Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) Måndag 9 maj 2011, kl Ugglan, Länsstyrelsen

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (3) Datum Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) Tid: Plats: Ledamöter: Göran Nilsson Kajsa Pösö Roger Andersson Majvor Johansson Kjell Hjelm Torsten Fors Andreas Lind Jan Johansson Måndag 9 maj 2011, kl Ugglan, Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen, ordf. Vuxenutbildningen, Luleå kommun TCO (Unionen) Arbetsförmedlingen Företagarna Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Handelskammare Luleå Tekniska Universitet Tjänstemän och föredraganden: Lars Roth Katarina (Kia) Rönnbäck Tove Cullhed Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län 1. Ordföranden öppnar mötet Göran Nilsson öppnar mötet och hälsar alla välkomna. Arbetsförmedlingens prognos om arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden publiceras den 8/6. I hela landet gäller en stark efterfråga på arbetskraft i kombination med arbetslöshet. Svenskt näringsliv kallar detta för mismatch på arbetsmarknaden. Ett nytt branschråd har skapats för verkstadsindustrin, gäller för både Norrbotten och Västerbotten. Söktrycket är stort vid LTU för utbildningar som startar till hösten. En gruvmässa som Arbetsförmedlingen nyligen haft i Luleå var välbesökt. En liknande mässa kommer att hållas i Sundsvall, då ingår även transporbranschen, där arbetskraftsbrist råder. Kajsa Pösö meddelar att hon slutar i KFU på grund av flytt och byte av jobb (Umeå). Ingen ersättare är klar ännu. Ordförande utser ny ledamot. 2. Godkännande av dagordning Kompetensförsörjningsutskottet godkänner dagordningen med tillägg för informationspunkter under övriga frågor. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 2 (3) Datum Diarienummer 3. Minnesanteckningar föregående möte 9/3 Minnesanteckningarna från föregående möte läggs till handlingarna. 4. Rapport från Regionala partnerskapets möte 22/3 Lars Roth rapporterar från mötet med Regionala partnerskapet den 22 mars. Yhmyndigheten redovisar ingen analys i vår som var planerat. Yrkesanalyserna kommer att tas fram i ett närmare samarbete med respektive bransch och en övergripande analys presenteras istället i höst. 5. Pilotstudie/fortsatt arbete med gruvnäringen Lars presenterar (preliminära) siffror från SveMin om behovet av arbetskraft för gruvindustrin nationellt och för länet. En reaktion från utskottet är att arbetskraftsbehovet är lägre än väntat. Förklaringen kan vara effekterna av troliga rationaliseringar där teknik ersätter människor. Chaufförer utgör dock ett stort behov. Frågan om hur KFU och regionala aktörer kan bidra och påverka väcks. Fortsatt analys av materialet från SveMin beslutas (jämföra bland annat efterfråga och utbud). Jan Johansson menar att LTU har en bra kapacitet för högre utbildning riktat mot gruvindustrin men alltför få söker dessa. Marknadsförning är viktig där det framhålls att utbildningen kan användas internationellt. Bristen på högutbildad arbetskraft inom gruvverksamhet är ett globalt problem. Jan berättar vidare om framtidens gruva. Malmen och övriga mineraler tar aldrig slut, det är bara en ekonomisk fråga om hur de ska utvinnas. Det finns exempelvis malm under haven. Gruvdriften går mot mer och fjärrstyrning. Tekniken gör att man blir mer och mer fri från själva gruvorten, och vi går mot mer av Fly-in/Fly-out verksamhet. Framtiden handlar mycket om teknik och visionen är inga anställda under jord. Fly-in/Fly-out innebär förlängda arbetsdagar, vilket ökar hälsorisker och olycksfallsrisker. Intrycket som man får är att gruvbolagen så långt som möjligt vill undvika Fly-in/Fly-out och istället bidra till den lokala samhällsutvecklingen. LTU hoppas på EU:s ramprogram för att fortsätta forskningen om framtidens gruva med bland annat LKAB och ett 20-tal andra aktörer i Europa. (Bilaga 1) 6. Analys om rekryteringsbehov på lång sikt (2020) Kia berättar om möjligheterna att göra en djupare analys av framtida rekryteringsbehov (på lång sikt, exempelvis 2020), av den typ som har genomförts i flera regioner kopplat till arbetet med kompetensplattformarna. Kompetensförsörjningsutskottet beslutar att ta frågan vidare till det planerade dialogmötet den 1 september som har prognoser och analyser som tema för dagen.

3 3 (3) Datum Diarienummer 7. Dialogmöte 1/9 på temat Prognoser och analyser av framtida kompetensförsörjning Kia redogör kort för det planerade dialogmötet den 1 september. Fokus under dagen kommer att vara analyser av arbetsmarknaden, både i siffror och kvalitativa analyser. Förslag lämnas på några intressanta föredragshållare. 8. Yttrande utbildning Yh-myndigheten Lars Roth berättar om tre ansökningar som inkommit till KFU för yttrande innan de skickas till YH-myndigheten. - Bergarbetare, LKF - Byggproduktionsledare, LKF - Vattenkrafttekniker, Jokkmokk KFU beslutar att ställa sig bakom samtliga tre ansökningar till Yh-myndigheten, med påminnelsen att verka för en jämn könsfördelning av platserna till utbildning. Utbildningsanordnaren bör använda riktade insatser för att nå en så jämn könsfördelning som möjlig. 9. Övriga frågor Jan Johansson informerar om LTU:s konferens Det nya arbetslivet som hålls juni i Luleå. Presentationer av 70 olika papers kommer att hållas. Områden som bl a berörs är basindustrin, arbetsmarknad, rehab, hälsa i jobbet, arbetslinjen, stress och säkerhet. Anmälan görs här: Nästa möte Torsdag 1 september kl Dialogmöte, tema Prognoser o behovsanalys. Tisdag 20 september kl Möte Kompetensförsörjningsutskottet. 11. Avslutning Göran Nilsson avslutar mötet. Vid tangentbordet. //Kia Rönnbäck & Tove Cullhed

4 Framtidens gruva Professor Jan Johansson Kompetensförsörjningsutskottet 9 Maj reflexioner om framtidens gruvbrytning 1. Framtidens gruva kommer att formas i en kontext där det gäller att producera till kostnader som bestäms i inter-nationell konkurrens. Priserna på metaller och mineraler följer konjunkturcyklerna men på sikt finns det knappast någon tvekan om att efterfrågan är ökande. Stora nationer som Kina, Indien, Indonesien, Brasilien och hela Afrika kommer att kräva en större andel av konsumtionen vilket leder till att nya gruvor ständigt måste öppnas. Skillnaden mellan dessa länders per capita - konsumtion och Västeuropas kan vara mer än 10 gånger 1

5 2. Produktionsförutsättningarna kommer att präglas av att de närliggande och lättillgängliga malmerna bryts först. Malmerna blir samtidigt allt mer avlägsna eller hittas på större djup. Stora malmreserver finns under haven och det råder knappast något tvivel om att det på sikt kommer att utvecklas teknik för att tillgodogöra sig dessa. 2

6 3. En annan styrande faktor är miljökraven som dels påverkar energiförbrukningen och dels hanteringen av restprodukter. Diskussionen om energiförbrukning är i hög grad kopplad till växthuseffekten och koldioxidutsläppen. Visserligen har inte alla nationer anslutit sig till Kyoto-fördraget men på sikt kommer någon form av samordning säkert att ske. Stora utvecklingsländer som Indien och Kina omfattas dock inte av utsläppsregleringen. Kostnaderna för utsläppsrätter kommer att bli en betydande faktor att beakta, särskilt för den produktion som förläggas i de mer utvecklade länderna. 4. Diskussionen om restprodukthanteringen handlar om att lämna så få spår efter sig i naturen som möjligt. Det får inte lämnas gifter som läcker ut i naturen och landskapsbilden ska återställas så långt det är möjligt. En lösning är att så mycket som möjligt av produktion och upparbetning kommer att ske under jord, in situ mining. En sådan teknik saknar emellertid inte miljörisker och arbetsmiljörisker. Det gäller att ha kontroll över vattenflödena i bergmassorna så att det inte uppstår en oönskad urlakning och att gruvarbetarnas hälsa och säkerhet sätts på spel. 3

7 5. När det gäller vatten generellt så handlar det om att sluta flödena och återanvända processvatten så mycket som möjligt. Här ska reningen inom gruvan inte vara större än nödvändigt för att sedan bli mera fullständig innan vattnet förs åter till naturen. 6. Till miljödiskussionen finns även debatt om gruvnäringens sociala ansvar för den byggd där man etablerar ny verksamhet. Förutom att inte förstöra naturen så handlar det om att bygga upp en stark teknisk och social infrastruktur som borgar för samhällets fortlevnad sedan gruvbrytningen upphört. 4

8 7. Arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna står mycket högt på dagordningen och är en starkt drivkraft bakom automatiseringen. En generellt god och säker arbetsmiljö ses som en förutsättning för att rekrytera kvalificerad arbetskraft till avlägset belägna gruvor. Här avses ett brett arbetsmiljöbegrepp som inte bara fokuserar den fysiska arbetsmiljön utan även arbetsorganisatoriska frågor. När det gäller säkerhet så handlar det i första hand om underjordsarbete och lösningarna är kloka och medvetna val av olika grad av automation och fjärrstyrning. 8. Produktionscentraler skapar nya yrkesroller med en ökande grad av fjärrstyrning från produktionscentraler och collaborative visualisation rooms, gärna placerade i närliggande lokalsamhällen eller längre bort (andra världsdelar), där operatörerna har övervakande och koordinerande arbetsuppgifter längs hela värdekedjan. Operatörerna stöds av intelligenta och automatiserade beslutssystem för global kommunikation, informationssökning och lärande. Deras arbeten får allt mer karaktär av tjänstearbete. De nya arbetsuppgifterna kräver en annan sorts kompetens. Förutom att kunna hantera avancerad datateknik måste gruvarbetarna kunna samverka med specialistteam bestående av gruvtekniker, anrikningsanalytiker, produktions-, logistik- och underhållsplanerare mm. 5

9 9. Det är också tydligt man tänker sig en annan sorts modell för arbetsorganisation än den som finns idag. Ofta nämns bemanningssystem som bygger på flyin-fly-out där man blir mer oberoende av ett lokalsamhälle samt att själva gruvorna, framför allt underjordsverksamheten, kommer att ha en allt mindre bemanning. Det anses viktigt att skapa attraktiva och säkra arbeten. Vidare förutspås att gruvföretagen att allt mer kommer att gå över till en platt och lean organisation med multikompetenta arbetare som kan verka inom flera områden och funktioner inom företaget. Förutom globaliseringen är det främst den ökade automatiseringsgraden som både möjliggör och kräver organisatoriska förändringar. 10. The extended business och open collaboration. Man tänker sig också att produktionsorganisationen blir allt mer virtuell och gränslös i och med att produktionsfunktioner såsom planering, gruvdrift, underhåll, miljöövervakning, logistik, transport, uppköp och samordning av externa entreprenörer, leveranser, kunder mm kopplas ihop till ett produktionsflöde, en värdekedja, där alla delar samma mål och alla ser samma helhet. Gemensam visualisering av problem begränsningar och möjligheter i systemet möjliggör för alla att optimera hela kedjan istället för suboptimering av delar. Här tänker man sig ett globalt samarbete som sträcker sig över företagets gränser såväl interna som externa. 6

10 11. Att gruvbranschen bör utöka sitt samarbete med andra branscher (rymd, flyg, militär etc) för att lära av vad de utvecklat bör också vara klart intressant och ömsesidigt nyttigt. Samarbete och partnerskap inom branschen, mellan många aktörer blir allt viktigare eftersom utvecklingsprojekt blir stora, dyra och komplexa och därmed också svåra eller omöjliga att klara på egen hand. The Mine of the Future ABB AB Atlas Copco Rock Drills AB Boliden Mineral AB Georange Ideella förening KGHM, Poland Luossavaara-Kiirunavaara AB Luleå tekniska universitet Metso Minerals (Wear Protection) AB Nordic Rock Tech Centre AB NCC Construction Sverige AB Sandvik Mining and Construction AB ÅF - Infrastruktur AB 7

11 Vad karaktäriserar ett gott arbete i framtidens gruva? 1. Den minsta planeringsnivån ska vara gruppen. Alla anställda ska ha kontroll över sin egen arbetscykel. 2. Breda yrkesroller. Maskinunderhåll är enklast att integrere, men det finns mycket annat som kan delegeras. 3. Ett lärande som innehåller breda kunskaper. Breda kunskaper skapar flexibilitet I produktionen. Arbetsmiljö och säkerhet Vision: Inga anställda under jord 1. Allt arbete sker från fordon med säkra hytter 2. Inget tillträde till zoner för beredning och brytning (fjärrkontroll) 3. Inga anställda under jord genom automation Gruvdriften måste vara säker medan vi förverkligar visionen. 8

12 Aktiviteter baserade på riskanalyser: 1. Förhindra i planeringsstadier, eliminera risken. Tex. genom att automatisera farliga moment. 2. Isolera riskfaktorn, risk process. Tex. genom att designa ventilationssystemet så att farliga gaser inte kan nå utanför riskzonen. 3. Byt processteknik. Tex. borra hydrauliskt med vatten istället för pneumatiskt för att minska dammspridning. 4. Fysiska skyddsanordningar. Tex. genom att bygga skyddsmurar av betong runt schakten. 5. Isolera personalen från risken. Tex. genom att bygga säkra hytter på fordonen. 6. Rutiner, utbildning och träning. Tex. säkra procedurer för att hantera sprängämnen. 7. Personlig skyddsutrustning. Tex. funktionella arbetskläder. Ackordslönens påverkan på hälsa och säkerhet 27 av 31 studier visar på negativa hälsoeffekter av ackordsarbete. Andra motiverande lönesystem måste utvecklas. 9

13 Övertid och förlängd arbetsdag Under det senaste årtiondet har det blivit allt vanligare med förlängd arbetsdag (10 till 12 timmar per dag). Forskning visar att mer än 12 timmar per dag ökar olycksrisken med 37% Mer än 60 timmars arbetsvecka ökar riskan med 23%. I framtidens gruva bör man undvika övertid och förlängd arbetsdag. Bo på orten eller fly-in, fly-out En utgångspunkt för Framtidens gruva är att arbeta I ett väl utvecklat samhälle och så långt som möjligt undvika Fly-In - Fly-out. Ibland kan det vara bättre att via fjärrstyrning samla produktionsstyrningen av flera närliggande gruvor för att kunna bära en rik samhällsstruktur. En ökad andel avancerat underhåll kan ske lokalt om man har tillgång till expertis via Internet. 10

14 Fjärrstyrning Vi kan förvänta oss en ökande grad av fjärrstyrning från produktionscentraler, ofta placerade i närliggande lokalsamhällen eller längre bort (andra världsdelar), där operatörerna har övervakande och koordinerande arbetsuppgifter längs hela värdekedjan. Operatörerna arbeten får allt mer karaktär av tjänstearbete. De nya arbetsuppgifterna kräver en annan sorts kompetens. Förutom att kunna hantera avancerad datateknik måste gruvarbetarna kunna samverka med specialistteam bestående av gruvtekniker, anrikningsanalytiker, produktions-, logistik- och underhållsplanerare mm. Inom företaget eller entreprenörer? Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är entreprenörer att föredra. När gruvan är urbruten finns ett antal entreprenörer kvar som förhoppningsvis har breddat sin verksamhet till andra sektorer. Det främsta argumentet för att ha verksamheten inom företaget är möjligheten att bedriva ett bättre säkerhetsarbete. 11

15 Hur lockar man ungdomar till sektorn? 100 studenter deltog I en framtidsvision vid LTU, Nov Studenterna efterfrågade: Bättre arbetsförhållanden Mindre påverkan på miljön. Arbetsrotation för att lära sig fler arbetsuppgifter. Ansvar och flexibla arbetstider. Goda ledare och en individuell behandling. Bra arbetsplatser som är mer jämlika. Ett kulturellt rikt samhälle och arbete för sin partner. Man vill känna sig stolt att arbeta I företaget Hur kan man öka andelen kvinnor? För att få den bästa arbetskraften måste företagen aktivt rekrytera både kvinnor och män och forma gruvans arbetsplatser så att de passar alla. Jämlikhet är inte enbart en fråga om att rekrytera fler kvinnor. Det gäller i allra högsta grad även männen. Vi måste förändra den macho-kultur som präglar dagens gruvor. 12

16 Långsiktig kompetensförsörjning Tekniker och chefer Arbetet måste innehålla nya utmaningar och möten. Arbetet måste innehålla eget beslutsfattande och handlingsutrymme. Arbetet måste innebära ett ständigt lärande. Gruvarbetare Gruvarbetarna bör rekryteras så lokalt som möjligt. Ungdomar måste få en bild a att gruvarbete är ett attraktivt arbete baserat på modern teknologi. En gruvarbetare arbetar med modern IK-Teknologi tillsammans med experter över hela världen. 13