Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning 1998

Transkript

1 1(39) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 FÖRORD 3 1. MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER EBM:s huvuduppgifter Övergripande mål Mål för den brottsutredande verksamheten Mål för den nationella stabsverksamheten Mål och uppgifter i övrigt EBM:s verksamhet 7 2. RESULTATREDOVISNING Den operativa verksamheten Mål Verksamheten Kostnader Statistik Analys och slutsatser Den särskilda målinventeringen Måluppfyllelse Slutsatser Stabsverksamheten Mål Måluppfyllelsen Slutsatser Övrig återrapportering Har förundersökningarnas svårighetsgrad ändrats? Totala utgifter för ekobrottsbekämpningen (inkl RÅ) Anslaget A Reservationsanslaget A 5 II UPPGIFTER AV VÄSENTLIG BETYDELSE Vissa personalfrågor Personalresurser Nyanställningar och avgångar mm Arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald Åldersfördelning Medellön IT-frågor Övrigt 28

2 2(39) 4. RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS ANSLAGSREDOVISNING SAMMANSTÄLLNING VÄSENTLIGA UPPGIFTER NOTER SÄNDLISTA 39 BILAGA RIKSÅKLAGARENS YTTRANDE

3 3(39) Förord Det första året Ekobrottsmyndigheten (EBM) har nu genomfört sitt första verksamhetsår. Den grundläggande tanken bakom EBM som operativ myndighet i kampen mot den ekonomiska brottslighet är att de skilda kompetenserna hos åklagare, polis, ekonomer och administratörer förs samman i en arbetsgemenskap under åklagarens ledning. Syftet är att åstadkomma en effektivare utredningsverksamhet för ekobrottsbekämpningen än i konventionell åklagar- och polisorganisation. Processen att starta den nya myndigheten gick inledningsvis trögt. Per den 1 januari 1998, då EBM började sin verksamhet som ny myndighet, hade endast ett fåtal befattningar vid myndigheten tillsatts. Orsakerna var flera, men huvudsakligen kan nog sägas att alltför kort tid stod till förfogande mellan beslutet om EBM:s inrättande och verksamhetens planerade start. För att EBM i den uppkomna situationen skulle kunna fullgöra sina uppgifter uppdrogs åt åklagar- och polismyndigheterna i de tre storstadslänen att inledningsvis biträda EBM med utrednings- och åklagarresurser. Förankringsprocessen Under våren 1998 genomfördes i samråd med personalorganisationerna vad som kom att benämnas en förankringsprocess med främsta syfte att klargöra den nya myndighetens roll samt arbetsfördelningen inom EBM mellan t.ex åklagar- och polispersonalen. Parallellt med denna process fördes förhandlingar om de ekonomiska villkoren för övergången till EBM och tjänstgöringen där. Förankringsprocessen och förhandlingsarbetet slutfördes under maj månad och den 1 juni 1998 kunde EBM börja fungera med egen personal till ett sådant antal att biträde från andra åklagar- och polismyndigheter inte längre var erforderligt. Rekryteringen Av dem som per den 1 juni 1998 var anställda vid polisens och åklagarväsendets ekoenheter i Västra Götalands län och Skåne län accepterade praktiskt taget samtliga att gå över till EBM. I Stockholm var utfallet sämre: ett 20-tal poliser av drygt 60 vid Stockholmspolisens ekorotel och sju åklagare av 29 vid Åklagarmyndigheten i Stockholm valde att stanna kvar på sina tidigare arbetsplatser. Detta drabbade huvudsakligen Öst-

4 4(39) ra avdelningen som därför redan inledningsvis hade en besvärande personalbrist. Även de övriga avdelningarna har under året upplevt att personalstyrkan varit för liten i förhållande till arbetsbördan. Den fortsatta rekryteringen av personal till EBM under sommaren och hösten 1998 har präglats av stort intresse bland åklagare och poliser för tjänstgöring i den nya myndigheten. Rekryteringen har dock försvårats av bristen på åklagare i landet som helhet. Nyrekryteringen av poliser till EBM liksom av administrativ personal har hittills i stort kunnat göras enligt plan. IT-frågorna Uppbyggnaden av EBM har också försvårats av vissa IT-relaterade frågor. Så har t.ex. anslutningen av EBM till åklagar- resp. polisväsendets nätverk inte kunnat ske i den takt som varit önskvärd. En orsak till detta har varit kompetens- och kapacitetsbrist hos EBM i det inledande skedet, men också resursbrister m.m. inom polis- och åklagarväsendet i övrigt har inverkat. Eftersom EBM inte är en polismyndighet har särskilda krav ställts på IT-mässiga säkerhetsåtgärder, vilket också förlängt processen att ansluta EBM till polisväsendets nät. En erfarenhet av det första året är att det är till nackdel för EBM:s verksamhet att myndigheten är så beroende av andra myndigheters beslut och prioriteringar i IT-frågor. Måluppfyllelsen Mot den angivna bakgrunden är det föga meningsfullt att av tillgänglig statistik dra slutsatser om EBM:s effektivitet jämförd med traditionell utredningsverksamhet. Sett enbart till sifferuppgifter hämtade ur åklagarväsendets "BRÅDIS"-system har EBM inte nått målet att ärendebalanserna inte får öka. Då skall beaktas att verksamheten under årets första fem månader inte bedrivits i EBM:s regi utan av personal vid andra åklagar- och polismyndigheter i konventionell utredningsmiljö. Under återstoden av året har EBM vidare haft en personalstyrka som varit klart mindre än den som fram till den 1 juni utfört motsvarande arbetsuppgifter. Även om det ännu inte kan verifieras med statistiskt underlag framhålls genomgående från EBM:s personal att arbetsättet vid EBM med samlokaliseringen av de olika personalgrupperna har inneburit en ökad effektivitet. Behovet av prioriteringar Behovet av korrekta utgångsvärden för framtida mätningar av EBM:s uppnådda resultat har föranlett en manuell inventering av pågående mål i myndigheten. Resultatet av inventeringen väcker farhågor att det inte ens med en avsevärt större resursinsats än den som är tillgänglig f.n. är möjligt att utreda varje mål på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Det framstår därför som nödvändigt med en strategi för utredningsverksamheten så att insatta resurser kommer till den bästa användningen. Med hänsyn till att bevisning erfarenhetsmässigt är "färskvara" är det särskilt viktigt att nyinkomna mål handläggs aktivt i ett så tidigt skede som möjligt. En viktig uppgift för EBM:s ledning är nu att inom lagstiftningens ram lägga fast prioriteringar för utredningsverksamheten.

5 5(39) EBM:s strategiska roll Förhållandena under det första året har också inneburit att EBM:s stabsuppgifter ännu inte utvecklats till avsedd nivå. Ett antal projekt och andra aktiviteter där EBM tillsammans med en eller flera andra myndigheter samverkar för att angripa ekobrottsligheten ur olika aspekter har likväl igångsatts. Även det internationella samarbetet har börjat ta form på ett sätt som inger goda förhoppningar för framtiden. Slutsatser EBM:s första år har till stor del präglats av ansträngningarna för att myndigheten skall komma igång med sin verksamhet. Det är givetvis ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser om verksamhetens effektivitet jämfört med mera konventionella arbetsformer. Men de hittills vunna erfarenheterna visar entydigt att en framgångsrik bekämpning av den ekonomiska brottsligheten kräver en nära samverkan mellan åklagare, poliser, ekonomer, administrativ personal och annan expertis. Mot denna bakgrund är det min bestämda uppfattning att EBM-konceptet kommer att bli framgångsrikt. Rolf Holmquist Generaldirektör

6 6(39) 1. MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER 1.1 EBM:s huvuduppgift EBM:s huvuduppgift är att, inom den ekonomiska brottslighetens område, tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet, se till att brott förhindras eller upptäcks, se till att den som har begått brott lagförs. 1.2 Övergripande mål EBM:s uppgift är att: - Bedriva en effektivare ekobrottsbekämpning - Förebygga ekobrott Mål för den brottsutredande verksamheten - EBM skall genom nya arbetsmetoder och en hög kompetens skapa förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning - Antalet avslutade ärenden per år skall uppgå till minst det antal som kommit in - Förundersökningarnas kvalitet skall höjas Mål för den nationella stabsverksamheten - Regeringen och övriga intressenter skall få en bättre helhetsbild än hittills av ekobrottsligheten och bättre möjligheter att förutse utvecklingen inom området. Berörda myndigheter skall på ett så tidigt stadium som möjligt informeras om nya former av ekonomisk brottslighet. - Servicen till statsmakterna i form av förslag på åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och synpunkter på lagstiftningen m.m. skall förbättras. - I samverkan med andra berörda myndigheter skall metoder utvecklas som effektiviserar ekobrottsbekämpningen Mål och uppgifter i övrigt - EBM skall finna kostnadseffektiva lösningar beträffande lokaler, verksamhetsstatistik och administration. - I de myndighetsgemensamma mål och riktlinjer som regeringen upprättat för åtgärder för den ekonomiska brottsligheten har EBM ålagts att utarbeta ett system för uppföljning av ekobrottsbekämpningen.

7 7(39) 1.3 EBM:s verksamhet EBM är en åklagarmyndighet med uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet dels operativt på fältet, dels strategiskt som en stabsresurs till statsmakterna i samhällets samlade kamp mot den ekonomiska brottsligheten. Vid EBM handläggs följande mål. 1. Mål som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län eller Skåne län och som avser bl.a kap. Brottsbalken, - Skattebrottslagen (1971:69), - Aktiebolagslagen (1975:1385), - lagen (1990:1342) om insiderhandel, - lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. 2. Andra mål som hänför sig till de nämnda länen och vars handläggning annars ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringlivsförhållanden, skatterätt eller liknande. 3. (efter framställning från annan åklagarmyndighet) Mål som lämpligen bör handläggas vid EBM med hänsyn främst till att målet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredning eller internationell anknytning eller är av principiell natur eller av stor omfattning. I de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten samordnar EBM under Riksåklagaren verksamheten som rör ekonomisk brottslighet. EBM skall vidare som central myndighet följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och bekämpandet av denna, ta initiativ till myndighetsgemensamma aktioner, utarbeta förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. EBM arbetar i den operativa delen på fyra avdelningar: Östra avdelningen (Stockholm), Västra avdelningen (Göteborg), Södra avdelningen (Malmö) och Särskilda avdelningen (Stockholm). Utredningsgrupper finns i Skövde, Borås och Kristianstad. Myndighetens centrala ledning med de nationella stabsuppgifterna är lokaliserad till Stockholm. Den 31 december 1998 var 368 personer anställda vid eller inkommenderade till EBM.

8 8(39) 2. RESULTATREDOVISNING 2.1. Den operativa verksamheten (verksamhetsgrenarna: Brottsutredningar med internationell anknytning och Övriga brottsutredningar) Mål Regeringen har fastställt följande mål för den operativa verksamheten. - Förundersökningarnas kvalitet skall höjas - EBM skall genom nya arbetsmetoder och hög kompetens skapa förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning - Antalet avslutade ärenden per år skall uppgå till minst det antal som kommit in Verksamheten EBM:s Östra, Västra resp. Södra avdelningar har under året varit organiserade i åklagarkammare som utgjort de åklagarledda arbetsgrupper som är arbetsformen i den nya myndigheten. Särskilda avdelningen har inte varit kammarindelad utan i stället indelats i tre arbetsgrupper under åklagarledning. När verksamheten inleddes i EBM:s egen regi togs cirka 2500 ärenden över från åklagar- och polismyndigheterna i de tre storstadslänen. Dessa ärenden återstod efter det särskilda balansavarbetningsprojektet som genomförts med början år 1996 och med avslutning per den 30 juni För de tre avdelningarna med geografiskt avgränsade verksamhetsområden har huvuddelen av brottsutredningarna varit av nationell karaktär. Särskilda avdelningen däremot har haft en övervikt för mål med internationell anknytning. Brottsutredningarna har i stor utsträckning genomförts i samverkan med andra myndigheter inom t.ex. skatteförvaltningen och tullväsendet. Samverkan med Finansinspektionen har också utvecklats under året. De länder som berörts av EBM:s internationella samarbete i den operativa verksamheten är Azerbadjan, Bahamas, Bermuda, Danmark, Filippinerna, Finland, Isle of Man, Italien, Luxemburg, Marocko, Norge, Ryssland, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Thailand, Tyskland och USA.

9 9(39) Kostnader. (Kostnader och intäkter för verksamhetsgrenarna brottsutredningar med internationell anknytning och övriga brottsutredningar fördelat på organisatoriska enheter). Fördelningen av kostnaderna på internationella brottsutredningar och övriga brottsutredningar har skett via schabloner på avdelningarna. Verksamhetsgrenar Internationella Övriga Summa brottsutredningar Brottsutredningar Org enheter Tkr Tkr Tkr Särskilda avd Östra avd Västra avd Södra avd Staben Summa Styckkostnader Styckkostnaden för en brottsutredning där beslut i åtalsfrågan har skett under 1998, oavsett vilken sorts beslut och vid vilken avdelning ärendet har behandlats, är kr exkl samkostnader och kr inkl samkostnader. Produktivitet per avdelning och hela myndigheten Avd Antal beslut under 1998 Särskilda avd 466 Östra avd 2693 Västra avd 2327 Södra avd 1511 EBM Statistik Nedan redovisade statistikuppgifter har tillhandahållits av Riksåklagaren. Någon uppdelning på brottsutredningar med internationell anknytning och övriga brottsutredningar har där inte gjorts. I sammanhanget bör följande uppmärksammas. Verksamheten i EBM:s egen regi har endast bedrivits under del av året. Vidare avviker EBM:s målområde i vissa avseenden

10 10(39) från vad som tidigare definierats som ekomål. Siffrorna är därför inte direkt jämförbara med åklagarväsendet i övrigt och inte heller med föregående års siffror. Det är inte heller möjligt att dra några säkra slutsatser av de skillnader som kan förekomma mellan avdelningarna. Dessa är olika stora och inflödet av mål varierar dem emellan. De absoluta talen är därför av mindre intresse. Därtill kommer att avdelningarna bemannats och etablerat sig i sina nya lokaler i olika takt. Särskilda avdelningen intar vidare en särställning. Där handläggs nämligen enbart mycket omfattande mål. Andelen ärenden som lett till lagföring. Sista beslutsdatum i ärendet under Avd Procent Särskilda 32 % Östra 22 % Västra 29 % Södra 18 % EBM 23 % Andelen ärenden som leder till lagföring är generellt sett lägre för ekomål än för andra mål. Detta förhållande har utvecklats närmare i den utvärdering av balansavarbetningsuppdraget (Ju 95/4597) som EBM gav in till regeringen i december 1998 (EBM:s dnr AD ). När det gäller de skillnader som föreligger mellan avdelningarna ger tillgängligt underlag inte någon förklaring. EBM utesluter emellertid inte att det nämnda balansavarbetningsuppdraget på olika sätt kan ha påverkat utfallet för avdelningarna. EBM kommer under året att särskilt uppmärksamma frågan om andelen ärenden som leder till lagföring vid resp avdelning. Antalet beslut i åtalsfrågan med beslutsdatum under Avd Totalt Särskilda Östra Västra Södra EBM Övriga beslut omfattar bl a beslut att flytta över ärenden till andra kammare. 1 = Förundersökning inleds ej 2 = Förundersökning nedlagd 3 = Åtal väcks ej 4 = Strafföreläggande 5 = Åtalsunderlåtelse 6 = Åtal 7 = Övriga beslut. Antalet strafföreläggande med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter 1998.

11 11(39) Avd Antal Särskilda 0 Östra 6 Västra 0 Södra 0 EBM 6 Utrymmet för att utfärda strafförelägganden för de brott som hör till EBM:s målområde är begränsat. EBM kommer dock att särskilt uppmärksamma i vilken utsträckning möjligheten utnyttjas av de olika avdelningarna. Anhållna och häktade med noteringsdatum under Avd TANF TANH THÄK THÄR Särskilda Östra Västra Södra EBM TANF = Misstänkt anhållen i sin frånvaro TANH = Misstänkt anhållen THÄK = Häktad THÄR = Häktad, tillstånd till restriktioner. När det gäller den sista kolumnen Häktad, tillstånd till restriktioner kan konstateras att det statistiska underlaget (enligt uppgift från Riksåklagaren) har visat sig vara behäftat med en rad oklarheter. De skillnader som redovisats mellan avdelningarna behöver således inte bero på skillnader i tillämpningen utan kan lika väl ha sin förklaring i statistiska brister. Antalet anhållandebeslut (TANF+TANH) i förhållande till antalet misstänkta i C- ärenden. Avd Procent Särskilda 5% Östra 5% Västra 5% Södra 2% EBM 4% Häktningsframställningar med noteringsdatum under Avd Häktingsframställningar Särskilda 4 Östra 70

12 12(39) Västra 36 Södra 10 EBM 120 Antalet häktningsframställningar i förhållande till antalet misstänkta i C-ärenden. Avd Procent Särskilda 2% Östra 4% Västra 3% Södra 1% EBM 3% Enligt EBM:s uppfattning är det svårt att ha någon uttalad uppfattning i vilken utsträckning personella tvångsmedel bör utnyttjas i ekomål. Variationerna i det enskilda målen är för stora. EBM vill emellertid i sammanhanget framhålla att utrymmet för utnyttjande av sådana tvångsmedel allmänt sätt är större för nyinkomna mål än för mål som blivit gamla utan att några utredningsåtgärder hunnit vidtas. Balanserade ärenden Avd Antal Särskilda 63 Östra 1697 Västra 742 Södra 565 EBM 3067 Det förhållandevis stora antalet balanserade ärenden hos Östra avdelningen torde ha sin förklaring i att avdelningen fick överta ett betydande antal ärenden när EBM den 1 juni 1998 övertog ansvaret för utredningsverksamheten. Västra avdelningen har vidare under hösten fått ta emot närmare 200 ärenden från andra åklagarmyndigheter (se vidare nedan under EBMs målinventering). Antal misstänkta med uppläggningsdatum under 1998 i ärenden med fängelse i straffskalan. Avd Antal Särskilda 176 Östra 1827 Västra 1439 Södra 1240 EBM 4682 Genomsnittliga genomströmningstider i dagar fup - beslut. Beslutsdatum under (Brottsmisstankar med negativ genomströmningstid ej medtagna).

13 13(39) Avd Fup-beslut Särskilda 89 Östra 28 Västra 48 Södra 38 EBM 41 Genomsnittsliga genomströmningstider i dagar ink - beslut med beslutsdatum under (Brottsmisstankar med negativa genomströmningstider ej medtagna. Avd Ink - beslut Särskilda 211 Östra 352 Västra 331 Södra 397 EBM 345 Finansinspektionen har under 1998 överlämnat tre ärenden om brott mot insiderlagstftningen till EBM, vararv ett har avskrivits och utredning pågår i de övriga två Analys och slutsatser Den nu redovisade statistiken visar bl.a. att antalet balanserade ärenden ökat inom EBM och att genomströmningstiden i genomsnitt ligger något över det uppsatta målet på nio månader. Utfallet kan i första hand förklaras av att EBM befunnit sig i ett uppbyggnadsskede med ett produktionsbortfall som följd. Detta har närmare utvecklats på annan plats i årsredovisningen. En annan viktig förklaring är att förundersökningarna allmänt sett ökat i svårighetsgrad. Därtill kommer att det bland de pågående utredningar som EBM övertog den 1 juni 1998 fanns en större andel svårutredda mål än normalt, vilket främst kan förklaras av att man vid genomförandet av balansavarbetningsuppdraget (Ju 95/4597) koncentrerat sig på de enkla målen och lämnat en kärna av svårutredda mål kvar. Dessa förhållanden framgår inte av den redovisade statistiken. Trots att spännvidden mellan de enklaste och de mest krävande ekomålen är mycket stor får detta förhållande således inte något genomslag i statistiken. Det säger sig självt att en förundersökning av den omfattning som Trustormålet har krävt en helt annan resursinsats än utredning av

14 14(39) ett okomplicerat bokföringsbrott. Enligt EBM:s uppfattning måste därför utredningarnas svårighetsgrad avspeglas i statistiken för att en rättvisande bild av arbetssituationen skall kunna erhållas. Detta synsätt ligger också till grund för den målinventering som EBM nyligen genomfört (per den 1 december 1998) och den månadsvisa redovisning som nu pågår som ett komplement till den statistik som Riksåklagaren tillhandahåller. I sin redovisning har EBM vidare valt att anse ett mål som avslutat först när lagakraftvunnen dom föreligger eller avskrivningsbeslut meddelats. Skälet till detta är enkelt. Förhandlingarna i domstol kräver betydande resursinsatser från åklagarnas sida. Utfallet av målinventeringen ger en belysande bild av de mål som EBM har att arbeta med. EBM har därför valt att återge resultatet i väsentliga delar Den särskilda målinventeringen EBM har genomfört en målinventering per den 1 december De definitioner som använts vid inventeringen har till viss del avvikit från gängse statistik. Pågående mål Per den 1 december 1998 har redovisats hur många pågående mål som finns. Med pågående mål förstås mål där något avskrivningsbeslut ännu ej fattats, eller där åtal väckts men lagakraftägande dom ännu ej föreligger. Redovisningen bygger på åklagarnas diarienummer (åklagarmål). Avdelning mål Särskilda 66 Östra 2112 Västra 820 Södra 534 EBM 3532 Gamla och nya mål Det har redovisats hur många av de pågående målen som inkommit före den 1 juni 1998 och hur många som är inkomna därefter. Avd gamla nya Särskilda 54 12

15 15(39) Östra Västra Södra EBM Kommentar: Siffrorna visar att antalet gamla mål är mer än dubbelt så stor som andelen nya mål. Den betydande resursinsats som de gamla målen kommer att kräva påverkar naturligvis EBM:s möjligheter att hålla jämna steg med inflödet av nya mål. Indelning i kategorier Målen har redovisats i fyra olika kategorier: - enkla mål (kategori 1) - normala/medelsvåra mål (kategori 2) - särskilt krävande mål (kategori 3) - utländska framställningar om rättshjälp (kategori 4) Vid kategoriseringen har i huvudsak den indelning som används vid den tidigare balansinventeringen (se nedan) varit vägledande med de modifieringar som framgår nedan. Indelningen har främst byggt på hur resurskrävande målen bedöms vara. Som enklare mål (kategori 1) har alltså ansetts bokföringsbrott av enkel eller normal beskaffenhet som ej kräver särskilda ekonominsatser och vissa brott avseende skatt för fysiska personer (inkomstskatt och reavinstskatt) samt andra okomplicerade brott enligt skattebrottslagen. Med särskilda ekonominsatser har menats en mer omfattande utredning. Som särskild utredning räknas således inte en ekonommedverkan med att upprätta ett kortare PM vid en allmän granskning/gallring av målen vara. Som särskilt krävande mål (kategori 3) har räknats bl.a. kvalificerad brottslighet som antingen är juridiskt mycket komplicerad eller är av stor omfattning och därigenom mycket resurskrävande. Med stor omfattning har avsetts mål som förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling. Det är den samlade bedömningen av omständigheterna i målet som har varit avgörande om de bör anses som särskilt krävande och därmed tillhöra kategori 3. Till kategori 4 räknas endast mål med utländska rättshjälpsframställningar som inte gjorts i någon hos EBM pågående förundersökning. Övriga faller enligt uteslutningsmetoden in i kategorin normala mål (kategori 2). Om det i ett mål har funnits brott som hör till flera kategorier har det allvarligaste brottet fått styra kategoritillhörigheten. Kategoriindelning (alla mål) Avd Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Särskilda

16 16(39) Östra 1169 (55%) Västra 204 (25%) Södra 223 (42%) EBM 1596 (45%) 798 (38%) 543 (66%) 287 (54%) 1642 (46%) 132 (6%) 73 (9%) 23 (4%) 269 (8%) (1%) Kategoriindelning (gamla mål) Avd Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Särskilda Östra Västra Södra EBM 1068 (43%) 1180 (47%) 225 (9%) 15 (1%) Kategoriindelning (nya mål) Avd Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Särskilda Östra Västra Södra EBM 528 (51%) 462 (44%) 44 (4%) 10 (1%) Kommentar: Ovanstånde siffror kan jämföras med det resultat som erhölls vid den inventering av arbetsbalanserna under år 1995 som föregick regeringens uppdrag i mars 1996 angående avarbetning av arbetsbalanser (Ju 95/4597). Vid den inventeringen bedömdes cirka 60 procent tillhöriga kategori 1,34 procent till kategori 2 och 6 procent till kategori 3. Kategori 4 fanns inte med i den inventeringen. Siffrorna visar tydligt att målens svårighetsgrad har ökat. De visar också att andelen enkla mål (kategori 1) är lägst bland de gamla målen. Detta kan förklaras med att man vid genomförandet av balansavarbetningsprojektet (se ovan) i hög grad inriktat sig på de enkla målen. Att det kunde förhålla sig på det sättet antogs också i den utvärdering och analys av uppdraget angående avarbetning av arbetsbalanser som EBM gav in till regeringen i december 1998.

17 17(39) Som framgått av siffermaterialet ovan pågår 269 mål tillhöriga kategori 3. Det finns för närvarande cirka 70 åklagare i EBM, vilket innebär att varje åklagare i genomsnitt har att handlägga fyra sådana mål. Om man på samma sätt fördelar målen från kategorierna 1 och 2 på åklagarna kan man konstatera att varje åklagare - utöver de fyra målen tillhöriga kategori 3 - också har att handlägga 23 mål från kategori 1 och 23 mål från kategori 2. Genomsnittsålder Målens genomsnittsliga ålder i månader har angetts per kategori. Med genomsnittslig ålder i månader förstås tiden från det att anmälan inkom till den 1 december Tiden har avrundats till hela månader. I de fall ett mål innehåller flera anmälningar som inkommit vid olika tidpunkter har utgångspunkten tagits i den äldsta. Genomsnittsålder i månader (gamla mål) Avd Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Särskilda Östra Västra Södra EBM Kommentar: Genomsnittsåldern för de nya målen har inte tagits med. Med tanke på den relativt korta tid som förflutit från den 1 juni till den 1 december 1998 torde uppgifterna sakna intresse. För de gamla målen kan följande konstateras. Föga förvånade blir genomsnittsåldern högre ju större svårighetsgrad målen har. Det bör i sammanhanget påpekas att ett mål i detta sammanhang är avslutat först när lagakraftvunnen dom föreligger (eller avskrivning skett). Den genomströmningstid på nio månader som enligt regeringen bör vara riktmärke för ekomålen avser endast tiden fram till åtal (eller avskrivningsbeslut). Det finns inte några uttaladen om vad som får anses som godtagbart när det gäller tiden från anmälan till lagakraftvunnen dom. Domstolarnas arbetsbelastning är här av avgörande betydelse. Lägesbeskrivning Här anges i vilket skede målen befinner sig uppdelade i följande tre grupper. X = Förundersökning ej inledd Y = Förundersökning pågår Z = Åtal väckt Lägesbeskrivning (alla mål exkl kategori 4) Avd X X i % Y Z

18 18(39) Särskilda Östra Västra Södra EBM Lägesbeskrivning (gamla mål exkl kategori 4). Avd X X i % Y Z Särskilda Östra Västra Södra EBM Lägesbeskrivning (nya mål exkl kategori 4) Avd X X i % Y Z Särskilda Östra Västra Södra EBM Kommentar: Procenttalen anger andelen av respektive avdelnings (och hela EBM:s) mål, där något beslut i förundersökningsfrågan inte fattats. När det gäller de nya målen framstår det som naturligt att åklagaren behöver viss tid för att ta ställning i frågan. Annorlunda förhåller det sig med de gamla målen. För dessa har så lång tid förflutit att frågan om förundersökning skall inledas borde ha varit avgjord. Att så inte har skett tyder på en besvärlig balanssituation. Detta är särskilt påtagligt för Östra avdelningen, där det finns 235 gamla mål i vilka åklagaren inte hunnit fatta något beslut. Om man fördelar de 2360 pågånde förundersökningarna på de ca 70 åklagare som arbetar inom EBM visar det sig att varje åklagare i genomsnitt har 34 pågående förundersökningar. Utgår man vidare från att dessa beträffande svårighetsgrad fördelar sig på samma sätt som alla pågående mål inom EBM erhålls följande siffror. Varje åklagare har i genomsnitt 15 förundersökningar i kategori 1, 16 i kategori 2 och 3 i kategori 3 (från kategori 4 - rättshjälpsframställningar - bortses). För polismännen blir utfallet följande. Om man utgår från att cirka 166 polismän arbetar inom EBM innebär detta att varje polisman i genomsnitt har cirka 14 pågående förundersökningar.

19 19(39) Mål som övertagits från övriga åklagarmyndigheter. Det totala antalet mål av rubricerat slag inkomna efter den 1 juni 1998 har angivits. Avd Mål Varav internationella mål Särskilda 7 1 Östra 1 Västra Södra 6 EBM Måluppfyllelse Förundersökningarnas kvalitet skall höjas EBM:s arbetssätt med åklagarledda arbetsgrupper sammansatta av poliser, ekonomer, ADB-specialister osv. utgör i sig en god grund för en kvalitetshöjning av utredningsverksamheten. Men utöver detta har åtskilliga åtgärder vidtagits eller initierats i detta syfte. Av stor betydelse för förundersökningarnas kvalitet är hur förhören läggs upp och genomförs. Under 1998 har därför igångsatts en verksamhet som syftar till att förbättra förhörstekniken inom EBM. Verksamheten leds av bl.a. erfarna förhörsledare verksamma vid EBM. En erfarenhet av ekobrottsbekämpning är att det måste finnas en spaningsverksamhet i nära anslutning till brottsutredningarna. Ett betydelsefullt underlag kan erhållas från kriminalunderrättelsetjänsten vid Rikskriminalen och länskriminalens underrättelseenheter. Utöver detta måste man dock i den operativa verksamheten ha omedelbar tillgång till detaljinformation för att utredningsåtgärderna skall få maximal effekt. Därför har det inom EBM:s avdelningar byggts upp spaningsenheter med uppgift att förse utredningspersonalen med erforderlig information. En stor del av brottsanmälningarna till EBM härrör från konkursförvaltarna. Dessa får i sin verksamhet att utreda konkursboets förhållanden och orsakerna till konkursen uppgifter av stor betydelse också för brottsutredningarna. Det är därför viktigt att konkursförvaltarnas kunskaper och iakttagelser tas till vara i det fortsatta förloppet. Men det är också viktigt att konkursförvaltarna å sin sida får kunskap om vilka krav som från utredningsverksamhetens ställs på en brottsanmälan. Från EBM:s sida har under året startats en dialog med konkursförvaltarna för att åstadkomma ett bättre informationsutbyte. I en situation med en stor arbetsmängd och begränsade resurser är det av stor betydelse att dessa används på det mest rationella sättet. Därför prövas inom EBM en organisation som innebär att ett par åklagarkammare tilldelas i huvudsak mål av jämförelsevis enklare beskaffenhet (s.k. genomströmningsmål; GS-mål). Avsikten är att mål som kan handläggas förhållandevis snabbt inte skall läggas på hög i avvaktan på att mera omfattande utredningar slutförts.

20 20(39) I samma syfte sker också en uppdelning av brottsanmälningarna i olika kategorier efter svårighetsgrad och bedömda behov av utredningsresurser. Målet kan på detta sätt styras till den personal som vid varje tillfälle har de bästa förutsättningarna att genomföra utredningen i fråga. Under året har också genomförts särskild utbildning av utredningspersonalen i handläggningen av bokföringsbrott. Nya arbetsmetoder När det gäller att skapa förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning kan i viktiga avseenden hänvisas till närmast föregående avsnitt om förundersökningarnas kvalitet. Utöver vad som anförs där kan följande nämnas i fråga om nya arbetsmetoder och kompetenshöjande åtgärder. Vid EBM:s avdelningar prövas en modell som innebär att förundersökningarna läggs upp i en gemensam datafil till vilken berörda åklagare, utredare och ekonomer har åtkomst. Förhör, utlåtanden från ekonomen och annan information läggs fortlöpande in i filen. Härigenom får den ansvarige åklagaren kontinuerligt ett underlag för beslut om utredningens fortsatta inriktning. Inom EBM har också skapats en metodgrupp med uppgift att ta fram förslag om mer utvecklade arbetsformer och arbetsmetoder. En särskild uppgift för gruppen är att överväga hur ekonomerna och den administrativa personalen kan integreras bättre i utredningsarbetet. För att nå ökad effektivitet prövas vid EBM också utredningsverksamhet i projektform med krav på skriftlig projektplan och återkommande skyldighet att redovisa projektläget. Generellt uppställs krav på ökad planmässighet i utredningarna. Vid en av EBM:s avdelningar har utvecklats en mall för standardiserad redovisning av granskningen av bokföring och bokföringsmaterial. Vad beträffar allmänt kompetenshöjande åtgärder som kommer ekobrottsbekämpningen till del bör också framhållas att ett 30-tal skattebrottshandläggare ur skatteförvaltningen fullgjort praktiktjänstgöring vid EBM under hösten Antalet inkomna resp. avslutade ärenden Avd Inkomna Avslutade Särskilda Östra Västra Södra Totalt EBM Slutsatser Målet att förundersökningarnas kvalitet skall höjas bedöms vara uppfyllt genom de redovisade åtgärderna.

21 21(39) Några samlade åtgärder för ett effektivsera handläggningen av frågor om näringsförbud har av resursskäl inte kunnat genomföras. Genom de åtgärder som redovisats i det föregående får också målet att skapa förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning vara uppfyllt. Målet att antalet avslutade ärenden per år skall uppgå till minst det antal som kommit in är däremot inte uppfyllt. Detta kan hänföras till flera anledningar. För det första innebar 1998 ett betydligt större inflöde av ekomål än närmast föregående år. Ökningen kan uppskattas till cirka 10 %. De speciella förhållandena för EBM under sitt första år har också haft betydelse för målavverkningen. Organisationsförändringar innebär erfarenhetsmässigt nästan alltid en temporär nedgång i produktionen. För EBM:s del har uppbyggnadsskedet varit särskilt utdraget och inneburit klara effektförluster. Under mer än halva året har EBM vidare arbetat med en personalstyrka som varit klart lägre än den som utfört motsvarande arbete under tidigare perioder. Sedan ytterligare personalrekryteringar gjorts och de nya arbetsformerna utvecklats mera finns goda förutsättningar för att avverkningstakten skall bli högre under 1999 än under Stabsverksamheten (verksamhetsgren: Stabsuppgifter) Mål Regeringen har fastställt följande mål för de stabsuppgifter som lagts på EBM. - Regeringen och övriga intressenter skall få en bättre helhetsbild än hittills av ekobrottsligheten och bättre möjligheter att förutse utvecklingen inom området. Berörda myndigheter skall på ett så tidigt stadium som möjligt informeras om nya former av ekonomisk brottslighet. - Servicen till statsmakterna i form av förslag på åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och synpunkter på lagstiftningen m.m. skall förbättras. - I samverkan med andra berörda myndigheter skall metoder utvecklas som effektiviserar ekobrottsbekämpningen. - Servicen till statsmakterna i form av förslag på åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och synpunkter på lagstiftningen m.m. skall förbättras Måluppfyllelsen Vid sidan av att vara en åklagarmyndighet för ekonomisk brottslighet har EBM till uppgift att ur ett mera strategiskt perspektiv medverka i samhällets kamp mot ekonomisk brottslighet. I uppgiften ingår att bl.a. inom ramen för Ekorådets verksamhet samordna myndigheternas åtgärder i denna kamp. Även om 1998 i hög grad präglats av uppbyggnaden av EBM till en effektiv operativ enhet har också stabsuppgifterna kunnat utvecklas på ett positivt sätt.

22 22(39) När det gäller behovet av en bättre helhetsbild av den ekonomiska brottsligheten har EBM i december 1998 till regeringen redovisat hur ett system för uppföljningen av ekobrottsbekämpningen bör byggas upp. Projektet drivs nu vidare med utvecklingen av det IT-stöd som systemet kräver. Systemet kan förväntas vara i drift mot slutet av Det torde redan nu kunna sägas att systemet i fråga kommer att ge regeringen och andra intressenter avsevärt bättre information om ekobrottsligheten än vad som gällt hittills. Ekorådet, som också började sin verksamhet den 1 januari 1998, har sammanträtt vid tre tillfällen under året. I anslutning till rådet har bildats en arbetsgrupp med företrädare för samtliga de myndigheter som ingår i rådet. Arbetsgruppen har funktion som ett beredande organ i förhållande till Ekorådet. Vid sidan av den uppgiften har arbetsgruppen initierat projekt som berört två eller flera av myndigheterna. Arbetsgruppen har också haft en viktig roll i informationsutbytet mellan myndigheterna. Behovet av tidig information om nya företeelser inom den ekonomiska brottsligheten har kunnat tillgodoses genom arbetsgruppen. Den har dessutom haft en viktig uppgift som ett allmänt kontaktskapande organ inom ekobrottsbekämpningen. I kommittédirektiven angående bildande av EBM (Dir. 1997:00) sägs i fråga om underrättelseverksamheten inom ekobrottsbekämpningen att EBM skall ha en beställarroll i förhållande till den kriminalunderrättelsetjänst som bedrivs centralt inom polisväsendet hos Rikskriminalen och regionalt vid länskriminalens underrättelseenheter. EBM har under 1998 inlett ett samarbete med Rikskriminalens underrättelsetjänst, som också innefattar Finanspolisen. Samarbetet syftar dels till att lägga fast ansvarsområdena för resp. myndigheter, dels till att säkerställa att EBM för sin verksamhet har tillgång till erforderlig information. EBM har också i sin instruktion ålagts att under Riksåklagaren samordna ekobrottsbekämpningen i de län där EBM inte primärt har ansvaret för åklagarverksamheten. EBM har under 1998 inlett en process för att från åklagar- och polismyndigheterna i fråga få fram ett underlag för hur samordningsuppgiften skall lösas. Som ett led i denna process har under året arrangerats en konferens för de befattningshavare inom åklagar- och polisväsendet som utanför EBM-länen har uppgifter inom ekobrottsbekämpningen. Bland de frågor som behandlades kan nämnas utbildning och kompetensutveckling, samverkansformer och informationsbehoven. Under 1998 har skattebrottsenheterna vid skatteförvaltningen kommit igång med sin verksamhet på så sätt att den grundläggande utbildningen av den första kullen ekobrottsutredare har genomförts. Utredarna har under hösten 1998 också fullgjort praktiktjänstgöring vid EBM. Denna tjänstgöring är nu avslutad och ekobrottsutredarna är nu mottagare av utredningsuppdrag från EBM. För det fortsatta samarbetet mellan åklagar- och polisväsendet å ena sidan och skatteförvaltningen å den andra sidan vad gäller skattebrottsenheterna har en central samrådsgrupp bildats med EBM som sammankallande. Gruppens uppgift är att på central nivå behandla frågeställningar avseende skattebrottsenheternas integration i utredningsverksamheten vad gäller ekobrott. Frågeställningarna rör praktiktjänstgöringen, verksamhets- och samarbetsformerna, målfördelning, befogenheter, registertillgång och

23 23(39) IT-stöd samt särskilda frågor som gäller skattebrottsenheterna i de län som inte omfattas av EBM:s primära verksamhetsområde. EBM har som nämnts i det föregående tillsammans med andra myndigheter genomfört eller igångsatt projekt med syfte att förebygga ekonomisk brottslighet. Här kan nämnas att EBM tillsammans med Riksrevisionsverket kartlagt förekomsten av s.k. svart arbetskraft och lämnat förslag om åtgärder mot denna företeelse. EBM har vidare i samarbete med Kriminalvårdsstyrelsen påbörjat en studie av lämpliga åtgärder för att förebygga att personer som vistas på anstalt dömda för ekonomisk brottslighet fortsätter att begå sådana brott. Under 1998 har EBM tillsammans med Finansinspektionen hållit ett seminarium rörande insiderbrottslighet. Under 1999 fortsätter samarbetet med Finansinspektionen inom detta område. EBM har under 1998 handlagt ett stort antal remisser avseende författningsförslag från främst Justitie- och Finansdepatementen. EBM har härmed inriktat remissvaren huvudsakligen på att belysa de framlagda reformförslagen ur ett ekostraffrättsligt perspektiv. EBM har också deltagit i diskussionerna i Justitiedepartementet i skilda frågor t.ex. rörande förekomsten av s.k. skatteparadis Slutsatser Genom de åtgärder som nu redovisats bedöms att de mål som satts upp för EBM:s stabsverksamhet vara uppfyllda i den utsträckning som förhållandena under det första verksamhetsåret medgett. När det gäller servicen till statsmakterna i form av reformförslag o.s.v. kan tilläggas att den samlade kompetensen inom ekobrottsområdet som nu kanaliseras till EBM i sig själv innebär en klar förbättring av statsmakternas tillgång till expertmässigt underlag för ställningstaganden inom området i fråga. 2.3 Övrig återrapportering Har förundersökningarnas svårighetsgrad ändrats? Ekobrottsligheten har under de sista 30 åren utvecklats till flera olika former av svårutredd och farlig kriminalitet riktad såväl mot staten som enskilda. Svårigheterna har fortlöpande ökat i det brottsutredande arbetet. Utvecklingen kan sammanfattningsvis beskrivas på följande sätt. Under 1970-talet begicks det typiska ekobrottet i näringsverksamhet av en person som i grunden var verksam i en mer eller mindre seriös näringsverksamhet. Under 1980-talet tillkom ytterligare en grupp nämligen personer som egentligen inte var företagare men som hade lärt sig inom vilka områden såväl stat som enskild kunde bedras med stora ekonomiska fördelar/skadeverkningar som följd. Typexempel på sådan verksamhet är uppköp av skalbolag och momsbedrägerier. Under 1990-talet har ytterligare en persongrupp tillkommit, en stor grupp ekobrottslingar med kraftigt våldsrelaterad bakgrund. Genom vårt medlemsskap i EU har kapitalflödet och kapitalets rörlighet ökat vilket underlättat för ekobrottslingarna men framförallt har det

24 24(39) skapat ökade möjligheter till ekobrott På motsvarande sätt har främst Baltikum men även Ryssland öppnat en plattform för svenska ekobrottslingar. Våldsrelaterade ekobrottslingar uppmärksammas ofta i samband med EU- relaterad skattebrottslighet som cigarett- och spritsmuggling, områden där brottsmetoderna ofta kan hämtas från narkotikasmugglingen. Detta medför också att antalet utredningar med internationell anknytning ökar väsentligt. Som exempel kan nämnas följande. De s.k. EU-momsskattebrotten, där mellanbolag, som egentligen utgör enbart kulisser för att skapa ingående moms vid vidareförsäljning av varan, medför krav på skattemässig genomsyn, vilket skärper behovet av en omfattande och konsekvent genomförd utredningsmetodik. I annat fall går det endast att lagföra de s.k. målvakterna och inte de verkliga gärningsmännen. Även utredningarna avseende s.k. svart arbetskraft har försvårats. Numera betalas ofta pengar ut avseende påstådda arbetsprestationer av underentreprenörer (vars bolag egentligen utgör skenbolag). Detta sker via post- eller bankgiro så att bevis erhålles om utbetalningen. Genom spaning måste därför numera visas att pengarna återgår till uppdragsgivarna (de egentliga arbetsgivarna), där de används för utbetalning av de svarta lönerna, varvid skatter och arbetsgivaravgifter självklart inte betalas. Numera ställs därför krav på att utredningen inleds när den brottsliga verksamheten fortfarande pågår. Detta ställer helt andra krav än tidigare på spaningsinsatser. Utredningsarbetet i ovan beskrivna typer av utredningar kräver även betydande kunskaper inte bara i svensk skatterätt och ekonomi utan ofta gedigna kunskaper om internationella förhållanden och kanske än viktigare om utredningsmetodik som kan variera från misstanke om svindleri i börsnoterade företag till maffialiknade indrivningsverksamhet. Anledning till internationella kontakter har ökat. Bristen på möjlighet att inom rimlig tid erhålla information i internationella ärenden försvårar ofta och förhindrar ibland utredningsarbetet. Behovet av översättartjänster ökar. Min bedömning är den att antalet personer med utländsk bakgrund har ökat, vilket bl.a. medför att även tolkbehovet kommer att öka Totala utgifterna för ekobrottsbekämpning (inkl RÅ) Kostnader för ekobrottsbekämpning (tkr) Verksamhet Ekobrottsmyndigheten Riksåklagaren Totalt Åklagarverksamhet Polisverksamhet Stabsverksamhet Summa Anslaget A20 Hela anslaget har används till ekobrottsbekämpning, fördelat på personalkostnader med tkr och driftskostnader med tkr Reservationsanslaget A5 II

25 25(39) EBM erhöll, enligt regeringsbeslut , medel för att genomföra utbildningsoch informationsinsatser om ekonomisk brottslighet under På grund av att året i stort sett var slut när medlen erhölls så har inga kostnad belastat anslaget under år UPPGIFTER AV VÄSENTLIG BETYDELSE 3.1 Vissa personalfrågor Personalfrågorna inom EBM är av särskilt intresse. Polispersonalen, som utgör ungefär hälften av EBM:s personalstyrka, är inte anställd vid EBM utan inkommenderad dit via Rikspolisstyrelsen. Poliserna har således kvar sina anställningar inom polisväsendet, vilket innebär att arbetsgivaransvaret för EBM:s personal är uppdelat mellan EBM och Rikspolisstyrelsen. Personalfrågorna har också tilldragit sig särskilt intresse mot bakgrund av komplikationerna under det inledande rekryteringsförfarandet och till det stora behovet av kompetensutveckling Personalresurserna Antalet anställda och inkommenderade inom EBM uppgick under perioden juni december 1998 i genomsnitt till 338. Fördelningen mellan de olika personalkategorierna den 1 juni respektive den 31 december 1998 framgår av nedanstående tabell. Tidpunkt Åklagare Poliser Administratörer Ekonomer Övriga*) Totalt **) ***) *) Stab och kansli **) Varav 11 långtidstjänstlediga ***) varav 12 långtidstjänstlediga och 8 tidsbegränsade anställningar (inkl. 3 extra åklagare) Nedan redovisas uppdelade på personalgrupper antalet anställda (inklusive inkommenderade poliser) personer i genomsnitt och antalet faktiskt årsarbetande i genomsnitt under tiden juni december Antalet anställda (och inkommenderade) definieras här som det genomsnittliga antalet anställda personer under perioden oavsett om anställningarna avsett heltid eller deltid. Antalet faktiskt årsarbetande definieras som ge-

26 26(39) nomsnittligt antal anställda efter avdrag för längre hel- eller deltidsledigheter men ej för semester och kortare frånvaro. Personalgrupp Antal anställda Faktiskt årsarbetande Åklagare Poliser Ekonomer Administratörer Övriga Totalt En viktig förutsättning för verksamheten inom EBM är att den bedrivs i åklagarledda arbetsgrupper, sammansatta av åklagare, poliser, ekonomer och administrativ personal. En utveckling av detta arbetssätt prioriteras högt inom myndigheten. Av intresse är i detta sammanhang att studera och närmare redovisa de antalsmässiga relationerna mellan olika personalgrupper. Som utgångspunkt för nedanstående jämförelse har valts personalläget den 31 december 1998; anställda och inkommenderade respektive faktiskt årsarbetande i genomsnitt inom hela myndigheten exklusive stab och kansli. Personalgrupp Anställda Faktiskt årsarbetande Poliser/åklagare 2,5 2,7 Ekonomer/åklagare 0,5 0,4 Administratörer/åklagare 0,7 0,7 Adm/polis+åkl+ekon 0, Nyanställningar och avgångar, m.m. Eftersom EBM är en myndighet under uppbyggnad har verksamheten inom det personaladministrativa området i hög grad präglats härav under det gångna verksamhetsåret. Ett par åklagare har återgått till tjänstgöring vid övriga åklagarmyndigheter, varifrån också viss nyrekrytering har skett. Några ekonomer har övergått till annan anställning. Rekryteringen av administratörer har varit relativt omfattande och har skett i huvudsak genom befordringar internt inom myndigheten samt från övriga åklagarmyndigheter och från polismyndigheter. Vissa svårigheter har kunnat förmärkas när det gäller rekryteringen av ADB-kompetens, framför allt gällande supportverksamheten på kammarnivå. Rekryteringen av polispersonal har hittills övervägande skett från polismyndigheterna i storstadslänen. Det fortsatta rekryteringsarbetet inriktas på i första hand åklagar- och polispersonal. Inom hela åklagarväsendet råder dock för närvarande brist på åklagare. Diskussioner

27 27(39) pågår med Riksåklagaren om i vilken utsträckning och på vilka sätt myndigheterna kan samverka när det gäller att förbättra denna situation Arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet och har som sådan haft att tillämpa de policies som gäller inom åklagarväsendet i sin helhet inom rubricerade områden. Vid sidan av sådana för åklagarväsendet gemensamma regler och riktlinjer behöver EBM ta fram egna policies och sluta egna avtal. Ett sådant arbete kommer att prioriteras under det kommande året och redovisas i årsredovisningen för år Företagshälsovårdsavtal har träffats under året med inriktning på förebyggande verksamhet och myndigheten avser att genomföra en satsning på friskvård. Nyligen har beslutats om bidrag till enskilda anställdas deltagande i friskvårdsverksamhet på eget initiativ eller genom deltagande i gemensamma arrangemang. Vidare avser myndigheten att anordna friskvårdsdagar för att stimulera personalens deltagande i sådan verksamhet. Det LAS-förfarande som utgjort grunden för EBM:s bemanning har inte givit möjlighet för myndigheten att i nämnvärd utsträckning påverka fördelningen i olika personalgrupper av kvinnor och män och inte heller åldersfördelning eller mångfald inom myndigheten. Särskild uppmärksamhet kommer fortsättningsvis att ägnas dessa frågor. Av nedanstående redovisning framgår fördelningen mellan kvinnor och män i de olika personalgrupperna. Personalgrupp Kvinnor (%) Män (%) Chefer Åklagare Poliser Ekonomer Administratörer Åldersfördelning Genomsnittsåldern inom Ekobrottsmyndigheten är för chefer 53 år, för åklagare 47 år, för ekonomer 46 år och för administratörer 45 år. För polispersonalen är genomsnittsåldern 49 år. Antalet pensionsavgångar är under de närmaste åren relativt få Medellön Nuvarande medellön för de olika personalgrupperna inom EBM är för chefer kr, för åklagare kr, för poliser kr, för ekonomer kr och för administ-