarar även för omhändertagande av dagvatten på allmän plats. Exploatören ansvarar för anslutningsavgift. El Vattenfall AB Eldistribution är huvudman för det elnät som finns i omgivningen och svarar för drift fram till anvisad anslutningspunkt. Exploatören ansvarar för anslutningsavgift. Värme

26 Vattenfall Värme AB är huvudman för det fjärrvärmenät som finns i kommunen och svarar för drift fram till anvisad anslutningspunkt. Fjärrvärmeledning finns inte framdraget till detaljplaneområdet. Tele och fiber Skanova äger teleledningar inom planområdet. Ägaren av teleledning svarar för drift och underhåll av dessa fram till anvisad anslutningspunkt. Skanova äger fiberledningarna inom planområdet. Ägaren av fiberledningen svarar för drift och underhåll av dessa fram till anvisad anslutningspunkt. Avfall Kommunen ansvarar för avfallshantering enligt beslutad taxa. Tekniska utredningar Följande utredningar ligger till grund för detaljplanen: Hylanders Geo-Byrå AB, Översiktlig geoteknisk utredning Varamon, Projekterings-PM, Motala kommun, Naturvärdesinventering i Varamonområdet, oktober 2017 Motala Kommun, Parkeringsutredning, Sweco AB, Översiktlig trafikinventering av del av Motala tätort med fokus på Varamonområdet, Tyrens, Trafikbullerutredning, Tyrens, Trafikutredning Varamon Motala, VOS AB, Dagvattenutredning. 5 detaljplaner för etablering av Lalandia i Varamobaden, VOS AB, Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Lalandia i Varamobaden, VOS AB, MKB för fem detaljplaner för Lalandia, Miljökonsekvensbeskrivning samrådshandling, ÅF Infrastructure AB, Landskapsanalys för kv Tvättsvampen, Dokumentation och kontroll MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har utarbetats av ÅF Infrastructure AB i samverkan med Samhällsbyggnadsenheten, Motala kommun. Planförfattare inom ÅF Infrastructure AB har varit Anders Lidén. För genomförandefrågor har Jonas Olsson, Compound Interest AB svarat. Lena Petersson Forsberg, Planchef och Hanna Hammarlund, Mark- och exploateringschef har varit handläggare från Motala kommun

27 Bilaga 1. Illustrationskarta av förslag. (idékoncept)

28 - 28 -