TV K SKIVA SOM STABILISERANDE ELEMENT PÅ GLESPANEL EXAMENSARBETE. Anders Ranby Mats Sihvonen. Lund "1988

Transkript

1 SKIVA SOM STABILISERANDE ELEMENT PÅ GLESPANEL EXAMENSARBETE Handedare: Sture Åkerund och Tomas Asmarker Lund "1988 Anders Ranby Mats Sihvonen TV K

2 FÖRORD Examensarbetet kommer att behanda området" skiva som stabiiserande eement". I detta fa betyder det en innertakskonstruktion bestående av en stomme av gespane och regar på viken gipspank monterats. Vi avser att ta fram brottast för konstruktionen samt att se på oika faktorer som kan påverka brottasten. Vi vi här tacka våra handedare Sture Åkerund Tomas Asmarker för deras hjäp under arbetets gång. Vi vi även tacka a persona i V o V - sektionens ab.ha och verkstad för deras hjäp och vägedning. Sutigen vi vi tacka Gyproc för bidrag med materia och utrustning. ANDERS RANBY MATS SIHVONEN LUND NORGES NATIONALDAG 1988

3 SAMMANFATTNING Måsättningen med detta examensarbete har varit att studera skivverkan och ta fram brottasten för en innertaks konstruktion. Takkonstruktionen som studerats bestod av gipsskivor på gespanestomme som i sin tur spikats på en regestomme. Arbetet har utförts des som praktiska försök i Väg och Vattensektionens abbha på LTH och des som teoretiska beräkningar med hjäp av ett finiteementprogram. Det finns många parametrar som kan påverka brottastens storek som ti exempe * fästdonens fjäderkonstant * avstånd mean fästdon * avstånd mean fästdon och fri kant * stommens fjäderkonstant * gipsskivornas pacering (ängs/tvärs gespaneen) * avstånd mean skivor (om skivorna kan rotera fritt innan de stöter i varandra) Utifrån detta vades att * ta fram fjäderkonstanten för fästdon * prova takkonstruktionens stomme utan gipsskivor * prova takkonstruktionen med gipsskivor monterade enigt tiverkarens monteringsanvisningar Fjäderkonstanter för två oika typer av förband (spik, skruv) bestämdes med aboratorieförsök på LTH. Resutaten från dessa försök gav föjande * Kspik=650 KN/m * Kskruv=850 KN/m Takkonstruktionen provades sedan i tre oika försöks uppstäningar.. stomme utan gips 2. ängsmonterad gips 3. tvärsmonterad gips Försöksuppstäningarna kan studeras i figurerna Provkroppar tiverkades enigt Gyprocs monteringsanvisningarna och provades sedan i en provrigg. Resutatet från provningen bev Försök. stomme utan gips - 2 ängsmonterad gips tvärsmonterad gips 14 Last (KN)

4 raktageser under försökens gång och studier av tidigare gjorda försök av Sture Åkerund [9] visade att skivornas pacering i förhåande ti gespaneen spear en avgörande ro. Som jämförese gjordes beräkningar med befintiga metoder för skivkonstruktioner. Beräkningarna gjordes enigt föjande modeer. CALFEM 2. Degerman/Åkerund [2] 3. Tunnpåtskonstruktioner [6] vika gav föjande resutat; Beräkningsmode. C AL FEM 2. Degerman/Åkerund 3. Tunnpåtskonstruktioner Last (KN) Den dåiga överenstämmesen mean praktik och teori beror sannoikt på svårigheten att i de teoretiska modeerna ta hänsyn ti vad som händer då skivorna börjar rotera och då stöter emot varandra. Andra probem i detta sammanhang är att beskriva det pastiska föroppet i brottstadiet. I beräkningsmodeerna har antagits att brott sker då något av fästdonen trycks ur gipsskivan. Vid de praktiska försöken har beastningen ökats tis ett "totat" brott inträffat. Vid en jämförese av ovanstående brottkriterium och händese föroppet vid fuskaefösöken, tabe 3.2, erhås att brott inträffat vid drygt 12 KN. Detta ger då att CALFEM beräkningarna får en reativt god överenstämmese med~ de fuskaeförsöken.

5 INNEHÅLLsFÖRTECKNING sida FÖRORD SAMMANFATTNING ARBETETS OMFATTNING 2 FÖRBANDSPROV 2.1 ALLMANT OM FÖRBANDSPROV 2.2 UTRUSTNING TILL FÖRBANDSPROV 2.3 PROVKROPPAR TILL FÖRBANDSPROV Provkropparnas benämning Provkropparnas utseende Provkropparnas materia 2.4 UTFÖRANDE AV FÖRBANDSPROV Montering av provkroppar Montering i Awetron Provning 2.5 RESULTAT AV FÖRBANDSPROV Resutat spikförband Resutat skruvförband 3 FULLSKALEFÖRSÖK 3.1 ALLMÅNT OM FULLSKALEFÖRSÖK 3.2 UTRUSTNING TILL FULLSKALEFÖRSÖK 3.3 PROVKROPPAR TILL FULLSKALEFÖRSÖK Materia ti fuskaeförsök Sammansättning av provkroppar 3.4 UTFÖRAN~E AV FULLSKALEFÖRSÖK 3.5 RESULTAT AV FULLSKALEFÖRSÖK CALFEMBERÄKNINGAR 4.1 ALLMÄNT OM CALFEMBERÄKNINGAR 4.2 ELEMENTMODELLERING AV TAKET 4.3 INDATA TILL PROGRAMMET 4.4 UTFÖRANDE AV BERÄKNINGAR 4.5 RESULTAT FRÅN CALFEMBERÄKNINGAR 5 HANDRÄKNINGsMODELLER 5.1 Metod 5.2 Metod 2 6 JÄMFÖRELSER AV OLIKA MODELLERS RESULTAT REPERENSER BILAGOR

6 A~BETETS OMFATTNING För att kunna studera hur en innertakskonstruktion fungerar behövs kännedom om hur varje de i denna fungerar. Vi började med att dea upp taket i dess beståndsdear: * regar (takstoens underben) * pastfoie * gespane * spik * gipspank * gipsskruv Verkningssätt och karakteristika för dearna ovan finns dokumenterade i oika rapporter. Det finns dock inte mycket skrivet om hur dearna fungerar tisammans. Efter samta med handedarna Sture Åkerund och Tomas Asmarker, besutades att föjande arbetsmönster skue föjas. 1. Ta fram fästdonskarakteristika för spikförband och gipsskruvförband. 2. Undersöka hur enbart rege och gespanesstomme fungerar. 3. Göra fuskaeförsök på två modeer av innertaket, med gipspank monterade des ängs och des tvärs gespaneen. 4. Göra en datorberäkning på konstruktionen. 5. Använda befintiga handräknigsmodeer för skivkonstruktioner, exempevis enigt Tunnpåtskonstruktioner [6], Degerman/Akerund Beräkningsmodeer [2] Första steget innebar att stäa upp reevanta försöksmodeer. Med utgångspunkt från dessa tiverkades därefter provkroppar, infästningsanordningar och provrigg. sedan föjde tester i provningsmaskin och i försöksrigg. Nästa steg var utvärdering av försöken, som gav oss fästdonens karakteristika samt kraft- deformations samband för den totaa konstruktionen.

7 2 Därefter återstod arbetet med att kontroera möjigheten att med rimiga insatser räkna fram ett kraftdeformationssamband för takkonstruktionen. Här användes ett för undervisning vid LTH utveckat FEM program CALFEM. Arbetet började med att göra en eementmodeering av taket, som gick att mata in i programmet. Från datorkörningarna erhös data om deformationer i oika punkter av taket vid oika aster. Utifrån detta gjordes kraft-deformations kurvor som sedan jämfördes med kurvor från fuskaeförsöken. Beräkningarna avsutades med studier av befintiga beräkningsmodeer så som Tunnpåtskonstruktioner [6] och Degerman/Åkerund Beräkningsmodeer [2]. Från dessa metoder erhös en tota ast för konstruktionen som jämfördes med asterna som vi fått från fuskaeförsök och datorberäkningar.

8 3 2 FÖRBANDSPROV 2.1 ALLMÄNT OM FÖRBANDSPROV Förbandsproven gjordes av två anedningar.. För att få fram fästdonskarakteristika som senare använts vid beräkningar för hand och med hjäp av dator 2. För att få en uppfattning om viken typ av brott som senare kunde väntas vid fuskaeförsöken. I den takkonstruktion som testades ingick två oika fästdon, trådspik (spik) och gipsskruv (skruv), samt byggmateriaen trä och gips. Med tanke på de ingående materiaens anisotropi bestämdes därför att oika typer av prov skue göras. Före besut om hur dessa prov skue genomföras, antaet provtyper, samt hur många tester som skuie genomföras inom varje provtyp studerades Bo Käsners rapport [5] där iknande försök gjorts. Detta edde ti föjande resutat:. Samtiga prov utfördes som dragprov. *) 2. Tio oika provtyper testades, fyra spikförband och sex skruvförband. **) 3.. ***). Fem tester 1nom varje provtyp. 4. Proven utfördes med konstant d~formationshastighet motsvarande statisk ast. ****J *) Med den tigängiga utrustning och av praktiska skä var detta ämpigast.

9 4 **) Proven skue visa på skinader då kraftriktning i förhåande ti fiberriktning och avstånd mean fästdon och fri kant varierade. Diskussioner edde ti att tre kraftriktningar provades på båda förbandstyperna. skruvförbanden provades med två oika kantavstånd i samtiga kraftriktningar, och spikförbanden provades med två oika kantavstånd i en kraftriktning. ***) För att få statistisk säkerhet i resutaten. ****) Laster som takkonstruktionen utsätts för (vindast) räknas oftast som statisk ast.

10 5 2.2 UTRUSTNING TILL FÖRBANDSPROV Utrustningen för genomförandet av förbandsproven bestod av föjande: * Awetron, universaprovningsmaskin * Deformationsgivare * X-Y skrivare * Provkroppar * Infästningsanordningar av pattjärn Dragproven utfördes i en provningsmaskin typ Awetron se bid 2.1, på V o V - sektionen, Lunds Tekniska Högskoa. Provkropparna kunde inte monteras direkt i Awetrorien utan att speciea system av pattjärn tiverkades. Ett par av dessa system kan studeras i biderna 2.1 och Med Awetronen erhös arbetskurvan för en provkropp kontinuerigt pottad på en pappersremsa. Det ansågs dock att mätsystemet i Awetronen gav ett otifredstäande resutat på deformationen. Awetronens mätsystem gav ett totat värde på deformationen, viken kan ha uppstått antingen i de oika infästningarna av provkroppen ti Awetronen, eer i sjäva förbandet. För att undvika detta probem monterades en potensiometer vid sjäva spiken, se bid 2.2. Potensiometerpaceringen gjordes så att en tänkt horisonte inje drogs genom spikskaen. Längs denna inje skruvades potensiometern fast i provkroppen. Dessutom återfinns potensiometerns mätpunkt ängs denna inje. Potensiometern koppades sedan samman med Awetronens astce ti en separat X-Y skrivare. Med denna utrustning kunde sedan arbetskurvan för fästdonet pottas kontinuerigt.

11 6 Bid 2.1 Fotografiet visar Awetronen med ett av proven monterade. Här kan även infästningssystemet med pattjärn beskådas. Bid 2.2 Fotografiet visar infästningssystemet där pattjärnen är skruvade med träskruvar i provkroppen. På provkroppens vänstra sida kan även patentiometerns pacering skönjas.

12 7 2.3 PROVKROPPAR TILL FÖRBANDSPROV Provkropparnas benämning De oika proven benämdes efter typ av förband, spikeer gipsskruvförband. Med spikförband menades att provet utfördes med en bit rege och en bit gespane sammanfogade med ett spik. På samma sätt fick gipsskruvförbandet sitt namn då det syftade ti att en bit gipspank och en bit gespane sammanfogats med en gipsskruv. Eftersom proven utfördes med oika kraftriktningar i förhåande ti fiberriktningen fick provens namn ett suffix beroende på vinken mean kraftriktning och fiberriktning på gespaneen. Dessa suffix var V = vinkerät, P = parae, 45 = 45 graders utning mean kraftriktning och gespaneens fiberriktning. I de fa proven utfördes med oika avstånd mean spik och fri kant samt mean gipsskruv och fri kant fick provets namn ytterigare ett suffix i form av en romersk siffra. Detta gav namn typ: Spik.P.I = spikförband, kraftriktning parae med fiberriktningen, avstånd ti fri kant av typ I

13 Provkropparnas utseende I detta kapite redovisas figurer på de oika provkropparna för att ge en åskådig dokumentation av deras storek och utseende. i i02.3 J w ~k- Figur 2.1 Spik.P.I o II För Spik.P.I är a = 12.5 mm Spik.P.II är a = 32.5 mm 45~ kr i o o '. ~ o. -J o ' J 28.0 J - o o en Figur 2.2 Spik.V

14 9 ~., J L 28.0 J Figur 2.3 Spik.45 ~r ~ 1 - o. o. o o In o (\J o. o (\J o JL 70.0 J 28. o J 13.0 Figur 2.4 Skruv.P.I o II För Skruv.P.I är a = 10 mm Skruv.P.II är a = 15 mm

15 10 L t. mi L~200~. O J J J J 13.0 o. o C\J Figur 2.5 Skruv.V.I o II För Skruv.V.I är a = 10 mm Skruv.V.II är a = 15 mm m r 7 L,...;=...=-;20 o;...;. o. / / - J J o. o. o o Of' C\J 28.0 J 13.0 figur 2.6 Skruv.45.I o II För Skruv.45.I är a = 10 mm Skruv.45.II är a= 15 mm

16 Provkropparnas materia Materia spikförband * Regar 45*170 T 30 * Gespane 28*70 ö-virke * Spik 100*34 Gunnebo Materia gipsskruvförband * Gespane 28*70 övirke * Gipspank 13 mm Gyproc * Skruv T 29 Gyproc Någon finare garing av virket gjordes inte utan endast det virke som var från den yttersta ytveden såades bort. Detta medförde en reativt stor spridning av~ kvaiteten med at från ''basaträ ti kärnvirke''. Orsaken ti detta va var des ekonomiskt, des att den verkiga situationen på en arbetspats skue efteriknas. För att erhåa samma materia i de oika provtyperna gjordes föjande uppdening av virket. Från virket och gipsen som evererats pockades fem stycken representativa gespanesängder, en stycken rege och fem stycken gipspank ut. Gespanesängderna kapades så att i varje provtyp ingick gespanesbitar från de fem oika ängderna. På samma sätt togs provbitar ur de fem gipspanken ti de sex oika provtyperna med skruvförband. Dearna som kapats från rege och gespane förvarades sedan i kimatrum för att uppnå fuktkvotsjämvikt vid 20 C och 65% RF. Bitarna från gipspanken förvarades dock i vanigt rumskimat. I samband med dragprovningen gjordes en dokumentation av varje provkropp. För trädearna bestämdes dess fuktkvot och densitet, samt för gipspanken dess ytvikt. Resutaten från denna dokumentation finns redovisade nedan i tabeerna

17 12 Tabe 2.1 Densitet och fuktkvot för regen i spikförbandet Försök P.I P.II v 45 Ö t (kg/m3) s (kg/m3) , u ( % ) s ( % ) Tabe 2.2 Densitet och fuktkvot för gespaneen i spikförbandet Försök P. I P. II v 45 Ö t (kg/m3) s (kg/m3) u ( % ) s ( % ) Tabe 2.3 Densitet och fuktkvot för gespaneen i skruvförbandet Försök P. I P.II V.I V. II 45.I 45.II Ö t (kg/m3) s (kg/m3) u ( % ) s ( % ) Tabe 2.4 Ytvikt för gipspank i skruvförbandet Försök P. I P.II V.I V. II 45.I 45.II m (kg/m2) s (kg/m2)

18 UTFÖRANDE Montering av provkroppar Provkropparna monterades genom hopfogning av gespane och rege samt gespane och gipspank. För att förhindra att gespaneen sprack vid spikningen förborrades spikhåen ti 3 mm. Beroend~ på träytornas råhet och hur hårt trädearna spikas ihop så kommer friktionen i fogen att variera. För att minska effekten av detta pacerades en pastfoie mean dearna före monteringen. I faet med gespane och gipspank användes ingen pastfoie eftersom gipspanken i sig är kädd med ett pappskickt viket minskar friktionen. Vid hopskruvningen användes en för ändamået avsedd skruvdragare med viken kraften mean gips och gespane bev den samma i samtiga fa Montering i Awetron Infästningen av provkroppen i Awetronen kunde inte göras direkt utan ett speciet infästningssystem för varje provtyp måste tiverkas. Detta system skue även se ti att dragkraften fick en så rak väg som möjigt genom provkroppen. Dessutom skue systemet inte ge upphov ti något moment i provkroppen. Infästningsanordningen skue även göra det ätt att montera proven i Awetronen. Dessa krav edde ti oika typer av mekaniska system av pattjärn med vika kraftvägen genom provkroppen nära nog överensstämde med Awetronens centruminje.

19 Provning Provningen utfördes med konstant deformationshastighet. Hastigheten vades enigt tidigare gjorda försök [] ti 2 mm/min, viket motsvarar statisk ast. Brottkriterium vades enigt SBN 80 [8] ti * 15 mm deformation i fogen * materiabrott Under försökens gång fördes noteringar över händeseföroppet med avseende på provkropparna. Nedan föjer en genere redovisning av dessa anteckningar. Tabe 2.5 Spik.P.I De f (mm) Anteckningar Knakar i virket 6 8 Träfisa trycks ur gespaneen O - 12 Gespane och rege skijs åt i två fa 15 Försöket avbryts skruvarna odeformerade Tabe 2.6 Spik. P. II De f (mm) Anteckningar - 3 Knakar i virket 3-6 Spikskaen tränger in i virket 8-12 Gespane och rege skijs åt i två fa 15 Försöket avbryts skruvarna odeformerade

20 15 Tabe 2.7 Spik. V. De f (mm) Anteckningar 15 Knakar i virket 6-8 Spikskaen tränger in i virket O Synig spricka i gespaneen i ett fa 15 Försöket avbryts skruvarna odeformerade Tabe 2.8 Spik.45. De f (mm) Anteckningar - 3 Knakar i virket 3-4 Synbar spricka i gespaneen 5-8 Fisa trycks ur gespaneen 9-12 Spikskaen dras in i gespaneen Gespane och rege skijs åt i två fa 15 Försöket avbryts skruvarna odeformerade Tabe 2.9 Skruv.P.I De f (mm) Anteckningar 2-4 skruven på väg in i gipsen Bua bidas under skruven 5-6 Gips och gespane skijs åt 15 Provet avbryts skruvarna odeformerade Tabe 2.10 Skruv.P.II De f (mm) Anteckningar 2-4 skruven på väg in i gipsen 3-5 Gipsen spricker under skruven 4-8 Gipsen krossas under skruven 12 skruven gick av i ett fa 15 Proven avbryts skruvarna odeformerade i fyra fa

21 16 Tabe 2.11 Skruv.V.I De f (mm) Anteckningar Knakar i fogen Bua på gipskanten 3-4 Pappen spricker, proven avbryts skruvarna odeformerade Tabe 2.12 Skruv.V.II De f (mm) Anteckningar Knakar i fogen, gipsen spricker - 2 En bit gips ossnar 2-3 Försöket avbryts skruvarna odeformerade Tabe 2.13 Skruv.45.I De f (mm) Anteckningar Bua på gipskanten 2-3 Pappen spricker 3-5 Proven avbryts skruvarna odeformerade Tabe 2.14 Skruv.45.II De f (mm) Knäpper i gipsen (spricka) 2-3 skruven dras in i gipsen 4-5 Fisa skjuvas ur gipsen 6-7 Proven avbryts skruvarna odeformerade

22 RESULTAT AV FÖRBANDSPROV Resutat spikförband I diagram 2.1 visas medevärde av kraft- deformationssambanden för varje spikförbandstyp. Medevärde av kraften är beräknad vid varje he miimeter. Samtiga kurvor för varje spikförbandstyp finns redovisade i biaga P/KN SPIK. V 1.00 SPIK.45 SPIK.P.I 0.50 OEF/MM 5 10 Diagram 2.1 Kraft- deformationskurva för spikförband

23 18 Medevärdet av brottasten för varje förbandstyp bestämdes med hjäp av kurvorna i biaga ti föjande värden enigt ta~e Tabe 2.15 Medevärde av brottast för spikförband Försök P.I P.II v 45 Kraft (KN) Ur diagram 2.1 erhås att kraft- deformationssambanden visar tämigen iten spridning inom intervaet O - 5 mm. Ur diagram 2.1 fås också att vid små deformationer är kraft-deformations sambandet oberoende av kraftens riktning i förhåande ti fiberriktningen. Med dessa iakttageser modeerades spikförbanden som ett fjäderpar enigt figur 2.7. Figur 2.7 Mode av förband

24 Ett teoretiskt kraft- deformationssamband enigt diagram 2.2 bestämdes med hjäp av diagram 2.1. Den eastiska deen av kurvan motsvarar fjäderkonstanten för det modeerade spikförbandet. Denna fjäderkonstant bestämdes ti Kspik = 650 KN/m. 19 P/KN OEF/MM Diagram 2.2 Teoretiskt kraft- deformationssamband för spikförband

25 Resutat skruvförband I diagram 2.3 visas medevärde av kraft- deformationssambanden för varje skruvförbandstyp. Samtiga kurvor för varje skruvförbandstyp finns redovisade i biaga P/KN ----SKRUV P.I skruv P. I I SKRUV 45.II 0.25 OEF/MM 5 10 Diagram 2.3 Kraft- deformationssamband för skruvförband Medevärdet av brottasten för varje skruvförbandstyp bestämdes med hjäp av kurvorna i biaga ti föjande värden enigt tabe 2.16

26 21 Tabe 2.16 Medevärde av brottast för skruvförband Försök P.1 P.11 V.1 V Kraft (KN) Ur diagram 2.3 ses att kraft- deformationssambanden visar en reativt stor spridning beroende på kraftens riktning i förhåande ti gipskanten. För att kunna göra samma modeering av ett skruvförband som för spikförbandet gjordes en åtskinad då kraften i förbandet är riktad in i skivan ( TYP A) samt då kraften är riktad ut från skivan.( TYP B ) skruvförbandet modeerades enigt figur 2.7. Ett teoretiskt kraft- deformationssamband enigt diagram 2.4 bestämdes med hjäp av diagram 2.3. Den eastiska deen av kurvan motsvarar fjäderkonstanten för det modeerade skruvförbandet, som bestämdes ti Kskruv = 850 KN/m P/KN TYP A 0.25 TYP B DEF/MM 5 Diagram 2.4 Teoretiskt kraft- deformationssamband för skruvförband

27 22 3 FULLSKALEFÖRSÖK 3.1 ALLMÄNT OM FULLSKALEFÖRSÖK Tre försök med fuskaemodeer genomfördes. Att endast tre försök gjordes berodde des på tidsbrist, des på att tidigare försök gjorts - ett väntat resutat fanns - och ti sist försöksutrustningens tigängighet. Försöken genomfördes i V o V - sektionens ab.ha. Förberedesetiden uppgick ti två veckor. Under denna tid kompetterades försöksriggen, stöd tiverkades och monterades, hävstänger av REA-profier sågades ti och mätutrustningen sattes ihop. Det primära syftet med fuskaeförsöken var att bestämma styvhet och brottast för en mode i fu skaa. Dessutom var vi intresserade av hur konstruktionen deformerades, vid viken ast oika brott uppstod, hur gipspanken betedde sig samt viken betydese paceringen av gipspanken hade. Först genomfördes ett försök utan någon gipspank. Syftet var att kontroera försöksutrustningen, men även att få en uppfattning om hur sjäva regestommen uppför sig vid påastning. Därefter föjde ett försök med gipsen ängsmonterad och ti sist provades den provkropp där gipspanken monterats på tvären.

28 UTRUSTNING TILL FULLSKALEFÖRSÖK Utrustningen ti fuskaeförsöken utgjordes av en försöksrigg (i viken provkropparna byggdes upp), en hydrauisk kov, 21 potensiometrar samt två kraftgivare koppade ti en PC med registreringsmöjighet och potter. Försöksrigg: FörsÖksriggen utgjordes av HEA140 och UPE180-profier enigt figur 3.1 och försågs med ru- resp. fixager vid stödpunkterna. Figur 3.1 Kompett försöksrigg med hävstänger.

29 24 Hydrauisk kov: Koven ( Bacho CA0-200 ) monterades på riggen och kraften fördeades med hävstänger uppagda på T-profier ti tre ika stora krafter. Hävstängerna bestod av HEAOO-profier. Kraftgivare: Kraftgivarna av märket Bofors monterades mean stödpunkterna och ytterregarna. Här mättes uppagskrafterna kontinuerigt och registrerades på PC:n. Potensiometrar: Patensiametrarna monterades med skruv i provkroppen aternativt på stativ med magnet. Figur 3.2 Patensiameter av typ Samae.

30 PROVKROPPAR TILL FULLSKALEFÖRSÖK Materia ti fuskaeförsök * Regar 45*170 T30 * Gespane 28*70 övirke * Gipspank 2400*600*13 Gyproc * Skruv T29 Gyproc * Spik 100*3,4 Gunnebo Materiaegenskaper så som densitet, fuktkvot och ytvikt för träregar, gespane och gipspank mättes och framgår av tabe nedan. Tabe 3.1a Materia Gespane Rege Försök o 3 Ö t (kg/m 3 ) s (kg/m 3 ) u ( % ) s ( % ) Tabe 3.1b Materia Gipspank Försök 2 3 m (kg/m 2 ) s (kg/m2)

31 Sammansättning av provkroppar Tre oika provkroppar monterades, en för varje försök. En provkropp bestod av fem regar (vika skue efterikna underramarna i en takstosunderde) med cc På regarna spikades gespane med två spik per knutpunkt. Antaet spik bestämdes efter kontakt med Panverket, Arbetarskyddstyresen och småhustiverkare. Mean regar och gespane ades pastfoie, des för att minska friktionen och des för att efterikna det genomtrampningsskydd som ofta finns. Gespaneen spikades på cc 300 med skarvarna ( vika hade samma pacering hos samtiga provkroppar ) enigt figur 3.3. På två av de tre rege-gespanestammarna skruvades gipspank. Gipsen monterades med ett kantavstånd av 10 mm och med centrumavstånd enigt Gyprocs [3] anvisningar, se figur 3.4a och 3.4b. skruven, som drogs med skruvdragare, försänktes ej. Gipsskarvarna försköts så att de oika provkropparna hade utseende enigt figurerna 3.5 och 3.6. n n ~ ~ r ~ ~ ~ j ~ ~ ~ ~ v ~ v ~ ~ ~ v L ~ C) ' v C) ~ ~ ~ C) ru C) ~ ~ ~ v ~ ~ v ~ ~ ~ v.. ~ u u ~ 4X1200 Figur 3.3 Regestomme med skarvar i gespaneen.

32 27 Fig.3.4a skruvavstånd vid Fig.3.4b skruvavstånd vid ängsmonterad gips. tvärsmonterad gips. u Figur 3.5 Gipspank monterade på ängden, försök 2. ~ n n u Figur 3.6 Gipspank monterade på tvären, försök 3.

33 28 UTFÖRANDE AV FULLSKALEFÖRSÖK Provkropparna monterades direkt i försöksriggen dagen före sjäva provningen. Virket hade då tibringat 20 dygn i kimatrum med +20 c, 65 % RF och hade en fuktkvot av 12% (gespane) respektive 11% (regar). Även ytvikten hos gipspanken bestämdes, denna uppgick ti 9,3 kg/m2. Potensiometerpaceringen ( som framgår av figurerna 3.7, 3.8 och 3.9 ) bestämdes på grundva av tigång på potensiometrar, kontropunkter och mätpunkter. Eftersom andra försök pågick begränsades antaet petensicmetrar ti 21 stycken. De pacerades på sådana stäen att vi skue kunna kontroera att försöksföroppet bev riktigt. Även försöksriggens deformation mättes i försöken. De mätpunkter som vades var stäen som beskrev enskida förbands-, (men även hea provkroppens) röreser. Fotensicmetrarna skruvades fast och mätte mot (för försöken påimmade) auminiumvinkar respektive pexigasskivor. På grund av brist på potensiometrar användes mätkockor på en de stäen, se figur 3.8 och 3.9. Dessa avästes manuet. Vid uppagen mean rege och ståprofi monterades kraftgivare. På detta sätt kunde astökningen kontroeras och även en varning om eventue snedbeastning erhåas. Före sjäva tryckningen yftes den aktuea provkroppen upp på små massiva ruar för att eiminera friktionen. Vidare fanns spannar med by tigängiga, då det i tidigare försök visat sig att provkroppen gärna reser sig vid beastning. Aa potensiometrar och kraftgivare kontroerades före respektive provning påbörjades.

34 29 Påastningen viken sköttes manuet var 500 N/minut. PC:n visade med hjäp av kraftgivarna kontinuerigt reaktionskrafterna i stöden. Under provningarnas genomförande ades stor vikt vid dokumentation och registrering av provningsföroppet. Efter varje försök togs provbitar av virket för bestämning av fuktkvot och torrdensitet. Vidare undersöktes huruvida gipsskruvarna deformerats. Den av provkropparna som saknade gips provades först (försök 1). Därefter provades den med ängsmonterad gips (~örsök 2) och ti sist provkroppen med tvärsmonterad gips (försök 3). Försöken avbröts då deformationen ökade vid konstant ast. ~ CID ~ ~ KIV 18 1 k4) ~ -... KiQ) CID ~ j 2 3 Figur 3.7 Potensiometerpacering i försök. e mäter riggens regarnas förskjutning. QD mäter deformationen i spikförband mean rege och gespane. ~ mäter vertikaförskjutningen av provkroppen. 9

35 30 Figur 3.8 Potensiometerpacering i försök mäter deformationen i skruvförband mean gespane och gips. I övrigt symboer enigt figur 3.7., 3 och 4 utgörs av mätkockor. r ~------~22~------~ ~ r r-----~-----+~----~------',! ~-----+~----~----~~ f I pl-~~l-~----~~----~------! 13 (ID~ 6. Figur 3.9 Potensiometerpacering i försök 3. Symboer enigt figur 3.7 och , 3 och 5 utgörs av mätkockor.

36 RESULTAT AV FULLSKALEFÖRSÖK Då endast regestommen beastades (försök ) erhös stora deformationer redan vid små aster. Modeen uppträdde som om aa spikförband vore edade. Försöket visade också att försöksutrustningen fungerade som panerat. I försök 2 uppträdde mycket mindre deformationer i jämförese med försök. Emeertid tvingades försöket "frysa" vid asten 6 kn då försöksriggen deformerats så mycket att vajrar måste monteras. Brottasten uppgick ti 18 kn. Liksom i försök 2 erhös mindre deformationer i försök 3 vid jämförese med försök. I detta försök ged vajrarna vid asten 5 kn och resutatet bev därför osäkert. Erhåen brottast uppgick ti 14 kn. De erhåna värdena i försök 2 och 3 tyder på att gipspankens monteringsriktning har en avgörande betydese för deformationsföroppet och brottastens värde. I försök 2 uppförde sig gipsen som bakar, medan den i försök 3 mer iknade stående stavar vika förskjutits sinsemean. P/3 P/3 P/3 r L L 1 L 1 f 1 \ Figur 3.10 I försök 2 uppförde sig gipsen ikt bakar.

37 32 P/3 P/3 P/3 Figur 3.11 I försök 3 uppförde sig gipsen ikt stående stavar vika förskjutits sinsemean. P/KN OEF/MM Diagram 3.1 Nedböjningen i mittregen som funktion av asten P, försök 2 och 3.

38 33 IAKTTAGELSER Tabe 3.2 Försök 2 Last (kn) Anteckningar 5.5 Synbara deformationer 6-9 Probem med försöksriggen 7 Knakningar i gipsen 12 Gipsen spricker ängs de yttre kanterna 13 Gipor i gipsskarvarna 14 Ordentiga knakningar 17 De yttersta skruvarna krossar igenom gipsen 18 De näst yttersta skruvarna krossar igenom gipsen Brottast, två gipsskruvar avbrutna Tabe 3.3 Försök 3 Last (kn) Anteckningar 5 Vajrarna gider 6 Knakning ar i gipsen 7 Gipspanken börjar vrida sig, knakning ar 9 skruvar börjar skjuvas ur gipsen ängs de dragna diagonaerna, knakning ar 11 Ordentiga knakningar 14 Brottast, fyra gipsskruvar avbrutna

39 34 4 CALFEM BERÄKNINGAR 4.1 ALLMÄNT OM CALFEMBERÄKNINGAR Cafem är ett interaktivt datorprogram och står för "Computer Aided Learning of Finite Eement Method". Programmet, som kan användas för oika strukturmekaniska probem och fätprobem, är baserat på ett kommandospråk. Programanvändaren styr atså beräkningsprocessen genom att ge kommandon. Syftet med cafemberäkningen var, att kunna använda de vid förbandsprovningarna framtagna fästdonsstyvheterna i ett system där resutatet kunde jämföras med resutatet från fuskaeförsöken. Arbetet ineddes med mindre körningar på PC och avsutades med en serie där asten succesivt ökades, här användes skoans VAX-dator. 4.2 ELEMENTMODELLERING AV TAKET Modeerna byggdes upp med hjäp av fjäder-, bak- och skiveement. Regar och gespane modeerades som tvådimensionea bakar. Spikförbanden representerades av två fjädereement, ett i x-ed och ett i y-ed. skruvförbanden modeerades på samma sätt som spikförbanden. Gipspanken deades upp i rektanguära skiveement, där deras storek bestämdes av skruvförbandens pacering. Genom att dea modeen och reducera antaet skruvar erhös 208 frihetsgrader istäet för cirka 1800.

40 INDATA Easticitetsmoduen vades för konstruktions- och övirke enigt [8] och för gips enigt [5]. Gips Övirke T30 E=2. 9 GPa E=6.0 GPa E=O GPa

41 UTFÖRANDE AV BERÄKNINGAR Arbetsgången bestämdes av aktue dators kapacitet. Då en mode med samtiga fästdon representerade hade krävt för stort utrymme måste antaet fästdon minskas och därmed antaet frihetsgrader. Första åtgärden var att göra en.mode av hava det tak som provats i ab.-haen, ( försök 2 ). Denna åtgärd var emeertid inte tiräckig. Nästa steg bev därför att pocka bort en de av fästdonen och göra de som bev kvar desto styvare. Inedningsvis gjordes en mode av endast en skiva. Här tiäts aa fästdon vara kvar. Fästdonsegenskaperna bestämdes enigt de inedande förbandsprovningarna. P/KN P/12 P/24 / OEF/MM P/12 P/24 o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ~ DEF Diagram 4.1 Deformation-astkurva där samtiga fästdon är kvar. Mode enigt figur.

42 37 I nästa mode pockades mittgespaneen och sju fästdon bort. Då resutaten jämfördes var skinaden endast margine. 8 4 P/12 P/24 P/KN ~ " H.u ~ ~ DEF OEF/MM o o o o o o o o P/12 P/24 o o o o o o o o o :;t DEF Diagram 4.2 Deformation-astkurva då mittgespaneen och sju fästdon tagits bort. Mode enigt figur. I en tredje mode vades att pocka bort 16 av de totat 26 fästdonen från föregående mode. Nu återstod atså endast 10 fästdon. Genom att jämföra resutaten i de båda modeerna kunde de nya fästdonsegenskaperna bestämmas. Då ika ast gav ika deformation ansågs så vara faet.

43 38 P/KN P/12 P/24 B :t DEF DEF/MM o o o o P/12 P/24 o o o o ":::t OEF Diagram 4.3 Deformation-astkurva då 16 av de 26 fästdonen pockats bort. Mode enigt figur. De ovan beskrivna modeerna utfördes på skoans Fenätverk. Minneskapaciteten utnyttjades ti >90 procent. Resutatet av de tre inedande beräkningarna visade att det nu var möjigt att modeera hava taket med ett mindre anta fästdon. De ursprungiga 321 fästdonen representerades nu av 59 stycken, figur 4.4.

44 39 Arbetsgången utgjordes av en serie körningar där asten succesivt ökades. Efter studier av fästdonens arbetskurvor (erhåna i kapite 2) bestämdes att egenskaperna skue vara eastiska upp ti 780 N aternativt 1040 N per fästdon beroende på deformationens riktning. Då maxima kraft uppträtt sattes denna konstant så änge deformationen inte överskred 1.5 mm aternativt 4.0 mm. De högre värdena sattes då deformationen var riktad in i gipsen, jämför diagram 2.4. Meningen var sedan att pocka bort fästdonen het. Denna ide gick dock ej att genomföra då modeens andra fästdon beastades för mycket. P/KN DEF/MM Diagram 4.4 De i texten beskrivna karakteristika för skruv, viken användes vid cafemkörningen.

45 P/3 P/6 40 o o o o o o o o o o o o o o o o o o 00 o Figur 4.4 Cafernmodeens utseende då de 331 fästdonen reducerats ti 59 stycken. X = spikförband O = skruvförband

46 RESULTAT AV CALFEMBERÄKNINGAR Beräkningar gjordes vid en totaast Ptot på 3, 6, 8, 9 och 10 kn. Resutatet, diagram 4.5,visar en i stort sett injär kurva från Ptot=O ti Ptot=9 kn. Vid 10 kn böjer kurvan av. Föroppet kan beskrivas med hjäp av nedanstående tabe och figurer. Jämför även iakttageser i kapite 3.5. P/KN B~ MITT 6~ 4 2 DEF/MM Diagram 4.5 Deformation-astkurva för cafemberäkning. MITT = Nedböjning i mittregen. V&H = Nedböjning i vänster resp. höger rege.

47 42 Tabe 4.1 Cafemförsök Last (kn) Anteckningar 8 Fyra skruvförband pasticerade 9 14 skruvförband pasticerade skruvförband pasticerade 11 Brottast - j I - Figur 4.5 Deformationsfigur som visar cafemmodeens utseende vid 6 kn. Jämför även figur Figur 4.6 Deformationsfigur som visar cafemmodeens utseende vid 10 kn. Jämför även figur 3.10.

48 43 5 HANDRÄKNINGsMODELLER 5.1 METOD Metod bygger på den av Degerman/Åkerund redovisade beräkningsmodeen i stabiisering av småhus,beräkningsmodeer för horisontea bärverk sid [2]. Enigt denna mode bestäms den kraftupptagande förmågan av i huvudsak två faktorer. Des begränsas bärförmågan av den maximaa kraft som kan överföras från rege ti gespane. Des begränsas bärförmågan av förbanden mean gips och gespane. För modeen med 2 st 100*3.4 spik i varje gespane bir den kraft som kan överföras mean rege och gespane 3.0 kn/m. Kraften som överförs mean gips och gespane bir däremot svårare att bestämma. Med mått och dimensioner enigt tidigare beskrivning betraktas en utskuren de, ett fack med bredden 1.2 respektive 2.4 meter. I modeen antages att den yttre gespaneen tar upp de krafter som behövs för skivans jämvikt, medan den inre överför krafter mean regarna. 0 n n u Figur 5.1 de med bredden 1.2 meter, figur de med bredden 2.4 meter, figur 5.3

49 44 Betrakta en de med bredden 1.2 meter, figur 5.2. M= 2( ) pti = 1.6 pti T = M/2*0.6 = 1.33 pti;skiva T= 1.33pti;o.6 = 2.22 pti;m V = M/0.6 = 2.67 pti vti = 7 Pti v < vti T = 2.22 pti;m v.,. T X X X X X X X t x x x x } xxxxxxx -----'~... v Figur 5.2 Betrakta en de med bredden 2.4 meter, figur 5.3. M = 2( ) pti = 4.8 pti T = M/2*1.2 = 2.0 pti;skiva T= 2.opti;0. 6 = 3, 33pti;m V= M/0.6 = 8.0 pti vti = 13 Pti v < vti T = 3.33 pti;m

50 45 v..,. x x x x x x x x x x x x x t X X X MQ X?i X t xxxxxxxxxxxxx ~~ v Figur 5.3 T med = ( ) pti11;2 T med = 2.78 pti;m Ttot = 2.78pti*2.4 = 6.67 p ti Ptot = 2*Ttot = 13.3 p ti Enigt förbandsproven i kapite 2 är p ti = 0.4 k N f t o t = 5 3 k N I modeen förutsetts att gipspank och gespane är öskoppade från varandra i fackgränserna. Detta bidrar ti att den tiåtna asten bir reativt iten. 5.2 METOD 2 Denna metod är hämtad ur Lundin, Tunnpåtkonstruktioner-Beräkning,utformning,utförande [6] och är atså avsedd att användas vid påtdimensionering. Takuppbyggnaden är emeertid densamma som i vårt fa. I modeen kan taket förenkat sägas verka som en hög I-bak med tunt iv. Avgörande för hur stor ast taket kan ta upp är i rege fästdonens astupptagande förmåga.

51 46 I detta fa kan deformationen i gipspanken antas ske med bibehåande av pana tvärsnitt och med samverkan av samtiga gespaneer. Normakraften bir med denna mode rätinjigt fördead. I motsats ti metod är gipspanken he, dvs fu samverkan mean gipspanken. P/3 P/3 P/3 N ~, t B j P/2 P/2 p Figur 5.4 N = Normakraft t = Skjuvföde i gipsen N = M/B*(B-2y)/B*f t = R/B*f2 R = P/2 Då antaet gespaneer är nio erhås enigt [6] sid 67: Gesp.nr (B-2y)/B*f Fät mean gesp.nr f

52 47 Momentet fås som -M + P/2*L/2 - P/3*L/4 = O M = PL/4 - PL/12 = 2PL/12 = PL/6 Beräkning av yttersta gespaneerna FA2 = cl*t FB3 = Ct*t kraft mean gespane och gips ängs skarv ) el = e/c = 0.2m et = e/c = 0.3m ängs gespaneen tvärs gespaneen t= skjuvfödet = 0.53*R/B R = max. avskärningskraft i skivan = P/2 B = bredden = 2.4m FA 2 = P och FB 3 = P FB1 = P/3*1/9*1/5 = P ( koncentrerad ast ) FB = FB1 + FB3 pti = 0.4 kn ~ ( FA2 + FB2 )0.5 ptot = 8.7 kn

53 48 6 JÄMFÖRELSER AV OLIKA MODELLERs RESULTAT Max uppmätt Max tiåten Deform. vid FÖRSÖK ast ast ti.ast (kn) (kn) (mm) Försök (kap 3) Cafember. 11 O 4.0 (kap 4) Försök IV [ 9 J Metod (kap 5) Metod (kap 5) Tabe 6.1 Uppmätta och beräknade resutat. Maxima tiåten ast i fuskaeförsöken beräknades med hjäp av [8] kapite 21A.312 rad 5. I tabe 6.1 framgår de oika mät- och beräkningsresutaten. De två fuskaeförsöken visar god överensstämmese trots att de utförts av oika personer vid skida tfäen. Tiåten ast är ungefär 13 kn. Även cafemberäkningen ( viken ju är utförd med hjäp av fästdonskarakteristika från försöken i kap 3 ) tyder på en tiåten totaast på omkring 10 kn. De ägre värdet beror säkert devis på att gipspanken, i denna beräkning, är het öskoppade från varandra.

54 49 B 6 P/KN,,, ~---- /// 11 1 / 4 2 v. DEF/MM Figur 6.1 Nedböjningen i mittregen som funktion av asten P, en jämförese mean försök 2 och cafemberäkningen. = Cafemberäkning -- = Försök 2 De två handräkningsmodeerna skijer sig emeertid mer. Nästan 9 kn för metod 2 medan resutatet för metod är drygt 5 kn. orsaken ti den reativt stora skinaden beror, säkert här också, på om gipspanken räknas som öskoppade från varandra eer ej. Som framgår av ovan beror atså resutatet ti stor de på hur gipsen modeeras, oavsett beräkningsmetod och/eer försöksmetod.

55 50 REPERENSER [] Andersson U A, Girhammar H. Infuence of Loading Rate on the Capacity of Naied Timber Joints. Fortifikationsförvatningen, Forskningsbyrån Report A5:86. Eskistuna 1986 [2] Degerman T, Åkerund s. stabiisering av småhus, Beräkningsmodeer för horisontea bärverk. Rapport TVBK Lund 1979 [3] Gyproc handbok. Lättbyggnadsteknik. 2:a uppagan. Mamö 1986 [4] Johannesson B, Johansson C J. Typprovning av träkonstruktioner, reger och kommentarer. Teknisk rapport SP-RAPP Borås 1983 [5] Käsner B. Skivor som vindstabiiserande eement vid träregeväggar. Träteknikrapport nr 56. Oktober 1984 [6] Lundin Kurt. Tunnpåtskonstruktioner, Beräkning, utformning, utförande. ståbyggnadsinstitutet pubikation Motaa 1975 [7] Möer. Ny metod för beräkning av spikförband. CTH NR 117. Göteborg 1951 [8] statens Panverk. SBN 80. Stockhom 1982 [9] Åkerund s. Fem försök med gipsskivor på gespane. Rapport TVBK Lund 1981

56 INNEHÅLLsFÖRTECKNING TILL BILAGOR BILAGA Kraft-deformationssamband SPIKFÖRBAND Biaga 1.1 SPIK.P.I Biaga 1.2 SPIK.P.II Biaga 1.3 SPIK.V Biaga 1.4 SPIK.45 BILAGA 2 Kraft-deformationssamband SKRUVFÖRBAND Biaga 2.1 SKRUV.P.I Biaga 2.2 SKRUV.P.II Biaga 2.3 SKRUV.V.I Biaga 2.4 SKRUV.V.II Biaga 2.5 SKRUV.45.I Biaga 2.6 SKRUV.45.II BILAGA 3 Kraft-deformationssamband FULLSKALEFÖRSÖK Biaga 3.1 Totanedböjning i mittregar, försök Biaga 3.2 Deformation i spikförband, försök Biaga 3.3 Totanedböjning i mittregar, försök 2 Biaga 3.4 Deformation i skruvförband, försök 2 Biaga 3.5 Deformation i skruvförband, försök 2 Biaga 3.6 Totanedböjning i mittregar, försök 3 Biaga 3.7 Deformation i skruvförband, försök 3 Biaga 3.8 Deformation i skruvförband, försök 3 BILAGA 4 Kraft-deformationssamband CALFEMBERÄKNINGAR Biaga 4.1 Totanedböjning i mittregar BILAGA 5 Kraft-deformationssamband JÄMFÖRELSE Biaga 5.1 Deformation i skruvförband Biaga 5.2 Deformation i skruvförband Biaga 5.3 Deformation i skruvförband

57 Biaga 1.1 Kraft-deformationssamband för SPIK.P.I z ~ " Q C) C) C) ~ C) ~ ~ ~ C)

58 BILAGA 1.2 Kraft-deformationssamband SPIK.P.II z ~ Q " C) C) C) ~ C) ~ ~ ~ C)

59 BILAGA 1.3 Kraft-deformationssamband SPIK.V z ~ Q C) C) C) ~ C) ~ ~ ~ C)

60 BILAGA 1.4 Katt-deformationssamband SPIK.45 z ~ Q " C) C) C) ~ C) ~ ~ ~ C)

61 BILAGA 2.1 Kraft-deformationssamband SKRUV.P.I

62 BILAGA 2.2 Kraft-deformationssamband SKRUV.P.II

63 BILAGA 2.3 Kraft-deformationssamband SKRUV.V.I

64 BILAGA 2.4 Kraft-deformationssamband SKRUV.V.II

65 BILAGA 2.5 Kraft-deformationssamband SKRUV.45.I

66 BILAGA 2.6 Kraft-deformationssamband SKRUV.45.II

67 BILAGA 3.1 Kraft-deformationssamband för mittregar i försök BO 100 DEF/MM BILAGA 3.2 Kraft-deformationssamband för spikförband i försök. 5t L P/KN ~ ,-'Y'~~ , 4 /~~ A DEF/MM

68 BILAGA 3.3 Kraft-deformationssamband för mittregar i försök 2. ~ P/KN 1 a! OEF/MM BILAGA 3.4 Kraft-deformationssamband för skruvförband i försök 2. L 20~! 1E..L 1'""' ~o~ 14~ 12 JOt BT 6 P/KN OEF/MM O, 5 1, o 1, 5 2, o 2, 5 3, o ~ 5 ~.

69 BILAGA 3.5 Kraft-deformationssamband för skruvförband i försök 2. P/KN O, 5 1 c:., ' 2, o 2, 5 3, o DEF/MM BILAGA 3.6 Kraft-deformationssamband för mittregar i försök 3. L 14- :J j Q+ P/KN B 6 2 DEF/MM

70 BILAGA 3.7 Kraft-deformationssamband för skruvförband i försök 3.. j 4_; j J j J B P/KN 27 2 DEF/MM! r ~ ( ~ ~... BILAGA 3.8 Kraft-deformationssamband för skruvförband i försök 3. L 147 P/KN J ~ 2' """T" jq_i_ B J 4 / J DEF/MM j Gi>

71 BILAGA 4.1 Kraft-deformationssamband för mittregar i cafemkörning. i O P/KN B V&H DEF/fv1fv1 L i 10~ j_ a-l BILAGA 5.1 Kraft-deformationssamband för skruvförband = försök 2 = cafemförsök P/KN / / / / / / / / -- /... /... I ; DEF/MM ; ; O, 1 O, 2 O, 3 O, 4 O, 5 O, 6 O, 7

72 BILAGA 5.2 Kraft-deformationssamband för skruvförband = försök = cafemförsök B 2 ~ 1 P/KN OEF/MM O, j O, 2 O, 4 O, 5 O, 6 O, 7 BILAGA 5.3 Kraft-deformationssamband för skruvförband = försök = cafemförsök /---~- / / L-27 --'-~Y / / / ~28 ---zy / - OEF/Mtv: O, j O, 2 O, 3 O, 4 O, 5 O, 6 O, 7