Operationer av ovarial-, tubareller peritoneal cancer samt borderlinetumörer registrerade i GynOp år
|
|
- Maj Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Operationer av ovarial-, tubareller peritoneal cancer samt borderlinetumörer registrerade i GynOp år RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN JANUARI 2019 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Christer Borgfeldt Docent, överläkare, Kvinnokliniken, Lund, Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet. Ansvarig för tumörsträngen i GynOp-registret. Pia Leandersson. specialistläkare, doktorand, Reproduktionsmedicinsk centrum Malmö, Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet. Gabriel Granåsen, statistiker, GynOp-registret, Umeå
2 Sammanfattning Målsättningen var att utvärdera kirurgin för ovarial-, tubar- och peritoneal cancer (äggstockscancer) samt borderlinetumörer vid tertiära centra (TC=universitetssjukhus) och läns-, länsdels- eller regionsjukhus (RH). Patienter och metoder Patienter i GynOp-registret som genomgått operation för äggstockscancer eller borderlinetumör år 2013 till 2015 analyserades avseende pre-, per- och postoperativa data. Resultat Fyra TC och 21 RH rapporterade 1108 patienter som opererades med kurativ intention, 770 fall (69,5%) vid TC och 338 fall (30,5%) vid RH. Av 458 patienter med avancerat stadium (IIIC-IV) utfördes kirurgin i 396 (86,5%) fall vid TC. Bland TC fanns stora skillnader i andel patienter utan kvarvarande synlig tumör efter operation (36% till 70%, p <0,001) och andelen primärkirurgi jämfört med intervallkirurgi efter neoadjuvant behandling varierade mellan TC (45 % till 93%, p<0,001). Komplikationsfrekvens, återinläggningar och operationstider skilde inte mellan TC och RH. Slutsats Tertiära centra (universitetssjukhusen) utför mer omfattande kirurgi jämfört med regionala sjukhus utan ökad frekvens av allvarliga komplikationer vid äggstockscancer. Tertiära centra uppvisar signifikanta skillnader i urvalet av patienter som primärt opereras och i att uppnå makroskopisk tumörfrihet. 1
3 Introduktion Årligen diagnostiseras ca 700 svenska kvinnor med äggstockscancer (1), oftast i stadium III-IV som innebär spridd cancer. Den relativa femårsöverlevnaden i Sverige var 48 % år (2). Den vanligaste behandlingen vid äggstockscancer är primär tumörreducerande kirurgi (primary debulking surgery, PDS). Vid spridd sjukdom såsom stadium III-IV kan neoadjuvant kemoterapi (neoadjuvant chemotherapy, NACT) följt av fördröjd primärkirurgi som av vissa kallas intervallkirurgi (interval debulking surgery, IDS) utföras efter 3 till 4 cykler kemoterapi (NACT-IDS). Den svåra frågan är vilka patienter som ska genomgå PDS och vilka som bör behandlas med NACT-IDS (3). De möjliga fördelarna med PDS måste vägas mot en betydande postoperativ sjuklighet och viss ökad dödlighet i samband med eller efter primärkirurgi (4). Vid avancerade stadier är den viktigaste faktorn för ökad överlevnad att minimera mängden kvarvarande resttumör efter PDS, såväl som IDS (5). Det krävs ofta stor kirurgisk kompetens för att uppnå fullständig makroskopisk tumörfrihet, vilket ofta inkluderar tarmresektion, splenektomi, cholecystektomi, lymfadenektomi, borttagande av peritoneum och ibland resektion av urinblåsan. Kirurger med gynekologisk tumörkirurgisk subspecialisering har bättre resultat avseende makroskopisk tumörfrihet och överlevnad (6) och att koncentrera äggstockscancerbehandling till tertiära sjukhus med stora patientvolymer ger förbättrad överlevnad (5). Nationella vårdprogrammet för äggstockscancer rekommenderar sedan år 2012 att äggstockscancerbehandling koncentreras till tertiära centra (TC) i Sverige (7). Den nationella riktlinjen förespråkar att alla patienter med misstanke om äggstockscancer remitteras till ett TC. Detta har lett till att allt fler patienter opereras av erfarna tumörkirurger (från 49% år 2008 till 67% år 2013) (8), men befintliga riktlinjer är inte obligatoriska och patienterna remitteras inte alltid till TC. I begreppet äggstockscancer (ovarialcancer) inbegrips det som kallas epitelial ovarial-, tubaroch peritoneal cancer, borderlinetumörer i äggstockarna samt även stromacells- och äggcellstumörer utgående ifrån äggstockarna. Vid avancerad äggstockscancer som är spridd i hela buken och ibland även till bröstkorgen är orsaken oftast höggradig serös cancer vilket kan uppkomma i äggstockarna (ovarierna), äggledarna (tuborna) eller i bukhinnan (peritoneum). Syftet med denna specialrapport var att utvärdera den kirurgiska behandlingen och postoperativa resultaten hos patienter med epitelial äggstockscancer som rapporterats till GynOp år
4 Patienter och metod Fyra av sex regioner i Sverige rapporterade åren till GynOps tumörregister, vilket innebär en täckning av 52 % av befolkningen eller en population om ca 5,3 miljoner invånare. Mycket få patienter remitteras till en annan region varför GynOp har så gott som full täckning av de kvinnor som behandlas i de regioner som rapporterar till registret. GynOp samlar data från preoperativa patientenkäter, läkarformulär och postoperativa patientenkäter 8 veckor efter operationen. I frågeformulären ingår bl.a. frågor om hur dagliga aktiviteter fungerar (activity of daily living= ADL). Postoperativa komplikationer rapporteras av patienten i frågeformuläret varefter kirurgen bedömer den rapporterade komplikationen som allvarlig eller lindrig. Allvarliga komplikationer inkluderar följande: Skada på tarm, urinvägar, nerver eller kärl som orsakade reoperation eller förlängd sjukhusvistelse över 7 dagar eller ihållande fysiskt handikapp eller dödsfall. Blödning mer än 3000 ml eller blödning som orsakade reoperation; infektion som ledde till återinläggning; djup ventrombos eller lungemboli; någon annan allvarlig komplikation såsom aspiration, allergisk chock, hjärtinfarkt eller cerebral komplikation. Mindre komplikationer definieras som: organskada med mindre än 7 dagars sjukhusvistelse; infektion som ledde till antibiotikabehandling utan inläggning på sjukhus; blödning mindre än 3000 ml med blodtransfusion men inte reoperation; smärta eller urinvägsproblem med mindre än 7 dagar sjukhusvistelse. Studien har etikgodkännande Dnr M (Tillägg till M) Umeå Statistiska analyser utfördes med Mann-Whitney U, Chi-2 test, Fisher's exakta test, och ANOVA. Logistiska regressionsmodeller konstruerades för att testa potentiella riskfaktorer för komplikationer. Alla tester var dubbelsidiga och p<0,05 ansågs som statistiskt signifikant. 3
5 Resultat Från januari år 2013 till december år 2015 registrerades 1108 fall med kirurgi för epitelial, ovarial, tubar eller peritoneal malignitet, inklusive borderlinetumörer i GynOp. Fyra TC (Linköping, Lund, Umeå och Uppsala) rapporterade totalt 770 (69,5%) fall och 21 central-, läns-, länsdels- och regionsjukhus (RH) rapporterade 338 (30,5%) fall (Figur 1). Vi bestämde oss för att inkludera Örebro Universitetssjukhus som betjänar en region med ett befolkningsunderlag om i RH-gruppen. Alla TC hade registrerat mer än 25 patienter per år, medan alla RH hade färre än 20 fall per år. Figur 1. Antalet operationer med ovarial, tubar eller peritoneal malignitet, inklusive borderlinetumörer i GynOp registret år Patienternas preoperativa karaktäristika skiljde sig inte åt med avseende på ålder, kroppsmassa (BMI), rökvanor, ASA-klassificering eller komorbiditet mellan TC och RH. Fler patienter hade avancerad sjukdom, FIGO-stadium IIIC-IV, i TC-gruppen, 396 (51,4%) jämfört med 62 patienter (18,3%) i RH; (p<0,001). Andelen patienter med RMI högre än 200, vilket indikerar en hög risk för epitelial äggstockscancer, var högre i TC, 83% jämfört med 67% i RH (p <0,001)(9). 4
6 Tabell 1. Fördelningen av FIGO-stadium i de två grupperna (borderlinetumörerna uteslutna). TC RH FIGO stadium n % n % p-värde I % 45 19,2% n.s. II 27 4,1% 8 3,4% n.s. IIIA+B 49 7,5% 13 5,6% n.s. IIIC ,9% 48 20,5% <0,001 IV 77 11,8% 14 6% <0,05 X** 76 11,7% ,3% <0,001 Total % % Endast patienter med avancerad sjukdom (FIGO-stadium IIIC-IV) inkluderades i analyserna av kirurgiskt utfall. Av 458 patienter med avancerad sjukdom (FIGO-stadium IIIC-IV) opererades 396 (86,5%) på TC och 62 (13,5%) på RH. PDS utfördes i en högre andel patienter på RH än på TC (80,9% jämfört med 66,9%, p <0,05). Andelen patienter med makroskopisk tumörfrihet efter PDS skilde sig inte signifikant mellan TH och RH (54% respektive 48%). Tabell 2. Andelen patienter i stadium IIIC-IV med makroskopisk tumörfrihet efter PDS och IDS. Stadium IIIC-IV TC RH n % n % p-value PDS ,9% % p<0,05 Ingen resttumör efter PDS 144/265 54% 24/50 48% n.s. IDS ,1% % p<0,05. Ingen resttumör efter IDS 69/131 53% 3/12 25% n.s. Totalt % % Betydande skillnader fanns mellan de fyra TC där PDS utfördes hos 45% till 93% av patienterna och makroskopisk tumörfrihet uppnåddes hos 36% till 70% av PDS-patienterna (p <0,001) 5
7 Tabell 3. Andelen patienter i stadium IIIC-IV med makroskopisk tumörfrihet efter PDS och IDS vid TC. Stadium IIIC-IV Total PDS Ingen resttumör efter PDS IDS Ingen resttumör efter IDS TC n n % n % n % n % Linköping % 26/73 36% 63 46% 32/63 51% Lund % 77/124 62% 10 8% 10-jun 60% Uppsala % 32/46 70% 31 40% 21/31 68% Umeå % 9/22 41% 27 55% 10/27 37% Total % 144/265 54% % 69/131 53% För IDS-patienter uppnåddes makroskopisk tumörfrihet i 53% vid TC och 25% vid RH. Mellan de fyra TC varierade makroskopisk tumörfrihet vid IDS från 37% till 68% men ingen av dessa skillnader var statistiskt signifikanta. Fler TC-patienter genomgick icke-gynekologisk, tumörreducerande kirurgi, 44,9% jämfört med 21% av patienter opererade på RH (p <0,001). Kolonresektion var den vanligaste proceduren som utfördes i 33,8% av TC-patienter jämfört med 17,7% av RH-patienter (p <0,05). Tabell 4. Antalet icke-gynekologiska kirurgiska åtgärder vid stadium IIIC-IV. Kirurgisk åtgärd TC RH n=396 n=62 n % n % p-value Resektion av kolon/rectum ,8% 11 17,7% <0,05 Mjältextirpation 62 15,7% 1 1,6% <0,01 Tunntarmsresektion 33 8,3% 6 9,7% n.s. Diafragmaresektion 29 7,3% 0 0% n.s. Gallblåseborttagande 24 6,1% 0 0% n.s. Leverresektion 21 5,3% 1 1,6% n.s. Resektion av magsäck 4 1% 0 0% n.s. Resektion av urinblåsa 3 0,8% 0 0% n.s. Urinavledande kirurgisk procedur 1 0,3% 0 0% n.s. Totalt antal extra kirurgiska åtgärder ,9% 13 21% <0,001 Operationstiden vid PDS var längre på TC; median 261 min jämfört med 148 min på RH (p <0,001). Median vårdtid på sjukhus efter PDS för patienter opererade på TC var 8 dagar jämfört med 4 dagar på RH (p <0,001). 6
8 Figur 2. Operationstiden (minuter) på TC och RH-sjukhus Tid till normal ADL (median) var 12,5 dagar i TC-gruppen jämfört med 7 dagar i RH-gruppen (p <0,001). Inga signifikanta skillnader hittades för perioperativ blödning. Inom åtta veckor efter operationen återinlades 2,7 % av patienterna i TC-gruppen jämfört med 1,5% av RH-patienterna och 1,4 % av patienterna reopererades i TC-gruppen jämfört med 1,2% i RH-gruppen. Inga av dessa skillnader var statistiskt signifikanta. Svarsfrekvensen för patienternas 8-veckorsenkäter var 85 %. Komplikationsfrekvensen var högre i TC-gruppen; 25,5% jämfört med 13,3% i RH-gruppen (p<0,001). Den vanligaste komplikationen inom åtta veckor efter operationen var infektion, i TC gruppen 22 % och RH gruppen 11 %(p<0,001). Allvarliga komplikationer registrerades hos 5,2 % av TC-patienterna mot 2,7 % av RH-patienterna vilket inte var signifikant. 7
9 Tabell 5. Allvarliga komplikationer inom 8 veckor efter operationen. TC RH p-value Typ av allvarlig komplikation n=770 % n=338 % Skada på urinblåsa 1 0,1% 0 0% n.s Uretärskada 2 0,3% 1 0,3% n.s Fasciaruptur 2 0,3% 1 0,3% n.s Blödning/hematom/anemi 10 1,3% 1 0,3% n.s Sepsis 3 0,4% 1 0,3% n.s. Tarmkomplikation 12 1,6% 2 0,6% n.s. Ileus 13 1,7% 4 1,2% n.s. Andningsrelaterade problem/aspiration 1 0,1% 1 0,3% n.s. Djup ventrombos/lungemboli 5 0,6% 3 0,9% n.s. Annan alvarlig icke specificerad komplikation 9 1,2% 3 0,9% n.s. Totalt antal patienter med en eller flera allvarliga komplikationer 40 5,2% 9 2,7% n.s. En logistisk regressionsmodell konstruerades för att finna riskfaktorer för allvarliga, postoperativa komplikationer inkluderande ålder, ASA-klassificering, BMI, rökning (ja /nej), vårdnivå (TC/RH), komorbiditet (ja /nej), FIGO-stadium (IIIC-IV/I-II) och kirurgisk behandling (PDS /IDS). Den enda faktorn associerad med ökad risk för svår komplikation var FIGO-stadium IIIC-IV oddsförhållande (OR) = 2,38 (1,11-5,45), p <0,05. Mediantiden till histopatologisk diagnos efter operationen var 22 dagar (IQR) = 17-35) för TC och 24 dagar (IQR = 15-35) för RH. Diskussion Denna populationsbaserade undersökning från GynOp visar att 70% av operationer för malignitet i äggstockar, inklusive borderlinetumörer, utfördes vid universitetssjukhus (TC) från år 2013 till 2015 i Sverige, i de regioner som rapporterar till GynOp. Inga läns- eller länsdelssjukhus hade över 20 ovarialcancerpatienter per år. Vid dessa sjukhus fanns det säkert några fall med oväntat fynd av malignitet i tidigt stadium vid operation för förmodat godartad tumör, vilket kan förklara varför vissa sjukhus endast har enstaka fall rapporterade. Av patienter i stadium IIIC-IV utfördes 86% av operationerna vid ett TC. RH rapporterade 62 fall av stadium IIIC-IV under 3 år. Detta antal kan vara högre men fullständig information om stadium saknades hos 2 av 5 patienter i RH-gruppen, vilket kan betyda att det fanns ett större antal patienter med avancerad sjukdom i denna grupp. 8
10 RMI (9) är en rekommenderad algoritm för preoperativ bedömning av bäckentumörer som skiljer avancerad ovarialcancer från godartade tumörer med en känslighet på 92% och en specificitet på 82% (cut-off = 200) (10, 11). De svenska riktlinjerna för ovarialcancerbehandling (7) rekommenderar att patienter med RMI över 200 eller misstanke om malignitet vid ultraljudsundersökning, remitteras till ett TC med gynonkologer och kirurger specialiserade på gynekologisk tumörkirurgi. I denna studie var RMI över 200 vanligare bland TC-patienter (83% vs. 67%). Fortfarande hade många patienter med preoperativ RMI över 200 sin primära operation vid RH. Nya och förbättrade diagnostiska verktyg har implementerats i klinisk praxis de senaste åren, såsom risk of malignancy algoritm (ROMA) (12) och ultraljudsbaserade Simple Rules (13). Oavsett vilken algoritm gynekologer använder vid nyupptäckt bäckentumör är det av största vikt att gynekologer följer det nationella vårdprogrammet för äggstockscancer och remitterar patienten till ett TC vid misstanke på malignitet i ovarier, tubor eller peritoneum. Vid högvolymsjukhus (> 20 fall per år) med högvolymoperatörer (> 10 fall per operatör per år) har det påvisats förbättrad överlevnad (14) och en nationell, finsk studie av Kumpulainen et al. (15) visar högre andel makroskopisk tumörfrihet vid högvolymssjukhus. Den danska och norska centraliseringen av behandling till TC har lett till förbättrad överlevnad vid avancerad ovarialcancer (16, 17). Centraliserad primärbehandling av avancerad cancer i äggstockar och äggledare i Västra Götaland ökade andelen patienter med makroskopisk tumörfrihet, ledde till minskat tidsintervall från PDS till kemoterapi samt förbättrade relativ överlevnad (18). Rosen et al. anger att varje tumörkirurg bör utföra minst 30 operationer per år och att teamet på sjukhuset bör ha minst 100 nya patientfall per år för att etablera och behålla hög kvalitet (19). De publicerade artiklarna och denna studie visar på behovet av ytterligare koncentration av behandling av äggstockscancer i Sverige. För optimalt omhändertagande bör alla patienter med misstänkt äggstockscancer hänvisas till ett tertiärt högvolymcenter. Motståndare till aggressiv tumörreducerande kirurgi hävdar att tumörbiologin har störst betydelse för det kirurgiska resultatet och att aggressiv kirurgi är förknippad med hög morbiditet. Flera studier har rapporterat att aggressiv kirurgi kan kompensera för tumörbiologin (20). Det är visat att överlevnaden ökar vid aggressiv tumörreducerande kirurgi (21). Ingen kvarvarande synlig tumör är målet vid operation för avancerad äggstockscancer (5). Givetvis är det av stor vikt att ta hänsyn till ålder, prestationsstatus, komorbiditet, albuminnivå samt värdet för CA-125 inför primärkirurgi för att undvika operation av patienter med hög risk för allvarlig postoperativa komplikationer. Fullständig tumörreduktion bör kunna uppnås hos minst 60% av patienterna med FIGO-stadium IIIC-IV äggstockscancer, men detta är mycket beroende av kirurgisk kompetens och selektion av patienter (20-22). I denna studie uppnåddes makroskopisk tumörfrihet i 54% vid primäroperation av avancerad sjukdom vid TC. En något lägre frekvens på 48% sågs hos RHopererade patienter, vilket dock inte var signifikant och troligen beror på för få patienter i denna gruppen. Vi fann påtagliga skillnader i valet av primärkirurgi och neoadjuvant kirurgi samt operationstider vid de fyra medverkande TC. Dessa skillnader bör inte bero på olika patientpopulationer. 9
11 Det nationella vårdprogrammet rekommenderar neoadjuvant kemoterapi för patienter med stadium IIIC-IV med tumörutbredning i kirurgiskt svårbemästrade områden såsom leverhilus, hög ålder eller påtaglig komorbiditet efter diskussion vid multidisciplinär konferens. Enligt rekommendationer från Society of Gynecologic Oncology och American Society of Clinical Oncology år 2016 föredras "primär cytoreduktiv kirurgi, om det finns en stor sannolikhet att uppnå cytoreduktion till <1cm (helst ingen synlig sjukdom) med acceptabel postoperativ morbiditet"(23). Skillnaderna i patientselektion för PDS och även för att uppnå makroskopisk tumörfrihet beror med största sannolikhet på olika strategier vid de olika TC för patienter med avancerad sjukdom. Olika syn på när primärkirurgi ska utföras bör ytterligare analyseras och diskuteras mellan behandlande enheter för att ge en mer jämlik och förhoppningsvis optimal preoperativ bedömning och behandling till patienter över hela landet. Operationstiden, såväl som postoperativ sjukhusvistelse och tid till normal ADL, var längre för stadium IIIC-IV PDS vid TC och korrelerar väl med den mer frekventa användningen av ytterligare tumörreducerande kirurgiska ingrepp hos patienter opererade vid TC. Betydelsen av ett aggressivt kirurgiskt tillvägagångssätt för att förbättra överlevnaden i avancerade stadier, inklusive omfattande övre bukkirurgi för att uppnå fullständig tumörfrihet, är väl etablerad (5, 24, 25). Detta uppnås oftare när kirurgen har gynonkologisk subspecialistträning (26). Den ökade andelen ickegynekologisk kirurgi vid TC i denna studie avspeglar det mer aggressiva kirurgiska förhållningssättet. Kolonresektion var det vanligaste ingreppet vilket oftast utförs som en block rektosigmoid resektion med sigmoidorektal anastomos eller med kolostomi. När detta utförs av subspecialiserade gynekologiska tumörkirurger är komplikationsfrekvensen låg, anastomosläckage ses i 3-6% (27-29). Helst bör operation för avancerad sjukdom alltid involvera minst en kirurg med gynonkologisk subspecialistträning. Sverige har ett etablerat utbildningsprogram för subspecialistträning till gynekologisk tumörkirurg sedan år Avancerad sjukdom var den enda signifikanta riskfaktorn för allvarliga komplikation i multivariat analys (OR = 2,38) i denna studie. Stora tumörreducerande ingrepp är korrelerat till en högre komplikationsfrekvens i litteraturen (30, 4, 31) som även rapporterat högre komplikationsfrekvens vid högvolymsjukhus jämfört med sjukhus med låg- och mellanvolym. Däremot har högvolymsjukhusen lägre dödlighet vilket anses bero på att det finns större resurser vid stora sjukhus att rädda patienter med allvarliga komplikationer. I samstämmighet med dessa publicerade fynd fann vi fler postoperativa komplikationer hos TC-patienter, även om allvarliga komplikationer var ovanliga och inte skiljde sig signifikant mellan TC och RH. Tiden till histopatologisk diagnos var relativt lång men skilde sig inte åt mellan sjukhusgrupperna. Flera studier pekar på vikten av tidig initiering av kemoterapi efter operation. Studien av Mahner et al. (32) påvisade att tidigt insatt kemoterapi ökade överlevnad om den sattes in inom 19 dagar efter primär kirurgi. Sjukhus med lång tid till histopatologisk diagnos efter operationen behöver förbättra logistiken både för att minska patientens tid i ovisshet och för att förbättra överlevnaden. 10
12 GynOp samlar data prospektivt och inkluderar alla patienter vid de sjukhusen som rapporterar till GynOp-registret, vilket minskar risken för bias. Patientrapporterad svarsfrekvens var hög (85%) i de postoperativa frågeformulären och patientrapporterade svar har visat sig ge mer fullständig och grundlig postoperativ information än uppföljningsbesök (33). Det finns begränsningar i studien. Antalet remitteringar från RH till TC kunde inte analyseras på grund av att detta inte registreras. Patienter som inte opererades är inte inkluderade och på grund av kort uppföljning kunde progressionsfri eller övergripande överlevnad inte utvärderas. Denna sammanställning visar att TC utför mer omfattande kirurgi utan fler allvarliga komplikationer jämfört med RH vid äggstockscancer. Trots nationella och internationella rekommendationer opereras patienter med misstänkt äggstockscancer fortfarande vid vissa RH. Fyra TC utförde mer än 25 operationer per år med påtagliga skillnader i patientselektion för primärkirurgi. Andelen uppnådd makroskopisk tumörfrihet vid primärkirurgi var också sjukhusberoende. Dessa skillnader behöver ytterligare analyseras och diskuteras. Publicerade internationella studier och våra resultat lyfter fram behovet av bättre preoperativ bedömning av patienter med misstanke om äggstockscancer och ytterligare centralisering av den kirurgiska behandlingen till högspecialiserade tertiära center. 11
13 Ordlista Uppslagsord Anastomos ASA-klass Cerebral Cholecystektomi Cytostatika FIGO-stadium Hilus Histopatologisk undersökning Ileus Kemoterapi Kolonresektion Kolostomi Komorbiditet Lungemboli Lymfadenektomi Makroskopisk Neoadjuvant behandling Onkolog Ovarium Per(i)operativ Peritoneum Postoperativ Rectum Rektosigmoid Selektion Sepsis Splenektomi Stromaceller Tuba Uretär Ventrombos Förklaring Anastomos (munöppning, sammanflöde) är en naturlig eller konstlad öppen förbindelse mellan till exempel två blodkärl eller två tarmavsnitt En typ av klassifikation för hur frisk eller sjuk en patient är: ASA 1 - En för övrigt frisk patient ASA 2 - En patient med lindrig systemsjukdom ASA 3 - En patient med allvarlig systemsjukdom ASA 4 - En patient med allvarlig och ständigt livshotande systemsjukdom ASA 5 - En döende patient, som inte förväntas överleva utan operationen ASA 6 - En avliden patient där hjärnans funktioner totalt och oåterkalleligt fallit bort och som ska genomgå en donationsoperation. Något som hör till storhjärnan Bortoperation av gallblåsan Cellgift. Alla cancertyper delas in i olika FIGO-stadium. FIGO är en internationell klassifikation av cancersjukdomar. Det gemensamma in- och utträdesstället för kärl och nerver i ett organ. Finns t.ex i levern. Prover av vävnad undersöks under ett mikroskop för att avgöra vilken sjukdom t.ex vilken typ av cancer en patient har. Tarmvred Cellgiftsbehandling. Kallas även ibland cytostatikabehandling Bortoperation av delar av tjocktarmen En operativt anlagd öppning i tjocktarmen (kolon) som förs genom bukväggen och huden så att tarminnehåll kan tömmas. Öppningen kallas stomi eller stoma. Samsjuklighet. Närvaron av en eller flera sjukdomar eller diagnoser förutom en primär diagnos eller effekten av sådan ytterligare sjukdom eller diagnos Blodpropp i lungan Bortoperation av lymfkörtlar Synlig för ögat Behandling med t.ex cytostatika före en canceroperation Läkare som är specialiserad på cancersjukdomar. Äggstock I samband med operationen Bukhinnan Efter operationen Ändtarmen Del av tjocktarmen i övergången mot ändtarmen Urval Blodförgiftning Bortoperation av mjälten Celler som utgör den mjuka bindväven i de organ som har en sådan. Stromaceller utgör stroma som är den yttre sammanbindande formen som andra celler omsluts av. Äggledare Urinledare Blodpropp i ven (ven = blodkärl som leder blodet till hjärtat) 12
14 Referenser 1 The Swedish National Board of Health and Welfare: Cancer incidence in Sweden htpp:// Cancer incidence, Mortality, Prevalence and Survival in the Nordic Countries version 7.3 htpp:// Bristow RE and Chi DS: Platinum-based neoadjuvant chemotherapy and interval surgical cytoreduction for advanced ovarian cancer: A meta-analysis. Gynecol Oncol 103(3): Gerestein CG, Damhuis RA, Burger CW and Kooi GS: Postoperative mortality after primary cytoreductive surgery for advanced stage epithelial ovarian cancer: a systematic review. Gynecol Oncol 114(3): , Aletti GD, Dowdy SC, Gostout BS, Jones MB, Stanhope CR, Wilson TO, Podratz KC and Cliby WA: Aggressive surgical effort and improved survival in advanced-stage ovarian cancer. Obstet Gynecol 107(1): 77-85, du Bois A, Rochon J, Pfisterer J and Hoskins WJ: Variations in institutional infrastructure, physician specialization and experience, and outcome in ovarian cancer: A systematic review. Gynecol Oncol 112(2): , Regional Cancer Centrum. (National Guidelines for Ovarian Cancer) Nationella Vårdprogrammet för Äggstockscancer. Regionala Cancercentrum i Samverkan, The Swedish National Board of Health and Welfare. Public Comparisons 2014: Cancertreatment Jacobs I, Oram D, Fairbanks J, Turner J, Frost C and Grudzinskas JG: A risk of malignancy index incorporating CA 125, ultrasound and menopausal status for the accurate preoperative diagnosis of ovarian cancer. British journal of obstetrics and gynaecology 97(10): , Hakansson F, Hogdall EV, Nedergaard L, Lundvall L, Engelholm SA, Pedersen AT, Hartwell D and Hogdall C: Danish 'Pelvic Mass' Ovarian Cancer S. Risk of malignancy index used as a diagnostic tool in a tertiary centre for patients with a pelvic mass. Acta Obstet Gynecol Scand 91(4): , Tingulstad S, Hagen B, Skjeldestad FE, Onsrud M, Kiserud T, Halvorsen T and Nustad K: Evaluation of a risk of malignancy index based on serum CA125, ultrasound findings and menopausal status in the pre-operative diagnosis of pelvic masses. British journal of obstetrics and gynaecology 103(8): , Moore RG, Jabre-Raughley M, Brown AK, Robison KM, Miller MC, Allard WJ, Kurman RJ, Bast RC and Skates SJ: Comparison of a novel multiple marker assay vs the risk of malignancy index for the prediction of epithelial ovarian cancer in patients with a pelvic mass Am J Obstet Gynecol. 203(3): 228 e ,
15 13 Timmerman D, Ameye L, Fischerova D, Epstein E, Melis GB, Guerriero S, Van Holsbeke C, Savelli L, Fruscio R, Lissoni AA, Testa AC, Veldman J, Vergote I, Van Huffel S, Bourne T and Valentin L: Simple ultrasound rules to distinguish between benign and malignant adnexal masses before surgery: prospective validation by IOTA group. BMJ 341:c6839, Bristow RE, Palis BE, Chi DS and Cliby WA: The National Cancer Database report on advanced-stage epithelial ovarian cancer: Impact of hospital surgical case volume on overall survival and surgical treatment paradigm. Gynecol Oncol 118(3): , Kumpulainen S, Sankila R, Leminen A, Kuoppala T, Komulainen M, Puistola U, Hurme S, Hiekkanen H, Makinen J and Grenman S: The effect of hospital operative volume, residual tumor and first-line chemotherapy on survival of ovarian cancer - a prospective nation-wide study in Finland. Gynecol Oncol 115(2): , Fagö-Olsen CL, Høgdall C, Kehlet H, Christensen IJ and Ottesen B: Centralized treatment of advanced stages of ovarian cancer improves survival: A nationwide Danish survey. Acta Obstet Gynecol Scand 90(3): , Paulsen T, Kjaerheim K, Kaern J, Tretli S and Trope C: Improved short-term survival for advanced ovarian, tubal, and peritoneal cancer patients operated at teaching hospitals. International journal of gynecological cancer 16 Suppl 1: 11-17, Dahm-Kahler P, Palmqvist C, Staf C, Holmberg E and Johannesson L: Centralized primary care of advanced ovarian cancer improves complete cytoreduction and survival - A population-based cohort study. Gynecol Oncol 142(2): , Rosen M, Lawrence M, Lawrence M and Nilsson M: High volume is necessary for high quality in health care. Lakartidningen 112, Chang SJ, Bristow RE, Chi DS and Cliby WA: Role of aggressive surgical cytoreduction in advanced ovarian cancer. J Gynecol Oncol 26(4): , Harter P, Muallem ZM, Buhrmann C, Lorenz D, Kaub C, Hils R, Kommoss S, Heitz F, Traut A and du Bois A: Impact of a structured quality management program on surgical outcome in primary advanced ovarian cancer. Gynecol Oncol 121(3): , Kang S, Jong YH, Hwang JH, Lim MC, Seo SS, Yoo CW and Park SY: Is neo-adjuvant chemotherapy a "waiver" of extensive upper abdominal surgery in advanced epithelial ovarian cancer? Ann Surg Oncol 18(13): , Wright AA, Bohlke K, Armstrong DK, Bookman MA, Cliby WA, Coleman RL, Dizon DS, Kash JJ, Meyer LA, Moore KN, Olawaiye AB, Oldham J, Salani R, Sparacio D, Tew WP, Vergote I and Edelson MI: Neoadjuvant chemotherapy for newly diagnosed, advanced ovarian cancer: Society of Gynecologic Oncology and American Society of Clinical Oncology Clinical Practice Guideline. Gynecol Oncol 143(1): 3-15, Chang SJ, Hodeib M, Chang J and Bristow RE: Survival impact of complete cytoreduction to no gross residual disease for advanced-stage ovarian cancer: A meta-analysis. Gynecol Oncol 130(3): ,
16 25 Chi DS, Eisenhauer EL, Zivanovic O, Sonoda Y, Abu-Rustum NR, Levine DA, Guile MW, Bristow RE, Aghajanian C and Barakat RR: Improved progression-free and overall survival in advanced ovarian cancer as a result of a change in surgical paradigm. Gynecol Oncol 114(1): 26-31, Engelen MJ, Kos HE, Willemse PH, Aalders JG, de Vries EG, Schaapveld M, Otter R and van der Zee AG: Surgery by consultant gynecologic oncologists improves survival in patients with ovarian carcinoma. Cancer 106(3): , Mourton SM, Temple LK, Abu-Rustum NR, Gemignani ML, Sonoda Y, Bochner BH, Barakat RR and Chi DS: Morbidity of rectosigmoid resection and primary anastomosis in patients undergoing primary cytoreductive surgery for advanced epithelial ovarian cancer. Gynecol Oncol 99(3): , Obermair A, Hagenauer S, Tamandl D, Clayton RD, Nicklin JL, Perrin LC, Ward BG and Crandon AJ: Safety and efficacy of low anterior en bloc resection as part of cytoreductive surgery for patients with ovarian cancer. Gynecol Oncol 83(1): , Peiretti M, Bristow RE, Zapardiel I, Gerardi M, Zanagnolo V, Biffi R, Landoni F, Bocciolone L, Aletti GD and Maggioni A: Rectosigmoid resection at the time of primary cytoreduction for advanced ovarian cancer. A multi-center analysis of surgical and oncological outcomes. Gynecol Oncol 126(2): , Aletti GD, Santillan A, Eisenhauer EL, Hu J, Aletti G, Podratz KC, Bristow RE, Chi DS and Cliby WA: A new frontier for quality of care in gynecologic oncology surgery: Multiinstitutional assessment of short-term outcomes for ovarian cancer using a risk-adjusted model. Gynecol Oncol 107(1): , Wright JD, Herzog TJ, Siddiq Z, Arend R, Neugut AI, Burke WM, Lewin SN, Ananth CV and Hershman DL: Failure to rescue as a source of variation in hospital mortality for ovarian cancer. Journal of clinical oncology 30(32): , Mahner S, Eulenburg C, Staehle A, Wegscheider K, Reuss A, Pujade-Lauraine E, Harter P, Ray-Coquard I, Pfisterer J and du Bois A: Prognostic impact of the time interval between surgery and chemotherapy in advanced ovarian cancer: Analysis of prospective randomised phase III trials. European Journal of Cancer 49(1): , Ladfors MB, Lofgren ME, Gabriel B and Olsson JH: Patient accept questionnaires integrated in clinical routine: a study by the Swedish National Register for Gynecological Surgery. Acta Obstet Gynecol Scand 81(5): ,
Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ovarialcancer Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientfall 62 år Tidigare frisk 2-para Appendektomerad Hypertoni 4 månader
Tumörregistret Årsrapport 2017
Tumörregistret Årsrapport 2017 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN MARS 2018 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Christer Borgfeldt, registeransvarig för tumörregistret, Universitetssjukhuset i Lund Figurer
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?
Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler (presenterad av Dr. P. Kölhede) Med.Dr. överläkare Sektionschef gynekologisk tumörkirurgi kvinnosjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Tumörregistret. Å rsrapport fo r operationer utfo rda a r 2018
Å rsrapport fo r operationer utfo rda a r 2018 Tumörregistret Författare: Christer Borgfeldt registeransvarig för tumörregistret, Skånes universitetssjukhus i Lund Figurer och dataanalys: Gabriel Granåsen
Tumörregistret Årsrapport 2016
Tumörregistret Årsrapport 2016 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN APRIL 2017 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Christer Borgfeldt, registeransvarig för tumörregistret, Universitetssjukhuset i Lund Figurer
Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM GYNEKOLOGISK KIRURGI Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31 Christer Borgfeldt Docent, överläkare och delregisteransvarig för tumörregistret
Utvecklingsplan ovarialcancer i norra regionen
Bakgrund till området: Utvecklingsplan ovarialcancer i norra regionen Ovarialcancer eller äggstockscancer, är elakartade tumörer som utgår från äggstockarna. Sjukdomen drabbar cirka 800 kvinnor varje år.
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Fakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp
Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp Elisabeth Åvall Lundqvist, överläkare, professor, ordf SweGCG Onkologiska kliniken, Institutionen för klinisk
Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling
Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska
LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna
LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi
Äldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden
Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin
Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser (LNM) hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie.
Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser () hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie. Stålberg K, Falconer H, Bjurberg M, Borgfeldt C, Dahm-Kähler P, Holmberg E, Kjølhede
Diana Zach
Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:
Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling
Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning
Kejsarsnitt och mödrakomplikationer
Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Susanne Hesselman 1,2,3, Ulf Högberg 1, Maria Jonsson 1, Eva Britt Råssjö 1,3, Erica Schytt 3 1 Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet, 2 Kvinnokliniken,
SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret. Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro
SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro 1 2 3 4 5 Standardiserat Vårdförlopp http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01
Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...
Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet
Epitelial ovarialcancer Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet Disposition 1 Epitelial ovarialcancer subtyper 2 Prognostiska faktorer 3 Icke- kirurgisk primärbehandling 4 Recidiv
Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer
Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................
Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?
Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? Lovisa Strömmer Överläkare, docent Akut Trauma och Kirurgi sektionen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Damage Control Kirurgi- -har något ändrats? NEJ
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset
Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset VECKAN 2017 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Kan man förebygga ovarialcancer?
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Välkomna till Tumör-arg 5 oktober 2012
Välkomna till Tumör-arg 5 oktober 2012 Subspecialistrevidering med certifiering Godkänd av SFOG aug 2012 Denna utbildningsplan (inklusive certifieringsförfarande) gäller from 2011-10-01. Den som tidigare
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Ovarialcancer Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Ovarialcancer Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Pernilla Dahm Kähler och Marie Swahn mars 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Epitelial ovarialcancer: U-CAN-databasens generaliserbarhet samt prognos för neoadjuvant behandlade patienter i Uppsala
1 Epitelial ovarialcancer: U-CAN-databasens generaliserbarhet samt prognos för neoadjuvant behandlade patienter i Uppsala - Retrospektiv registerstudie i Region Uppsala Författare: Lovisa Alarik Handledare:
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Tumörregistret Återrapport Operationsdatum t.o.m
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM GYNEKOLOGISK KIRURGI Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2012-01-01 t.o.m 2013-12-31 Christer Borgfeldt Docent, överläkare och delregisteransvarig för tumörregistret
Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016
Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.
Tumörregistret Återrapport 2012 Operationsdatum t o m
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM GYNEKOLOGISK KIRURGI Tumörregistret Återrapport 2012 Operationsdatum t o m 2012-12-31 Christer Borgfeldt Docent, överläkare och delregisteransvarig för tumörregistret
Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat
Inkontinens efter hysterektomi
Inkontinens efter hysterektomi Bakgrund I Sverige genomförs årligen cirka 6000 tusen hysterektomier, det vill säga en operation där hela eller näst intill hela livmodern opereras bort. Operationen kan
ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012
ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012 Sammanställning av adnexoperationer inrapporterade under år 2011 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexskirurgi Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexsregistret
Registerbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Gynekologisk cancer. Validering av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren. Diagnosår: 2011 och 2013
Gynekologisk cancer av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren Diagnosår: 2011 och 2013 Beställningsadress alt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset SE-413 45 GÖTEBORG
ovarialcancer EFTERLÄNGTADE 32 onkologi i sverige nr 6 17
EFTERLÄNGTADE 32 onkologi i sverige nr 6 17 FRAMSTEG I BEHANDLINGEN AV OVARIALCANCER De senaste åtta åren har flera forskningsframsteg bidragit till att rita om kartan för behandling vid primärtumörer
Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999
Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Vilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?
Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig
Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg
Validering av kvalitetsregistret Per Rosenberg Från hemmabygge till professionell produkt men kan man lita på registerdata? SFOG Per Rosenberg Validering: Att bestämma hur stor andel av en, eller flera
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Gastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
ovarialcancer EFTERLÄNGTADE 32 onkologi i sverige nr 6 17
EFTERLÄNGTADE 32 onkologi i sverige nr 6 17 FRAMSTEG I BEHANDLINGEN AV OVARIALCANCER De senaste åtta åren har flera forskningsframsteg bidragit till att rita om kartan för behandling vid primärtumörer
ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING
ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING GLOBAL DATABAS Initialt: Europeiska centra Nu: Snabb utvidgning: Europa / USA /Canada Samma protokoll och data bas, samma definitioner (50%
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling
Pressmeddelande Stockholm den 28 januari, 2013 Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Den så
Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Cystektomiregistret Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda
Pankreas- och Periampullär cancer, kurativt syftande kirurgisk behandling specifikt LAPC
2016-05-26 SVN 2016-10 Gunilla Gunnarsson, ordf RCC i samverkan Sveriges kommuner och landsting Avd för vård och omsorg 118 82 Stockholm Sydöstra sjukvårdsregionens remissvar avseende nationell och regional
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Nya biomarkörer för diagnostik av tidig ovarialcancer; studier på cystvätskor och blod
Nya biomarkörer för diagnostik av tidig ovarialcancer; studier på cystvätskor och blod Karin Sundfeldt Docent Kvinnokliniken Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Ovarialcystor/cancer Diagnostik
Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013
Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexregistret REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG RAPPORTEN
Cancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Da Vinci kirurgisystem
Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla
Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer
Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande
Tarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Individualiserad behandling vid ovarialcancer kan bli möjlig
Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DLUF Individualiserad behandling vid ovarialcancer kan bli möjlig Flera forskningsgenombrott öppnar nu för individualiserad behandling vid epitelial ovarialcancer.
Regional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 141006 Avastin (bevacizumab) för behandling av avancerad ovarialcancer i kombination med kemoterapi vid primärbehandling och återfall. Ärendets
Återrapport från Gynop-registret
Tumörregistret Återrapport från Gynop-registret Rapport september 2012 Operationsdatum t.om. 2011-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
GTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer
Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer Rune Sjödahl, Carin Carlsson, Urban Jürgensen, J Marina Mellberg, Elin Canslätt, Valborg Helmersson, Sophia Lundström GTT Instrument för f r att identifiera
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Äggstockscancer. Regional tillämpning för södra sjukvårdsregionen av nationellt vårdprogram. Version: Version 2.0
Äggstockscancer Regional tillämpning för södra sjukvårdsregionen av nationellt vårdprogram Version: 2018-01-08 Version 2.0 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-23 Version 1.0 2018-01-08
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Gynekologisk Cancer : Corpus
Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)
Årsrapport Hysteroskopi 2015
Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College
Adnexregistret Årsrapport 2016
Adnexregistret Årsrapport 2016 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN APRIL 2017 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Mathias Pålsson, registeransvarig för adnexregistret, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Livmoderkroppscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderkroppscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Janusz Marcickiewicz Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Pancreascancer -onkologisk behandling
Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom
Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer
Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Innehåll STYRGRUPP... 5 TÄCKNINGSGRAD... 6 VÄNTETID
Missfall och misstänkt X
Missfall och misstänkt X Helena Kopp Kallner Specialist Obst/Gyn Danderyds Sjukhus Misstänkt X Delas upp i: Definitivt X PUL=pregnancy of unknown location Vid s-hcg över 1000 bör man kunna se något intrauterint
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken