EKOBROTTSMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 Ekobrottsmyndigheten Version för RÅ:s yttrande 1 (58) Dnr /0044 EKOBROTTSMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2000

2 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) ÅRSREDOVISNING Generaldirektören har ordet... 3 Resultatredovisning... 6 Mål och utgångspunkter...6 Effektmålen...6 Verksamheten...6 Organisationen...7 Brottsutredningar...8 Verksamhetsmål Verksamhetsmål Brottsförebyggande arbete...21 Verksamhetsmål Stabsuppgifter...24 Verksamhetsmål Övriga mål...27 Myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten år 2000, m.m Övriga krav på återrapportering...28 Brottsutredningar...28 Stabsuppgifter...32 Brottsutredningar, brottsförebyggande arbete och stabsuppgifter...35 Ekobrottsbekämpningen i hela landet...38 Personalredovisning...39 Personalresursen...39 Åldersfördelning...41 Könsfördelning...41 Medellön...41 Fortsatt uppbyggnad av myndighetens kompetens...42 Arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald...43 Anställda och årsarbetande vid EBM:s enheter...43 Utdrag ur Riksåklagarens årsredovisning...44 Finansiell redovisning...47 Resultaträkning...47 Balansräkning...48 Anslagsredovisning Finansieringsanalys...51 Tilläggsupplysningar och noter...52 Sammanställning över väsentliga uppgifter...57

3 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) ÅRSREDOVISNING 2000 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Ekobrottsmyndigheten (EBM) har nu genomfört sitt tredje verksamhetsår. För första gången på länge har högarna av outredda anmälningar om ekobrott minskat. Det beror inte på att antalet anmälningar har blivit färre - de håller sig ungefär på förra årets nivå - utan det positiva resultatet är en följd av en tydlig ökning av antalet avgjorda ärenden vid EBM. Samtliga operativa enheter vid myndigheten kan visa på en ökad produktion trots att resurserna varit i stort sett oförändrade under Tiden från brottsanmälan till ärendets slutbehandling är fortfarande för lång i förhållande till de uppställda målen. Fortfarande finns alltför många äldre ärenden som, när de avslutas, får ett genomslag i den statistiska redovisningen på ett sätt som inte ger en rättvisande bild av genomströmningstiden för normalärendet. Det är därför men även av andra, viktigare skäl angeläget att dessa äldre utredningar slutförs. Under 2001 kommer särskilda åtgärder att sättas in vid EBM för att så långt möjligt eliminera balansen av äldre ärenden. Samarbete och ansvarsfördelning EBM:s uppgift att samordna ekobrottsbekämpningen i landet som helhet har under 2000 decentraliserats och fördelats på myndighetens regionala avdelningar. Samtidigt har EBM inlett ett arbete tillsammans med Riksåklagaren (RÅ) i syfte att klarlägga hur långt EBM:s ansvar sträcker sig och närmare bestämma uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna. Samarbetet mellan EBM:s avdelningar och berörda åklagar- och polismyndigheter har kommit igång under 2000 och förutsättningarna för EBM att kunna ge stöd till verksamheten i landet i övrigt måste nu sägas ha förbättrats väsentligt. Som nämnts har inflödet av nya ärenden varit i stort sett oförändrat jämfört med 1999 och även ärendetyperna visar små skillnader. Underlaget för den operativa verksamheten har därför på det hela taget inte förändrats på något avgörande sätt under senare tid. När det gäller brott mot insiderlagstiftningen och annan brottslighet relaterad till värdepappershandeln har dock en tydligt ökad aktivitet kunnat förmärkas. Den fortgående ökningen av värdepappershandeln kommer sannolikt att få genomslag i ett ökat antal brottsanmälningar till EBM. Inom EBM handläggs dessa ärenden vid den nyinrättade Kammaren för särskilda brottsutredningar som också får ansvaret för utredningarna av EU-bedrägerier, vilket är en ny uppgift för EBM.

4 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Ett kvarstående problem i den operativa verksamheten rör ansvarsfördelningen mellan EBM och polismyndigheterna i frågor om den polisiära underrättelsetjänsten och i det sammanhanget EBM:s åtkomst till polisiära underrättelseregister. Nya nätverk EBM har i sin roll som stabsmyndighet med uppgift att verka för mer strategiska insatser mot den ekonomiska brottsligheten också utvecklats gynnsamt under året. Samarbetet med andra myndigheter och organisationer - som är en hörnsten i en framgångsrikt bekämpning av ekonomiska brott - har således strukturerats bättre och fördjupats. EBM, Finansinspektionen, OM Stockholmsbörsen AB och Svenska Fondhandlareföreningen har t.ex. bildat ett nätverk i syfte att bl.a. främja kontakterna och informationsutbytet i frågor av gemensamt intresse som rör handeln med värdepapper. Motsvarande kontakter har utvecklats med landets revisorer och med konkursförvaltarna. Inom det mera konkret brottsförebyggande området kan nämnas det s.k. Frisörprojektet med inriktning på att minska förekomsten av svart arbetskraft inom frisörnäringen. Detta projekt har planerats under 2000 och skall genomföras under 2001 i Skåne län i samarbete med bransch- och personalorganisationer. Under 2000 genomfördes med framgång i samarbete med skattemyndigheterna ett projekt i syfte att bekämpa motsvarande företeelser inom byggbranschen. Nystart för ekoutbildningen Den särskilda utbildningen av personal inom polis- och åklagarväsendet för uppgifter inom ekoområdet har under några år legat nere till följd bl.a. av genomförda strukturförändringar. Detta har varit till stort men för utvecklingen av ekobrottsbekämpningen. Inom EBM har nu tagits fram ett omfattande underlag för en ny ekoutbildning som riktar sig till all berörd personal både inom och utanför EBM. Under 2000 har den närmare planeringen av utbildningen kommit i gång så att utbildningsverksamheten beräknas kunna starta under Därigenom har en betydelsefull men hittills av nödvändighet eftersatt uppgift för EBM börjat få sin lösning. Det stod redan vid budgetårets början klart att 2000 skulle bli ett år präglat av medelsbrist. Mot bakgrund av besked i vårpropositionen och därefter i budgetpropositionen om ytterligare medel till EBM år 2001 och med hänsyn till den stora arbetsmängden inriktades verksamheten mot en förbrukning av anvisat anslag inklusive anslagssparande från 1999 och beviljad anslagskredit. Tyvärr har utfallet för 2000 kommit att innebära att ytterligare cirka tre mkr förbrukats, vilket innebär en motsvarande särskild belastning på EBM:s ekonomi för 2001.

5 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Positiv utveckling Sammanfattningsvis har EBM:s verksamhet utvecklats positivt också under En fortsatt gynnsam utveckling förutsätter emellertid att tillräckliga resurser kan tillhandahållas. Östra avdelningen har redan från EBM:s start varit underbemannad genom att en betydande andel både åklagare och poliser inte följde med till den nya organisationen. Intresset därefter bland poliser att tjänstgöra vid EBM i Stockholm har varit stort medan det periodvis har varit svårt att rekrytera åklagare till avdelningen. I den mån tilldelade medel förslår måste särskilda satsningar göras för att förbättra personalläget på Östra avdelningen. Även inom övriga delar av EBM finns behov av ytterligare resurser om ekobrottsligheten också i fortsättningen skall kunna mötas med effektiva medel. Rolf Holmquist Generaldirektör

6 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) RESULTATREDOVISNING Mål och utgångspunkter Effektmålen De övergripande målen för EBM:s verksamhet är - att tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet - att minska brottsligheten och öka tryggheten EBM:s huvuduppgifter inom den ekonomiska brottslighetens område är att, - tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet - förebygga och upptäcka brott - se till att den som begått brott lagförs Verksamheten EBM är en åklagarmyndighet med uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet dels operativt på fältet, dels strategiskt som en stabsresurs till statsmakterna i samhällets samlade kamp mot den ekonomiska brottsligheten. Vid EBM handläggs följande ärenden: 1. Ärenden som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län eller Gotlands län och som bl.a. avser 11 kap. brottsbalken (avser ofta bokföringsbrott) Skattebrottslagen Aktiebolagslagen Insiderlagen * Lagen om handel med finansiella instrument * 2. Andra ärenden som hänför sig till de nämnda länen och vars handläggning annars ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande. 3. Ärenden som lämpligen bör handläggas vid EBM med hänsyn främst till att ärendet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell ut- * Har fr o m den 1 januari 2001 ersatts av Insiderstrafflagen.

7 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) bredning, internationell anknytning, eller är av principiell natur eller av stor omfattning. Sådana ärenden får övertas efter framställning från annan åklagarmyndighet. I de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten samordnar EBM under RÅ verksamheten som rör ekonomisk brottslighet. EBM skall vidare som central myndighet följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och bekämpandet av denna, ta initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbeta förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. EBM:s verksamhet har under år 2000 fördelats på följande verksamhetsområden (tkr): Tabell 1 Brottsförebyggande arbete Brottsutredningar Stabsuppgifter Särskilda kammaren Östra avdelningen Västra avdelningen Södra avdelningen Staben Summa Organisationen Under året har EBM delvis omorganiserats. Särskilda avdelningen har den 1 juli ersatts av Kammaren för särskilda brottsutredningar. Detta innebär att EBM i den operativa delen numera arbetar på tre avdelningar samt Kammaren. Staben svarar för myndighetens centrala ledning och de nationella stabsuppgifterna. Efter omorganisationen har staben färre enheter direkt under generaldirektören. Kammaren utgör en del av staben. I resultatredovisningen används fortsättningsvis Särskilda avdelningen som beteckning för Kammaren. Staben och Östra avdelningen finns i Stockholm. Västra avdelningen finns i Göteborg och Södra avdelningen i Malmö.

8 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Östra avdelningen har en arbetsenhet i Visby. Västra avdelningen har arbetsenheter i Borås, Skövde och Halmstad. Södra avdelningen har en arbetsenhet i Kristianstad. Ett kännetecken för verksamheten inom EBM är att den bedrivs i åklagarledda arbetsgrupper, sammansatta av åklagare, poliser, ekonomer och administrativ personal. En utveckling av detta arbetssätt prioriteras högt inom myndigheten. Av intresse i detta sammanhang är att utveckla yrkesrollerna och därvid särskilt uppmärksamma ekonomernas roll i utredningsarbetet, polisernas ansvar i förundersökningsarbetet och administratörernas funktion i den operativa verksamheten. De antalsmässiga relationerna mellan de olika personalgrupperna står också i fokus. I sammanhanget bör också skattebrottsenheterna nämnas. Dessa utgör ett viktigt resurstillskott i den ekobrottsutredande verksamheten. Brottsutredningar Verksamhetsmål 1 Lagföringen skall öka och kvaliteten på förundersökningarna skall höjas. Återrapportering Andelen ärenden som lett till lagföring Antalet beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, strafförelägganden utfärdats, åtalsunderlåtelse meddelats, åtal inte väckts med motiveringen att brott inte kan styrkas respektive åtal inte väckts med andra motiveringar Antalet beslut i åtalsfrågan, uppdelade på motsvarande sätt, i förhållande till det totala antalet beslut i åtalsfrågan Antalet beslut att lägga ned förundersökning och antalet sådana beslut i förhållande till det totala antalet ärenden Åtgärder för att förbättra förundersökningarnas kvalitet En bedömning av om förundersökningarnas svårighetsgrad förändrats Större skillnader i förhållande till år 1999 respektive mellan avdelningarna skall analyseras och förklaras. Resultatinformationens kvalitet Nedan redovisade statistikuppgifter har i huvudsak hämtats från RÅ:s ärendehanteringssystem BRÅDIS. Vissa kompletterande uppgifter kommer från

9 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) EBM:s interna statistikrapportering. EBM:s målområde avviker i vissa avseenden från vad som tidigare definierats som ekoärenden. Siffrorna är därför inte direkt jämförbara med åklagarväsendet i övrigt och inte heller med siffror från 1998 och tiden före EBM:s bildande. De är däremot direkt jämförbara med EBM:s uppgifter för För åren bygger de statistiska uppgifterna på en blandning av manuellt och maskinellt framtagna siffror. Från och med år 2001 kommer i princip samtliga uppgifter att hämtas ur BRÅDIS. EBM har infört en indelning - kategorisering - av ärendena som främst bygger på hur resurskrävande ett ärende bedöms vara. Ärendena redovisas i fyra olika kategorier: mindre omfattande ärenden (kategori 1) medelsvåra ärenden (kategori 2) särskilt krävande ärenden (kategori 3) utländska framställningar om rättslig hjälp (kategori 4) Som mindre omfattande ärenden (kategori 1) anses bokföringsbrott av mindre omfattande eller normal beskaffenhet som inte kräver särskilda ekonominsatser och vissa skattebrott avseende fysiska personer samt andra okomplicerade brott enligt skattebrottslagen. Som särskilt krävande (kategori 3) räknas bl.a. kvalificerad brottslighet som antingen är juridiskt mycket komplicerad eller är av stor omfattning och därigenom mycket resurskrävande. Med stor omfattning avses ärenden som förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling. Det är den samlade bedömningen av omständigheterna i ärendet som är avgörande för om de bör anses som särskilt krävande och därmed tillhöra kategori 3. Till kategori 4 räknas endast ärenden avseende utländska framställningar om rättslig hjälp i brottmål som inte gjorts i någon hos EBM pågående förundersökning. Övriga ärenden faller enligt uteslutningsmetoden in i kategori 2, medelsvåra ärenden. Efter önskemål från EBM har RÅ under året förändrat BRÅDIS så att indelningen i kategorier kan markeras där. För EBM:s del innebär detta att kategoritillhörigheten för samtliga ärenden numera finns inlagd i BRÅDIS. Statistikuppgifter som lagföringsandel, genomströmningstider m.m. kan således fr.o.m erhållas för varje kategori ärenden direkt ur BRÅDIS.

10 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Andelen ärenden som leder till lagföring Lagföringsandelen har höjts från 31 % 1999 till 35 % under För 1998 var lagföringsandelen 23 %. Särskilda, Östra och Västra avdelningarna har ökat lagföringsandelarna medan den för Södra avdelningen är oförändrad. Tabell 2 Lagföring avdelningsvis Särskilda 30% 27% 32% Östra 33% 27% 22% Västra 42% 40% 29% Södra 30% 30% 18% Totalt EBM 35% 31% 23% Antal ärenden i vilka beslutats om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse I förhållande till det totala antalet avslutade ärenden Lagföringen i de olika ärendekategorierna visar att de särskilt krävande ärendena (kategori 3) har högst lagföring, 43 % ( %). Beträffande de mindre omfattande och medelsvåra ärendena är lagföringsandelen 36 % respektive 31 % ( % respektive 25 %.) Tabell 3 Lagföring ärendekategorivis Mindre omfattande 36% 28% Medelsvåra 31% 25% Särskilt krävande 43% 42% Uppgifter från avdelningarnas manuella diarieföring EBM har under året avslutat den granskning av ett slumpvis urval av avskrivna ärenden från respektive avdelning det s.k. granskningsprojektet - som omnämndes i förra årsredovisningen. Sammanlagt har 173 ärenden granskats. Det har inte i något fall funnits skäl att ändra åklagarens beslut. I den utvärdering av granskningsprojektet som redovisas i särskild ordning slås fast att det allmänna intrycket av granskningen är att åklagarna hanterat avskrivningsärendena på ett korrekt och kompetent sätt. Förutom en redovisning av de iakttagelser som gjorts vid granskningen diskuteras i utvärderingen också om det finns skäl för en ändrad anmälningsskyldighet ( för konkursförvaltare och skattemyndigheter m.fl.) för de vanligaste ekobrotten. Den slutsats som dras är att reglerna inte behöver ändras. I det sammanhanget konstateras också att ett sådant ställningstagande innebär att det även fortsättningsvis kommer att finnas ett betydande antal anmälningar om ekonomisk brottslighet som inte kan drivas vidare till åtal. Vidare framhålls att de avskrivna anmälningarna inte kan ses som ett tecken på bristande effektivitet och kompetens hos de brottsutredande myndigheterna utan att de i stället måste ses som ett naturligt resultat av det regelsystem som gäller på området och av att grundläggande rättssäkerhetskrav

11 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) beträffande bevisningens styrka gäller också för utredningar om ekonomisk brottslighet. Antalet beslut avseende avslutade brottsmisstankar Antalet beslut avseende avslutade brottsmisstankar har ökat med cirka 15 %. Tabell 4 EBM ÅR Förändring från FU inleds ej -6% FU nedlagd 12% S:a 5% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 79% Åtal väcks ej, preskription/övrigt 96% S:a 83% Strafföreläggande 189% Åtalsunderlåtelse 22% Åtal 5% Övriga beslut 2% Totalt 15% Antalet beslut om strafförelägganden fortsätter att öka kraftigt (från 166 st till 480 st. 2000, dvs. med närmare 200 %). I samtliga de fall strafföreläggande utfärdats hade åtal annars väckts. Trots den kraftiga ökningen av utfärdade strafförelägganden har antalet beslut om åtal ökat. Ökningen av antalet strafförelägganden beror i första hand på att avdelningarna i högre grad än tidigare utnyttjar möjligheterna att utfärda strafföreläggande med villkorlig dom. EBM har under året i samråd med RÅ utarbetat en promemoria med riktlinjer för när villkorlig dom kan föreläggas för bokföringsbrott och hur dagsbotsantalet skall bestämmas när den villkorliga domen förenas med dagsböter. Andelen beslut att inte inleda eller lägga ned förundersökning fortsätter att utgöra ungefär hälften av det totala antalet beslut. Antalet beslut att lägga ned förundersökning har ökat medan antalet beslut att inte inleda förundersökning har minskat. Beslut att inte inleda förundersökning fattas i de allra flesta fall med anmälan från konkursförvaltare eller skattemyndighet som underlag. Kvaliteten på anmälningarna och samverkan mellan åklagaren och anmälaren är därför av stor betydelse i dessa fall. Det förhållandet att antalet beslut att inte inleda förundersökning minskar kan därför ses som ett tecken på att anmälnings- och samarbetsrutinerna förbättras. Andelen beslut att inte väcka åtal har ökat kraftigt. Det är Östra avdelningen som står för ökningen. Västra avdelningen visar en obetydlig ökning medan Särskilda och Södra avdelningarna uppvisar minskningar.

12 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Skillnader mellan avdelningarna Det finns inte någon enskild förklaring till de skillnader mellan avdelningarna som konstaterats när det gäller lagföringsandelen och antalet beslut avseende avslutade brottsmisstankar. Som framhållits i utvärderingen av granskningsprojektet finns det emellertid en rad faktorer som påverkar lagföringsandelen. Detsamma gäller för besluten avseende avslutade brottsmisstankar. För sistnämnda grupp gäller också att antalet beslut måste fördelas på antalet ärenden innan en analys kan göras. Tabell 5 Särskilda ÅR Förändring från FU inleds ej 115% FU nedlagd 15% S:a 45% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -31% Åtal väcks ej, preskription/övrigt -20% S:a -31% Strafföreläggande 0% Åtalsunderlåtelse -100% Åtal -11% Övriga beslut 163% Totalt 23% Tabell 6 Östra ÅR Förändring från FU inleds ej -9% FU nedlagd 24% S:a 8% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 662% Åtal väcks ej, preskription/övrigt 307% S:a 564% Strafföreläggande 115% Åtalsunderlåtelse 165% Åtal 66% Övriga beslut 3% Totalt 41%

13 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Tabell 7 Västra ÅR Förändring från FU inleds ej -3% FU nedlagd 14% S:a 9% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 11% Åtal väcks ej, preskription/övrigt 145% S:a 40% Strafföreläggande 1060% Åtalsunderlåtelse -32% Åtal -24% Övriga beslut -21% Totalt 4% Tabell 8 Södra ÅR Förändring från FU inleds ej -15% FU nedlagd -11% S:a -13% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -87% Åtal väcks ej, preskription/övrigt -83% S:a -86% Strafföreläggande 74% Åtalsunderlåtelse -60% Åtal -19% Övriga beslut 22% Totalt -16% Viktiga faktorer är de enskilda ärendenas beskaffenhet och hur de fördelar sig på de olika kategorierna (1-4). Ärendenas ålder och balanssituationen på avdelningen utgör andra viktiga faktorer. Anmälningarnas kvalitet och innehåll är också av betydelse. Situationen för respektive avdelning i dessa hänseenden ter sig inte helt lika. Särskilda avdelningen handlägger som exempel nästan enbart särskilt krävande ärenden. Mot den bakgrunden är det naturligt att utfallet varierar något avdelningarna emellan. När det gäller besluten att inte väcka åtal framstår den kraftiga ökningen och skillnaderna avdelningarna emellan som anmärkningsvärda. Som nämnts ovan har besluten dock inte fördelats på antal ärenden. Vid en sådan fördelning finner man förklaringen till Östra avdelningens kraftiga ökning. I ett av avdelningens ärenden har nämligen meddelats ca 650 beslut, varav drygt 400 av besluten har inneburit att åtal inte skulle väckas. Åtgärder för att förbättra förundersökningarnas kvalitet De åtgärder som vidtas i samverkan med andra myndigheter m.fl. för att utveckla rationella arbetsmetoder för bekämpningen av den ekonomiska

14 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) brottsligheten (se avsnitt Verksamhetsmål 4) har naturligtvis också en allmänt positiv effekt för kvaliteten på förundersökningarna. Inom EBM sker vidare fortlöpande ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra förundersökningarnas kvalitet. Bland de områden som berörs kan följande nämnas: utvärdering av avslutade ärenden utformningen av gärningsbeskrivningarna hanteringen av förhör gemensamma datakataloger i ärendena hanteringen av s.k. genomströmningsärenden (mindre omfattande ärenden, kategori 1 och även medelsvåra ärenden, kategori 2). spåra och återföra utbyte av brott analys och spaning främst i syfte att kunna avbryta pågående brottslighet Sistnämnda område framstår som särskilt viktigt, eftersom förutsättningarna för att kunna genomföra en förundersökning med hög kvalitet är bättre när pågående brottslighet avbryts eller när utredningen avser färsk brottslighet. I det avseendet är det också viktigt att se på i vilken ordning ärendena skall handläggas (prioritering). Bedömning av förundersökningarnas svårighetsgrad Den allmänna uppfattningen inom EBM är att den ekonomiska brottsligheten blir mer kvalificerad, komplex och organiserad (t.ex. ligabrottslighet) och att förundersökningarna därför ökar i svårighetsgrad. Bland de förklaringar som nämns finns den ökade internationaliseringen och utvecklingen på ITområdet. Kapital kan flyttas över gränserna i en utsträckning som aldrig tidigare förekommit. Det är i dag fullt möjligt att från en ort i Sverige på ett ögonblick genomföra omfattande penningtransaktioner och liknande åtgärder såväl i andra delar av landet som i världen i övrigt. Det är knappast någon överdrift att påstå att den nya informationstekniken lämpar sig särskilt väl för ekobrott. Ett sätt att bedöma om förundersökningarnas svårighetsgrad förändras är att se på tidsåtgången för hanteringen av respektive ärendekategori. EBM har under året infört tidredovisning (fr.o.m. september). Den korta period som tidredovisningen funnits gör det ännu inte möjligt att urskilja några tendenser i detta avseende. På sikt kommer dock tidredovisningen att skapa förutsättningar för en säkrare bedömning av förändringar när det gäller förundersökningarnas svårighetsgrad. Det kan i sammanhanget nämnas att det av tidredovisningen framgår att de medelsvåra ärendena och de särskilt krävande ärendena (kategori 2 och 3) tillsammans ägnas cirka 80 % av den tid som läggs ned på den brottsutredande verksamheten.

15 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Måluppfyllelse Målet att lagföringen skall öka och att kvaliteten på förundersökningarna skall höjas har uppfyllts under När det gäller lagföringsandelen kan konstateras att den ökat kraftigt sedan Som redovisats tidigare har i utvärderingen av granskningsprojektet framhållits att det nuvarande regelsystemet för anmälningsskyldigheten för de vanligaste ekobrotten innebär att det alltid kommer att finnas ett betydande antal anmälningar om ekonomisk brottslighet som inte kan drivas vidare till åtal. Detta får emellertid inte tolkas så att det skulle vara omöjligt att driva fler anmälningar till åtal än vad som sker i dag. Innebörden är i stället att det finns en övre gräns för hur hög lagföringsandel som kan uppnås. Det är svårt att säga var den gränsen går. Lagföringsandelen påverkas av en rad olika faktorer. För EBM:s del torde det dock fortfarande finnas ett visst utrymme för höjning. Den främsta indikationen på en positiv utveckling när det gäller förundersökningarnas kvalitet är naturligtvis den höjda lagföringsandelen. En annan indikation är ökningen av antalet beslut om strafförelägganden. Alternativet att utfärda strafföreläggande är ett betydligt snabbare förfarande än att väcka åtal. Tidsutdräkten i ett ekomål kan i många fall vara besvärande för den misstänkte. Inte minst av det skälet uppfattas ett beslut om strafföreläggande av de flesta som ett mer tilltalande alternativ än att tvingas svara inför domstol. Andelen utfärdade strafförelägganden är således något som måste beaktas när förundersökningarnas kvalitet bedöms. Ytterligare en omständighet som kan vara av intresse i sammanhanget är hur utfallet blir i domstol för de ärenden som förs till åtal. EBM har under året gjort en sammanställning beträffande påföljderna för samtliga domar inom EBM som meddelats under 18 månader (januari juni 2000). Sammanställningen visar att fängelsestraffens längd visar en klart stigande trend. Detta kan naturligtvis förklaras av att brottsligheten blivit allvarligare. Man får dock inte bortse från den betydelse kvaliteten på förundersökningarna har i sammanhanget. Verksamhetsmål 2 Antalet avslutade ärenden skall uppgå till minst det antal som kommit in. Genomströmningstiden skall minska. Återrapportering Antalet inkomna respektive avslutade ärenden

16 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Det totala antalet balanserade ärenden samt antalet sådana ärenden i vilka förundersökningen har avslutats Genomströmningstider Redovisning, analys och förklaring avseende större skillnader i förhållande till år 1999 och mellan avdelningarna. Antalet inkomna och avslutade ärenden Tabell 9 Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden har minskat Förändring något jämfört 2000 med 1999 år Anmälningarna Särskilda om brott mot 11 kap. brottsbalken 10% och 65 brott mot 59 skattebrottslagen 45 dominerar. Östra Tillsammans utgör de cirka -10% 80 % av 1163 den anmälda 1298brottsligheten Som Västraen jämförelse kan nämnas att motsvarande -6% 701 siffra sammanlagt för brotten mot insiderlagen, lagen om handel med finansiella instrument och aktie- Södra 17% Totalt -4% bolagslagen är knappt 2 %. Brotten mot insiderlagen och lagen om handel med finansiella instrument har dock ökat kraftigt under året. Till Östra och Västra avdelningarna har färre ärenden inkommit än under året innan medan fler ärenden inkommit till Södra avdelningen och Särskilda avdelningen. Den största förändringen finns vid Södra avdelningen. En förklaring till ökningen där kan vara att Södra avdelningen under året aktivt verkat för att förbättra samarbetsrutinerna med skattemyndigheter och konkursförvaltare. När det gäller antalet avslutade ärenden har en avsevärd ökning skett. Samtliga avdelningar har avslutat fler ärenden än under Vid Västra avdelningen och Särskilda avdelningen uppgår ökningen till nästan 50 %. Uppmärksammas bör också att även vid den under året hårt belastade och jämförelsevis resurssvaga Östra avdelningen har fler ärenden avslutats än under föregående år. Tabell 10 Avslutade ärenden Antalet avslutade mindre omfattande Förändring ärenden har 2000 jämfört 1999 med föregående 1998 år ökat Särskilda med cirka 15 %, medelsvåra med 47% cirka 20 66% och 45 särskilt krävande 24 med Östracirka 25 %. Ökningen har således 3% varit större 1240 ju mer 1199 krävande 1245 ärenden det Västra är frågan om. När det gäller ärenden 48% angående 896utländska 606framställningar 642 om Södra rättshjälp har mer än dubbelt så många 12% avslutats 542 som Totalt 17% Tabell 11 Övertagna ärenden ÅR Särskilda Östra Västra * ** 174 * Södra Totalt års siffror avser 7 månader Tabell 12 Fördelning på inkomna och avslutade ärenden, ärendekategorivis * 1998 övertogs ett stort antal ärenden från andra åklagarmyndighete Ärendekategoriernas fördelning Inkomna Avslutade ** 1999 övertogs År ett stort antal ärenden 2000 från Halland Mindre omfattande 49% 49% 50% 51% Medelsvåra 46% 44% 44% 43% Särskilt krävande 3% 5% 5% 4% Utl framst om rättshj 2% 2% 2% 1%

17 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Det totala antalet balanserade ärenden Total ärendebalans, antal ärenden hos EBM inklusive ärenden i domstol Tabell 13 Förändring dec dec dec Särskilda -13% Östra -6% Västra -17% Södra -15% EBM total -10% Ärendebalans Tabell 14 Förändring dec dec dec Särskilda -18% Östra -7% Västra -21% Södra -15% EBM total -11% EBM-mål i domstol Tabell 15 Förändring dec dec dec Särskilda 11% Östra 5% Västra -1% Södra -17% EBM total -1% Det totala antalet balanserade ärenden minskade med drygt 10 % under året. Samtliga avdelningar har minskat sina balanser. Vid Västra avdelningen har minskningen varit störst såväl procentuellt som antalsmässigt. De procentuella minskningarna vid Västra, Södra och Särskilda avdelningarna är dock ungefär lika stora.

18 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Vid utgången av 2000 fanns vid EBM:s avdelningar drygt 500 pågående mål i domstol. Det är ungefär lika många som föregående år. Inte heller avdelningsvis kan några nämnvärda förändringar iakttas. Antalet rapporterade arbetsdagar i domstol har ökat från under 1999 till under Antalet dagar under 1999 avser endast åklagardagar. I uppgiften för 2000 ingår när det gäller sista tertialet även tid avseende andra yrkeskategorier. Siffrorna är därför inte helt jämförbara. Den redovisade ökningen är dock så stor att det med hög grad av säkerhet kan sägas att EBM:s åklagare lagt ned betydligt mer tid i domstol under 2000 än under föregående år. Det ökade antalet åtalsbeslut under året kommer sannolikt att innebära att antalet arbetsdagar i domstol för EBM:s personal kommer att fortsätta att öka kommande år. Tabell 16 Åklagarbalans (FUP uppr men åtalsbeslut inte fattat) År Särskilda 3 6 Östra Västra Södra Totalt Tabell 17 Antal dagar i domstol År EBM För sista tertialet 2000 har tiden tagits från tidredovisningssystemet Dessförinnan har manuell redovisning skett från respektive avdelning. Antalet ärenden där förundersökningsprotokoll färdigställts men beslut i åtalsfrågan ännu inte fattats har jämfört med föregående år nästan halverats och utgör nu knappa 5 % av den totala ärendebalansen inklusive mål i domstol. Vid Östra, Västra och Särskilda avdelningarna har antalet sådana ärenden minskat kraftigt medan Södra avdelningen ligger kvar på samma låga nivå som tidigare. Genomströmningstider Med genomströmningstid avses antalet dagar från inkommen brottsmisstanke till åklagarbeslut.

19 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Tabell 18 Genomsnittligt antal dagar från anmälan till beslut avseende brottsmisstanken Genomströmningstid inkommande till beslut avdelningsvis (dagar) År Särskilda Östra Västra Södra Totalt Genomströmningstider kategorivis Tabell 19 Genomsnittligt antal dagar från anmälan till beslut avseende brottsmisstanken Genomströmningstid inkommande till beslut kategorivis (dagar) År Mindre omfattande Medelsvåra Särskilt krävande Utl framst om rättshj Under 1999 har genomströmningstiden räknats fram manuellt År 2000 är uppgifterna hämtad från BRÅDIS. Det antal avslutade ärenden som inte kategoriindelats har inte tagits med i tabellen Tabell 20 Genomsnittligt antal dagar från färdigt FUP till be Genomströmningstid FUP till beslut År Särskilda Östra Västra Södra Totalt Tabell 21 Anmälningsår för ärenden i balansen (domstolsbalansen ej inräknad) Anmälningsår på ärendebalansen andel % % 1998 eller äldre 25% Anmälningsår på ärendebalansen andel % % 1997 eller äldre 25% Den genomsnittliga genomströmningstiden avseende hela EBM ökade

20 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) med cirka 15 % under året. Motsvarande siffra för 1999 var en ökning på ungefär 33 %. Den största ökningen och klart längsta genomströmningstiden återfinns vid Särskilda avdelningen. Även vid Östra avdelningen har genomströmningstiden ökat kraftigt medan ökningen vid Västra avdelningen är obetydlig. Södra avdelningen har däremot kraftigt minskat genomströmningstiden under året. Av de öppna ärendena vid utgången av år 2000 hade ungefär hälften inkommit under året, en fjärdedel inkommit under 1999 och den resterande fjärdedelen under 1998 eller tidigare. Vad gäller åldersstrukturen på ärendena kan konstateras att andelen ärenden som inkommit under året ökat något jämfört med situationen vid utgången av När det gäller genomströmningstiden för de olika ärendekategorierna kan konstateras att denna ökat för samtliga kategorier utom när det gäller de särskilt krävande ärendena. Ökningen för ärenden avseende utländska framställningar om rättshjälp är dock marginell. Detta trots att antalet avslutade sådana ärenden mer än dubblerats. Den genomsnittliga genomströmningstiden från det att förundersökningsprotokoll färdigställts till det att åklagaren fattat beslut i åtalsfrågan har ökat måttligt under året. Vid Östra och Särskilda avdelningarna har denna tid ökat kraftigt. Den största förändringen står dock Södra avdelningen för som minskat tiden från 365 till 62 dagar. Större skillnader mellan avdelningarna Situationen vid de olika avdelningarna varierar när det gäller arbetsbelastning och resurstillgång. Även ärendenas karaktär avseende t.ex. ålder och fördelning på kategorier varierar. Den Särskilda avdelningen har en särställning eftersom den handlägger dels betydligt färre mål än de övriga avdelningarna dels en betydligt större andel särskilt krävande mål. Det är med hänsyn härtill inte förvånande att antalet avslutade ärenden, balansläget och genomströmningstiderna varierar mellan avdelningarna. Ökningen av antalet avslutade ärenden är betydligt mindre vid Östra avdelningen än vid övriga avdelningar. Anledningen till detta och till att Östra avdelningen minskat sina balanser mindre än övriga avdelningar är att avdelningen under året haft en hög arbetsbelastning och ett mycket besvärligt resursläge. Vid Särskilda avdelningen ökar genomströmningstiden mest. Detta kan förklaras med att ett antal gamla ärenden avslutats vilket med hänsyn till det begränsade antalet ärenden som avdelningen handlägger ger en omedelbar negativ effekt på genomströmningstiden. Även vid Östra avdelningen har

21 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) genomströmningstiden ökat avsevärt. Också detta kan förklaras med att avdelningen avslutat ett stort antal äldre ärenden. Södra avdelningen har som enda avdelning minskat genomströmningstiden. Detta beror på att avdelningen dels redan under 1999 avslutat ett stort antal gamla ärenden dels under året prioriterat de ärenden i vilka förundersökningsprotokoll färdigställts. Måluppfyllelse Målet att antalet avslutade ärenden skall uppgå till minst det antal som kommit in har uppfyllts vid samtliga avdelningar. Detta har skett trots att en ökad koncentration på att avsluta särskilt krävande ärenden kunnat konstateras under året. Målet att genomströmningstiden skall minska har inte uppfyllts av EBM som helhet. Södra avdelningen är den enda avdelningen som uppfyllt målet. EBM har tidigare utfört en ärendeinventering per den 1 december Därvid kunde konstateras att bland de balanserade ärendena fanns st. vilka inkommit före den 1 juni I årsredovisningen för 1999 konstaterades att av dessa hade 997 st. avslutats vid utgången av Vidare uttalades att de kvarvarande äldre ärendena skulle komma att fortsätta att påverka genomströmningstiden negativt de närmaste åren. Samtliga avdelningar har avslutat fler ärenden än under Sannolikt har ett betydande antal gamla ärenden avslutats. Därtill kommer att 25 % fler särskilt krävande ärenden har avslutats vilka generellt sett har långa genomströmningstider. Det goda resultatet vad gäller avslutade ärenden får därför en negativ effekt på genomströmningstiden. Det kan dock konstateras att ökningen av genomströmningstiden håller på att bromsas upp i takt med att de gamla ärendena avslutas. Under 2001 kommer hanteringen av äldre ärenden att särskilt uppmärksammas. Brottsförebyggande arbete Verksamhetsmål 3 EBM skall utveckla och effektivisera det brottsförebyggande arbetet i nära samverkan med dem som berörs av den ekonomiska brottsligheten eller kan påverka den.

22 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Återrapportering Vilka åtgärder EBM har vidtagit eller initierat för att förebygga eller tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet På vilket sätt och i vilken omfattning EBM har lämnat information om sin verksamhet till företag och organisationer samt andra tänkbara intressenter Åtgärder för att förebygga eller tidigt upptäcka nya former av ekobrott Det brottsförebyggande arbetet är av stor betydelse. En ambition bör var att ingripa mot och avbryta brottsliga förfaranden i ett så tidigt skede som möjligt. Även i övrigt bör det brottsförebyggande arbetet lyftas fram. Som framgår nedan visar t.ex. de kontakter som tagits med åkerinäringen i Karusellprojektet hur brottsförebyggande åtgärder med små medel kan ge resultat. Det är samtidigt viktigt att göra klart att brottsförebyggande åtgärder i många fall ger effekter först på lång sikt. Det brottsförebyggande lokala arbetet med Preventiv Ekonomisk Kontakt (PEK) har omfattat personliga besök hos omkring 850 näringsidkare. Besöken görs i samverkan med andra myndigheter för att informera om bokföringsplikt, momsdeklarationer m.m. Under 1999 hölls en nationell hearing om frisörbranschens problem med ekonomisk brottslighet. Med anledning av vad som då framkom har EBM initierat ett brottsförebyggande projekt inom frisörbranschen. Projektet är tänkt att under 2001 pågå inom Malmö kommun. Erfarenheterna från projektet kommer sedan att ligga till grund för framtida insatser inom de s.k. kontantbranscherna. Arbetet har påbörjats under hösten 2000 och en arbetsgrupp har bildats bestående av personer från EBM:s stab, Södra avdelningen, skatteförvaltningen samt branschorganisationerna. Vid Södra avdelningen har ett projekt rörande livsmedelsbranschen påbörjats. Detta aktualiserades sedan flera förundersökningar inletts rörande import av livsmedel från annat EU-land där köparen från Sverige företett registreringsbevis och VAT-nummer för ett svenskt företag och sedan betalat kontant. Vid kontakt med det svenska företaget om momsredovisning har detta visat sig inte ha någon kännedom om köpet. Det kan misstänkas att varorna säljs vidare i Sverige med ett mindre vinstpåslag men utan att köparen/säljaren tar ut någon moms än mindre deklarerar någon utgående moms. Försäljningen av varorna sker således helt svart eller vid sidan om en deklarerad och momsbelagd omsättning. Inom ramen för projektet kommer bl.a. de brottsförebyggande aspekterna att uppmärksammas genom exempelvis PEK-besök.

23 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Inom ramen för ett landsomfattande projekt rörande karusellhandel har EBM uppmärksammat landets speditörer på problemen med karusellhandel dels genom en artikel i deras branschtidning och dels genom besök hos vissa speditionsföretag. Genom detta har grunden lagts för att myndigheterna på ett tidigt stadium skall få information om varupartier som kan misstänkas ingå i karusellhandel. Så har även skett i flera fall vilket resulterat i att varulagret kunnat tas i beslag. EBM medverkar också i ett nordiskt projekt om karusellhandel som initierats av Statsadvokaten för Saerlig Ökonomisk Kriminalitet (SÖK) i Köpenhamn. Information om verksamheten till företag, organisationer och andra intressenter EBM:s personal har under året medverkat i olika seminarier och sammankomster samt besökt skolor m.m. för att informera om verksamheten. Södra avdelningen har under året anordnat ett journalistseminarium där bl.a. sekretessfrågor avhandlades. EBM anordnade tillsammans med Institutet för vidareutbildning av jurister, samhällsvetare och ekonomer (VJS) två ekobrottsdagar i november. Ekobrottsdagarna vände sig i första hand till de som arbetar med eller kan komma i kontakt med ekobrott, revisorer, advokater och bankjurister m.fl. Ett antal seminarier om exempelvis penningtvätt och aktiemarknadsbrott hölls. Intresset var stort och tanken är att göra detta till ett regelbundet återkommande arrangemang. Under 2000 anställdes en informationsansvarig vid EBM:s stab vars uppgift bl.a. är att informera om verksamheten och utvecklingen av denna. Tanken är att EBM skall vara mer aktiv för att föra ut nyheter om verksamheten, t.ex. betydelsefulla domar, till i första hand media. Uppbyggnaden av en webbsida på Internet för EBM:s externa information har påbörjats. När det gäller den interna informationen har ett intranät tagits i drift under hösten. Måluppfyllelse Målet att EBM under året skall utveckla och effektivisera det brottsförebyggande arbetet i nära samverkan med dem som berörs av den ekonomiska brottsligheten eller kan påverka den är genom de ovan beskriva projekten och åtgärderna uppfyllt. De åtgärder och projekt som pågått och pågår har skapat en viktig grund för att vidareutveckla det brottsförebyggande arbetet. I takt med att EBM avslutar allt fler äldre ärenden kommer resurser att frigöras. De brottsförebyggande frågorna bör då ges ett ökat utrymme. Det är också på sikt angeläget att hitta former för att utvärdera vilka effekter de olika åtgärderna har.

24 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Stabsuppgifter Verksamhetsmål 4 EBM skall i samverkan med andra myndigheter förbättra metoderna för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Det arbetet skall särskilt inriktas på att utveckla och ytterligare förstärka bekämpningen av den kvalificerade, omfattande och gränsöverskridande ekonomiska brottsligheten. Regeringen och övriga intressenter skall få en bättre helhetsbild av den ekonomiska brottsligheten och en bättre möjlighet att förutse utvecklingen inom området. EBM skall dessutom förbättra servicen till statsmakterna i form av förslag på åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och synpunkter på lagstiftningen. Berörda myndigheter skall på ett så tidigt stadium som möjligt informeras om nya former av ekonomisk brottslighet. Återrapportering Åtgärder för att uppnå målet Av förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet följer att EBM, efter beredning i Ekorådet, senast den 15 mars till regeringen (Justitiedepartementet) skall redovisa en årlig rapport om den ekonomiska brottsligheten Åtgärder för att utveckla rationella arbetsmetoder m.m. i samverkan med andra myndigheter Samverkan mellan myndigheterna har stor betydelse när det gäller att utveckla och förbättra ekobrottsbekämpningen. Större delen av de anmälningar som inkommer till EBM härrör från skattemyndigheter eller konkursförvaltare. En effektiv samverkan med dessa leder till bättre kvalitet på anmälningarna och även till smidigare rutiner. Detta gäller självfallet även gentemot andra myndigheter som anmäler till EBM, t.ex. Finansinspektionen. Som framgår nedan har också en satsning gjorts när det gäller att utveckla samverkan och rutiner mellan dessa parter och EBM. Straffbestämmelserna för insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan är svårtilllämpade. Det är därför angeläget att samverkan mellan inblandade myndigheter och andra aktörer utvecklas. Ett gemensamt nätverk avseende värdepappersmarknaden har därför bildats under året med deltagare från EBM:s stab och Kammaren för särskilda brottsutredningar, Finansinspektionen, OM Stockholmsbörsen AB och Svenska Fondhandlareföreningen. Nätverket är i första hand avsett som ett diskussionsforum samt ett organ för att underlätta kontakter och åstadkomma kompetenshöjning.

25 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) Under 1996 hölls över hela landet ett stort antal seminarier inom ramen för RUBICON-projektet (förbättrade rutiner för brottsutredningar i konkurser). Det konstaterades då att stora effektivitetsvinster i den brottsutredande verksamheten kan uppnås genom en fördjupad samverkan mellan de olika yrkesgrupperna. EBM har under år 2000 tagit initiativ till återupptagande av arbetet med RUBICON. En referensgrupp har bildats med deltagare från EBM; övriga åklagarmyndigheter, kronofogdemyndigheter, skattemyndigheter, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Konkursförvaltarkollegiernas förening. Gruppen behandlar frågor om uppföljning, teknik och behov av lagändringar. En ny seminarieserie planeras under EBM har under år 2000 haft flera sammankomster med representanter för revisorsorganisationerna, FAR och Svenska Revisorssamfundet (SRS). Syftet med kontakterna är att underlätta samarbetet mellan revisorer, polis och åklagare när det gäller revisors anmälningsskyldighet enligt aktiebolagslagen genom att utveckla goda anmälnings- och samarbetsrutiner. Inom ramen för en central samrådsgrupp för skattebrottsenheterna diskuteras bland annat frågor rörande verksamhets- och samarbetsformer. Syftet är att utbyta erfarenheter och att kunna diskutera gemensamma frågeställningar. Mot bakgrund av den pågående uppbyggnaden av skattebrottsenheterna kommer samrådsgruppen även i fortsättningen att ha en viktig roll. Frågor som rör rollfördelningen mellan poliser och skattebrottsutredare bör ägnas ett särskilt intresse. EBM har tillsammans med RÅ också under året inlett en dialog med Bankföreningen och bankerna angående rutinerna vid begäran om uppgifter från bankerna angående banktillgodohavanden m.m. En arbetsgrupp som leds av EBM har bildats med uppdrag att förtydliga den blankett som i dag används av åklagare och polis vid förfrågningar till bankerna. Uppgiften förväntas vara slutförd under första halvåret Frågan om att återföra och spåra vinning av brott har uppmärksammats. En projektgrupp bestående av representanter från EBM, Finansinspektionen, Riksskatteverket och Finanspolisen arbetar för att hitta effektivare metoder och för att identifiera hinder. Ett nära och effektivt samarbete mellan myndigheter, främst EBM, skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter, är av stor betydelse för att kunna säkra tillgångar på ett tidigt stadium. I ett första steg kommer en kartläggning att ske av de möjligheter som redan finns att utbyta information och att samarbeta på ett effektivt sätt, såväl nationellt som internationellt. Därefter kommer en analys att ske av olika hinder i arbetet. Här kan sekretessregler, t.ex. banksekretessen, ha stor betydelse. Under 1999 påbörjades ett landsomfattande projekt rörande karusellhandel som avslutades i juni Inom ramen för projektet har samverkan ägt rum

26 Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning för (58) mellan EBM, skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter, Finanspolisen och utländska myndigheter. Det arbetet har bl.a. resulterat i ett utbyte av information med polis- och skattemyndigheter i övriga EU-länder som berörs av karusellhandel. Ett kontaktnät har upparbetats som fått till följd att beslut om olika tvångsmedel, förhör m.m. i andra EU-länder kunnat genomföras både snabbare och effektivare än tidigare. Informationsutbytet har också lett till att brottsutredningar initierats i bl.a. Storbritannien. En fråga som genomgående aktualiseras i kontakterna mellan olika myndigheter är sekretessregleringen. Denna fråga är föremål för översyn genom Ekosekretessutredningens betänkande som remissbehandlats under år Helhetsbild av den ekonomiska brottsligheten Enligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet har de regionala samverkansorganen lämnat en årlig rapport om den ekonomisk brottsligheten avseende verksamhetsåret 1999 till EBM. På grundval av dessa rapporter och de redovisningar avseende ekobrottsligheten som lämnats i de centrala samverkande myndigheternas årsredovisningar har EBM utarbetat en sammanfattande redogörelse om ekobrottsbekämpningen under Rapporten överlämnades till regeringen den 20 mars Enligt regeringens beslut den 16 december 1999 om myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten år 2000 skulle ett underlag för inriktningen av ekobrottsbekämpningen år 2001 lämnas till regeringen före utgången av augusti I enlighet med detta överlämnade EBM den 7 september 2000 en lägesrapport om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning till regeringen. Lägesrapporten är samtidigt en komplettering till den i mars överlämnade årliga rapporten. Septemberrapporten innehåller en samlad lägesbeskrivning och analys av den ekonomiska brottsligheten. Rapporten innehåller också förslag till åtgärder såväl från statsmakternas som från myndigheternas sida. I regeringens myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten år 1998 fick EBM i uppdrag att utarbeta ett samlat system för uppföljning av ekobrottsligheten och dess bekämpning. Systemet kommer i första hand att ge en samlad helhetsbild byggs på statistisk information. En version där statistisk information från alla berörda myndigheter finns med kommer att sättas i drift under I juni 2000 hölls ett möte med de regionala samverkansorganen, ett SAMEBrådslag. Syftet var att utbyta erfarenheter, diskutera förbättringar samt skapa kontaktnät mellan samverkansorganen. Bland annat diskuterades ekobrottslighetens trender och sekretess i samarbetet.