Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gruvnäringen Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen

3 Fler svenska gruvor och fler jobb Svensk gruvnäring Den svenska gruvnäringen sysselsätter allt fler. Inte sedan början av 1990-talet har gruvorna sysselsatt så många som idag. Och produktinen av malm slog i fjol nytt rekord, för tredje året i rad. Källa: SGU Sverige har en berggrund osedvanligt rik på metalliska mineral och är idag ett ledande gruvland i EU med stor malmproduktion. Utifrån de förutsättningar Sverige har följer ett särskilt ansvar för utveckling av kompetens för utvinning av metaller, både för att bidra till metallförsörjningen och välfärdsutvecklingen i världen och för att sprida bra metoder och teknik avseende såväl arbetsmiljö och yttre miljö som effektivitet. Källa: SveMin Sverige är en viktig gruvnation i Europa och bidrar starkt till EU:s självförsörjande av till exempel järnmalm (20 procent) och koppar (55 procent) År 2011 levererade LKAB 26 miljoner ton järnmalmsprodukter och Boliden bröt 34 miljoner ton kopparmalm motsvarande ton kopparmetall Svensk gruvnäring bidrog med 26 miljarder SEK till Sveriges BNP 2010 Gruvnäringen i Sverige bidrar till direkta arbetstillfällen och indirekta arbetstillfällen År 2010 stod gruvnäringen för 13 procent utav alla industriinvesteringar i Sverige Källa: SveMin

4 Positiv utveckling Under våren 2013 intervjuade Arbetsförmedlingen Gruvnäring merparten av de företag som bedriver gruvverksamhet i landet. Efterfrågan av näringens produkter förväntas fortsatt ligga på en hög nivå. Sysselsättningen inom gruvverksamheten i landet bedöms utvecklas positivt under ett flertal år framåt. Likaså bedöms kapacitetsutnyttjandet vara fortsatt högt inom branschen. Personer med någon form av teknisk kompetens och intresse för arbete inom gruvnäringen har därmed stora möjligheter till arbete nu och i framtiden. Ny teknik har medfört att arbete i gruvmiljö skiljer sig avsevärt i dag från hur det såg ut för ett antal år sedan. Det har inneburit att kraven på grundläggande kunskaper hos dem som ska nyanställas eller ersätta en person med livslång erfarenhet har ökat. Majoriteten av de intervjuade företagen har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det senaste halvåret har cirka 300 personer anställts som en effekt av pensionsavgångar och ökad produktion. Under det närmaste halvåret kommer ytterligare cirka 500 personer att ersättnings- eller nyrekryteras enligt tillfrågade företag. Undersökningen visar att inget av de tillfrågade företagen haft minskad efterfrågan på sina produkter det senaste halvåret. Det innebär att efterfrågan är fortsatt stabil trots ekonomiska kriser runt om i världen och metall- och mineralprissvängningar. För det kommande året bedömer de större tillfrågade företagen en ökande efterfrågan på sina produkter medan de mindre företagen bedömer en oförändrad eller svagt ökad efterfrågan.

5 Kapacitetsutnyttjande och nyrekryteringar Vid undersökningen ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Hur mycket kan produktionen öka med befintlig personal innan företaget måste nyanställa? Av intervjuade företag inom gruvnäringen under våren 2013 har drygt 80 procent av de tillfrågade företagen angett att de inte kan öka sin produktion med mer än maximalt fem procent innan nyrekrytering måste ske. Resterande kan öka sin produktion med mellan sex och tio procent med befintlig personal innan eventuell nyrekrytering måste ske. Sedan år 2005 har trenden, med undantag för vissa perioder, varit ett ökat antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Som ett komplement till inkomna lediga platser anordnar Arbetsförmedlingen Gruvnäring tillsammans med företagen eller i egna arrangemang en mängd olika rekryteringsmässor runt om i landet och utomlands. Det är vanligt att få en ingång till arbete hos företagen genom sommarvikariat. Det är också vanligt att rekrytera lokalt genom tips från redan anställda som känner den som skall anställas och kan gå i god för denne. Brist på bostäder i vissa gruvregioner har medfört att ovanstående rekryteringsprocess med sommarvikariat och tips från anställda har förstärkts de senaste åren. Det finns även ökande tendenser att byta arbetsuppgifter internt, från en arbetsuppgift till en annan. För att få kontinuitet i arbetsuppgifterna strävar man efter att medarbetaren behåller samma position i minst två år.

6 Svårighet att rekrytera Under det senaste halvåret har så gott som samtliga, eller drygt 95 procent av de tillfrågade företagen upplevt svårigheter att finna den kompetens man eftersökt. Det är en ökning sedan höstens undersökning med cirka 30 procentenheter. Den övervägande konsekvensen av arbetskraftsbristen har varit att befintlig personal fått arbeta mer. Ytterligare konsekvenser av arbetskraftsbristen är enligt tillfrågade företag, att man inte lyckas rekrytera, rekryteringarna tar längre tid och att man tvingats sänka kraven på utbildning och erfarenhet. Trots att intresset för gruvrelaterade arbeten har vuxit så finns det ett flertal yrken där det är svårt att rekrytera. Nedan presenteras ett urval av yrken där företagen inom gruvnäringen under de senaste sex månaderna har upplevt att det varit svårt eller mycket svårt att rekrytera: Drift- och verksamhetschefer Civilingenjörer inom gruvteknik, maskin och metallurgi Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi Mekaniker Elmontörer och elreparatörer Svårigheterna att inom riket finna den kompetens som efterfrågas har lett till att en del utlandsrekryteringar skett. En negativ konsekvens av rekryteringssvårigheter är att de kan leda till oönskade personalförflyttningar mellan företagen, vilket i förlängningen leder till en uppåtgående lönespiral där personalkostnaderna ökar. För att bredda rekryteringsbasen arbetar ett flertal av de tillfrågade företagen med att få till en jämnare könsfördelning.

7 Framtida rekryteringsbehov Det senaste halvåret har näringen haft cirka 170 avgångar som ersatts med nästan 300 ersättnings- eller nyrekryteringar. Under den kommande sexmånadersperioden kommer det enligt denna undersökning att finnas ytterligare behov av att ersättningsrekrytera eller nyanställa närmare 500 personer. Ett antal av de tillfrågade arbetsställena i denna undersökning arbetar även med att överföra kostnader för viss entreprenadverksamhet till egen regi, vilket kan innebära ett ökat behov av anställningar hos gruvföretagen. Ett urval av rekryteringsyrken de kommande sex månaderna: Maskinmekaniker, -montörer, - operatörer- och -reparatörer Elmontörer och elreparatörer Operatörer, stenkross och malmförädling Truckförare Gruv- och bergarbetare Motorfordonsmekaniker, -reparatörer med flera Drift- och verksamhetschefer Kemister Geologer, geofysiker med flera Civilingenjörer inom gruvteknik och metallurgi Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Maskiningenjörer och maskintekniker Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi

8 Ökat intresse för utbildning I takt med att antalet sysselsatta förväntas öka enligt branschbedömare blir det en stor utmaning att tillhandahålla och finna den kompetens som efterfrågas inom näringen. Luleå tekniska universitet har flera utbildningar som är direkt inriktade mot gruvnäringen. Det finns även andra högskolor och universitet i landet som har utbildningar som passar in i gruvnäringens efterfrågade kompetensbehov. Utöver det finns det även en speciell inriktning vid flera gymnasieskolor som förbereder sina elever för arbete inom gruvnäringen. Dessa inriktningar drivs i samarbete med existerande gruvföretag eftersom en del av studietiden innehåller praktik på företaget. Det är glädjande att intresset för att utbilda sig i någon form för arbete inom gruvbranschen har ökat stadigt inom universitet, högskola, yrkeshögskola och arbetsmarknadsutbildning. Även om intresset för utbildning med inriktning mot branschen har en ökande tendens så är det av vikt att informera framtida generationer i ett tidigt skede redan innan valet inför gymnasieskolan om vilka kompetensbehov som arbetsmarknaden efterfrågar och kommer att efterfråga i framtiden. Ett gymnasieprogram där det ingår en del teknik ger exempelvis goda förutsättningar till ett arbete inom gruvbranschen. Någon form av teknisk grundutbildning underlättar för gruvföretagen att utbilda sina blivande anställda genom internutbildning. Även möjligheterna att läsa vidare till ingenjör med inriktning mot gruvnäringen ökar om man har ett gymnasieprogram med en teknisk/matematisk inriktning.

9 Sverige ger järnet Bara under 2012 öppnades tre nya gruvor i landet och fler beräknas öppna i framtiden enligt branschspecialister. Branschens framtidsbedömning är att antalet sysselsatta inom gruvnäringen kommer att öka. Antalet företag som ansöker om och får prospekteringstillstånd har ökat markant de senaste åren. Under 2011 satsades exempelvis närmare 800 miljoner kronor på prospekteringar i landet, vilket var den högsta summan någonsin. Luleå tekniska universitet har i forskningssammanhang utsetts som samordnings-ansvariga för olika gruv- och mineralforskningsprojekt som sker i norden. Runt om i landet och omvärlden finns ett stort intresse för arbete inom gruvnäringen. Många är inte främmande för att flytta och bosätta sig på arbetsorterna, utan den största bromsklossen här är den akuta bristen på bostäder som råder på flera av de orter där gruvverksamhet bedrivs. Vissa orter har cirka personer som kommer och arbetar i gruvorten men är skrivna i en annan kommun, vilket leder till förlorad skatteinkomst för den kommun där arbetsplatsen är belägen. Regeringen har nu gett Boverket i uppdrag att se över vilka hinder som föreligger för bostadsbyggande i gruvkommuner där det finns behov av arbetskraft samtidigt som det råder stor bostadsbrist. Hur man än gör leder en gruvetablering, precis som nästan all annan mänsklig verksamhet, till effekter på natur och miljö. Trots en väl fungerande miljölagstiftning, och hårda krav på gruvbolagen, uppstår ibland uppenbara kollisioner med andra intressen. Frågan är hur samhället kan agera för att få till stånd processer och tillvägagångssätt som minskar konflikter, utan att göra avkall på rättsäkerheten vare sig för allmänintresset eller för gruvbolagen, som ju också är en del av det samhälle de verka i Den nationella mineralstrategin som regeringen offentliggjorde i vintras ger dock en hel del svar på vilka åtgärder som bör genomföras för att komma en bra bit på väg. Källa: industrinyheter.se

10 Källor: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material), yrkesbarometern. Organisationer: SGU, Svemin, LTU Tisdag, maj 21, 2013

11 Diagrambilaga Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för gruvnäringen. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Detta index beskriver stämningsläget hos arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Diagram 2. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 våren Gruvnäringen. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Diagram 3. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 våren Gruvnäringen.

12 Omslagsbild: LKAB Fakta om prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för gruvnäringen är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för denna prognos är Timo Mulk-Pesonen, telefon Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjlighetern de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi i december Stockholm Telefon