Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga utbildningsnämnden BESLUT Bilaga 5, NUN TEKNAT 2013/64 Rapporteringsvägar och rutiner för verksamheten och kvalitetsarbetet inom NUN och dess underorgan Kvalitetsarbetet inom NUN bör baseras på god kommunikation med lärare, studenter och studentrepresentanter i olika organ, med institutioner och fakultetsledning, och med det omgivande samhället. En viktig del i kvalitetsarbetet är kursvärderingar och kursrapporter, i vilka både studenters och lärares synpunkter och reflexioner ska sammanfattas. Även programutveckling (programmål, undervisningsplaner, programmatriser) och yrkeslivsanknytning utgör viktiga delar i kvalitetsarbetet. 1. NUN och dess ordförande N N, som ordförande i NUN, ansvarar för att a) årligen lämna en verksamhets- och kvalitetsrapport till fakultetsnämnden där en sammanfattning av NUNs kvalitetsarbete och genomförda åtgärder av vikt under det föregående läsåret redovisas. b) förmedla synpunkter, kommentarer och beslut från fakultetsnämnden till NUN och dess ledamöter som blivit ett resultat av underorganens kvalitetsarbete. 2. Samordningskommittéerna och deras ordföranden Ordföranden i samordningskommittéerna KGB, MDF och Master ansvarar för att a) årligen lämna till NUN en sammanställning av de verksamhets- och kvalitetsrapporter (se avsnitt 5.4) som behandlats i respektive samordningskommitté. b) löpande och speciellt vid situationer som bedöms vara av särskild vikt rapportera till NUN om det pågående kvalitetsarbetet inom respektive samordningskommittée och dess underorgan. c) förmedla synpunkter, kommentarer och beslut från NUN till ordföranden i respektive programråd som blivit ett resultat av underorganens kvalitetsarbete. 3. Programmens kvalitetsarbete 3.1. Kursvärderingar och kursrapporter Kursansvarig institution ansvarar för att kursvärderingar enlig Rektors och fakultetens riktlinjer (se Fakultetens riktlinjer för kursvärderingar) genomförs. Institutionen har även ansvar för framtagandet av den sammanfattande kursrapporten som är ett mycket

11 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga utbildningsnämnden BESLUT Bilaga 5, NUN TEKNAT 2013/64 viktigt inslag. Notera att enligt Rektors beslut är kursrapporten ett centralt beslutsunderlag vid utveckling och förändring av kurser Kursrapportsammanställningar Kandidatprogram och fristående kurser på grundnivå samt basåret Programansvariga för kandidatprogrammen respektive för basåret ansvarar, med stöd av programråden, för att a) löpande samla in och analysera kursrapporter för de i respektive kandidatprogram ingående kurserna samt för fristående kurser på grundnivå inom programmets ämne, och för basåret, för kurser inom basåret. Det noteras särskilt att programrådet för kandidatprogrammet i geovetenskap ansvarar för de kurser som genomförs i UCSD regi. b) göra en kursrapportsammanställning (se avsnitt 5.3) och rapportera denna till respektive samordningskommitté, MDF eller KGB. c) löpande diskutera programrådets synpunkter på genomförda kurser med den kursansvariga institutionen. Masterprogram och fristående kurser på avancerad nivå Kursansvarig institution, förslagsvis genom respektive programansvarig med stöd av masterprogramråd, ansvarar för att a) löpande samla in och analysera kursrapporter för de i programmet ingående kurserna samt för fristående kurser på avancerad nivå inom ämnet b) göra en kursrapportsammanställning (se avsnitt 5.3) och rapportera denna till samordningskommittén Master c) löpande, i de fall ett programråd existerar, diskutera programrådets synpunkter på genomförda kurser med moderinstitutionen. Det är viktigt att programråden (eller den programansvarige för ett masterprogram då ett programråd ej inrättats) har, i de fall de önskar, tillgång till originalhandlingar, dvs. fullständiga kursvärderingar med samtliga fritextsvar från studenterna. Kursrapportsammanställningarna ska lämnas till samordningskommittéerna terminsvis eller årligen, enligt beslut i respektive kommitté. Om sammanställningarna lämnas terminsvis kan sammanställning av höstens kurser normalt lämnas i maj och sammanställningen av vårens kurser ingår, tillsammans med den tidigare sammanställningen av höstens kurser, i den årliga Verksamhets- och kvalitetsrapporten (se Avsnitt 4 och5) som fr o m ht 2013 lämnas i november Programutveckling och kvalitetsrapport Programrådens kvalitetsarbete med de enskilda kurserna utgör en grund för utveckling och förändring av resp. kandidat- och masterprogram och det sammanställda materialet utgör således viktiga arbetsdokument nödvändiga vid den årliga översynen

12 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga utbildningsnämnden BESLUT Bilaga 5, NUN TEKNAT 2013/64 av kandidat- och masterprogrammens utbildnings- och studieplaner, och som underlag till en årlig Verksamhets- och kvalitetsrapport. Kursrapporterna och programrådens löpande kvalitetsarbete är även viktiga beslutsunderlag vid revision och utvecklandet av nya kursplaner. Andra underlag för kvalitetsarbetet och kvalitetsrapporten utgörs av programanalys, t ex i form av en programmatris utgående från examensmål och lokala mål, arbetet med yrkeslivsanknytning i utbildningen, pedagogiskt utvecklingsarbete, genomströmning och retention, eller lärarbemanning. Observera att det står respektive programråd fritt att själva utforma en kvalitetsrapport som de finner som mest lämplig för sitt eget kvalitetsarbete. Det rekommenderas att den programansvarige genom sitt uppdrag som ledamot i samordningskommitté säkerställer att innehållet och utformandet av kvalitetsrapporterna håller en hög och relevant klass. Om inget programråd har inrättats för ett masterprogram ansvarar kursansvarig institution genom den programansvariga för att kvalitetsarbetet genomförs och samordnas med utvecklingsarbetet med kurs- och utbildningsplaner, och att en kvalitetsrapport sammanställs. 4. Programmens årliga Verksamhets- och kvalitetsrapport till samordningskommittéerna Programråden genom deras programansvariga, ansvarar för att årligen (fr o m ht 2013 i november månad) lämna en Verksamhets- och kvalitetsrapport (se avsnitt 5.4), inklusive användning av medel programmet till förfogande och eventuellt riskanalys, till respektive samordningskommitté. I kvalitetsrapporten bör verksamheten och kvalitetsarbetet tas upp läsårsvis (dvs för föregående höst- och vårtermin) och inte per kalenderår. Påminnelse om när rapporten ska lämnas in och mer detaljerade anvisningar/önskemål om vad den årliga Verksamhets- och kvalitetsrapporten bör innehålla lämnas till programansvariga i god tid (minst fyra veckor) före inlämningsdatum.

13 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga utbildningsnämnden BESLUT Bilaga 5, NUN TEKNAT 2013/64 5. Sammanställning 1) Kursvärdering. Skall normalt ske skriftligt för varje enskild kurs. Insamlat underlag skall sparas och finnas tillgängligt för granskning av ledamöterna i det programråd kursen tillhör. En sammanställning av kursvärderings-resultatet utgör studenternas synpunkter. Ansvar: institutionerna 2) Kursrapport. Kursrapporten skall innehålla både studenternas och lärares synpunkter på kursen, svarsfrekvens, sammanfattande sifferbetyg och uppgift om antal godkända/underkända vid tentamenstillfället. Kursrapporterna behandlas i det programråd kursen tillhör. Ansvar: institutionerna 3) Kursrapportsammanställning. Skrivs av programansvarig efter varje termin och sänds till ordförande för den samordningskommitté programmet tillhör. Sammanställningen skall som ett minimum innehålla en förteckning över de kurser som utvärderats, grunddata från respektive kursrapport samt en kort sammanfattning av programrådets synpunkter/kommentarer på de granskade kurserna. Till kursrapportsammanställningen kan bifogas enskilda kursrapporter om det är av värde för fortsatt behandling av informationen. Sammanställningen behandlas i den samordningskommitté programmet tillhör. Ansvar: programansvarig/programråd 4) Verksamhets- och kvalitetsrapport. Skrivs årligen av programansvarig och lämnas till ordförande i den samordningskommitté som programmet tillhör. Skall normalt innehålla kursrapportsammanställningar för det föregående läsåret programanalys t. ex. i form av en programmatris arbete med yrkeslivsanknytning pedagogiskt utvecklingsarbete genomströmning och retentionsarbete redovisning av användning av programmets medel till förfogande uppdatering av riskanalys Rapporten behandlas i respektive samordningskommitté. 5) Ordförande i respektive samordningskommitté sammanfattar årligen Verksamhets- och kvalitetsrapporterna inom sitt samordningsområde och sänder sammanfattningen till N. Verksamhets- och kvalitetsrapporterna behandlas i NUN. 6) N sammanfattar rapporterna från respektive ordförande för samordningskommittéerna till en NUN-övergripande rapport som sänds till fakultetsnämnden.

14 BIlaga 6, NUN Naturvetenskapliga utbildningsnämnden Verksamhets- och kvalitetsrapport för NUN 2012 Ulla Tengblad Telefon: Epost: Allmänt Under år 2012 har Naturvetenskapliga utbildningsnämnden haft sex sammanträden. Löpande ärenden har varit fastställande av nya studieplaner, kursplaner och examinatorer samt ändringar i utbildningsplaner, studieplaner och programövergripande kursplaner. Under nämndmötena har också regelbundet lämnats rapporter från samordningskommittéerna för de naturvetenskapliga kandidat- och masterprogrammen, samt från TUR och UTN. Vice ordförande i NUN under 2012 har varit Roland Bol. Ordförande i NUN har deltagit i samordningskommittéerna för kandidat- och masterprogrammen, i ämneskoordinatormötena, samt i möten med utbildningsledningen (U, N, T, F, utbildningsledare och repr. för TUR och studenter), och i seminarier och möten anordnade av TUR. Ordföranden sitter även bl.a. i Programkommittén för lärarutbildningar och i styrgruppen för Studentserviceprojektet och har deltagit i en styrgrupp med utbildningsledningen inför HSV-utvärderingen. Under 2011 infördes nya rutiner för kvalitetsarbetet inom NUN. Enligt dessa ska de programansvariga rapportera om sin verksamhet och sitt kvalitetsarbete till samordningskommittéerna, som gör en sammanställning och rapporterar till NUN. Föreliggande verksamhets- och kvalitetsrapport till Fakultetsnämnden är en sammanfattning av de uppgifter kring verksamhet, kvalitet och riskanalys som inkommit. Under år 2012 har samtliga programansvariga, utom för geovetenskap, varit engagerade i arbetet med Högskoleverkets utvärdering av utbildningarna. En del reflexioner som framkommit under arbetet har tagits med i rapporten.

15 BIlaga 6, NUN A. Kandidatprogrammen i matematik, datavetenskap och fysik (MDF) samt kemi, geovetenskap och biologi (KGB) Sammanfattning Den utveckling av kandidatprogrammen som initierades de senaste åren fortgår. Flera program har således minskat på samläsningen för att förtydliga sin egen karaktär och sitt huvudämne. Kurserna inom programmen fungerar i de flesta fall bra. På de flesta kursutvärderingar är dock svarsfrekvensen endast 25-50%, och inläggning av kursrapporter i den gemensamma gruppytan sker i många fall inte. Programmens retention och genomströmning är i vissa fall låg, i andra god. I många program genomförs viktig retentions- och inspirationsverksamhet. A1. Verksamhet under 2012 Antal registrerade studenter Kandidatprogram Antagna ht 11 Antagna ht 12 Ma Datavet Fysik Geovet Biologi Kandidatprogrammen i matematik och fysik antar alla behöriga sökande. Inom datavetenskap har antalet sökande ökat markant ht12 med 112 förstahandssökande av vilka76 antogs. Programmen i geovetenskap och biologi tar emot en betydande andel studenter (30 40%) från samhällsvetar-ingången. En enhetlig rutin (helst med stöd i GLIS eller Uppdok) för att mäta och redovisa retention och genomströmning skulle underlätta för att jämföra programmen och årskurserna. Ett förslag är att varje termin mäta a) antalet aktiva inom programmet och b) antalet med ett visst antal poäng (baserad på krav för uppflyttning). Programstruktur och studieplaner De förändringar av kandidatprogrammen som startade efter Bolognaomställningen och fakultetens modulsystem fortsätter. Ett resultat är att samläsningen med andra program i många fall minskar. Matematik: Bl a har egna varianter av kurserna Envariabelanalys och Flervariabelanalys utvecklats. I Datavetenskap har man inlett arbete med att få in en röd tråd av skrivträning inom programmet: Det första året enligt den nya

16 BIlaga 6, NUN studieplanen i Fysik har genomförts under läsåret 11/12, och studenterna i åk 1 samläser inte längre med andra program. Radikala förändringar i programstrukturen i Geovetenskap genomfördes Kommunikationsträning: Nystarten av kommunikationsträningen (DiaNa) med nya koordinatorer och samarbete mellan Biologi, Geovetenskap och Kemi har fallit väl ut. Medel programmen till förfogande Exempel på användning av medlen till förfogande är kvällskurs i fysikfilosofi (Fysik), Q+- och PR-amanuenser (DV), en alumnundersökning med 52 % svarsfrekvens (Kemi), samt informationsmöten, kommunikationsträning, studiebesök och marknadsföring. Inom Geovetenskap: har programmedel även använts för upprustning av kursutrymmen. Studentevenemang som stöds av programmedel är programstartskommitté, forsränning, examensceremoni och naturvetarbal. Några institutioner stödjer sina respektive program med ytterligare institutionsmedel. A2. Kursrapporter Med några få undantag får kurserna goda omdömen och fungerar väl eller mycket väl. I många fall saknas kursrapporter på den gemensamma gruppytan, och svarsfrekvensen är låg, sällan över 50%. För många kurser fungerar samtal med studenter vid lunchmöten eller regelbundna kursombudsmöten (fysik, biologi, geovetenskap) som viktiga komplement till skriftliga utvärderingar. Trots låg svarsfrekvens bör dock kursrapporter skrivas. Lärarens kommentarer och utvecklingsförslag, samt statistik över kursens genomströmning, är minst lika viktiga kvalitetsindikatorer som studenternas åsikter. A3. Programmens kvalitetsarbete Arbetet med HSVs utvärdering; slutsatser och reflexioner Inom flera program har genomgång av examensarbeten resulterat i nya rutiner; för Kemi har gemensamma riktlinjer för examensarbete C upprättats med en ny modell för examination. En ny tydlig praxis för examination av examensarbetena har även införts i DV och Matematik. Inslag av muntlig framställning borde framgå tydligare i kursplaner (Matematik). Ett resultat av förarbetet inom DV inför utvärderingen är en röd tråd i skrivträningen inom programmet. Inom Fysik: vill man sätta högre krav på labbrapporter och öka inslag av muntlig examination.

17 BIlaga 6, NUN Kemi: Samtliga programmets kurser gicks igenom vad gäller programmål, innehåll och examinationsmål. Ett resultat är att kursplanerna på programmet behöver revideras. Yrkeslivsanknytning Inom DV-programmet har ett stort antal olika verksamheter för kontakter med näringslivet genomförts med aktiv medverkan av studenter, alumner och amanuenser. Kandidatprogrammet i geovetenskap arbetar för att erbjuda mer programriktad yrkeslivsanknytning genom en kartläggning av studiebesök eller konferenser. Inhyrda lärare från industrin har bidragit till att externa projekt ökat, bl. a laborativ undervisning. Övrigt kvalitets-, utvecklings- och kontaktarbete Bland de informations- och lunchmöten som anordnades för studenterna under 2012 kan särskilt nämnas nio forskarluncher som anordnades för alla fysikkandidat- och masterstudenter. med cirka 10 representanter från någon av institutionens forskningsavdelningar, med målet att öka anknytningen mellan forskning och utbildning. Programansvarig för DV-programmet har tagit initiativ till att Uppsala universitet genom IT-institutionen blivit medlemmar i föreningen ITC-Uppsala ett nätverk för lokala IT-företag. IT-företagen i Uppsala rekryterar normalt sin arbetskraft från Stockholm. Uppsalastudenter som tar examen har å andra sidan tvingats söka arbete i Stockholm en logistisk paradox. En större upprustning av studentrelaterade lokaler och utrustning gjordes under 2011 och 2012 inom Geovetenskap, bl a ett nytt integrerat kurslaboratorium. Stora framsteg inom området utbytesstudier gjordes under 2012 inom Geovetenskap, som ett resultat av en långsiktig satsning inom området, t.ex. genom informationstillfällen och en särskild person anställd för att stimulera internationalisering. En inventering och förnyelse av avtal har gjorts. Numera har institutionen MSF (Minor Field Studies) stipendier direkt knutna till sig, vilket innebär utmärkta möjligheter för studenter inom geovetenskap. Risker för underbemanning Programansvarig för Kemi betonar risk för utbildningen inför kommande pensionsavgångar. Även inom Geovetenskap råder underbemanning inom vissa områden.

18 BIlaga 6, NUN B. De naturvetenskapliga masterprogrammen Sammanfattning Antagningssiffror på de flesta masterprogram har återhämtat sig något det senaste året efter den kraftiga nedgång som skedd efter införandet av studieavgifter Antalet betalande studenter är dock fortsatt lågt och ökningen härrör huvudsakligen från svenska och europeiska studenter. Rekryteringsinsatser för att locka både svenska och europiska studenter görs eller planeras på många program. Olika studentaktiviteter för att främja gemenskapen bland studenterna genomförs på alla masterprogrammen. Mottagningmöten/vecka, exkursioner, och informations-kvällar framhålls av flera program som viktiga verksamheter. B1. Verksamhet under 2012 Antal registrerade studenter Antalet förstahandssökande för Datavetenskap har minskat något från till Den andra siffran gäller inriktningen Svensk-kinesisk master i datavetenskap. (Siffrorna kan jämföras med 2010 då man hade sökande i första hand.) Mycket få svenska studenter väljer att läsa masterprogrammet i datavetenskap och rekryteringsinsatser bör göras för att locka fler studenter från exempelvis andra lärosäten att läsa i vid Uppsala universitet. För Kemi och Tillämpad beräkningsvetenskap har antalet studenter återhämtat sig något jämfört med den kraftiga nedgången 2011 pga. införandet av studieavgifter, men antalet är fortsatt lågt. Även masterprogrammet i Fysik har utvecklats på ett gynnsamt sätt sedan 2010 och drygt 30 studenter antas. För Geovetenskaper är det totala studentantalet ungefär konstant, 22 (21) för 2012 (2011). Av de studenter som började på programmet 2012 är ungefär hälften svenska studenter som har läst geovetenskap vid UU på kandidatnivå. Höstterminen 2012 började ca 55 studenter på masterprogrammet i Hållbar utveckling. (varav 10 är betalstudenter och 20 är svenska), och 21 studenter på Tillämpad bioteknik (sju betalstudenter och nio svenska). Rekryteringsaktiviteter Omfattande marknadsföringsinsatser har genomförts i många program, med framställande av foldrar och posters/affischer på engelska och svenska, informationsmöten bl. a för journalister från Brasilien, Kina och Indien (Tillämpad bioteknik) - och studentambassadörer har besökt sitt hemuniversitet i Tyskland (Geovetenskaper och Hållbar utveckling), Tyskland, Brasilien, Venezuela och Pakistan (Datavetenskap) samt Ukraina och Indien (Tillämpad bioteknik).

19 BIlaga 6, NUN Programstrukur och studieplaner Allmänt På många program har man individuella studieplaner och startkurser eller obligatoriska introduktionskurser som kompletterar de olika förkunskaperna från kandidatexamen till en jämn nivå. Det finns två inriktningar på programmet i Datavetenskap, huvud-inriktningen och den svensk-kinesiska inriktningen som innebär att studenterna läser ett år i Uppsala och terminerna 3 och 4 vid School of Software Engineering, Tongji University, Shanghai. Alla kurser på masterprogrammet förutom den introducerande kursen samläses med andra program eller kan läsas som fristående kurser. I Fysik har en ny profil, Materialteori, skapats, som kan väljas fr o m ht 13. Inom Kemi har en ny studieplan antagits som förstärker samläsningen mellan inriktningar. Medel programmen till förfogande Programmens medel till förfogande har använts till förplägnad i samband med möten, luncher och välkomstvecka, ersättning till studenter och andra arvoden, samt till marknadsförings- och rekryteringsinsatserna. Vissa program har ett överskott av medel. B2. Kursrapporter Genomförande och svarsfrekvens på kursvärderingar skiljer sig mycket åt mellan programmen. De utvärderade kurserna får dock, med några undantag, goda eller mycket goda omdömen för samtliga program. På de flesta kurser inom Biologi är svarsfrekvensen klart över 50 % med ett allmänt omdöme som ligger över 4 på alla kurser. Även inom Geovetenskaper och Tillämpad bioteknik är svarsfrekvens, antalet utvärderade kurser och omdömen generellt goda. Inom Tillämpad beräkningsvetenskap utvärderas alla kurser med överlag mycket bra omdömen. Utvärdering av examensarbeten och av hela programmet har genomförts inom Biologi. Resultatet antyder att studenterna uppfattar att programmet har god progression i olika färdigheter och förmågor. Svarsfrekvensen och antalet kursrapporter på den gemensamma gruppytan är mycket lågt för Datavetenskap, Fysik, Hållbar utveckling, och Kemi. Flera program arbetar för att skärpa rutinerna. De allmänna omdömena om de utvärderade kurserna är dock höga.

20 BIlaga 6, NUN B3. Programmens kvalitetsarbete Arbetet med HSV:s utvärdering; slutsatser och reflexioner Biologi och Tillämpad bioteknik Programanalyser genomfördes med sammanställning av målmatris kring hur kursmålen ger stöd för att examensmålen uppfylls. Kursplanerna reviderades i samarbete med kursledarna. Vi var mycket nöjda med återkopplingen från Kvalitet och utvärdering. Däremot anser vi att det inom fakulteten lades ner för mycket arbete på seminarier, KURT-enkät och studentenkäten. Datavetenskap I HSV-självärderingen kan man utläsa att utbildningen uppfyller examensmålen. Projekt DV 30 hp är en viktig kurs eftersom studenterna i den lär sig att arbeta kritiskt, självständigt och kreativt kan identifiera och formulera frågeställningar. Studentgrupperna är dessutom heterogena och internationella vilket kräver ett samarbete över kulturella och språkliga gränser. Geovetenskaper HSV-- kvalitetsutvärderingen gjordes 2011/2012 inom geovetenskap. Resultatet visar att Masterprogrammet i geovetenskap bedömdes har hög kvalitet. Studenterna i geovetenskap visar utmärkt bred och djup kunskap i allmänhet, samt djup insikt i forskning och metodkunskap. Muntlig och skriftlig presentation värderas också mycket högt. Men HSV-- kvalitetsutvärderingen visar svagheter som behöver förbättringar. Det viktigaste är att studenterna lär sig att själva formulera vetenskapligt problem, planera och göra projekten självständigt. Hållbar utveckling Arbetet med självärderingen har visat att vi bör fokusera på studenternas kommunikationsträning som de behöver mer av innan examensarbetet börjar. Kemi Programansvarigs bedömning är att en av styrkorna med programmet, förutom det kunskapsmässiga djup och den laborativa självständighet studenterna erhåller, är den kommunikationsträning, i vid mening, som förekommer inom de flesta inriktningar. Tillämpad beräkningsvetenskap Kursen Projekt i beräkningsvetenskap har en mycket central roll för uppfyllelsen av många av högskolemålen. Denna kurs har inte räknats som kärnkurs inom programmet men kommer nu att tas upp som det. Yrkeslivsanknytning För masterprogrammen gäller allmänt att forskning är en självklar arbetsmarknad och ett stort antal studenter vill fortsätta med forskarutbildning. För en arbetsmarknad utanför akademin kan man dela upp utbildningarnas relevans i olika delområden.

21 BIlaga 6, NUN Generella färdigheter. Ett vetenskapligt arbetssätt, presentationsteknik, att kommunicera skriftligt och muntligt. Tränas i högre eller mindre grad i samtliga program. 2. Specifika färdigheter: modern metodik. Som exempel kan nämnas kursprojekt med klassificering och märkning av kemikalier som är väsentligt inom både privata sektorn och offentlig förvaltning, samt träning med moderna instrument och programvara (Biologi), fältmätningar, GIS och geovetenskapliga analyser (Geovetenskap). 3. Gästföreläsare och studiebesök. Många kurser inom Geovetenskap har stark koppling till arbetslivet som ger användbara kompetenser, bl. a genom studiebesök och/eller gästlärare från industrin. 4. Externt arbete med laborationer/projekt/examensarbete utanför universitetet. Exempel är kursen Projekt DV (Datavetenskap) där företag är beställare, och kursen Projekt i beräkningsvetenskap, där man alltid försöker få in projekt utifrån med hög arbetsliv-sanknytning. 5. Karriärvägledning. Exempel: karriärvägledningsmöte med extern aktör (Biologi). Övrigt kvalitetsarbete och riskanalys Masterprogrammet i datavetenskap lider av en sned könsfördelning med en underrepresentation av kvinnor. För att stötta våra kvinnliga masterstudenter kommer dessa att bjudas in till ett nätverk som består av de kvinnliga forskarstudenterna på institutionen. Nätverket träffas en gång i månaden. I flera program riskerar kurser att få ställas in pga. för få studenter (bl. a riskerar Tillämpad bioteknik att förlora sin tillämpade profil). Här utgör stipendiesystemet och den katastrofala bostadssituationen riskfaktorer som begränsar möjligheterna att rekrytera nya studentgrupper. Ett reellt hot är även propåerna om att minska antalet utbytesavtal som inte är i balans ang. inkommande och utresande studenter.

22 Bilaga 12a, NUN MP003 Naturresurser; Steffi Burchardt, Magnus Hellqvist 1GV003 Bergarter och jordarter; Magnus Hellqvist, Karin Högdahl 1TV019 Projektarbete i miljö och vattenteknik; Roger Herbert, Conny Larsson 1TV009 Projektarbete i miljö och vattenteknik; Roger Herbert, Conny Larsson 1HY114 Statistiska metoder i hydrologin; Roger Herbert, Sven Halldin 1HY111 Hydrokemi; Roger Herbert, Sven Halldin 1TV962 Examensarbete i miljö och vattenteknik; Fritiof Fagerlund, Conny Larsson

23 Bilaga 12b, NUN Sheet1 UPPSALA UNIVERSITET Revidering- Förslag EXAMINATORER 2012/2013 FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Institution/motsv: Inst för kemi BMC Kursens namn och poäng Institutionens förslag till examinatorer Naturvetarprogrammet 1KE954 Biokemi NV3, 15 hp 1KE 977 Fysikalisk-organisk kemi NV1, 7.5 hp 1KE978 Fysikalisk-organisk kemi NV2, 7.5 hp 1KE948 Kromatografi o kapillärelektrofores NV1, 7.5 hp 1KE949 Masspektrometri NV1, 7.5 hp 1KE950 Oorganisk analytisk kemi MN1, 15 hp Examensarbete MN1, 15 hp; MN2, 15 hp; MN3, 30 hp Forskningspraktik NV1, 7.5 hp På nedlagda kurser M Widersten, H Danielson H Ottosson, O Matsson, H Ottosson, O Matsson P Sjöberg, M Andersson P Sjöberg, J Bergquist M Andersson, J Pettersson L Engman, A Gogoll, M Widersten, H Danielson M Andersson, J Pettersson L Engman, A Gogoll, M Widersten, H Danielson M Andersson, J Pettersson A Gogoll, O Matsson, G Johansson, M Widersten M Andersson, J Pettersson... Protokollsutdrag bifogas: JA/NEJ prefekt/studierektor... UPPSALA UNIVERSITET BESLUT Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Examinatorer utses enligt ovanstående förslag för tiden Page 1

24 Bilaga 12b, NUN Sheet1 UPPSALA UNIVERSITET Förslag EXAMINATORER 2012/2013 FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Institution/motsv: Inst för kemi BMC Kursens namn och poäng Institutionens förslag till examinatorer Civ ingenjörsprogrammen 1KB100 Analytisk miljökemi, 5 hp (W) 1KB103 An ke m mätv beh o kemometri, 10 hp (K) 1KB408 Biokemi I, 5 hp (K) 1KB412 Bioteknisk metodik, 10 hp (X) 1KB406 Bioorganisk kemi, 5 hp (X) 1KB355 Mjuka ytor o kolloidala system, 5 hp 1KB400 Organisk kemi 5 hp (X) 1KB410 Organisk kemi I, 10 hp (K) 1KB465 Organisk-kemisk spektroskopi, 7.5 hp (K(L)) 1KB451 Organisk syntes, 15 hp (K(L)) 1KB290 Examensarbete 30 hp (K) P Sjöberg, J Pettersson J Pettersson, M Andersson G Johansson, M Widersten G Johansson, M Widersten A Gogoll L Engman K Edwards, G Johansson A Gogoll, L Engman L Engman, H Grennberg L Engman, A Gogoll H Grennberg, L Engman L Engman, H Danielson, A Gogoll, G Johansson, M Andersson Kandidatprogrammet i kemi m fl 1KB105 Analytisk kemi I, 10 hp 1KB101 Analytisk kemi II, 15 hp 1KB402 Biokemi II, 15 hp 1KB408 Biokemi I, 5 hp 1KB007 Grundläggande kemi, 10 hp 1KB414 Industriell organisk kemi, 10 hp 1KB000 Kemiska principer I, 10 hp 1KB410 Organisk kemi I, 10 hp 1KB413 Organisk kemi II, 15 hp 1KB403 Proteiners struktur o funktion, 10 hp 1KB404 Proteiner o läkemedel, 5 hp 1KB010 Examensarbete C, 15 hp M Andersson, J Pettersson M Andersson, J Pettersson M Widersten, H Danielson G Johansson, M Widersten J Davidsson, O Matsson J Samec, A Gogoll J Davidsson, O Matsson L Engman, H Grennberg H Grennberg, O Matsson H Danielson, M Widersten H Danielson, G Johansson H Grennberg, J Davidsson... Protokollsutdrag bifogas: JA/NEJ prefekt/studierektor... UPPSALA UNIVERSITET BESLUT Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Examinatorer utses enligt ovanstående förslag för tiden Page 2

25 Bilaga 12b, NUN Sheet1 UPPSALA UNIVERSITET Förslag EXAMINATORER 2012/2013 FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Institution/motsv: Inst för kemi BMC Kursens namn och poäng Institutionens förslag till examinatorer Masterprogram i kemi m fl 1KB467 Aktuella trender, 5 hp 1KB157 Analytisk kemi profilkurs, 5 hp 1KB458 Biokemiska metoder I, 5 hp 1KB459 Biokemiska metoder II, 5 hp 1KB468 Biofysikalisk kemi, 10 hp 1KB466 Biosensorer, 5 hp 1KB463 Enzymologi o bioorganisk katalys, 15 hp 1KB453 Kemisk molekylär design, 10 hp 1KB455 Kemiska bibliotek o effektiv syntes, 15 hp 1KB464 Koordinations- o metallorganisk kemi, 15 hp 1KB155 Kriminalteknisk kemi, 15 hp 1KB454 Molekylär igenkänning i biol system, 15 hp 1KB457 Nanobioteknik, 10 hp (TB) 1KB460 NMR-spektroskopi, 5 hp 1KB461 Organisk-kemiska tekniker, 5 hp 1KB451 Organisk syntes, 15 hp 1KB153 Separation och masspektrometri, 15 hp 1KB154 Tillämp analys av komplexa prover, 15 hp Examensarbete E 30 hp + 45 hp Forskningspraktik 5 hp + 10 hp Öppen fördjupningskurs 5 hp + 10 hp Ångström, H Ottosson M Andersson, J Pettersson G Johansson, M Widersten G Johansson, M widersten G Johansson, M Widersten H Danielson, G Johansson M Widersten, H Danielson T Norberg, L Baltzer P Dinér, J Samec P Dinér, A Gogoll J Pettersson, M Andersson H Danielson, L Baltzer G Johansson, H Danielson A Gogoll, L Baltzer L Engman, A Gogoll H Grennberg, L Engman P Sjöberg, M Andersson J Pettersson, M Andersson J Davidsson, C Elvingson, M Widersten H Danielson, L Engman, A Gogoll, M Widersten, M Andersson, J Pettersson H Danielson, L Engman, A Gogoll, M Widersten, M Andersson, J Pettersson... Protokollsutdrag bifogas: JA/NEJ prefekt/studierektor... UPPSALA UNIVERSITET BESLUT Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Examinatorer utses enligt ovanstående förslag för tiden Page 3