Skriftlig kommunikation

Transkript

1 Skriftlig kommunikation - att skriva en övertygande ex.jobbsrapport på HE110X, HIX110X, HE111X, HI111X

2 KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Ida Pinho Adjunkt i kommunikation pinho@kth.se Centrum för akademiskt skrivande (CAS) Språk och kommunikation

3 Språkmoment på kurserna HE110X, HIX110X, HE111X, HI111X Föreläsning 26 mars kl Struktur och sammanhang, referatteknik, formalitetsnivå Gensvarsföreläsning 5 maj kl Handledning CAS 15 maj kl & 16 maj kl. 9-15

4 Dagens program Rapportmall Inledning skrivprocessen och kursmål Disposition, struktur och sammanhang - från kapitel till meningsnivå Referatteknik och författarperspektiv (kort) Språklig genreanpassning: formalitetsnivå, en jämförelse sv-eng Föreläsningen läggs in på kurswebben

5 För att få betyg P (godkänt) på KEX-rapporten av kandidatexamensarbetet skall rapporten enligt KTH:s riktlinjer - Tydligt visa hur den tekniska frågeställningen i projektet integreras med ert ämnesområde. - Visa på en hög kunskapsnivå och en god analytisk förmåga vad. - Visa på mycket god översikt över relevanta delar av Indekområdet (relevant litteratur beror på teknikprojektets bas) och en välutvecklad förmåga att redogöra för de viktigaste delarna inom ämnesområdet. ( ) - Resonemangen i rapporten skall vara tydliga och genomsyras av en genomtänkt röd tråd, samt visa på mycket god förmåga att använda den kunskap som erhållits under arbetets gång på ett självständigt sätt. ( )

6 Kandidatexamensarbetet i sitt sammanhang Ett urval språkliga aspekter: ( ) En grundläggande förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar ( ) Förmåga att presentera arbetet i en skriftlig teknisk rapport med krav på innehåll, struktur och språk ( ) Förmåga att diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument somligger till grund för dessa ( ) Förmåga att utföra muntlig presentation med krav på tidshållning och tydlighet i språk, framförande och illustrationer

7 Kompilera ditt eget korpus för teknikvetenskapligt skrivande Konkordansprogram software: Laurence Anthony s Website - AntConc Här laddar man hem programmet: Här är tutorials på nätet: Se Social > dokumentet: Corpus and AntConc instructions av Susanna Lyne: Data is or data are? Using a corpus as a complement to dictionaries and Google

8 Ex. på konkordans: Data is or are? Språkbanken för allmänt korpus på svenska

9 Goda exempel på rapporter sv/eng DiVA KTHB Informationssökning Svenska eller engelska? Vad väljer du? Samma tradition för vetenskapligt skrivande Välj ditt starkaste språk!

10 En rapport, en röst Gemensamt ansvar för delar och helhet hur? Ett mål: alla ska bli skickliga skribenter En författarröst ur läsarens perspektiv hur? 1. Tillsammans + var och en + tillsammans igen 2. Alla skriver tillsammans t.ex. Google docs Tätt samarbete ger fördjupad kunskap

11 Skrivprocessen en iterativ arbets- och problemlösnings-process: Var är ni nu? Analys av uppgiften Bearbetning Material & urval Formulering Struktur, planering

12 Principer och förväntningar på en rapport/vetenskaplig text Läses oftast selektivt Har formaliserad struktur Språk och stil ska lyfta fram innehållet Ska tala för sig själv > Förväntningar: Vem är läsaren?

13 Tankeskrivande Skriva för att tänka Presentationsskrivande Skriva fackspråkligt Studera: Loggar Noteringar Dagbok E-post Skrivande Redovisa: Rapporter Artiklar Föredrag Process Produkt 13

14 Dagens program Inledning skrivprocessen och kursmål Disposition, struktur och sammanhang - från kapitel till meningsnivå Referatteknik och författarperspektiv (kort) Språklig genreanpassning: formalitetsnivå, en jämförelse sv-eng Föreläsningen läggs in på kurswebben

15 Testa dig på textens disposition! Diskutera med grannen: 1. Vilka kapitel består en rapport av? 2. Vilken funktion har varje kapitel i en vetenskaplig rapport, t.ex. en KEXrapport?

16 Checklista för skribenter och läsarrespons 1. Organisation i helhet, avsnitt, stycken, meningar God vetenskaplig stil Innehållet är systematiskt samlat enligt principen från det generella till det specifika. Styckena inleds med en kärnmening som presenterar styckets tema. Vanliga brister Innehållet är inte systematiskt presenterat. Oklar styckeindelning. Oklart samband mellan styckena. Kärnmening saknas. 16

17 Sammanfattning/abstract Innehållsförteckning Inledning skrivs sist sammanhang bakgrund 1:?+syfte allmänt specifikt Prototyprapportens huvuddelar Metod, utförande Resultat 2: 3: Diskussion Referenser, bilagor tolkningar felkällor slutsatser, rek. specifikt allmänt 17

18 En rapports disposition I M R o D Inledning / bakgrund - vetenskapligt sammanhang motivering av problemet Metod och material - replikerbarhet Resultat och Diskussion - tolka och pröva sanningshalten i resultaten, jämföra med tidigare forskning, förklara, dra slutsats 18

19 Skrivandets pentagon 1. Vad frågar du? PROBLEMFORMULERING 3.3 Hur utförde du studien? 2. Varför frågar du? SYFTE 3: METOD 3.2 Vilka verktyg använder du för att ställa dina frågor? 3.1 Till vilket material ställer du dina frågor? (från Rienecker & Stray Jørgensen: Att skriva en bra uppsats, Liber, 2008)

20 Nästa steg i skrivprocessen Kapitlen -Fördjupad bakgrund -Teori parallellt med - Resultat nästa slide 20

21 Nästa steg i skrivprocessen Resultat Spekulera: hypoteser och prediktioner om resultaten Varför? -Underlättar ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt till de verkliga resultaten: - Är resultaten förväntade eller förvånande? - Ger referensram och perspektiv för tolkningar och jämförelser. 21

22 Logisk argumentation från I M R Inledning: problemet + syftet Metod och material Resultat: beskrivning + ev. analys HUR HÄNGER ARGUMENTATIONEN IHOP? D Diskussion: analys + tolkning, förklaring Vad betyder resultaten? Hur starka belägg har du för tolkningarna? Visa genom modifikationer i språket!

23 STRUKTUREN - inledning I inledningen ska du orientera läsaren introducera problemområdet motivera undersökningen situation komplikation fråga - > resten av rapporten = svar på frågan 23

24 1: B a k g r u n d 2: P r o b l e m 3: S y f t e + fråga Avgränsning 12 APRIL

25 Inledningens struktur - CARS CARS: Creating a Research Space (Swales 1990) 1. Etablera ett (forsknings-)område - orientering -Ange ämnesområde genom att kort anknyta till tidigare studier inom området; specificera ämnet. Vad vet vi redan genom tidigare forskning? 2. Etablera fokus och nisch - förberedelse för kunskapsklyftan - Indikera att behov finns; signalera forskningsfält som ännu inte är utforskat - Vad vet vi (ännu) inte? 3. Ockupera forskningsområdet Ange studiens syfte, forskningsfråga och avgränsning tydligt Motivera studien Ge övergripande struktur för studien

26 Undersök inledningen i ex.rapporten 1. Får läsaren en grov sammanfattning genom att läsa den första meningen i varje stycke (kärnmeningen)? 2. Undersök hur dessa meningar hänger samman med titeln! 3. Vad får vi veta i varje stycke? 4. Var i texten introduceras problemet/komplikationen? 5. Hur skulle inledningens struktur kunna beskrivas? Källa DiVA: =sv&query=olofsson+nina&af=%5b%5d&aq=%5b%5b%5d%5d&aq2=%5b%5b%5d%5d&aqe=%5b%5d&noofr ows=50&sortorder=author_sort_asc&onlyfulltext=true&sf=undergraduate

27 Läsaren ska få klart för sig precis vad studien gick ut på redan efter - titeln - sammanfattningen/abstract *) -inledningen *) Obligatoriska delar och ordning: 1. bakgrund 2. syfte 3. metod 4. resultat 5. slutsats

28 Inledning > Resultat > Diskussion Färdiga resultat- och diskussionskapitel leder ofta till förändringar i inledningsavsnittet. Skrivprocessen kan alltså inte vara linjär. Läs resten av en av de tre exempelrapporterna! Studera noga hur argumentationen är logiskt och kritisktanalytiskt uppbyggd: frågan+syftet - resultat diskussion+slutsats!

29 Testa dig på textens struktur! Vet du 1. hur principen för styckeindelning ser ut 2. hur ett effektivt stycke ska organiseras 3. med vilka språkliga medel texten blir lättläst? 29

30 Dagens program Inledning skrivprocessen och kursmål Disposition, struktur och sammanhang - från kapitel till meningsnivå Referatteknik och författarperspektiv (kort) Språklig genreanpassning: formalitetsnivå, en jämförelse sv-eng Föreläsningen läggs in på kurswebben

31 Checklistan 2. Röda tråden, koherens (sammanhang) Informationsstrukturen: Meningsbyggnaden följer mönstret: tema (först) rema = nytt (sist). Sambandsord finns som knyter ihop meningarna: därför, dessutom, trots, vidare, å ena sidan å andra sidan, både och Vissa sambandsord och fraser (metatext) signalerar textens organisation eller skapar ett mer tillgängligt innehåll: Likartade slutsatser kan dras av... och förklarar hur olika idéer hänger ihop: I motsats till X har Y... s.k. metatext 31

32 Låt det viktiga komma först Texten allmän överblickande förstamening och inledning, därefter detaljer Stycket huvudmening/kärnmening med styckets huvudtanke, därefter kommentarer till denna Meningen temat = det redan kända först + kommentarer, ny information sist 12 APRIL

33 Struktur och sammanhang mellan ord-mening-stycke-avsnitt Visa logiska samband mellan ord, fraser, meningar och stycken! Dessa samband skapar en sammanhängande text, den röda tråden : 1. Grafiskt: titel, rubrik, stycken 2. Organisationssignaler

34 STRUKTUR grafiskt - styckeindelning Vilka styckeindelningar är korrekta enligt Svenska skrivregler? 1. Vissa namngivna metoder har blivit välkända internationellt, och vissa av dem utgör grund för omfattande kommersiell verksamhet med utgivning av metodböcker och Internetbaserat kursmaterial samt försäljning av anpassade livsmedelsprodukter. 2. Följande kan nämnas som exempel. Scarsdalemetoden publicerades på 1970-talet av den amerikanska läkaren Herman Tarnower ( ) som en tidsbegränsad bantningskur. Dess huvudpunkt är att kolhydrater av alla slag undviks så långt det är möjligt. 3. Atkinsmetoden, också från 1970-talet, är uppkallad efter sin upphovsman, Robert C. Atkins ( ), även han läkare verksam i USA. Också dess föreskrifter lägger vikt framför allt vid kolhydrater, men upplägget är mer långsiktigt och bygger bl.a. på att personen efter hand ska pröva sig fram till en nivå av intag av kolhydrater som är förenlig med fortgående viktminskning. 4. Montignacmetoden, lanserad på 1980-talet, bygger på begreppet glykemiskt index (GI). Grundtemat är uppfattningen att ett konsekvent val av kolhydrater med lågt GI gör det möjligt att reducera övervikt och att reducera risken att utveckla hjärtsjukdom eller diabetes. I Sverige är metoden också känd under namnet GI-metoden. 34

35 Styckets struktur Ett stycke ska snabbt presentera temat för läsaren genom att -börja med ett generellt påstående (kärnmening) = bakgrund -smalna av gradvis mot det mer specifika. Stycket hänger samman internt genom att varje mening - går från det kända (temat) till det okända(nya) dvs. avslutas med den nya informationen.

36 STRUKTUR- stycket Principen = kärnmening plus förklaringar och exempel Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kärnmening Mening som utvecklar Mening som utvecklar Exempel Kärnmening: och specificerar, etc.. och specificerar, etc. Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. 36

37 Ett stycke? Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till -253 grader C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell som vidarebefordrar energin till ett metallhybridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling.

38 Två teman = två stycken Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115-liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till -253 grader C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell som vidarebefordrar energin till ett metallhybridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling.

39 Hur bra fungerar kärnmeningarna nu? Handlar allt i stycket om temat? Processen: Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till -253 grader C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell som vidarebefordrar energin till ett metallhybridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer.

40 Problemen: Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling.

41 Hur bra fungerar kärnmeningarna nu? Handlar allt i stycket om temat? Processen: Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till -253 grader C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell som vidarebefordrar energin till ett metallhybridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Problemen: Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling.

42 Flyttas/raderas/skrivs om? Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till -253 grader C. [ ]Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell som vidarebefordrar energin till ett metallhybridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar.*) En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid och det avdunstar alltid en viss del väte. Vad som behövs är teknisk utveckling.???: *) Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar.

43 Hur kan styckena hänga samman ännu bättre? Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till -253 grader C. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell*) som vidarebefordrar energin till ett metallhybridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid och det avdunstar alltid en viss del väte. Vad som behövs är teknisk utveckling.

44 Sammanhang - organisationssignaler Logiska samband mellan ord, fraser och meningar - skapar en sammanhängande text, den röda tråden : 1. tematisk bindning tema+rema (=nytt)*) 2. referensbindning upprepning 3. konnektivbindning sambandsord *) Den allra vanligaste metoden inom life-sciences

45 Vilken version går lättast att uppfatta? 1. En av komponenterna i Alvedon är vattenfritt natriumkarbonat. Kolsyreutveckling och upplösning av tabletten är effekter av denna komponent. 2. En av komponenterna i Alvedon är vattenfritt natriumkarbonat. Komponenten bidrar till kolsyreutveckling och upplösning av tabletten. Utgångspunkt sammanhang det kända TEMA Den nya informationen REMA Idealstrukturen: TEMA-REMA

46 Sammanhang - informationsstruktur, läsbarhet, tematisk bindning 1. En av komponenterna i Alvedon är vattenfritt natriumkarbonat. Kolsyreutveckling och upplösning av tabletten är effekter av denna komponent. REMA TEMA 2. En av komponenterna i Alvedon är vattenfritt natriumkarbonat. Komponenten bidrar till TEMAkolsyreutveckling och upplösning av tabletten. REMA Temat: utgångspunkten, sammanhanget, det kända TEMA Den nya, viktiga informationen REMA Idealstrukturen: TEMA-REMA 12 APRIL

47 Tematisk bindning Tema I dagens samhälle Rema lagras allt mer information elektroniskt. För att förhindra att data går förlorade Dessa säkerhetskopior utför man säkerhetskopiering (eng. backup) av viktig information. vill man lagra på andra enheter och i andra lokaler än originalen för att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att kopiorna finns tillgängliga om originalen förstörs.

48 Tematisk bindning Tema Under senare år Rema har ett antal tjänster lanserats som erbjuder så kallad online-backup. Dessa erbjuder användaren att på ett enkelt sätt säkerhetskopiera sina filer till backup-servrar över Internet. På så sätt kan användaren vara säker på att kopiorna lagras på en annan plats, samtidigt som man kan komma åt dem var man än skulle befinna sig.

49 Temaprogression: rema tema Tema Rema I dagens samhälle lagras allt mer information elektroniskt. För att förhindra att data går förlorade Dessa säkerhetskopior Under senare år har Dessa På så sätt utför man säkerhetskopiering (eng. backup) av viktig information. vill man lagra på andra enheter och i andra lokaler än originalen för att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att kopiorna finns tillgängliga om originalen förstörs. ett antal tjänster lanserats som erbjuder så kallad online-backup. erbjuder användaren att på ett enkelt sätt säkerhetskopiera sina filer till backup-servrar över Internet. kan användaren vara säker på att kopiorna lagras på en annan plats, samtidigt som man kan komma åt dem var man

50 Temaupprepning: tema tema Tema I dagens samhälle För att förhindra att data går förlorade Dessa säkerhetskopior Tematisk bindning Rema lagras allt mer information elektroniskt. utför man säkerhetskopiering (eng. backup) av viktig information. vill man lagra på andra enheter och i andra lokaler än originalen för att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att kopiorna finns tillgängliga om originalen förstörs. Under senare år Dessa På så sätt har ett antal tjänster lanserats som erbjuder så kallad online-backup. erbjuder användaren att på ett enkelt sätt säkerhetskopiera sina filer till backup-servrar över Internet. kan användaren vara säker på att kopiorna lagras på en annan plats, samtidigt som man kan komma åt dem var man än skulle befinna sig.

51 Undersök den tematiska bindningen i presentationsversionen av texten om elbilen!

52 Tematisk bindning Volvo och Renault har tagit fram en elbil vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till -253 grader C. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell som vidarebefordrar energin till ett metallhybridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer.

53 Hur skapas sammanhanget i stycke 2? Bränslecellen är nämligen en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är dessa celler för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och???kostar flera miljoner kronor. Dessutom avdunstar alltid en viss del väte ur den vätgasfyllda tanken, eftersom det är svårt att hålla tanken kyld under lång tid vid den låga temperatur som krävs. Det behövs mycket forskning och utveckling innan Volvos och Renaults elbil blir konkurrenskraftig nog att introduceras på marknaden.???

54 Sammanhang - organisationssignaler Logiska samband mellan ord, fraser och meningar, samband som skapar en sammanhängande text, den röda tråden : 1. tematisk bindning - tema+nytt>tema+nytt 2. referensbindning ord kan upprepas 3. konnektivbindning 12 APRIL

55 Hur skapas sammanhanget i stycke 2? Bränslecellen är nämligen en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är dessa celler för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Dessutom avdunstar alltid en viss del väte ur den vätgasfyllda tanken, eftersom det är svårt att hålla tanken kyld under lång tid vid den låga temperatur som krävs. Det behövs mycket forskning och utveckling innan Volvos och Renaults elbil blir konkurrenskraftig nog att introduceras på marknaden.

56 Sammanhang - organisationssignaler Logiska samband mellan ord, fraser och meningar, samband som skapar en sammanhängande text, den röda tråden : 1. tematisk bindning - tema+nytt>tema+nytt 2. referensbindning - ord kan upprepas 3. konnektivbindning = sambandssignaler 12 APRIL

57 Sambandssignaler Klart samband utan konnektiver/sambandssignaler: Jag kom för sent. Det var stopp i trafiken. Oklart samband om inte sambandssignaler klargör: Jag kommer inte på festen. Tyra kommer. Vad menas? Jag kommer inte på festen, men Tyra kommer. Jag kommer inte på festen, därför att Tyra kommer. Jag kommer inte på festen, trots att Tyra kommer

58 Fler förslag på sambandssignaler på Sambandssignaler visar tankegången tydligt: för framåt: vidare, ytterligare, dessutom strukturerar: för det första/andra, i första hand uttrycker orsakssamband: därför, härav följer, på grund av, av detta skäl signalerar jämförelse eller motsättning: i likhet med, på så sätt, i motsats till utvecklar och sammanfattar: nämligen, avslutningsvis, sammantaget 12 APRIL

59 Sammanhang i stycke 2 skapas med: sambandssignaler, referensbindning och tema-rema; plus med mer explicit resonemang. Bränslecellen är nämligen en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är dessa celler för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Dessutom avdunstar alltid en viss del väte ur den vätgasfyllda tanken, eftersom det är svårt att hålla tanken kyld under lång tid vid den låga temperatur som krävs. Det behövs mycket forskning och utveckling innan Volvos och Renaults elbil blir konkurrenskraftig nog att introduceras på marknaden.

60 Orienteringsskyltar: metatext Metatext = text om själva texten Länkar delar till varandra Efter att ha gått igenom grundförutsättningarna för mobilapplikationen kan de mer tekniska aspekterna belysas. Nedan följer en beskrivning av mobilapplikationen och dess beståndsdelar. Frasbanken på (svenska) Engelska: phrasebank.manchester.ac.uk/introductions.htm 12 APRIL

61 Dagens program Inledning skrivprocessen och kursmål Disposition, struktur och sammanhang - från kapitel till meningsnivå Referatteknik och författarperspektiv (kort) Språklig genreanpassning: formalitetsnivå, en jämförelse sv-eng Föreläsningen läggs in på kurswebben

62 Test! 1. När ska du ange källor? 2. Vilket referenssystem ska du använda? 3. Vet du var du kan få reda på hur källförteckningen ska utformas? 4. Varför ser källangivelser olika ut i texten? 12 APRIL

63 Checklistan God vetenskaplig stil Vanliga brister 3. Referatteknik Referaten av källorna a) har relevans för syftet och frågan, dvs. för ämnet framåt och stöder resonemanget b) har formulerats med egna ord c) har referatmarkörer d) är väl integrerade i sammanhanget e) har fullständiga och korrekta källangivelser enligt det valda referenssystemet Referaten a) har oklart syfte b) ligger för nära originalkällan c) saknar referatmarkörer d) fakta staplas utan tydligt samband e) saknar eller har ofullständiga källangivelser 12 APRIL

64 Hänvisningar och referenser Källhänvisningar: författaren visar i den löpande texten att något inte är hans eller hennes eget, utan är hämtat någon annanstans ifrån = språkrör Referenser: samtliga källor som författaren har hämtat material ifrån de listas separat sist i rapporten Två vanliga system: -parentessystemet (Harvard/APA, årtal) -hakparentessystemet [1] Vancouver Välj ett system! Var konsekvent i användningen! Googla på referenssystemets namn! 64

65 Referenslista: bok (Harvard) Författare (utgivningsår). Titel. Ev. upplaga. Utgivningsort: Förlag. ISBN. McAllister, R. (1998). Talkommunikation. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 214 s. ISBN Svenska skrivregler (2000). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden uppl. Stockholm: Liber. ISBN X. SOU 2002:27. Mål i mun. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. ISBN

66 Referenslista: tidskriftsartikel Författare (utgivningsår). Artikelns titel. Tidskriftens titel, volym e.d., sidor. Adelswärd, V. et al. (1987). The unequal distribution of interactional space: Dominance and control in courtroom interaction. Text, Volume 77,

67 Internetreferenser Referenslista: elektroniska referenser OBS! I texten anges författaren/titeln+år. Författare/företag/ansvarig organisation. Titel. [typ av referens]. URL. Publiceringsdatum. Hämtningsdatum. Karlgren, Jussi (1999), Informationshantering introduktion [www]. Hämtat från < Publicerat 22 april Hämtat 12 augusti

68 Referenslista: muntliga referenser Nowak, K. (2000). Intervju med professor Kjell Nowak, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet den 29 september 2010 (ca 1 timme). 68

69 En referenslista i slutet räcker inte! MEN Visa var ni har hämtat vilken information, alltså hur ni har använt referenserna! Detta måste läsaren förstå: Vad är ditt eget? du = författare Vad är hämtat från referenserna? du=språkrör Vad är hämtat från vilken referens? 69

70 Hänvisningar i texten: Harvardsystemet Mer datalogiska och tekniska beskrivningar av Granska finns i Carlberger och Kann 1999 och Carlberger et al En prototyp till Granskas grafiska gränssnitt finns i Larsson Om intresset för grammatikkontroll för engelska de senaste åren har minskat på grund av teknikens kommersiella mognad, har det ökat för flera andra språk, t.ex. holländska (Vosse 1994), spanska och grekiska (Bustamente & Leon 1996), svenska (Andersson et al. 1999; Arppe 2000; Birn 2000; Domeij et al. 1996; Sågvall-Hein 1998), danska (Paggio 2000), norska (de Smedt & Rosén 2000) och tyska (Bredenkamp 2000).

71 Hänvisningar: Vancouversystemet Mekanisk legering är en enkel och mångsidig teknik samtidigt som den är ekonomiskt genomförbar [10]. Vid mekanisk legering mals kristallint pulver av två eller flera material i en kvarn, till exempel kulkvarn eller attritor-kvarn. I det här fallet beskrivs processen i en kulkvarn. Figur 5 visar en kulkvarn i vilken malkroppar och pulver roterar tillsammans [11]. OBS! Referenslistan måste numreras! Läsaren ska snabbt hitta vilken referens författaren avser. 71

72 Referera ofta Nettostrålningen beräknas med hjälp av globalstrålning och molnobservationer enligt Nielsen et al., Molninformationen har erhållits via SMHIs Mesam system (Häggmark et al., 2000). Hanafy (1980) redovisar hur deformationerna i ett referensplan utvecklas som funktion av drivningsfrontens avstånd till referensplanet, se Figur 5-1. Enligt Figur 5-1 har t.ex % av de slutliga deformationerna utvecklats redan då tunnelfronten passerat referenssektionen med ½ 1 tunnelradier. 72

73 Referatannonsering Fraser och andra konstruktioner Inledningsvis pekar X på I första hand tar X upp I andra hand säger X X hävdar dessutom att Avslutningsvis anför X att Varning för påstår och skriver! Citat Ordagrann återgivning av vad någon skrivit eller sagt (Var återhållsam med citat i rapporter, obligatorisk sidhänvisning!)

74 Referatmarkeringar Se CAS= Centrum för akademiskt skrivande Tips och råd om skrivande och muntliga presentationer Frasbank med Metatext 2 Referera 12 APRIL

75 Hur integreras referat betydelseskillnad? 1. Månen är jordens enda naturliga satellit. 2. Månen består sannolikt av ost (Brie, 1995). 3. Enligt Brie (1995) består månen sannolikt av ost. Betydelseskillnad? Pecorari, D (2008): Academic Writing and Plagiarism s 43

76 Hur integreras referat betydelseskillnad? 1. Månen är jordens enda naturliga satellit. 2. Månen består sannolikt av ost (Brie, 1995). 3. Enligt Brie (1995) består månen sannolikt av ost. Betydelseskillnad? Informationsstrukturen: Först temat det kända, avstampet - sist det nya Pecorari, D (2008): Academic Writing and Plagiarism s 43

77 Hur integreras referat betydelseskillnad? 1. Månen är jordens enda naturliga satellit. = allmänt vedertaget, en sanning 2. Månen består sannolikt av ost (Brie, 1995). = faktum temat/faktum i fokus - uttrycker skribentens tillit till källan = FAKTA 3. Enligt Brie (1995) består månen sannolikt av ost. författaren/studien lika viktig som fakta = a) vädjar till källans auktoritet och skribenten förhåller sig neutral b) signal om kritisk granskning, ifrågasättande och diskussion Pecorari, D (2008): Academic Writing and Plagiarism s 43

78 Dagens program Inledning skrivprocessen och kursmål Disposition, struktur och sammanhang - från kapitel till meningsnivå Referatteknik och författarperspektiv (kort) Principer för språklig genreanpassning ( i ett fröskal) Föreläsningen läggs in på kurswebben

79 Checklistan 4. Koncentration Texten är formellt skriftspråklig med tätt språkbruk. 5. Precision Ordvalet är väl avvägt, sakligt och entydigt. 6. Språkriktighet (enligt Svenska skrivregler) Texten har fullständiga meningar, korrekt grammatik och interpunktion. Talspråklig (utfyllnader, överflödiga ord ) Vaga uttryck, värdeord, för personligt. Subjekt/predikat saknas, felaktig meningsbyggnad/ syftning och formfel. 79

80 Rapportens språk Organisation -logisk struktur Precision -klart, otvetydigt Koncentration Saklighet Från det allmänna till det specifika; från helhet till detaljer; från grundmaterial till produkt; från orsak till verkan Medicin värktabletter Albyl, Magnecyl aktiva substanser: paracetamol resp. acetylsalicylsyra Tätt språkbruk precist ordval, inga onödiga ord: En person som är expert på främmande kemikalier i naturen = = en ekotoxikolog Icke-värderande

81 Formell eller vetenskaplig stil koncentration, precision och saklighet Koncentrera och precisera! Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Kommentar: Texten är en berättande, informell och talspråkligt färgad arbetsversion. Den kan bearbetas till en koncentrerad, precis, saklig därmed formell beskrivning.

82 Exempeltext koncentration Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Ca 10 % substantiv Det besvärligaste problemet, som vi anade från start, var svårigheten att få tag på informanter med tid att besvara frågor. Ca 30 % substantiv

83 Formell eller vetenskaplig stil koncentration, precision och saklighet 1. Det besvärligaste problemet, som vi anade från start, var svårigheten att få tag på informanter med tid att besvara frågor. 2. Det besvärligaste problemet initialt var att få tag på informanter. 3. Det besvärligaste problemet var att rekrytera informanter. 4. Det besvärligaste problemet var informantrekryteringen. 5. Den största svårigheten var informantrekryteringen. 6. Huvudproblemet var informantrekryteringen. ELLER: Svårigheterna orsakades av brist på data/otillräckliga data.

84 Skrivprocessen - koncentration Jag hade inte tid att skriva ett kort brev (Sir Winston Churchill) Mer om språk och stil på svenska och engelska Inleder gensvarseminariet i maj. 12 APRIL 2017

85 Språkmoment i KEX-kursen Föreläsning 1: 26 mars, kl. 9-12, rapportens sammanhang, struktur, referatteknik Gensvarsföreläsning :språk och stil, interaktion text och bild, gensvarsläsning i grupper 5 maj kl.9-12 Handledning CAS 15 maj kl & 16 maj kl. 9-15

86 KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY

87 Centrum för akademiskt skrivande (CAS) Centre for Academic Writing (CAW) Boka tid: Skrivtips m.m.: kth.se/cas CAS erbjuder individuell handledning i/om: skrivprocessen strukturen i texter språket och den vetenskapliga stilen referathantering muntliga presentationer studieteknik referenslitteratur för språk och vetenskapligt skrivande T 87