Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor

Transkript

1 Minnesanteckningar Samverkansåret 1 (5) Datum Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor Kursiv text = frågor och kommentarer från deltagarna. Tove Cullhed inleder och hälsar alla välkomna, särskilt Johan Blom från Yh-myndigheten som besöker länet för att anordnare av Yh-utbildning får möjlighet att ställa frågor inför kommande ansökningsomgång som stängs i september. Dialogmötet hålls inom ramen för Samverkansåret, en del av Norrbottens kompetensplattform, som syftar till att få fler Yh-utbildningar till Norrbotten. Vid mötet medverkar även ett antal Yh-anordnare från Västerbottens kompetensplattform, där Barbro Lundmark är projektledare. Göran Nilsson, marknadsområdeschef i Norrbotten och Västerbotten samt ordförande i Norrbottens Kompetensförsörjningsutskott, inleder genom att redovisa läget på arbetsmarknaden. Den 12 juni kommer Arbetsförmedlingens prognos. Den bygger på intervjuer genomförda med företag i näringslivet, under mars och april. Norrbottens län ligger i topp i landet gällande rekrytering. 43 % av tillfrågade företag bedömer att de behöver rekrytera. Inlandet i Norrbotten (Gällivare, Malmberget och Kiruna) har störst behov av arbetskraft. I Västerbottens län har kustkommunerna störst behov. Norrbotten har aldrig haft så stor efterfrågan på arbetskraft. Det är inte bara gruvnäringen som behöver arbetskraft, det spiller över på alla branscher. Därför är det att föredra att prata om yrken, inte om branscher. De vanligaste bristyrkena i landet är: tekniker, ingenjörer, mellaningenjörer och anläggningsmaskinsförare. Generationsväxlingen ökar behovet av rekrytering. Fortsatt hög arbetslöshet råder i Norrbotten människor i Norrbotten och Västerbotten står utanför arbetsmarknaden. I Norrbotten minskar andelen öppet arbetslösa, i riket ökar de marginellt. Det är inlandskommunerna som minskar mest. Arbetslöshet bland ungdomar är största bekymret. Siffran är drygt 20 % i Norrbotten, vilken minskar mer än i riket. Andelen långtidsarbetslösa ungdomar ökar tillsammans med andelen som inte går ut skolan med slutbetyg. Det råder en missmatch mellan efterfrågan på arbetskraft och arbetslösa. Inflödet av lediga jobb står inte i relation till arbetslösheten, som minskar i för låg grad. (Bilaga 1) Johan Blom, Yh-myndigheten Hur tänker vi när vi bedömer en ansökan och varför? ( Johan redovisar hur bedömningar av ansökningar går till. Myndigheten utgår från lag och förordning. 1:3: Förutsättningar: a) behov av kvalificerad yrkesutbildning som inte tillgodoses på annat sätt b) smalt yrkesområde c) lämplig regional placering d) utbildningsanordnaren har förmåga att bedriva utbildningen Yh-myndigheten bedömer dessutom demokratiska värderingar, att utbildningen bygger på gymnasiala och nationella program, jämställdhet, utbildning i samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetslivet samt det kvalitativa behovet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

2 Minnesanteckningar Samverkansåret 2 (5) Datum :5: Fördelning av statsbidrag: Graden av behov tas hänsyn till i bedömningen, både kvalitativt och kvantitativt. Om det finns två likvärdiga utbildningar så avgör den bästa geografiska placeringen. Yhmyndigheten vill att det ska vara ett brett spektra av yrkesområden. De jobbar med helhetsbilder vid bedömningar. Hur många som har examinerats ingår i aspekten. Bl a arbetsmarknadsprognosen och konjunkturinstitutet påverkar bedömningen. Många faktorer ingår, ingen rättvisefördelning finns. Arbetslivet plus regler och förordningar bestämmer YH s satsningar. Det hindrar m.a.o. inte wild and crazy idéer. Tar ni geografisk hänsyn? I princip nej. De regionala bedömningarna är viktiga och bör komma in tidigare i bedömningen av ansökningarna. Johan berättar att medelsbrist råder. Yh-myndigheten hade kunnat bevilja dubbelt så många utbildningar om de hade haft mer pengar personer studerar idag inom Yh. Ca helårsstuderande. Många yrkesbytare finns inom Yh. 10 % är arbetslösa innan studier. Det ansöktes om Yh-platser i år, varav platser byggde på tidigare Yh/KY, resten utgjordes av nya utbildningar. Av de nya beviljades 14 %. Av de gamla 44 %. Slutsatser som kan dras efterhand är att Yh-myndigheten är konservativ. Även gällande nya utbildningsanordnare. Norrbotten och Västerbotten placerar sig på femte respektive fjärde plats nerifrån när det gäller antal Yh-utbildningar i relation till befolkningsstorleken. Johans uppmaning är att länen ska ansöka om fler utbildningar. Arbetslivet ska avgöra vilka utbildningar som ansöks vid Yh-myndigheten. Nya yrkesroller granskas särskilt, men statistik mm. är svårt att tillgå. Det är viktigt att ha örat mot rälsen. Yh-myndigheten bedömer en ansökan, inte en utbildning. Hur ser ni på små privata aktörer kontra stora kommunala och universitet? Yh-myndigheten läser alla ansökningar och bedömer alla precis likadant. Hur återkopplar Yh-myndigheten avslag? Yh-myndigheten avslår mer generellt och gör ingen skillnad på kommun eller annan anordnare av utbildning. Särskilda avslagsmeningar används. Det har fungerat så där. Många förstår inte att avslaget beror på konkurrensskäl då Yh-myndigheten inte beskrivit det särskilt bra. Medelsbrist används inte som skäl. Johan uppmanar anordnare av Yh-utbildning att ringa till myndigheten för mer detaljerad information. Myndigheten ska bli tydligare i avslagsmeningarna detta år och vidgar beskeden om avslag. Besked om avslag skickas samma dag som besluten offentliggörs. Ej giltiga ansökningar utgör 30 %, vilka är de viktigaste orsakerna? Att ansökningarna inte ingår i underlaget enligt lag och förordning eller att ansökningarna har en svag arbetslivsanknytning. Det är vanligt att utbildningsanordnare inte stämmer av mot existerande utbud av utbildningar eller att utbildningen inte tydligt håller en eftergymnasial nivå. Yh ska utbilda mot anställning, inte mot utbildning. Yh gör inte heller någon bedömning om söktryck.

3 Minnesanteckningar Samverkansåret 3 (5) Datum Hur ser Yh-myndigheten på distansutbildning? Det ska inte spela någon roll, det viktigaste i ansökan är att man utgår från arbetsmarknadens behov. Yh-myndigheten ser fler avhopp från distansutbildningar (samma för universitetsutbildningar). Inga kvalitetsskillnader har upptäckts i jämförelse med bundna utbildningar. Graden av medfinansiering från arbetslivet - det är tuffare för små och medelstora företag att fixa det. Det kan finnas regionala skillnader. Hur bedömer ni? Behovet av kompetensen i arbetslivet väger mycket tyngre. Regionala skillnader kommer verkligen som steg två i bedömningen. Behovet av underhållstekniker? Balans råder enligt Arbetsförmedlingen. Men Yh-myndigheten vet att alla jobb inte anmäls till Arbetsförmedlingen plus att det pågår en omfattande generationsväxling. Behovet bedöms finnas även om analysen är svårbedömd. Studier på hel- och deltid? Yh-myndigheten har inga synpunkter om det. Viktigast är det som arbetslivet behöver, på rätt nivå. Hur bedöms regionalt behov jämfört med nationellt behov? Det finns regioner med särskilda behov av kompetens. Vi utgår från graden av behov. Som anordnare hänvisar vi till regionala rapporter, tar ni del av dem? Om vi inte har rapporten som det hänvisas till i ansökan tittar analytikern på denna. Två handläggare och en analytiker knyts till varje ansökan. Det är positivt med regionernas/ kompetensplattformarnas yttranden om ansökningar. Yh-myndigheten gör egna yrkesanalyser som publiceras i rapporter. När ansökningar läses under hösten görs snabbanalyser, ex läser myndigheten rapporter som anordnare hänvisar till. Samverkansformer mellan anordnare? Yh-myndigheten har inget emot samverkan men det men inte myndighetens fråga. Kvaliteten kan kanske bli bättre av samarbete. Johan nämner Kronoberg som exempel på bra samarbete. Anordnare läser varandras ansökningar för att höja kvaliteten på dessa. Att göra en Yh-ansökan kostar, att ta risken att bli utan statsbidrag kan vara ett problem, särskilt för små anordnare. Är systemet är hållbart i längden? Några alternativ finns inte idag. Antalet ansökningar ökar för varje år. Yh-myndigheten får se om det är hållbart i längden. Finns det anordnare som gett upp och slutat söka? Det är fler som söker. Kan vara vissa som gett upp. Det var en mindre risk att söka KY. Det är sannolikt att kommunala sammanslutningar klarar att upprätthålla systemet och att små privata slås ut.

4 Minnesanteckningar Samverkansåret 4 (5) Datum Ser ni fler universitet och högskolor som ansöker om Yh då de får minskade resurser? Nej, Yh-myndigheten har inte märkt av det ännu. Varför ska vi bli bättre och leverera fler ansökningar då endast 25 % får statsbidrag? Ansök och hamna bland de 25 %! Skrivningarna i ansökan behöver inte vara långa, men kärnfulla. Ange hur stort behovet är och när i tid. Ansökan ska vara knuten till arbetslivet. Visa hur kurserna är upplagda och anknutna till arbetslivet. Ange krav på förkunskaper. För låga krav på förkunskaper kan medföra avhopp och att arbetslivet inte får vad de efterfrågar. Utbildningsanordnare måste kontinuerligt fråga företagen om behoven, som ändras på bara tre månader. Vad tycker du vi ska tänka på? Beskriv behovet på ett bra sätt. Branscherna har svårt att definiera behoven och visa på antal. Kan inte behovet beskrivas kan vi inte bevilja den utbildningen. Marknadsföring av Yh-utbildningar. Myndigheten marknadsför sig till presumtiva studerande, men inte till arbetsmarknadens parter? Ja, det är ett förbättringsområde. Yh-myndigheten jobbar med Företagarna och Svenskt Näringsliv men måste jobba ännu mer på sitt varumärke. Det råder stor okunskap om vad Yh-utbildning är. Det är viktigt att vi alla använder de forum vi verkar inom för marknadsföring av Yh. Om vi validerar så att utbildningen förkortas förlorar vi statsbidraget. Ska vi validera? Det finns idag inga ekonomiska incitament för utbildningsanordnaren att validera, men det borde vara intressant för arbetslivet. Yh-myndigheten ser över detta. Utredningen om två- respektive fyraåriga beslut, är den genomförd? Myndigheten får en bemyndiganderam. Enligt denna kan vi fatta beslut t o m Vi har tittat på det tidigare systemet med optioner (två intag + två preliminära intag). Det är problem att halvlova något när man inte har pengar. Det räcker inte att ett behov kvarstår, utan det är graden av behov. Förenkla ansökningarna är ett alternativ. Det ska hålla ur ekonomiska och rättssäkerhetsaspekter. Yh ska vara en flexibel utbildningsform. Resultat av utredningen presenteras före sommaren på Yh-myndighetens webb. Hur fungerar arbetet med jämställdhet inom utbildningarna? Ansökningarna till utbildningarna följer mönstren i andra utbildningar traditionellt könsbundna. Utbildningsanordnarna jobbar bra med jämställdhet i ansökningarna. Hur ser ni på en Yh-utbildning med gemensam grund och sedan specialisering med olika utgångar? Det finns redan exempel på sådana utbildningar, ex säljare och data/it. Vi ska utreda var gränsen till två olika utbildningar går.

5 Minnesanteckningar Samverkansåret 5 (5) Datum Det finns en önskan från vissa branscher att ha nationella kursplaner. Yh-myndigheten säger nej. Varför? Det gäller tandsköterska, trafiklärare, elsäkerhet och två yrken till. Juristerna tittade på detta. Det ska finnas möjlighet till nationell likvärdighet. Det ska inte vara på den detaljerade nivån kurs. Yh-myndigheten har inget emot nationella kursplaner. I bedömningen utgår man från vad branschen vill ha. Elsäkerhetsbranschen tog bollen och bestämde vad nationell likvärdighet är inom sin bransch. Så kan även andra branscher göra. Om länens Yh-nätverk: Monica Lundkvist Renström, Lapplands kommunalförbund, berättar att Länsstyrelsen i Norrbotten har beviljat en projektansökan om att höja kvaliteten i länets Yh-ansökningar. Lkf s fyra kommuner, Kalix, Luleå, Piteå, HÖN - totalt åtta parter deltar i förstudien som pågår ett år. Monica är projektledare och projektet startar i augusti Västerbotten har ett Yh-nätverk där både kommunala och privata anordnare ingår. De har även bildat en marknadsföringsgrupp. Länen diskuterar framtida samarbete kring Yh-utbildning. Vid tangentbordet Barbro Lundmark och Tove Cullhed Bilaga 1. Samverkan Yh-utbildningar 2. Ansökningar Yh åren

6 Bilaga 1 Samverkan YH-utbildningar

7 Näringslivet inkl småföretag och alla tillägg Marknadsutveckling - Efterfrågan 6-12 månader 25 Norrbottens 13 Hallands 22 Västernorrlands 14 Västra Götalands 01 Stockholms 06 Jönköpings 05 Östergötlands 03 Uppsala 21 Gävleborgs 20 Dalarnas 18 Örebro 12 Skåne 08 Kalmar 19 Västmanlands 10 Blekinge 07 Kronobergs 17 Värmlands 24 Västerbottens 09 Gotlands 04 Södermanlands 23 Jämtlands Nettotal

8 Andel öppet arbetslösa inskrivna vid Af och i program med aktivitetsstöd, procent april Totalt år Arbl Prog ,2 4,2 5,4 2,5 5,3 5,2 5,2 5,3 6,0 5,6 6,1 7,6 7,7 9,2 5, Kiruna 2,8 4,7 3,7 6,7 4,4 4,5 5,0 5,5 5,1 5,8 5,5 4,2 4,9 5,9 4,4 4,3 Gällivare Piteå Arjeplog Luleå Boden Pajala Älvsbyn Jokkmokk Arvidsjaur Övertorneå Överkalix Kalix Haparanda Norrbotten Riket

9 Totalt år Förändring öppet arbetslösa inskrivna vid Af och i program april jämfört med april. 2011, procentenheter 2,0 1,0 0,0-1,0-1,2-0,8-0,8-0,4-0,4-0,3-0,3-0,3 0,0 1,6-0,5 0,1-2,0-3,0-4,0-3,9-3,1-3,0-2,9 Haparanda Arjeplog Överkalix Pajala Älvsbyn Kiruna Övertorneå Luleå Jokkmokk Arvidsjaur Piteå Kalix Boden Gällivare Norrbotten RIKET

10 Ungdom år Ungdomar. Andel öppet arbetslösa inskrivna vid Af och i program med aktivitetsstöd, procent april Kiruna Arblösa Program 18,7 16,9 20,4 20,7 21,5 19,8 23,8 23,3 14,0 14,9 9,4 10,2 14,4 11,1 4,9 4,2 5,1 8,4 6,7 6,6 2,7 6,6 4,7 6,5 3,6 3,4 3,5 6,9 3,3 5,3 5,7 5,3 Arjeplog Gällivare Älvsbyn Pajala Luleå Piteå Boden Övertorneå Överkalix Jokkmokk Arvidsjaur Haparanda Kalix Norrbotten RIKET

11 Ungdomar. Förändring öppet arbetslösa och i program april jämfört april procentenheter Ungdom år ,7-8,4-5,5-5,4-5,4-3,8-2,5-2,4-2,2-2,0-1,7-0, Arjeplog Överkalix Älvsbyn Pajala Haparanda Piteå Kiruna Boden Jokkmokk Luleå Arvidsjaur Övertorneå Kalix 0,0 1,6-2,7-0,4 Gällivare Norrbotten RIKET

12 Antalet inkomna och beviljade ansökningar yhmyndigheten.se

13 Västernorrland Kronoberg Dalarna Skåne Jönköping Värmland Blekinge Kalmar Stockholm Västra Götaland Västmanland Östergötland Örebro Halland Jämtland Södermanland Norrbotten Västerbotten Gävleborg Uppsala Gotland 59,0 58,5 53,5 52,2 51,8 58,1 60,2 38,6 58,8 44,9 51,9 38,7 50,7 35,3 30,7 30,7 82,1 66,3 78,1 85,5 79,1 86,4 65,5 71,6 64,0 87,1 78,3 76,0 71,4 71,0 140,6 101,7 127,0 124,5 116,3 115,0 113,3 110,9 108,4 105,9 101,4 98,4 Yh Ky platser per invånare år Befintliga plus nya platser med avslut Befintliga platser med avslut yhmyndigheten.se

14 Stockholm Västra Götaland Skåne Jönköping Östergötland Dalarna Västernorrland Värmland Västmanland Kalmar Kronoberg Halland Örebro Södermanland Uppsala Blekinge Västerbotten Norrbotten Gävleborg Jämtland Gotland 4,0% 4,5% 4,0% 4,0% 3,5% 2,8% 3,5% 3,8% 3,2% 3,3% 2,6% 2,3% 2,6% 2,3% 2,5% 2,4% 2,4% 2,4% 2,3% 2,4% 2,0% 2,4% 1,9% 2,0% 1,8% 2,0% 1,6% 1,9% 1,6% 1,5% 1,5% 1,7% 0,9% 1,0% 0,2% 0,3% 24,8% 24,9% 17,5% 16,4% 15,7% 15,7% Yh Ky andel platser med avslut Befintliga plus nya platser med avslut Befintliga platser med avslut yhmyndigheten.se