MELLERSTA HAMNEN FRIHAMNEN INRE HAMNEN ROSTORP SLUSSEN ÖSTERVÄRN GAMLA STADEN RÖRSJÖSTADEN VÄRNHEM VÄSTRA SORGENFRI INDUSTRIOMRÅDE ÖSTRA SORGENFRI

Transkript

1 OLJEHAMNEN Törnrosen NORRA HAMNEN SPILLEPENGEN SEGE INDUSTRIOMRÅDE Ö r e s u n d MELLERSTA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN SEGEMÖLLA VÄSTRA HAMNEN FRIHAMNEN INRE HAMNEN ROSTORP SEGEVÅNG KIRSEBERGSSTADEN MRÅDE MLA LIMHAMN NNETORP BELLEVUE RIBERSBORGSSTRANDEN VÄSTERVÅNG ROSENVÅNG FRIDHEM NYA BELLEVUE MELLANHEDEN DAMMFRI SOLBACKEN BELLEVUEGÅRDEN KROKSBÄCK RIBERSBORG RÖNNEHOLM GAMLA STADEN DAVIDSHALL KRON- HÄSTHAGEN LUGNET PRINSEN FÅGELBACKEN TEATERN RÅDMANSVÅNGEN KRONBORG LORENSBORG ÄRTHOLMEN MALMÖHUS PILDAMMSPARKEN STADION ALLMÄNNA SJUKHUSET BORGMÄSTARE- GÅRDEN FLENSBURG SÖDERTORP GRÖNDAL SLUSSEN ÖSTERVÄRN RÖRSJÖSTADEN VÄRNHEM ELLSTORP KATRINELUND SORGENFRI VÄSTRA SORGENFRI INDUSTRIOMRÅDE MÖLLEVÅNGEN ÖSTRA SORGENFRI AUGUSTENBORG EMILSTORP HÅKANSTORP VÄSTRA KATTARP JOHANNESLUST ÖSTRA KYRKOGÅRDEN ANNELUND NORRA APELGÅRDEN SOFIELUND SÖDERVÄRN SOFIELUNDS TÖRNROSEN KRYDDGÅRDEN INDUSTRIOMR. ROSENGÅRD CENTRUM ÖRTAGÅRDEN SÖDRA SOFIELUND LÖNNGÅRDEN PERSBORG HELENEHOLM HERRGÅRDEN ALMGÅRDEN BULLTOFTA HÖJA VIDEDAL STENKÄLLAN VALDEMARSRO RISEBERGA VIRENTOFTA TOFTANÄS ÖSTRA SKRÄVLINGE KBROTTET DJUPADAL HYLLIEBY HYLLIEVÅNG KROKSBÄCKSPARKEN HOLMA KULLADAL ERIKSFÄLT VÄSTRA SÖDERKULLA NYDALA ALMHÖG GULLVIKSBORG HINDBY GULLVIK JÄGERSRO JÄGERSRO VILLASTAD KVARNBY ELINELUND ÖSTRA SÖDERKULLA HERMODSDAL ELISEDAL

2 Reliefer, 1965, Jörgen Fogelquist Bennets väg 7 17 Dessa reliefer har avtryck och mönster av blommor, spår, siluetter och annat som inte föreställer något, men som kan ge upphov till egna associationer. En arm, en kropp, en figur, en tunnel. En rektangulär form, en rund, en halvrund form. Hål fyrkantiga, runda etc. Möjligheterna är stora att se saker i verket och att låta den egna fantasin lura förnuftet. Jörgen Fogelquist, , föddes i Mariestad. Han studerade vid Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. Hans verk kan ses på många håll: Rosenbad, Stadsbiblioteket i Umeå, postterminaler i Malmö och Göteborg samt Postens huvudkontor i Stockholm. Han finns representerad på museer som Nationalmuseum, Moderna museet, Malmö museum och Skissernas museum i Lund.

3 Reliefer vid entréer, 1965, Gunnar Frieberg Cronmans väg 9 18 Dessa väggreliefer finns både på entrémurarnas fronter och sidor. De är alla exempel på hur konsten utvecklades under sextiotalet. Två begrepp var aktuella vid den tiden: opkonst och popkonst, men trots likheten hade begreppen inte mycket gemensamt. Popkonsten hämtade inspiration från populärkulturen och amerikanska konstnärer som Andy Warhol, Claes Oldenburg och Roy Lichtenstein. Opkonsten arbetade med bilder av svart-vita mönster och olika visuella uttryck. Det fanns en lekfullhet och en inspiration från spel med rörliga och variabla delar som på olika sätt bildade fantasifulla motiv. Vasarely var en känd företrädare för denna konst. För opkonsten fanns också ett samband bakåt med den konkreta konsten och dess företrädare fortsatte att förnya formspråket, delvis med inspiration från den datakonst som kom fram under sjuttiotalets början. I Gunnar Friebergs reliefer finns ett drag av lek och rörelse. Figurer springer, dansar och arbetar i de spännande streckdekorationerna. Någon minut kan passera, innan ögat hunnit se mer än mönstret som både är del i bilden och utgör bakgrund för figurerna. Samtidigt vilar litet av illusionstrick över några av kompositionerna. Som om en jalusi vrids om med följd att figurerna syns eller inte syns. Detta skapar samtidigt en slumpdimension i konstverken och man kan fråga sig hur det aktuella ögonblicket skiljer sig från det föregående. Vad ser jag nu, vad ser jag om en stund? Gunnar Frieberg föddes i Malmö Han utbildade sig i Stockholm, Köpenhamn och Paris. Han är verksam i Malmö.

4 Monumentalhuvuden, 1966, Alf Olsson Bennets väg 15, baksidan 19 Placeringen av Alf Olssons Monumentalhuvuden bakom Bennets väg 15, är vald med omsorg. Många passerar här och det finns dessutom en förskola intill. Barn tycker ofta att denna konst är intressant. Precis som på Gullviksborg, där monumentalhuvudena också finns, står de på en liten backe, som om de kom upp ur marken som växter eller som en sägens jättar som just fötts ur moder Jord. Material och tillverkningssätt är samma som för Gullviksborgsgubbarna (nr 33). Alf Olsson beskriver dem i sin bok: Urtid, en skulpturgrupp om tre stenar som brutits ur jorden och huggits ut för hand i Färingtofta. Den beställdes till den nya stadsdelen Rosengård i Malmö. Gruppen skulle symbolisera stenåldern och människorna som byggde de stora gravhögarna i närheten. De var kanske också de första invandrarna i området Se vidare nr 33.

5 Komposition I, II, III, 1964, Yngve Sebastian Cronmans väg 5 20 Yngve Sebastians kompositioner var från början glasade. Under årens lopp har de fått utstå så mycket att man vid Törnrosens ombyggnad beslöt avlägsna glasresterna, men murdekorationerna fick vara kvar. Den visuella upplevelsen av kompositionen kvarstår också. Det rör sig om helheter, som delarna, de enskilda hålrummen, ingår ett raffinerat spel med. Man kan följa de vertikala och horisontella linjer som kompositionerna är uppbyggda kring, se hur de samspelar med de cirkelformer som finns i trappa A och B och se hur de bryter detta mönster av rektangulära korta och långa stavar. Konstverken skapar olika upplevelser från olika sidor av muren. Från utsidan är det en komposition på en mur, men om du flyttar dig fyra meter och ställer dig på insidan, kommer du att uppleva en komposition med ljus och mörker och en viss likhet med ett kyrkofönster, vars ljus flödar in som kontrast mot den mörka muren. Dessutom finns en spegeleffekt då vänster sida blir höger och vice versa. Yngve Sebastian, , föddes i Oppmanna, Skåne. Han studerade i Köpenhamn och i Paris och finns representerad på Nationalmuseum och Helsingborgs museum. Han var också verksam som tecknare i Kvällsposten under många år.

6 Stad för lekar, 1967, Birgitta Stenberg-Hultén, C O Hultén Bennets väg 11, baksidan 21 Man kan passera på gången inuti konstverket. Detta består av ett antal skulpturdelar med en hög betongskulptur i mitten och fyra mindre skulpturer runt om i en fyrkant. Materialen är betong, järn, emalj, mosaik och från början: vatten. Stad för lekar är ett sammansatt konstverk som tål att betraktas länge. Om man går runt och iakttar båda sidor av de olika delarna kommer man efter en stund att se samspelet inom och mellan delarna. Man ser de mindre delar som skurits ut ur de större blocken, man ser färger som återkommer i plåt och mosaik, mönster som upprepas och varieras, spår av större och mindre hål i mur och plåtar. Utskurna detaljer som förekommer på flera ställen. Konstnärsparet Hultén gjorde konstverket tillsammans och C O Hultén beskrev arbetet vid den officiella invigningen av området 1966: Den stora skulpturen sprängdes och delarna placerades ut. Man skulle kunna gå in i skulpturen, känna rumsbildningarna. Utifrån skulle man kunna se flera element samtidigt. Därför använde vi en kombination av dels fasta, murliknande delar men också öppna, genomsiktliga. Vi ville låta de olika elementen liksom projiceras mot varandra, ingå nya kombinationer. Vid placeringen tog vi upp en rytm som fanns redan i planen för de omgivande husen. Den ursprungliga bassängen blev fyra grunda bassänger, välgörande i en vattenfattig stadsdel. Vi strävade aldrig efter att göra friskulpturer. Det skulle ha motverkat känslan att befinna sig inne i någonting. På ett tidigt stadium stod det klart att detta konstverk inte skulle komma att se ut som om jag hade gjort det, inte heller min hustru. Jag är ju egentligen målare. Det är min hustru som är skulptören. Det intressanta är att det heller inte är fråga om någon enkel kompromiss mellan tvenne konstnärliga viljor. För oss känns det som ett verk av en tredje person som inte existerar i sinnevärlden. Det krävdes ett robust material som tål att klättra på, vars relativa prisbillighet skulle möjliggöra stora format. Därför valdes betong i kombination med järn. Betonggjutningen har gjorts med sand eller grova träformar för att ge en rik, nästan ärrig och åldrad yta. Vi ville förmedla en känsla av kraft och täthet. Betongdelarna står som en avsiktlig kontrast till den kyliga finishen i de omgivande husen. Metallgallerna kompletterades med färgaccenter i emaljerad koppar. I sista stund målades det stora gallret lysande rött.

7 En av skulpturdelarna består av ett klot som innehåller tre genomborrade kanaler. C O Hultén har ofta använt klotet i sitt måleri, ibland ensamt, ibland infattat i en fyrsidig staketliknande form. Hultén förklarar i Artur Lundkvists bok om honom: Jag använder klotet som en sorts varelse, ett förkroppsligat ting som tycks innesluta något och som alltså inte bara är hemlighetsfullt mineraliskt eller metalliskt utan kanske gömmer en mänsklig erfarenhet, en fond av upplevelser C O Hultén föddes 1916 i Malmö. Han var med och bildade Imaginistgruppen i Malmö. Han tillhör de stora svenska målarna under 1900-talet och har ständigt utvecklats under ett långt konstnärsliv. Med intryck från afrikanska resor och konst skapade han en bildvärld som både till form och innehåll är helt hans egen. Birgitta Stenberg-Hultén, , var skulptör. Hon föddes i Karlstad och studerade vid Lena Börjessons skulpturskola i Stockholm. Hennes offentliga verk kan ses i Linköping, Traryd och Ystad. I Malmö finns skulpturgruppen Munnar på Rosengård nära Örtagårdsskolan. Birgitta Stenberg-Hultén finns representerad på Malmö museum och Vikingsbergs konstmuseum i Helsingborg.

8 Utsmyckning vid tre entréer, 1964, Ulf Trotzig Bennets väg 6 B 22 Vi ser framför oss tre verk i stengods som visar olika miniatyrlandskap med associationer till jord och sten, men också till olika slags livsformer. Här kan finnas land och vatten och konstverken kan likna kartor över skeden i vårt jordeliv som finns, men som vi inte tänker på varje dag. Så kan man se på de tre stengodstavlorna, varav en delvis har förstörts under årens lopp. Det är också fullt möjligt att inte göra någon tolkning alls. Konst måste inte tolkas eller förstås, den fungerar ofta tvärtom bättre utan inblandning av rationellt tänkande och analys. Man kan se Ulf Trotzigs tavlor som abstrakta mönster och som ett spel med strukturer och färger som skapar liv och rörelser på flera plan. Det finns flera dimensioner och ett djup i Ulf Trotzigs bilder, som gör det lockande att se in i dem. Ulf Trotzig har beskrivit sitt arbete: Stengodsrelieferna tillverkades på Keramikfabriken i Villenauxe i Champagne, Frankrike. Anledningen till att jag valde stengods var att det fordras ett mycket hållbart material till sådana här utomhusutsmyckningar. Motivmässigt har jag helt anknutit till de problem jag arbetade med under de aktuella perioderna. Meningen är att se en stimulerande upplevelse av färg och rytm. Ulf Trotzig föddes 1925 i Föllinge, Jämtland. Han studerade vid Valand i Göteborg och var under en längre tid bosatt i Paris. Han finns representerad på Nationalmuseum, Malmö museum samt muséerna i Norrköping och Kristianstad. Hans verk finns också på Museum of Modern Art i NewYork samt British Museum, London. Ulf Trotzig är bosatt i Lund.

9 Glas och betong I, II, III, 1964, Jacques Zadig Hårds väg Denna komposition, från början med glas, är idémässigt av samma slag som Yngve Sebastians vid Cronmans väg 5. Jacques Zadigs formspråk är rikare och mer varierat, med fler och olika former. Här finns stora och små cirklar, kvadrater och rektanglar i ett antal konstellationer med horisontella, vertikala och diagonala linjer som stöd och förenande element. Kompositionerna är ömsom stående, ömsom liggande, med stora variationer från bild till bild. Upplevelsen av spegeleffekter och olika ljus på olika sidor om murarna är gemensam med Yngve Sebastians verk. Jacques Zadig beskriver arbetet med utsmyckningarna så här: Arbetet började med att arkitekt Thorsten Roos tog kontakt med mig och bad mig inkomma med förslag för utsmyckning av 3 entréer på Rosengård I. Materialet valdes med tankar på vad skissförslaget syftade till. Meningen var att husets invånare eller besökare skulle mötas av ett färgspel, dels när de gick ut och dels när de gick in i huset Jacques Zadig föddes 1930 i Paris. Han studerade vid Kunstakademiet i Köpenhamn och i Frankrike. Han finns representerad på Nationalmuseum, Malmö museum och museerna i Landskrona, Trelleborg och Hässleholm. Jacques Zadig är bosatt i Malmö.