Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 FÖREDRAGNINGSPM 1 (1) ORGAN Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel SAMMANTRÄDESDATUM Revidering av Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor Diarienummer:12OLL2021 Handläggare: Anita Ohlson Ärendebeskrivning I verksamhetsplanen för 2012 gav landstingsfullmäktige i uppdrag att revidera Örebro läns landstings handikappolitiska handlingsprogram Med anledning härav beslöt nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel, 25/2012, att uppdra till handikappkonsulenten att ta fram ett förslag till handikappolitiskt handlingsprogram för till nämndens sammanträde den 17 oktober Underlag Förslag till program för funktionshinderfrågor. Beredning Förslaget har tagits fram av handikappkonsulenten i samråd med länets funktionshinderorganisationer och landstingets förvaltningar. Förslaget har presenterats för Länshandikapprådet. Länshandikapprådets synpunkter har beaktats. Förslag till beslut Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel föreslår landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t anta det framtagna förslaget till reviderat funktionshinderprogram. Örebro den 17 oktober 2012 Olle Bingerud Direktör Delges: Landstingsstyrelsen Anita Ohlson handikappkonsulent

15 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Hälsa och livskraft för alla! Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor Beslutad av landstingsfullmäktige Inledning Alla människor ska tillförsäkras tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet. Detta är grundläggande principer i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna konvention är en viktig utgångspunkt för det funktionshinderpolitiska arbetet i Sverige. Konventionen utgör också en viktig utgångspunkt för Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor. Syftet med FN:s konvention är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling i december 2006 och är en fortsättning på FN:s arbete med att få till stånd internationella regler om personers med funktionsnedsättning rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen undertecknades av Sverige den 30 mars 2007 och sedan januari 2009 ska Sverige följa konventionen. Även EU som institution har undertecknat FN:s konvention och den gäller inom EU sedan den 23 december Europeiska kommissionen har tagit fram en funktionshinderstrategi som ska löpa från 2010 till Dess mål är att den ska göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att leva sina liv som alla andra och kunna utnyttja sina rättigheter som EU-medborgare. Sverige har förbundit sig att arbeta för att förverkliga både FN-konventionen och EU:s funktionshinderstrategi. Förutom dessa båda dokument utgör den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare från år 2000, en grund för den svenska funktionshinderpolitiken. Regeringen ger i strategin för funktionshinderpolitiken uttryck för att målen i handlingsplanen Från patient till medborgare står fast. De är ständigt aktuella och har ingen bortre tidsgräns. Inriktningen på arbetet är även i fortsättningen att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Landstinget har genom Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Tandvårdslagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ett lagstadgat ansvar att ge en god vård och svara för insatsen råd och stöd. Grundläggande är också prioriteringsutredningens etiska

16 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program plattform: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitets-principen. Dessa principer är vägledande i landstingets funktionshinderpolitiska arbete. Ett förverkligande av programmet i landstinget innebär att alla verksamheter har ett syn- och förhållningssätt som beaktar situationen för personer med funktionsnedsättning. Programmet ligger till grund för konkreta åtgärder i verksamhetsplaner eller motsvarande styrande dokument. Programmet utarbetas i samarbete med förvaltningarna och länets funktionshinderorganisationer. Landstingets vision och värdegrund Vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet och vi ser behoven hos varje person. Nuvarande situation Landstingsfullmäktige antog den 15 juni 2009 det Handikappolitiska handlingsprogrammet för Örebro läns landsting Landstingets program för funktionshinderfrågor är ett av flera styrande dokument för Örebro läns landsting. I arbetet med målområdena är det viktigt att också väga in och beakta t ex landstingets policy för jämställdhet och handlingsplanen för förverkligande av barnkonventionen. I landstinget har åtgärder vidtagits för att uppfylla målen i det Handikappolitiska handlingsprogrammet , t ex så har arbetet med att identifiera enkelt avhjälpta hinder genomförts av LOVS 1 Landstingsfastigheter i samarbete med Tillgänglighetsgruppen 2. En webbaserad bemötandeutbildning har erbjudits, och erbjuds, alla medarbetare i landstinget. Länets funktionshinderorganisationer har erbjudits, och erbjuds, att delta i och vara aktiva i insatser för ökad delaktighet och inflytande genom organiserad samverkan i form av brukarråd. Programmet för funktionshinderfrågor omfattar såväl landstingets egna verksamheter som annan verksamhet som landstinget finansierar. Landstingets nämnder, förvaltningar och verksamheter har ansvar för att arbeta med programmets mål. Oavsett den enskilde individens levnadsvillkor ska landstinget vara ett föredöme vad gäller insatser för att ge människor delaktighet och jämlikhet utan hänsyn till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan 1 Lednings- och verksamhetsstöd 2 En undergrupp till Länshandikapprådet

17 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder 3. Landstinget har en viktig roll som ansvarigt för länets hälso- och sjukvård, som stor arbetsgivare och fastighetsägare, som kollektivtrafikmyndighet och även genom att det har ett regionalt bildnings- och kulturansvar. Funktionshinderperspektivet ska även fortsättningsvis vara en integrerad del av landstingets verksamhet, vilket innebär att i verksamhetsplaner och möten med människor utgå ifrån att alla är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål. Definitioner Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas nedsättning av fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk förmåga. En funktionsnedsättning är kopplad till en person och behöver inte innebära ett hinder för delaktighet. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Funktionshinder beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivning och bemötande. Funktionshinder kan handla om bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Funktionshinderperspektiv Funktionshinderperspektivet innebär att i all planering och allt genomförande beakta att människor har olika behov. De generella lösningarna ska utformas så att de fungerar för alla oavsett funktionsförmåga och kompletteras, där så behövs, med särskilda lösningar för att skapa jämlika förutsättningar. Hinder för delaktighet ska identifieras och tas bort. Funktionshinderrörelsen/funktionshinderorganisationer Organisationer och föreningar som intressepolitiskt driver och bevakar frågor som är av vikt för personer med funktionsnedsättningar. Organisationernas/rörelsernas arbete utförs av både anställda och frivilliga. Syfte Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor har som syfte att bidra till att minska hinder för människor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor Framgångsfaktorer Bemötande Delaktighet Kunskap Tillgänglighet 3 Citat ur Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser

18 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Målområden Programmets prioriterade målområden utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kunskap och respektfullt bemötande God vård Tillgänglighet och delaktighet Arbete Samordning och samverkan 1. Kunskap och respektfullt bemötande Mål: Politiker, chefer och medarbetare har kunskap om och förståelse för människor med funktionsnedsättning och deras levnadsvillkor och särskilda behov. De har kunskap om detta program och om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla får ett respektfullt bemötande i sina kontakter med landstinget. Det innebär att hänsyn tas till kommunikativa, informativa, fysiska och attitydmässiga aspekter. I all verksamhetsplanering beaktas konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Landstinget verkar för att personer med funktionsnedsättning och deras närstående har goda kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter relaterat till landstingets verksamheter. Aktiviteter: Förtroendevalda, chefer och medarbetare ska genomgå den webbaserade bemötandeutbildningen ( Tänkte inte på det ) om funktionsnedsattas livsvillkor, behov och rättigheter. Under tidsperioden görs en extra satsning på att sprida information inom landstinget om utbildningen. o Ansvarig: landstingsstyrelsen och landstingsdirektören o Tidplan: kontinuerligt samt en extra informationssatsning under perioden Nyanställda medarbetare ska vid anställningen få kunskap om landstingets program för funktionshinderfrågor. o Ansvarig: verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt Landstingets program för funktionshinderfrågor ska finnas som en del i den utbildning som ges till förtroendevalda i samband med varje ny mandatperiod. o Ansvarig: landstingsdirektören o Tidsplan: kontinuerligt

19 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Landstingets program för funktionshinderfrågor beaktas i verksamhetsplanering och överenskommelser o Ansvarig: landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnderna och landstingsdirektören o Tidplan: årligen Medarbetare ges förutsättningar att få och bibehålla den kompetens som behövs för att kunna ge ett respektfullt bemötande och god vård. o Ansvarig: verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt 2. God vård Mål: Personer med funktionsnedsättning erbjuds vård, rehabilitering och habilitering, tolkservice, taltjänst och hjälpmedel, så att de uppnår och behåller största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Den enskilde, och vid behov dennes närstående, deltar och har inflytande vid planeringen. Kontakterna präglas av ömsesidighet. Landstingets hjälpmedelsverksamhet är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och jämställd. Produkter, instruktioner, service och reparationer erbjuds i rimlig tid. Landstinget följer forskningen och bidrar till utvecklingen av hjälpmedel och behandlingsmetoder så att personer med funktionsnedsättning är mer självständiga i det dagliga livet. Landstinget stödjer individens egna förmågor till att själv kunna påverka och förbättra sin hälsa och livskvalitet. Aktiviteter: I verksamhetsplaner och överenskommelser beaktas de särskilda behov som personer med funktionsnedsättningar har. o Ansvarig: landstingsstyrelsen och nämnderna o Tidplan: årligen Återkommande habilitering/rehabilitering, liksom korttids- och/eller intensivträning erbjuds vid behov. Vårdgivaren bedömer behov i dialog med individen och i förekommande fall med dennes närstående. Störst behov tillgodoses först. o Ansvarig: verksamhetschefer och behandlingsansvariga o Tidplan: kontinuerligt Personer med funktionsnedsättning ska inom ramen för landstingets regler för hjälpmedelsförskrivning få tillgång till nödvändiga hjälpmedel, samt ges information om produkter som underlättar en självständig vardag. o Ansvarig: verksamhetschefer och förskrivare/behandlingsansvariga o Tidplan: kontinuerligt

20 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Landstinget erbjuder personer med funktionsnedsättning, och vid behov dennes närstående, information om hur olika levnadsvanor inverkar på hälsan samt erbjuder stöd till individen att kunna förändra sina levnadsvanor när hon/han så önskar. o Ansvarig: verksamhetschefer och behandlingsansvariga o Tidplan: kontinuerligt 3. Tillgänglighet och delaktighet Mål: Landstingets information är utformad så att alla medborgare kan ta del av den. Landstinget verkar för att samtliga fastigheter med landstingsfinansierad verksamhet är, både invändigt och utvändigt tillgängliga, anpassade, fungerande och utrustade för personer med funktionsnedsättning. Landstingets personal känner till, kan informera om och använda den utrustning som finns för att öka tillgängligheten. Landstinget verkar för att länets kollektivtrafik är tillgänglig för alla medborgare som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Kultur- och fritidsarrangemang där landstinget är medfinansiär strävar efter tillgänglighet så att alla medborgare kan delta. Tillgängligheten är en prioriterad fråga vid bedömningen av kulturstöd. Aktiviteter: Anpassning av information ska ske i samråd med representanter från funktionshinderrörelsen. o Ansvarig: kommunikationsdirektören o Tidplan: kontinuerligt Erbjudanden om vård och behandling, provsvar och andra individuella handlingar, ska utformas så att berörd person kan ta del av informationen. o Ansvarig: förvaltningschefer och verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt Som kollektivtrafikmyndighet ansvarar landstinget för att fordon och informationssystem i den allmänna kollektivtrafiken är anpassade för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. I samverkan med kommuner, Trafikverket, intresseorganisationer och kollektivbranschen verkar landstinget för att byggd miljö och infrastruktur med koppling till kollektivtrafiken ska anpassas så att resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. För resenärer med behov av ytterligare tillgänglighetsanpassning finns färdtjänst och riksfärdtjänst. Landstinget utreder och prövar tillstånd för denna trafik. o Ansvarig: nämnden för trafik, miljö och service o Tidplan: kontinuerligt

21 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Brister som identifierats genom tillgänglighetsinventeringen åtgärdas enligt inventeringsplanen eller i samband med ombyggnationer. Årlig uppföljning görs. o Ansvarig: LOVS Landstingsfastigheter o Tidplan: kontinuerligt Tillgänglighetsgruppen är remissinstans i tidigt skede vid projektering och vid granskning av ritningar för om-, till- och nybyggnader inom lokaler där landstinget bedriver verksamhet. o Ansvarig: LOVS Landstingsfastigheter o Tidplan: kontinuerligt Landstinget främjar genom ekonomiskt stöd möjligheten för personer med funktionsnedsättning att utöva idrott och träffa andra personer i samma situation genom bidrag exempelvis till lägerverksamhet. o Ansvarig: landstingsstyrelsen o Tidsplan: årligen 4. Arbete Mål: Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att få, eller att kunna behålla, anställning eller arbetslivspraktik/träning inom Örebro läns landsting. Inom Örebro läns landsting diskrimineras ingen med en funktionsnedsättning vid rekrytering, befordran eller utbildning. Aktiviteter: I samverkan med kommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska landstinget arbeta för att öka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning, t ex genom insatser som ökar möjligheten till meningsfull sysselsättning och arbete. o Ansvarig: förvaltningschefer och verksamhetschefer o Tidsplan: kontinuerligt Landstingets verksamheter medverkar till att ungdomar får feriepraktikplats och praktikplats under utbildningstiden. Behov hos ungdomar med funktionsnedsättning ska beaktas särskilt. o Ansvarig: förvaltningschefer och verksamhetschefer o Tidsplan: kontinuerligt 5. Samordning och samverkan Mål: Landstinget har god samverkan med andra myndigheter och aktörer som också har ansvar för att förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättning. När det finns behov av en samordnad vårdplanering mellan olika landstingverksamheter/enheter fungerar samverkan bra.

22 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Vid behov av en samordnad vårdplanering mellan olika landstingsverksamheter/enheter och annan huvudman fungerar samverkan bra. Landstinget har god samverkan med funktionshinderorganisationerna i länet. Aktiviteter: Landstinget främjar genom ekonomiskt stöd det ideella arbetet i länets funktionshinderorganisationer. o Ansvarig: nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel o Tidplan: årligen Landstinget initierar samverkan med universitet och funktionshinderrörelsen när det gäller forskning och utvecklingsprojekt kring funktionsnedsättning och funktionshinder. o Ansvarig: landstingets forskningschefer o Tidplan: kontinuerligt Funktionshinderorganisationernas delaktighet och inflytande säkerställs genom organiserad samverkan, t ex brukarråd och samverkansgrupper, inom landstingets verksamheter. o Ansvarig: verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt Genom enkäter får landstinget del av hur vården fungerar ur ett patientperspektiv. Enkäter som mäter kvalitet, tillgänglighet och bemötande genomförs. o Ansvarig: Landstingsdirektören o Tidplan: vartannat år Organisation och relationer Landstingsstyrelsen och Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att landstingets program för funktionshinderfrågor blir känt och når beslutsfattare i landstinget. Nämnderna ansvarar för att verksamhetsplaner och överenskommelser beaktar de särskilda behov som personer med funktionsnedsättning kan ha. Länshandikapprådet har till uppgift att fungera som ett rådgivande organ till Landstingsstyrelsen och nämnderna. Rådet ska följa utvecklingen av frågor som gäller personer med funktionsnedsättning, utbyta erfarenheter med andra och sprida kunskap inom området. Förvaltningscheferna ansvarar för att planera och genomföra aktiviteter så att målen i landstingets program för funktionshinderfrågor uppfylls.

23 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Verksamhetscheferna ansvarar för att medarbetarna har/får kunskap om programmet och verkar för att dess intentioner hålls levande i verksamhetens vardag. Varje verksamhet ska planera sina aktiviteter utifrån förutsättningar och situationer där man möter personer med funktionsnedsättning. Medarbetarna ska känna till programmet och har eget ansvar för att vara delaktiga och bidra till att intentionerna i programmet förverkligas. Den enskilde medarbetaren har ett ansvar för att skapa en god situation i mötet med de personer som på olika sätt kommer i kontakt med vården. Ekonomiska konsekvenser Målområden och aktiviteter i landstingets program för funktionshinderfrågor integreras i ordinarie verksamhet och budget. Vid eventuell prövning av högre ambitionsnivå ska denna kopplas till landstingets övergripande verksamhetsplan med budget. Uppföljning och rapportering I landstingets verksamhetsplan med budget beaktas mål och aktiviteter i landstingets program för funktionshinderfrågor. Varje enskild verksamhet inom landstinget integrerar de för verksamheten aktuella/relevanta målen och aktiviteterna i sina verksamhetsplaner och uppföljning görs vid ordinarie verksamhetsuppföljning. Återrapportering till funktionshinderrörelsen sker i Länshandikapprådet.

24 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program FN:s KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Artikel 3 Allmänna principer: respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende icke-diskriminering fullständigt och faktiskt deltagande och inkluderande i samhället respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten lika möjligheter tillgänglighet jämställdhet mellan kvinnor och män respekt för fortlöpande utveckling av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet. HANDISAM Handisam är den myndighet som samordnar den nationella funktionshinderpolitiken. På myndighetens hemsida finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för nedladdning eller beställning. På hemsidan kan man bland annat också hitta checklistor för arbetet med ökad tillgänglighet. Hemsida: Telefon: Adress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: info@handisam.se

25 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program FUNKTIONSHINDERFÖRENINGAR Länsföreningar i Örebro län som fick verksamhetsbidrag från Örebro läns landsting 2013 Afasiföreningen Alzheimerföreningen Astma- och Allergiföreningen Attention Autism och Aspergerföreningen Bröstcancerföreningen Hilda Blodsjukas förening Celiakiföreningen DHB, Föräldraföreningen för döva och hörselskadade barn DHR, Delaktighet-Handlingskraft-Rörelsefrihet Diabetesföreningen Dövas förening Elöverkänsligas förening FBIS, Föreningen Blödarsjuka i Sverige FMLS, Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter FPS, Föreningen för psykiatriskt samarbete FSDB, Föreningen Sveriges dövblinda FUB och FUB Unga, Förbund för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Hjärt- och lungsjukas länsförening HRF, Hörselskadades distrikt HSO, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Mag- och tarmföreningen NHR, Neurologiskt handikappades länsförbund Njurföreningen Parkinsonföreningen PIO, Primär immunbrist organisationen PSO, Psoriasisförbundet RBU, Rörelsehindrade barn o ungdomar Reumatikerdistriktet RTP, Personskadeförbundet RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa SCUF, Celiakiföreningen för ungdomar SRF, Synskadades riksförbund Strokeföreningen Tandvårdsskadeförbundet T-Pro, föreningen för prostatacancer Unga Hörselskadade Unga Rörelsehindrade c/o DHR Unga Synskadade Mitt VIS, Vuxendöva i Sverige ÖDU, Örebro dövas ungdomsklubb ÖLHIF, Örebro Läns Handikappidrottsförbund ÖLS, Örebro läns Stamningsförening Bilaga

26 FÖREDRAGNINGSPM 1 (2) ORGAN Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel SAMMANTRÄDESDATUM Fördelning av anslag till länets funktionshinderorganisationer för år 2013 Diarienummer: 12OLL4122 Handläggare: Anita Ohlson Ärendebeskrivning Föreligger ett förslag till fördelning av verksamhetsbidrag samt projektstöd till länets funktionshinderorganisationer och funktionshinderorganisationer för ungdomar för år Underlag Se bifogat förslag till fördelning av verksamhetsbidrag samt projektstöd till länets funktionshinderorganisationer och funktionshinderorganisationer för ungdomar för år Se bifogat förslag till fördelningslista. Förslagen är framtagna av Länshandikapprådets undergrupp Fördelningsgruppen. Beredning Fördelningsgruppen, som har bestått av 4 representanter för funktionshinderrörelsen samt handikappkonsulenten, har arbetat fram ett fördelningsförslag och en fördelningslista. Fördelningsgruppen har utgått från varje enskild förening och vägt samman det sökta bidraget med verksamhetsplan, verksamhetsberättelse, budget och redovisad ekonomisk plan. Fördelningsgruppen har gått igenom inlämnade projektansökningar. Bidraget utgår från 2012 års belopp. Det kommer att justeras enligt framtaget förslag vid en ev framskrivning till budget Förslaget till fördelning av verksamhetsbidrag samt projektstöd har sänts till samtliga berörda föreningar med möjlighet att återkoppla med synpunkter till landstingets handikappkonsulent. Inga synpunkter har kommit in. Förslaget har godkänts av Länshandikapprådet. Fördelningsgruppen föreslår att LHR:s referensgrupp ska ges ekonomiskt stöd med 12 tkr. Föreslås även att ett startbidrag på 5 tkr avsätts för eventuell ny förening nästa år. Fyrtio ansökningar har inkommit från funktionshinderorganisationerna. Fördelningsgruppens förslag innebär att tkr fördelas mellan dessa. Fem ansökningar har inkommit från funktionshinderorganisationerna för ungdomar. Fördelningsgruppens förslag innebär att 173 tkr fördelas mellan dessa. Tre projektansökningar har inkommit. Fördelningsgruppen föreslår att två av projekten beviljas och att 30 tkr fördelas mellan dessa. Fördelningsgruppen föreslår att fördelning görs enligt framtaget förslag vid en ev prisframskrivning till budget 2013.

27 FÖREDRAGNINGSPM 2 (2) ORGAN Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel SAMMANTRÄDESDATUM Förslag till beslut Under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar om oförändrade anslag under 2013 beslutar nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel a t t avsätta kr till LHR:s referensgrupp, a t t avsätta kr till startbidrag, a t t anta förslag om fördelning av tkr till funktionshinderorganisationerna, a t t anta förslag om fördelning av 173 tkr till funktionshinderorganisationerna för ungdomar, a t t anta förslag om fördelning av 30 tkr till projektstöd, a t t anta förslag om fördelning vid ev prisframskrivning till budget Örebro den 17 oktober 2012 Olle Bingerud Direktör Delges: Anita Ohlson, handikappkonsulent

28 Underlag 1. Fördelningsförslag för 2013 av landstingets verksamhetsbidrag till länets funktionshinderorganisationer och funktionshinderorganisationer för ungdomar Organisation Medlemsantal (föregående år) Medlstöd Grundstöd Bidrag 2010 Bidrag 2011 Bidrag 2012 Förslag 2013 AFASI-föreningen 79 (79) ,0 69,0 69,0 69,0 Alzheimerföreningen 79 (76) ,0 22,0 22,0 22,0 Astma- och Allergiföreningen 632 (621) ,0 86,0 89,0 89,0 Attention 232 (200) ,0 45,0 46,0 46,0 Autism och Aspergerföreningen 486 (444) ,0 28,0 28,0 28,0 Blodsjukas förening 135 (151) ,0 15,0 15,0 15,0 Bröstcancerföreningen Hilda 270 (243) ,0 35,0 35,0 35,0 Celiakiföreningen 787 (761) ,0 24,0 24,0 24,0 DHB, Döva och hörselskadade barn 58 familjer (129) ,0 20,0 21,0 21,0 DHR 636(692) ,0 145,0 149,0 149,0 Dövas förening 363 (423) ,0 116,0 120,0 120,0 Elöverkänsligas förening 96 (98) ,0 29,0 32,0 32,0 FBIS, Föreningen Blödarsjuka 118 (112) 3 2 9,0 9,0 9,0 9,0 FMLS, Läs- och skrivsvårigheter 86 fam(149 pers) ,0 26,0 26,0 26,0 FPS, Psykiatriskt samarbete 231 (231) ,0 46,0 46,0 46,0 FSDB, Dövblinda 61 (62) ,0 80,0 81,0 81,0 FUB 908 (895) ,0 117,0 120,0 120,0 Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 170 (180) ,0 48,0 49,0 49,0 Hjärt- och lungsjukas förening (1063) ,0 34,0 36,0 36,0 HRF, Hörselskadade 622 (634) ,0 100,0 101,0 101,0 ILCO 133 (149) ,0 73,0 74,0 74,0 1

29 Underlag 1. Fördelningsförslag för 2013 av landstingets verksamhetsbidrag till länets funktionshinderorganisationer och funktionshinderorganisationer för ungdomar Organisation Medlemsantal (föregående år) Medlstöd Grundstöd Bidrag 2010 Bidrag 2011 Bidrag 2012 Förslag 2013 NHR, Neurologiskt handikappade 351 (322) ,0 10,0 14,0 14,0 Njurföreningen 196 (199) ,0 25,0 25,0 25,0 Parkinsonföreningen 129 (145) ,0 16,0 17,0 17,0 RTP, Personskadeförbundet 695 (815) ,0 60,0 64,0 64,0 PIO, Primär immunbristorganisation 56 (56) ,0 10,0 10,0 10,0 PSO, Psoriasisförbundet 501 (537) ,0 97,0 98,0 98,0 RBU, Rörelsehindrade 125 familjer (126) ,0 36,0 37,0 37,0 Reumatikerdistriktet (1 711) ,0 110,0 112,0 112,0 Mag- och tarmsjukas förening 159 (169) ,0 32,0 32,0 32,0 RSMH, Social och Mental Hälsa 179 (180) ,0 60,0 60,0 60,0 SEF, Epilepsiförening Söker ej 0,0 0,0 0,0 0,0 SRF, Synskadades riksförbund 414 (486) ,0 170,0 170,0 170,0 Örebro Läns Strokeförening 198 (212) ,0 25,0 27,0 27,0 Tandvårdsskadeförbundet 140 (140) ,0 60,0 61,0 61,0 T-Pro, Prostatacancer 142 (140) ,0 12,0 15,0 15,0 VIS, Vuxendöva 40 (38) ,0 16,0 16,0 16,0 Handikappidrottsförbundet ÖLHIF ,0 158,0 160,0 160,0 ÖLS, Stamningsförening 12 (13) 1 5 6,0 6,0 6,0 6,0 Örebro läns Diabetesförening (1 360) ,0 95,0 99,0 99,0 HSO, Handikappfören Samarbetsorg 35 föreningar ,0 124,0 125,0 125,0 2

30 Underlag 1. Fördelningsförslag för 2013 av landstingets verksamhetsbidrag till länets funktionshinderorganisationer och funktionshinderorganisationer för ungdomar Organisation Medlemsantal (föregående år) Medlstöd Grundstöd Bidrag 2010 Bidrag 2011 Bidrag 2012 Förslag 2013 LHR:s referensgrupp ,0 12,0 12,0 12, Brukarhuset 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Startbidrag 0 0 5,0 5,0 5,0 5,0 SUMMA 2 128, , , ,0 Anslag till funktionshinderorganisationer för ungdomar Bidrag 2008 Bidrag 2009 Bidrag 2010 Bidrag 2011 Bidrag 2012 Förslag 2013 Celiakiföreningen för ungdomar i Örebro län 15,0 18,0 17,0 17,0 17,0 17,0 Unga Hörselskadade i Örebro län 40,0 40,0 43,0 43,0 43,0 43,0 Unga Reumatiker i Örebro län Ej sökt Ej sökt Ej sökt Ej sökt Ej sökt - Örebro dövas ungdomsklubb 20,0 Ej sökt Ej sökt 17,0 25,0 25,0 Örebro läns FUB, Ungdomssektionen 60,0 70,0 70,0 75,0 78,0 78,0 Unga Synskadade Mitt 0,0 5,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Unga Rörelsehindrade (finns ej i länet) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Projektstöd 44,0 100,0 37,0 0,0 30,0 30,0 SUMMA 179,0 233,0 177,0 162,0 203,0 203,0 TOTAL SUMMA

31 Underlag 2 Fördelning av ev prisframskrivning till budget 2013 till länets funktionshinderorganisationer och funktionshinderorganisationer för ungdomar FÖRDELNINGSLISTA 2013 Här listas de föreningar som, enligt Fördelningsgruppens förslag, är aktuella för en höjning av verksamhetsbidraget vid en eventuell prisframskrivning till landstingets budget De föreningar som är föreslagna på denna fördelningslista är de föreningar som inte har fått någon höjning alls de senaste tre åren eller ännu längre tillbaka. Fördelningsordningen är den följd som föreningarna räknas upp i på denna lista. Organisation Höjning tkr LHR:s referensgrupp 4,0 ÖLS 1,0 Autism-o aspergerför 2,0 FMLS 2,0 Blodsjukas förening 1,0 Mag-o tarmsjukas för 2,0 Startbidrag 10,0 Projektstöd Den summan som ev återstår 1

32 Underlag 3 1 Förslag till fördelning av projektmedel Ansökningar om projektmedel 2013 Fördelningsgruppen utgår från vissa hållpunkter vid sin bedömning av huruvida en projektansökan ska tillstyrkas eller avslås. Ett projekt ska vara något nytt som är framåtsyftande och kan leda till förbättring/utveckling eller en ny verksamhet. Det kan också handla om en angelägen utbildningsinsats för föreningens medlemmar. Det ska ha mål och syfte samt vara tidsbegränsat. Ett projekt kan gärna vara länsövergripande. Samverkansprojekt mellan olika funktionshinderorganisationer samt mellan funktionshinderorganisationer och olika samhällsorgan prioriteras. Ett enskilt projekt kan inte beviljas mer än kr per år och föreningarna kan ansöka om projektstöd för samma projekt max två år i följd, därefter ska projektet anses avlutat eller ha införlivats i den ordinarie föreningsverksamheten. En verksamhet som normalt ingår i föreningens verksamhet är inte att räkna som projekt. SYNSKADADES RIKSFÖRBUND I ÖREBRO LÄN Projekt: Film om varför det är så bra att bli medlem i SRF Ett nytt sätt för SRF att informera om föreningen och få nya medlemmar. Två studenter vid filmprogrammet på Örebro Universitet ska göra filmen. Sökt bidrag: kr Projekttid: 2013 Förslag: kr ÖREBRO LÄNS STROKEFÖRENING och HJÄRNKRAFT Projekt: Samarbete Målet är att de två föreningarna ska hitta samarbetsformer för ffa rehabiliteringsmöjligheter för medlemmarna. Sökt bidrag: kr Projekttid: Förslag: kr TANDVÅRDSSKADEFÖRBUNDET Projekt: Studiecirkel för Brukarhusets föreningar Vill informera om problem med kvicksilver i bl a tandmaterial och hur man går till väga för att bli frisk, eller må bättre. Sökt bidrag: kr Projekttid: Jan-dec 2013 Förslag: 0 kr

33 FÖREDRAGNINGSPM 1 (1) ORGAN Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel SAMMANTRÄDESDATUM Yttrande över betänkandet SOU 2012:17 Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Diarienummer: 12OLL2578 Handläggare: Katrin Boström Ärendebeskrivning Föreligger ett förslag till yttrande över betänkande av Utredningen om tvångslagstiftningen gällande psykiskt sjuka Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17). Underlag Se framlagt förslag till yttrande jämte utredningen Förslag till beslut Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel beslutar föreslå Landstingsstyrelsen besluta a t t till Socialdepartementet överlämna föreliggande förslag till yttrande. Örebro den 17 oktober 2012 Olle Bingerud Direktör Delges: Landstingstyrelsen

34 1 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Katrin Boström OLL2578 Betänkandet SOU 2012:17 Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Landstingsstyrelsen i Örebro läns landsting lämnar yttrande över rubricerade betänkande och vill i anledning av detta framföra följande: Sammanfattning Örebro läns landsting delar utredningens bedömning om behovet av en genomgripande reformering av både den psykiatriska tvångslagstiftningen och den straffrättsliga regleringen avseende psykiskt störda lagöverträdare. När det gäller de psykiskt störda lagöverträdarna delar vi utredarens uppfattning om hur ett regelsystem bör utformas men när det gäller huvudmannaskapet för särskilda skyddsåtgärder har vi inte kunnat ta ställning. Underlaget utredningen presenterar är dessvärre för ofullständigt för att vi ska kunna se konsekvenserna. Speciellt kostnadsberäkningen är undermålig. Landstinget instämmer i att Statens Institutionsstyrelse (SiS) bör svara för skyddsåtgärderna för barn. Det finns starka argument både för staten och landstinget i huvudmannaskapsfrågan, men något övervägande för ett statligt då det skulle ge en tydlig gränsdragning mellan vårdansvar (landstingen) och straffansvar och samhällsskydd (staten). Landstingets synpunkter redovisas kopplat till de områden utredningen lyfter fram: 7.1 Allmänna utgångspunkter Landstinget har inget att invända mot att den psykiatriska tvångsvården samlas i en lag och att rättspsykiatrisk vård utmönstras som begrepp och att behovet av samhällsskydd integreras i lag om psykiatrisk tvångsvård. Oberoende huvudmannaskapsfrågan så behöver övergång mellan olika vårdnivåer stärkas upp. Det behövs insatser både vad gäller utformning och kompetenshöjning hos inblandade aktörer. Dessutom blir det viktigt att beakta och respektera förutsättningarna för dem som idag vistas på de aktuella enheterna för sluten rättpsykiatrisk vård. De måste få assistans att förbereda för de nya formerna för insatser. Omställningstiden kan behöva förstärkas med extrainsatser hos alla inblandade d v s både stat, landsting och kommun. Instämmer i utredningens bedömning att de samlade förslagen innebär en kostnadsökning som inte ryms inom nuvarande statsbudget för hälso- och sjukvård och att ytterligare medel behöver tillskjutas. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

35 2 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Katrin Boström OLL Förutsättningar för intagning till psykiatrisk tvångsvård mm Vi ser positivt på förändringen i lagstiftningen som innebär ytterligare incitament för att noga överväga om inte vård och behandling kan ges på frivillig grund och att tvångsvård ska ges, till skillnad från dagens får ges, vid ett påtagligt behov av psykiatrisk vård. Det är även positivt att dagens oundgängligt behov ersätts med påtagligt behov av psykiatrisk vård samt att det särskilda undantaget för utvecklingsstörning tas bort. Vår bedömning är att en lägre tröskel för intagning till psykiatrisk tvångsvård ger bättre förutsättningar för behandling eftersom en vård som sätts in sent i sjukdomsskedet kan ge både längre vårdtid och sämre vårdresultat än vad som kan förväntas vid en tidigare insats framför allt för personer där sjukdomshistorien är känd. Dessa förändringar kommer sannolikt att innebära mer tvångsvård i allmänpsykiatrin med en större volym vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård. Landstinget har inget att invända mot att det speciella undantaget som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning enbart utgörs av utvecklingsstörning tas bort. 7.4 Förfarandet vid intagning Landstinget ser positivt på utvidgningen av tvångsåtgärder så att möjlighet till att ta urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod-, eller hårprov (6 kapitlet 2 inrymmer punkt 3) finns under kvarhållningstiden. När det gäller fysisk fasthållning finns detta inte med som tvångsåtgärd under kvarhållningstiden. Här behövs ett klargörande om det ingår i fastspänning. Det saknas tidsangivelse för hur lång fastspänning får vara under kvarhållningstid. I utredningens förslag finns detta endast angivet när beslut om tvångsvård tagits. Fasthållning bör finnas med i uppräkningen av tvångsåtgärder alternativt tydliggöras att det räknas in i fastspänning. Landstinget ser positivt på att det inte längre ska krävas att frågan om intagning prövas skyndsamt men att ändå har kvar nuvarande 24 timmar som tidsfrist för observation av patienten. 7.5 Förfarandet i domstol Landstinget ser positivt på förslaget att förvaltningsrätten vid omprövning av psykiatrisk tvångsvård föreslås få tiden förlängd från åtta till femton dagar i de fall redan pågående tvångsvård grundas på beslut i domstol. En utökad tidsfrist ger berörda aktörer utrymme att planera sin verksamhet på bättre sätt och handläggningen blir mer hanterbar inom den psykiatriska vården. Normalt äger förhandlingarna rum på sjukhus och med längre tidsfrist kan domstolens ledamöter hantera fler psykiatrimål samma dag. 7.6 Tvångsåtgärder Örebro län landsting psykiatri är väl införstådd med att sträva efter att göra den enskilde patienten allt mer delaktig i sin egen vård och ge honom/henne större inflytande och att detta ska gälla även i tvångsvården. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

36 3 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Katrin Boström OLL2578 Landstinget ser positivt på utredningens förslag att dagens lagstiftning kompletteras så att det anges vilka tvångsåtgärder som får användas i syfte att genomföra vården. Eftersom det i många fall är avgörande att patienten får behandling med läkemedel är det rimligt att chefsöverläkaren få besluta om patienten ska spännas fast med bälte eller hållas fast för att kunna ge läkemedel som är nödvändigt med hänsyn till hans/hennes psykiatriska vårdbehov. Socialstyrelsen ska utan dröjsmål underrättas om beslutet Utredningen föreslår att tidsgränsen för att en patient ska få vara fastspänd med bälte ska lagregleras till fyra timmar. Begreppet annan liknande anordning tas bort och enligt utredningen bör s.k. mobilt bälte kunna tillåtas som ett alternativ till fasthållning, båda får inte pågå längre än 60 minuter. Landstinget ställer sig i princip positiv till förslaget men anser tidsgränsen ska ges i föreskrift eller förordning från socialstyrelsen. Utredningens förslag ger utökad möjlighet att avskilja patienten. Idag får detta endast ske vid aggressivt eller störande beteende som försvårar vården av de andra patienterna men föreslås nu även gälla när det är nödvändigt av hänsyn till patientens egen vård. Landstinget ser positivt på de utökade möjligheterna men efterfrågar ett tydliggörande av hur av hänsyn till patientens egen vård ska uttolkas. Landstinget ställer sig mycket tveksam till utredningens föreslag om att inrätta en Tvångsåtgärdsnämnd för att hantera ett dispensförfarande och rättslig kontroll över vissa extraordinära tvångsåtgärder som kan vara nödvändiga mot ett fåtal patienter med extremt och svårhanterligt beteende. Vi bedömer det viktigt att istället arbeta med uppföljning av de till Socialstyrelsen redovisade tvångsåtgärderna. De skulle kunna vara en aktör i som kan bidra till att överväga om det finns behov av andra insatser i mycket svåra ärenden, som därefter kan lyftas till en utsedd tvångsvårdsnämnd utan jouransvar. Rätt till förnyad medicinsk bedömning i vissa fall Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att Socialstyrelsen ska få i uppdrag av regeringen att utfärda anvisningar om hur patientens rätt att i vissa fall få en förnyad medicinsk bedömning ska förstås och tillämpas inom den psykiatriska tvångsvården samt ställer sig bakom att behandling med elektrokonvulsiv behandling (ECT) bör utlösa en rätt för patienten att få förnyad medicinsk bedömning av om ECT är den mest lämpliga behandlingen i aktuell situation. Tvångsåtgärder i den öppna psykiatriska tvångsvården Landstinget ser positivt på möjligheten att använda tvång (hämtning till sjukvårdsinrättning, ge läkemedel, drogkontroll, kroppsvisitation) för att kunna ge en patient nödvändig behandling med läkemedel utan att han/hon dessförinnan behöver tas in för slutenvård. Förutsättning för åtgärderna är att behandlingen är nödvändig för att undvika allvarlig försämring eller att patienten ska kunna avsevärt förbättras i sitt psykiska tillstånd. Cheföverläkaren har att ta ställning till om beslut ska fattas om att läkemedel ska ges med tvång. Beslutet ska enbart gälla för ett enskilt medicineringstillfälle och det ska inte vara möjligt att överklaga för patienten. För att underlätta för handläggning av tvång i öppenvård är det positivt att kunna tillhandahålla tex tvångmedicinering även utanför den slutna tvångsvårdens sjukvårdsinrättningar. En viktig begränsning är att det inte kan ske i patientens bostad och att det krävs en ordination som är klarlagd avseende behovet av behandlingen. Landstinget POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

37 4 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Katrin Boström OLL2578 ställer sig därför bakom utredningens bedömning att övervägande skäl talar för att man behöver tillåta att läkemedelsbehandling med tvång även sker på andra sjukvårdsinrättningar än där sluten psykiatrisk tvångsvård ges. I första hand ska hämtning av patienten ske av personal från den öppna psykiatriska vården eller från kommunens socialtjänst. 7.7 Öppen psykiatrisk tvångsvård Landstinget ställer sig positiv till ett förtydligande av förutsättningarna för tvång i öppenvård. Både kraven på att en samordnad vårdplan ska finnas för den öppna vårdformen och att möjligheten öppnas för att inleda tvång i öppenvård utan föregående slutenvård ger förhoppningsvis en för patienten bättre vårdsituation. När det gäller förslaget om utvidgad skyldighet för behandlande läkare att genom inskrivningsmeddelande underrätta bl a kommunens socialtjänst så är det i Örebro läns landsting redan idag en fungerande rutin. Förslaget är att i princip gäller det alla patienter om det inte framstår som uppenbart att patienten vid utskrivning inte har behov av insatser från socialtjänsten eller primärvården. Däremot ser vi i vårt landsting ett behov av att i förslaget även inkludera en möjlighet för kommunen att till landstinget signalera risk för patienten t ex om han/hon eget bevåg satt ut ordinerade läkemedel och vägrar återuppta medicineringen. När det gäller utredningens förslag att nuvarande tidsfrist innan betalningsansvar övergår till kommunen föreslås minskas från trettio till femton vardagar så ställer sig landstinget positiv till detta. Det hade dock varit önskvärt om förslaget hade kunnat tas ett steg längre med syfte att vård vid psykisk sjukdom bör jämställs med vård för somatiska åkommor. Vid sidan om förslag om ändring av tidsfristen är det angeläget att komma tillrätta med de brister som alltjämt finns när det gäller kännedom om bestämmelserna i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård och följsamheten till socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:27) Landstinget stödjer inte förslaget om en lagstiftning som innebär rätt för den tvångsvårdade patienten att få vistas utomhus minst en timme per dag. Ett generellt krav på rätt till utevistelse ter sig inte rimligt även här kan en jämförelse med slutenvård för somatisk sjuka göras. Utevistelse är sällan lämpligt under en akutfas i ett sjukdomsförlopp, däremot har den sin naturliga plats i en rehabiliteringsfas och vid långa vårdtider och för personer i sluten stödenhet. Finansieringsprincipen bör tillämpas om förslaget genomförs. 7.8 Polismyndighetens befogenhet att omhänderta psykiskt störda personer och skyldighet att lämna biträde Transporter kan många gånger vara problematiska och det är viktigt att skapa trygga förutsättningar. Landstinget ser liksom utredningen ett behov, utöver de möjligheter som finns i dagens lagstiftning, av att kunna begära polisens handräckning vid förflyttning av tvångsomhändertagna personer från en sjukvårdsinrättning till en annan. Det kan också POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

38 5 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Katrin Boström OLL2578 konstateras man inte kan förvänta sig att polisen ska ha full kompetens vad gäller psykisk störning och av det följer att det böra vara så att personal i större utsträckning närvarar vid handräckning inom den psykiatriska tvångsvården. För vården blir det viktigt att förslaget om förtydligande av förutsättningarna för när handräckning ska kunna begäras i enlighet med utredningen om transporter av frihetsberövade personer förverkligas. 7.9 Barns kontakter med den psykiatriska tvångsvården Landstingets bedömning är att förslaget om att Barnkonventionens grundläggande principer ska införas i tvångslagstiftningen snarare är ett förslag som bör hänföras till Hälso- och sjukvårdslagen och gälla all vård. Utredningens föreslår att huvudregeln ska vara att ett frihetsberövat barns vård ska vara åtskilt från vuxnas och bristande resurser ska inte kunna vara skäl för gemensam avdelning. Finansieringsprincipen bör tillämpas om krav ska ställas på egna enheter för barn som genomgår tvångsvård. Landstinget instämmer däremot i utredningens bedömning att god kvalitet för ett barn innefattar att särskild barnpsykiatrisk kompetens är företrädd vid planering, utformning och genomförande av vården Psykiatrisk tvångsvård för den som dömts till fängelse Utredningens föreslår att den som är dömd till fängelse ska kunna bli föremål för sluten psykiatrisk tvångsvård. Dom på fängelse kan inledas i sluten psykiatrisk tvångsvård och verkställighet av fängelsestraffet ska ske genom sluten psykiatrisk tvångsvård så länge den dömde uppfyller förutsättningarna för sådan vård. Verkställigheten kan också ske i kombination med tvång i öppenvård. Här saknas svar på många följdfrågor som beroende på hur de besvaras ger olika påverkan på landstinget. Det är i högsta grad osäkert hur inflöde, vårdtider, kostnader mm av patienter från Kriminalvården vad det kommer att innebära för hälso- och sjukvården. Enligt utredningens förslag måste landstingen kunna vårda under förhållanden som säkerställer kriminalvårdens krav om säkerhet dessutom oklart vad som ska gälla för patienter som kommer från fängelse för vård frivilligt. Ytterligare en oklarhet är hur verkställighet av ett fängelsestraff i kombination med öppen psykiatrisk tvångsvård rent praktiskt ska kunna genomföras. Förväntningarna finns på att baskompetensnivå inom fängelserna kan komma att höjas/höjs generellt och också att det kan bli nödvändigt att utveckla arbetsformer för den öppnafrivilliga psykiatriska vården i samarbete med fängelserna Psykisk störda lagöverträdare Utredningens förslag är att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara ansvarig för systemet med särskilda skyddsåtgärder också ska svara för genomförandet av åtgärderna och deras bedömning är att Statens institutionsstyrelse (SIS) bör ansvara för skyddsåtgärder avseende den som undergår dessa i ett särskilt ungdomshem. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO