Affärs- och verksamhetsplan

Transkript

1 Affärs- och verksamhetsplan Stolta Medarbetare Skapar Glada Kunder 1

2 1. Marknad 1.1 Definition Tandvårdsmarknaden definieras som värdet på de tjänster och produkter som används för att skapa friska munnar under ett år i Västmanland. Tandtekniska tjänster ingår ej. 1.2 Västmanland Befolkningsunderlag Befolkningen i Västmanland ökade under 2014 med 1,0% till personer ( personer) Kommuninvånare Kommunernas befolkningstillväxt under 2014 redovisas i tabellen nedan: Befolkningsunderlag Kommun Befolkning Förändring Antal % Arboga ,0 Fagersta ,0 Hallstahammar ,5 Kungsör ,2 Köping ,6 Norberg ,0 Sala ,7 Skinnskatteberg ,5 Surahammar ,8 Västerås ,1 Antalet invånare ökar i samtliga kommuner. Den största ökningen sker i Västerås även om tillväxten i procent är högst i Fagersta och Norberg. 2

3 1.2.3 Demografi Befolkningstillväxten fördelat på olika åldersgrupper redovisas i tabellen nedan: invånare % Barn (< 3 år) ,0 Barn och Ungdomar (3-19 år) ,4 Unga vuxna (20 29 år) ,3 Vuxna (30 64 år) ,6 Vuxna (65 79 år) ,9 Äldre Vuxna (80+ år) ,7 Under 2014 ökade antalet invånare i länet med personer, vilket till stor del förklaras av invandring. Enligt tabellen ovan är det främst antalet personer mellan år som ökar i länet. Antalet personer yngre än 29 år minskar. Försörjningskvoten anger antalet personer i länet i relation till de i yrkesaktiv ålder, dvs år. Kvoten var c:a 1,79 (2013: 1,78). I länet varierar kvoten från 1,74 (Västerås) till 1,91 (Skinnskatteberg). För riket är kvoten 1,74 och varierar mellan 1,69 2, Invånare per tandläkare Kommun Invånare Tandläkare Invånare/ Folktandvården Privata tandläkare Arboga , Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanland Antalet invånare per tandläkare varierar mellan lägst invånare i Arboga till personer i Skinnskatteberg. Det reella antalet kan vara lägre eller högre beroende på pendling till och från orten. 3

4 1.3 Tandvårdskapacitet Folktandvårdens klinikstruktur Folktandvården Västmanland AB har 17 allmäntandvårdskliniker. Antalet behandlingsrum på klinikerna är: Antalet klinikrum per kommun Antalet behandlingsrum uppgår till 119 rum plus tre rum på äldreboenden i Köping (Hagaberg och Ekliden) samt i Surahammar (Källbogården). Kliniken i Hallstahammar har en annexklinik i Virsbo med två behandlingsrum. Klinikernas öppettider innebär att det finns cirka kliniska timmar per år eller cirka 1 timma per länsinvånare Folktandvårdens tandvårdskapacitet Antalet tandläkare och tandhygiensiter uppgår till 70 respektive 40 årsarbetare. Det motsvarar en klinisk kapacitet på cirka timmar motsvarande cirka 30 minuter per invånare Privata Tandläkarkapaciteten Analys av tandläkarstrukturen 2014 i Västmanland indikerar cirka 76 privata tandläkare i Västmanland varav cirka 45 tandläkare i Västerås. Praktikertjänst förväntar sig kliniska timmar per år av tandläkare. Det motsvarar kliniska tandläkartimmar. Det motsvarar cirka 23 minuter tandläkaretid per invånare. 4

5 1.4 Tandvård och tandhälsa (epidemiologi) Allmänt Tandhälsan har förbättrats kraftigt de senaste 25 åren. Under 2000-talet har utvecklingen avmattats något hos barn och ungdomar. Bland äldre vuxna har antalet tandlösa minskat betydligt sedan 60-talet. Behovet av tandvård kommer att öka. Prevalensen för karies är större hos personer från Mellanöstern och Afrikas horn. Medarbetarna och patienterna kan behöva tolk för att kommunicera. Detta innebär att många barn, ungdomar och vuxna behöver längre behandlingstider. De har också behov av information för att förstå behovet av förebyggande insatser för tandhälsan. Trots att tandhälsan har förbättrats finns det fortfarande skillnader i tandhälsa och tandvårdskonsumtion mellan olika grupper i befolkningen. Skillnaderna förklaras av levnadsvanor och socioekonomiska faktorer. Socialstyrelsen har i maj 2013 redovisat sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga. Rapporten baserar sig på barn och unga födda och bosatta i Stockholm, Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten mellan 1 januari 2008 och 31 december Resultatet från studien visar: Majoriteten av barn och unga kommer till tandvården när de blir kallade. Det föreligger ett samband mellan föräldrars och barns tandhälsa. Föräldrarnas sociala förhållanden har betydelse för förekomst av karies hos barnen och om de kommer när de kallas. Riskfaktorer för att utveckla karies är: o Föräldrarna är födda utanför Västeuropa. o Familjen har försörjningsstöd. o Föräldrar har högst grundskoleutbildning. o Föräldrarna har dålig tandhälsa. Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga Hälsa definieras av WHO som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. Definitionen innebär att hälsa är multifaktoriell. Karies är en av de vanligaste folksjukdomarna. Trots att den går att förebygga utgör den ett betydande hälsoproblem. Karies och tandlossning (Parodontit) är infektionssjukdomar som tillsammans med frätskador på tandytan utgör de stora tandsjukdomarna. I vissa grupper är frätskador på grund av hög konsumtion av energi- och sportdrycker samt fruktjuice vanligare än karies. WHO har satt upp följande mål för tandhälsa för Europa: År 2020 ska 80 procent av alla 6-åringar vara kariesfria. År 2020 skall den genomsnittliga antalet kariesskadade tänder bland 12- åringarna vara högst 1,5. År 2015 ska det genomsnittliga antalet kariesskadade tänder bland den tredjedel av 12-åringar med den sämsta tandhälsan understiga 3 kariesskadade tänder. 5

6 Kariesfrihet och förekomst av karies hos barn och unga Tandhälsan försämras med stigande ålder hos barn och unga (se figuren nedan): Det finns ett tydlig effekt på tandhälsan hos barn och ungdomar som beror på den sociala sammansättningen i det område där de bor. Nationell utvärdering Tandvård Socialstyrelsen har utfört en öppen jämförelse och nationell utvärdering av den svenska tandvården. Utgångspunkten har varit indikatorer från Nationella Riktlinjer för vuxentandvård Rapporten visar att den vuxna befolkningen upplever att de har en god tandhälsa och blir respektfullt bemötta som individer inom tandvården. Det finn dock variationer mellan olika grupper i befolkningen. Socioekonomiskt utsatta grupper och utlandsfödda medborgare har i högre grad än genomsnittet avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl. Personer som har behov av omfattande tandvård upplever viss brist i information om behandlingsalternativ och deras kostnad för vården. Erosionsskador på tänderna hos ungdomar har redovisats i en studie. Det är 1071 ungdomar i Sollentuna, Bromma och Södertälje vilka deltog i studien. Resultatet visar att erosionsskador förekommer hos cirka 31% av ungdomarna. Det var vanligare bland kilar än tjejer och hos 17-åringar än hos 15-åringar (Maria Skalsky-Jarkander Tandläkartidningen 2015:7;18). Självupplevd oral hälsa hos vuxna är ett mått på individens egen tillfredsställelse med tändernas utseende och funktion. Cirka 71 procent av personer äldre än 20 år bedömer att de har mycket eller ganska bra tandhälsa i landet. Spridningen i landet är 80 procent i Halland och 63 procent i Västmanland. 6

7 Indikatorn Personer som har besökt tandvården för undersökning inom två år eller tre år (åtgärd 101 och 102 i TLV:s föreskrifter) visar att cirka 64 procent av befolkningen har besökt tandvården inom två år och 71 procent inom tre år. Invånarna i Västmanland ligger något högre än rikssnittet. Kvinnor besöker tandvården i något högre utsträckning än män. Undantaget är personer äldre än 80 år. Besöksfrekvensen går markant ner efter 80 år. Män i åldersgruppen år har besöksfrekvens på 53 procent under 2 år, jämfört med kvinnorna på 61 procent. Högsta andelen regelbundna besökare finns i åldersgrupperna år och år. Det är även stor skillnad i besöksfrekvens mellan personer födda i (69%) respektive utanför (41%) Sverige. Det är cirka 10 procent av de intervjuade som har angett att de har avstått att besöka tandvården på grund av ekonomiska skäl de senaste tolv månaderna. Ytterligare 11 procent angav att de delvis avstått från tandvård av samma skäl. I Västmanland var det 63 procent respektive 72 procent av invånarna som angav att de besökt tandvården inom två respektive tre år. Cirka 25% av västmanlänningarna anger att de har avstått från tandvård delvis eller helt på grund av ekonomiska skäl. Indikatorn Tandförlust på grund av karies är ett utryck för eftersatt eller behov av tandvård. Personer med omfattande skador riskerar i förlängningen inte bara smärta och obehag utan även att förlora tänder, vilket påverkar estetik, funktion och livskvalité. År 2011 fick 1,4 procent av den vuxna befolkningen ( 20 år - ) en eller flera tänder utdragna på grund av tandskada. Högst andel var det i Gotland (1,9 %) och lägst i Stockholm (1,2 %). I Västmanland var andelen 1,4 procent. Cirka 10 procent av den vuxna befolkningen behandlades 2011 för parodontit. I Sverige varierar det från 7,5% (Norrbotten) till 13,3% av invånarna (Sörmland). I Västmanland var andelen 11,1%. Parodontit kan leda till att tänder måste tas ut. I Sverige drabbar det cirka 1,5% av befolkningen. Högst andel drabbade finns på Gotland (1,9%) och i Stockholm (1,8 %). I Västmanland var det cirka 1,6% som har drabbats. Patienter förväntas vara delaktiga i sin vård. Det innebär att de skall få information om behandlingsalternativ och deras kostnader så att de kan göra ett val. Cirka 80% av invånarna i länet upplever att de fått tillräckligt med information. Motsvarande värde i Sverige var 62% (Befolkningsenkät 2012). Cirka 45% av de tillfrågade ansåg att fått tillräckligt med information om kostnaderna jämfört med 36% i riket. Cirka 79% av våra patienter svarade ja på denna fråga i vår kundundersökning i februari 2014 (antalet patienter: personer). Patientfokuserat vård innebär respekt för mäniskors lika värde och för den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Åttio (80) procent av svarspersonerna uppgav att de blivit helt och fullt bemötta. Femton (15) procent uppgav att de delvis blivit bemötta med respekt som individer. I Uppsala var 98 procent nöjda med bemötandet och i Västmanland 91 procent. 7

8 Övriga undersökningar om tandhälsan Folkhälsoenkäten undersökte invånarnas upplevda tandhälsa, tuggförmåga och tandlöshet. Det var cirka 10 % av de tillfrågade som upplevde att de hade dålig eller mycket dålig tandhälsa. Tre procent av befolkningen var tandlösa. I åldersgruppen år uppgav 14,6 % att de var tandlösa år Tandvårdsförsäkringen Ersättningen från tandvårdsförsäkringen visar att cirka 88 % av åtgärderna avser bastandvård, det vill säga undersökningar, förebyggande åtgärder och lagningar. Tolv procent (12 %) avser protetik- och tandregleringsåtgärder, det vill säga kronor, broar, implantat, proteser och tandställning. Uppsökande verksamhet och tandvård som led i sjukvårdsbehandling SKL har redovisat att det var cirka personer som uppsöktes 2007 för att få en munhälsobedömning. Det motsvarar cirka 1,8 % av befolkningen. Cirka 64 % av dessa personer har behov av nödvändig tandvård. Det betyder att i Västmanland finns cirka personer som har behov av munhälsobedömningar och cirka personer som har behov av nödvändig tandvård. Trettiotretusen (33 000) personer fick år 2007 tandvård som led i sjukvårdsbehandlingen till en genomsnittlig kostnad på kr. Det vill säga cirka 0,4 % av befolkningen. Motsvarande antal i Västmanland bedöms vara personer. Andelen invånare med behov av dessa åtgärder kommer att öka med den åldrande befolkningen. Äldre invånare som bor i ordinärt boende kan innebära behov av mobila tandvårdsteam eller mobila kliniker i närheten. 8

9 1.4.2 Västmanland Tandhälsan i Västmanland för barn och ungdomar är ungefär som rikssnittet. Det innebär som redovisat tidigare att antalet kariesfria 3-åringar är cirka procent. Antalet kariesfria 12-åringar är 65 procent och de har i genomsnitt 0,7 tänder med nya och lagade hål (DFT-värdet). Antalet kariesfria 19-åringar är cirka 35 procent. Nittonåringar har i genomsnitt 2,3 tänder med nya eller lagade hål. I stapeldiagramet nedan redovisas hur tandhälsan har utvecklats från : Staplarna i figuren visar att tandhälsan är relativ stabil under perioden. Staplarna behöver kompletteras med utvecklingen för den tredjedel som har flest antal skadade tänder, det vill säga SIC (Signifikant Caries Index). I figuren nedan redovisas hur SIC har utvecklats för 12-åringarna sedan 2008: Den blå respektive röda linjen representerar de mest sjuka respektive de genomsnittliga personerna. Materialet ger inte stöd för varken försämrad eller förbättrad tandhälsa för dessa grupper under denna period. 9

10 Incidenstalet för karies hos barn och ungdomar är starkt kopplat till barnens ålder enligt diagrammet nedan: DS-värdet anger nya kariesskadade tandytor. Figuren visar att kariesangrepp på mjölktänder är vanligt. Kariesfrekvensen sjunker kraftigt när barnen får sina permanenta tänder för att sedan öka vid puberteten. Andelen 19-åringar med karies speglar om förebyggande tandvård har varit framgångsrik under barnens uppväxttid. I kommunen varierar tandhälsan mellan kommunerna enligt tabellen nedan: Sala har en signifikant säkerställd bättre tandhälsa än Västerås, Köping och Arboga. Det finns ett tydlig effekt på tandhälsan hos barn och ungdomar som beror på den sociala sammansättningen i det område där de bor. 10

11 1.5 Drivkrafter och barriärer i marknaden (omvärldsanalys) Politiska drivkrafter Tandvårdsstödet infördes 1 juli 2008 och det är statens bidrag till enskildas tandvård. Det skall uppmuntra vuxna att regelbundet besöka tandvården. Det består av tre delar, ett allmänt tandvårdsbidrag; ett högkostnadsskydd samt ett särskilt tandvårdsbidrag för personer som på grund av sjukdom har ökad risk för tandsjukdomar..syftet med tandvårdsstödet är att upprätthålla god tandhälsa och ge tandvård till rimlig kostnad för patienter med stora behov. Taxan för olika åtgärder är baserad på tidsstudier från en standardklinik. Det innebär att priset för nuvarande åtgärder inte täcker de faktiska behandlingskostnader som kliniken har när patienter behöver längre behandlingstider på grund av olika omständigheter. Det generella bidraget uppgår till 150 eller 300 kr per år beroende på patientens ålder. Högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar tandvårdskostnaden upp till ett referenspris på kr, 50 % av kostnaden från kr och 15 % av tandvårdskostnaden överstigande kr. Pris som överstiger referenspriserna får patienten betala själv. Dessutom finns ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa. Riksrevisionen har nyligen i en enkät till personer undersökt om tandvårdsstödet fungerar. Syftet när det infördes var att cirka 67 % av vuxna skulle besöka tandvården årligen. Resultatet i enkäten visade att 59 % hade besökt tandvården Enkäten visar även att stödet inte når de med låga inkomster och dålig tandhälsa. Förklaringen är att patienterna inte känner till tandvårdsstödet och att karensnivån på kr är för hög. Högkostnadsskyddet når således inte målet om bättre tandhälsa för dem med stora behov. Barn och ungdomstandvård ( 3 19 år) är kostnadsfri för patienterna och finansieras via barnpengen av landstinget. I Västmanland är barnpengen kronor/person. Regeringen har i årets budgetproposition aviserat att de vill höja ålder till 23 år för den fria barn- och ungdomstandvården. Det betyder att år 2017 höjs åldern till 21 år och år 2018 till 23 år. Tandvårdsstödet och barnpengen är drivkrafter som skall stimulera medborgarna att sköta sin munhälsa. Den totala kostnaden för tandvården var miljarder kronor, varav 1,9 miljarder kronor utgör barn- och ungdomstandvården. Kostnaden för den senare delen finansieras via landstingsskatten. Staten finansierar cirka 6,3 miljarder kronor av denna kostnad, varav 5,3 miljarder kronor avser högkostnadsskyddet och 1 miljard kronor det allmänna bidraget. Kostnader för patienter med särskilt behov uppgick till 809 miljoner kronor, vilket finansieras via landstingsskatten. Resterande kostnader (c:a 62%) finansieras via patientavgifter Raimo P et al Tandlaegebladet 2015:119(8); Videnskap Klinik Översiktsartikel Systems for provision of oral health care in the Nordic countries. Kostnaden för tandvård i de nordiska länderna varierar från 193$ per capita (Finland) till 274$ per capita (Norge). Kostnaden i Sverige var 272$ per capita. 11

12 1.5.2 Ekonomiska drivkrafter Svensk ekonomi fortsätter att återhämta sig trots svagare utveckling under årets första kvartal. Arbetslösheten förblir hög trots stark uppgång i sysselsättningen, vilket förklaras av hög invandring. Behovet av offentliga tjänster bedöms förbli hög, vilket pressar de offentliga finanserna och skapar behov av skattehöjningar under 2016 [Konjunkturinstitutets konjunkturläge 2015]. BNP Sverige förväntas växa i år med 2,8% [Konjunkturinstitutets juni 2015]. BNP tillväxten i euroområdet bedöms till 1,5%. Tillväxten i Sverige blir således bland de högsta i Europa med undantag av Spanien, Polen och Tjeckien. Storbritannien har en tillväxt på 2,4%, Tyskland med 1,7% och Frankrike med 1,2%. Danmark och Norge har en BNP-tillväxt på 0,8% respektive 1,7%. Industriproduktionen Sverige ökade i maj 2015 med 3,3% vilket är högre än för de flesta länder i Europa med undantag för Norge (+5,1%). Lågkonjunkturen har inneburit en expansiv finanspolitik. I år blir det konjunkturstrukturella sparande 1,2% av BNP. Det strukturella sparandet behöver förstärkas oavsett om regeringen siktar på balansmål eller behåller nuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna. Om regeringen vill hålla de offentliga åtaganden oförändrat måste utgifterna höjas med 20 miljarder kronor per år Om utgifterna skall vara finansierade kronor för krona innebär detta skattehöjningar för såväl hushåll som för företag. Skattekvoten ökar i så fall med 2,5%-enheter de närmaste fyra åren och når 2019 samma nivå som Behovet av välfärdstjänster ökar snabbt på grund av ökande andel äldre samt stor flykting- och anhöriginvandring. De offentliga konsumtionsutgifterna förväntas därmed öka ovanligt mycket i år med 2,3% och nästa med 2,7%. Sedan 1993 har ökningstakten genomsnittligt varit 0,8%. Hushållens reala inkomster har ökat snabbt de senaste åren tack vare ökad sysselsättning och på grund av lägre skatter. Hushållsbarometern och konfidensindikatorn är något under det historiska medelvärdet, vilket signalerar oro för framtiden. Detta förklarar det höga sparandet hos hushållen just nu. Landstinget har en tuff ekonomisk utmaning. Underskottet är betydande i sjukhuset. Landstinget behöver samtidigt göra betydande investeringar i nya fastigheter vilket kommer att öka kostnadstrycket. Det medför att det troligen finns lite utrymme för ytterligare satsningar på tandvård. Regeringen kommer med stor sannolikhet att i budgetpropositionen i höst förslå utökad fri tandvård för ungdomar upp till 21 år från år 2017 och upp till 23 år från år

13 1.5.3 Socialt Det postindustriella samhället står inför stora utmaningar. Den materiella tillfredsställelsen medför behov av mer subjektiv tillfredsställelse med livet. Kunden vill involveras i köpet och få en upplevelse. Patienter har via internet och sociala medier inhämtat kunskaper om sina besvär. Den demografiska utvecklingen, urbaniseringen och invandringen innebär att samhället blir mer mångkulturellt. Det handlar om att möta patienterna där de befinner sig. Att vara frisk eller sjuk är mer relativt i dagens samhälle än när provinsialläkaren respektive tandläkaren själv fastställde diagnosen. Via mobiltelefonen och internet är vi ihopkopplade med varandra via sociala medier. Patienter förväntar sig hjälp här och nu. Digitalisering och sociala medier förändrar maktförhållanden mellan patienter och vårdpersonal. En fullkomlig flod av hälsooch sjukvårdsinformation strömmar ut från internet via hundratals webbsidor och andra digitala kommunikationskanaler. Patienter har före besöket hunnit både skaffa sig information om sina besvär samt diskutera informationen i sociala medier. Patienter delar med sig av sina erfarenheter från mötet till sina vänner i de sociala nätverken. Personer mellan 9 79 år använder idag internet i mer än en timma per dag. Samtidigt finns i Sverige ,3 miljoner icke-användare av internet. I den gruppen hittar vi oftast äldre personer (80+). Mobila tandvårdsteam kan därmed bli allt viktigare för att nå ut till äldre personer som har svårt att ta sig till klinikerna på egen hand. År 2020 beräknas 70% av befolkningen bo i städer och tjugo år senare 90%. Städerna erbjuder jobb och underhållning. I städerna dominerar enpersonshushåll (Sverige = 51%; Kungsholmen Stockholm = 88%). Trenden är ensamma i stora delar av världen. Stockholm har samtidigt det högsta barnafödandet i Europa. Tandvården står inför generationsväxling och en åldrande befolkning med andra behov av tandvård. Samhället är mer komplext och mångkulturellt. Livsstilstrender blir allt viktigare. Individen vill både vara frisk och må bra. Det handlar om att möta patienter när de behöver hjälp här och nu och skräddarsy deras upplevelse. Medborgarna vill ha makt över sin egen situation. De väljer klinik som ligger nära arbetsplats eller bostad med öppettider som passar deras livsituation. De förväntar sig ett respektfullt bemötande. 13

14 1.5.4 Teknologiska drivkrafter Den ökande digitaliseringen är en av de starkaste förändringskrafterna i dagens samhälle. Det kommer att påverka vården på ett genomgripande sätt om det inte redan har börjat ske. Den medicintekniska utvecklingen har inneburit nya innovativa lösningar med betydande investeringar och därmed höga driftskostnader (avskrivningar). Utrustningen har en livslängd på cirka år. Informationsteknologin har revolutionerat hanteringen av information i patientjournaler med mera. Kostnadsutvecklingen för IT-strukturen med avseende på utrustning, drift och säkerhet har inneburit betydande investeringar med höga driftskostnader. Den odontologiska utvecklingen har de senaste 20 åren skapat ny avancerad tandvård med implantat och protetik. Personer födda före fluortandkrämen och lördagsgodis har haft behov av att laga gamla lagningar. Protetik har erbjudit dem en mer bestående lagning. Implantatteknologin har inneburit nya tänder istället för proteser. Personer uppväxta med fluortandkräm och lördagsgodis har inte samma behov vilket gör att efterfrågan på implantat och protetik har dämpats något under de senaste åren. Internet gör patienten välinformerad. I december 2010 fanns det 255 miljoner hemsidor på internet. Sociala medier ger patienter möjlighet att snabbt sprida uppfattningar om bemötande och hur professionell kliniken uppfattas. Internet möjliggör både tidbokning av och kommunikation med patient. Tandvårdens krav på effektiva processer påverkas av av- och ombokningar. Det innebär således utmaningar att göra det lätt för patienten att boka tid vid för kliniken rätt tidpunkt samtidigt som det skall vara svårt att boka av sin tid. 14

15 1.5.5 Kulturellt Kulturella aspekter på tandvård beror av hur relationer mellan tandvård och kund skapas. Vem vill patienten har relation till. Tandvården behöver vara lyhörd för revisionspatienters önskningar. Vilka öppettider efterfrågas och var skall kliniken etableras? Icke revisionspatienter efterfrågar tid när de behöver. Det vill säga här och nu. Det innebär behov av kliniker med enbart akuttandvård. Folktandvården i Stockholm har startat en sådan klinik och Praktikertjänst har på Sergels Torg (Stockholm) öppnat sin andra akuta klinik i Stockholm. Hälsoperspektivet med blodtrycks- och blodsockermätningar ger tandvården en möjlighet att bygga en djupare relation till kunden. Livsstil påverkar hur vi mår senare och tandvården kan vara en resurs för att skapa hälsa. Försäkringskassan och Socialstyrelsen ställer allt högre krav på dokumentation för att kvalitetssäkra tandvården. 1.6 Sammanfattning Tandvårdsmarknaden kännetecknas av hård konkurrens på en mogen marknad samtidigt som det finns signaler om en strukturomvandling från små privata kliniker till privata kedjor med större kliniker. Myndigheterna ställer också högre krav på arbetsmiljö, på verksamheten (God tandvård), patientsäkerhet och vårdhygien, radiologisk säkerhet och på hållbar utveckling. Befolkningen har sedan 60-talet fått allt friskare tänder samtidigt som nyanlända svenskar har hög frekvens karies med stort vårdbehov och långa behandlingstider. Det finns också stora skillnader i behov av tandvård som relateras till livsstil och socioekonomiska faktorer. Antalet äldre vuxna (>80 år) beräknas på tio år öka från cirka personer till personer. Äldre personer kommer att ha ett ökat tandvårdsbehov. De flesta äldre har egna tänder med ökad risk för karies och tandlossning. De äldre drabbas mer av sjukdomar och demens, det medför problem att sköta munhygiens och även muntorrhet, vilket ger en ökad kariesrisk. Äldre vuxna är mindre rörliga vilket ökar behovet av mobila utrustningar och mobila IT-lösningar. Det finns även unga vuxna som på grund av livsstil har större risk för frätskador på tänder än för karies. Det finns således behov av hälsoinsatser för att invånarna skall förstå sambanden mellan riskfaktorer och förekomst av karies, frätskador och tandlossning. 15

16 2.0 Konkurrensanalys 2.1 Produkter och tjänster Vi tillhandahåller allmän tandvård definierad enligt åtgärder i den nationella referensprislistan samt frisktandvårdsavtal. Vi tillhandahåller även: Akut tandvård Barntandvård Befolkningsansvar Munhälsobedömningar / Uppsökande verksamhet Nödvändig tandvård Tandvård som led i sjukdomsbehandling Förebyggande åtgärder och tjänster Generella Hälsoinsatser Remiss till specialisttandvård Tandvårdsprodukter (tandborstar mm) Vi erbjuder således länets invånare en bred och djup produktportfölj av högkvalitativa produkter och tjänster Allmänt I Sverige bedrivs tandvård av Folktandvården, Praktikertjänst, Privata tandvårdskedjor och enskilda privata tandläkare. Folktandvården är marknadsledande på barn- och ungdomstandvård med cirka 90 % marknadsandel. Praktikertjänst bedömer att de har cirka 30 % av vuxentandvården. Folktandvården har troligen något större andel, vilken skattas till %. Tandvårdskedjor med anställda tandläkare är ett nytt fenom i Sverige. Ändrade 3:12 regler och minskat intresse hos unga tandläkare att jobba på kliniker med ett eller två behandlingsrum har medfört svårare rekrytering av tandläkare till Praktikertjänst samtidigt som tandvårdskedjorna ser början på en strukturomvandling inom tandvård i Sverige. Tandvårdskedjorna pratar i egen sak men bedömer att de större kedjorna kommer att dominera tandvårdsmarknaden i Sverige tillsammans med Folktandvården. Tandvårdsmarknaden har stagnerat vilket innebär liten tillväxt som huvudsakligen förklaras av ökade priser. Det innebär att nyetablerade kedjor och privata tandläkare tar patienter från Folktandvården eller andra privata tandläkare. Det finns några kedjor som har fokuserat på specifikt segment som uppsökande verksamhet för att på så sätt ta sig in på marknaden. Intäkten per medarbetare 2010 var KSEK 716 och lön & ersättning var KSEK 310/medarbetare (Folktandvården Västmanland AB). FTV Stockholm AB hade 2010 en intäkt på KSEK och lön & ersättning på KSEK 464 per medarbetare. FTV Gävle AB hade 2010 en intäkt på KSEK 876 och lönekostnad på KSEK 326 per medarbetare. Intäkten per tandläkare var enligt stapeldiagrammet nedan: 16

17 Intäkter per medarbetare speglar prislistan, produktmixen, socioekonomi, produktivitet och grad av teamarbete i flera rum. Intäkten per tandläkare är något högre i Västmanland jämfört med Gävleborg. Intäkten per medarbetare är dock lägre. Det är många kliniker som har upplevt patientbrist, främst i de större städerna. Befolkningstillväxten i länet innebär på sikt fler patienter som efterfrågar tandvård. Patientbristen har uppkommit genom att tandläkaren arbetar i två rum med tandhygienister. Det ökar patientflödet. Det är också en större andel av patienterna som inte efterfrågar komplicerade stora arbeten som protetik, implantat med mera. Utmaningar för alla tandvårdsorganisationer är: Ökad konkurrens om patienter på större orter Tandläkarbrist och personalkostnader utanför större städer Löneutveckling i relation till produktivitetsförbättringar Kostnader för lokaler, utrustning och informationsteknologin Tidbokning, uteblivande och sena återbud Schemaläggning Ökande myndighetskrav Ökat antal asylsökande personer med omfattande behov av tandvård och risk för undanträngningseffekter Ökade kostnader för barn- och ungdomstandvård utifrån mer omfattande tandvårdsbehov hos nyanlända svenskar vilket innebär att nuvarande ersättning inte kommer att täcka de framtida självkostnaderna Nuvarande referensprislista tar inte hänsyn till att vuxna nyanlända svenskar behöver längre vårdtider samtidigt som de behandlas av nyutexaminerade tandläkare som behöver längre behandlingstider Praktikertjänst Praktikertjänst är ett aktiebolag som samtidigt har en producentkooperativ där aktieägare själva arbetar på mottagningar. Inom tandvård har Praktikertjänst 900 mottagningar och 50 tandtekniska laboratorier. Antalet medarbetare inom tandvården är cirka personer, vilket är något färre än tidigare redovisat. Omsättningen var 2014 cirka 4,7 miljarder kronor, vilket är i nivå med tidigare år. Intäkten per medarbetare är KSEK 977 (år 2010) och medellönen är KSEK 320/medarbetare. Privata tandläkare har oftast en prislista som är högre än den generella referensprislistan. I Västmanland är 31 tandläkare knutna till Praktikertjänst med kliniker i Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Köping, Norberg, Sala och Västerås. Praktikertjänst arbetar med Addera som koncept för verksamhetsutveckling. Addera skall skapa en relation mellan patient och tandvårdsteam vilket benämns värdebaserad tandvård. Det avser långsiktig tandhälsa och bygger på att involvera patienten i sin behandling med fokus på förebyggande åtgärder. Det krävs långsiktiga relationer och bra rutiner från bemötande till klinikens omhändertagande för att patienten skall förstå nyttan med konceptet. 17

18 2.2.2 Smile/Colosseum Smile och Colosseum har under våren 2014 beslutat att gå samman. De har tillsammans 25 kliniker i Sverige, tretton i Norge och tre i Danmark. Omsättningen är tillsammans cirka 500 mkr. Smile s omsättning 2013 uppgår enligt hemsidan till 240 mkr vilket kan vara lägre än under 2012 (280 mkr). Smile innehåller olika kliniker som redovisas separat så siffrorna behöver inte vara jämförbara. Antalet medarbetare uppgår till cirka 800 personer Orasolv Orasolv AB är ett noterat tandvårdsbolag på aktietorget. Bolaget består av tandvårdskliniker och Preventum Partner AB med produkten Qulan, som är ett kvalitetssystem. Affärsidén är att driva kliniker i expansiva områden (Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala) och ge heltäckande service till externa tandvårdskliniker. Orasolv har åtta kliniker varav två förvärvades under Bolaget har nyligen genomfört en nyemission om 13,6 mkr för att kunna finansiera framtida förvärv. Bolagets intäkter har under 2014 ökat med 28,2% till 76,7 mkr, varav 66,3 mkr avser tandvård. Tillväxten har fortsatt under årets första kvartal med 23% till 23,9 mkr. Intäktsökningen är hänförlig till förvärv av nya kliniker. Rörelseresultatet före avskrivningar var ,5 mkr (2,7 mkr) och för årets första kvartal 0,5 mkr (1,5 mkr). Resultatet för 2014 var -0,6 mkr (-9,7 mkr) och för årets första kvartal 1,7 mkr (0,2 mkr) Distriktstandvården Sverige AB Folktandvården Stockholm AB sålde under 2009/2010 ut ett antal kliniker i Stockholm genom ett anbudsförfarande. Personer med IT-bakgrund blev köpare av dessa kliniker och skapade Distriktstandvården Sverige AB. Klinikerna är utspridda och belägna i socioekonomiskt svaga områden. Under 2010 omsatte Distriktstandvården 70,4 mkr med ett resultat på 1,7 mkr. Muntlig information indikerar att bolaget har fortsatt att utvecklats positivt. De har nyligen öppnat en ny klinik och rekryterat tandläkare från Folktandvårdens angränsande klinik. Distriktstandvården har 12 kliniker med gemensam databas och journalsystem. En av klinikerna (Drottninggatan Stockholm) har öppet måndag fredag 7:30-20:00; lördag 09:00 16:00 och söndag 11:00 14:00. Kliniken har tillgång till specialisttandläkare. Övriga kliniker har öppet måndag-fredag vid olika tider från 07:00 19:00. Patienter kan önska tider för besök via deras hemsida. Hemsidan anger även sista minuten-tider till halva priset (basundersökning med diagnostik, 4 röntgenbilder och förslag på åtgärder). Dessa tider kan kunden boka direkt på hemsidan. Distriktstandvården kommer i Stockholm att utföra uppsökande verksamhet på uppdrag av kommuner i Stockholmsregionen. Det vill säga munhälsobedömningar och munvårdsutbildningar till äldre och funktionshindrade personer samt till personal på äldreboenden och sjukhem. Munhälsobedömningarna kommer att utföras av tandhygienister. 18

19 Personer som har behov av profylax men som har svårt att ta sig till en klinik kommer att erbjudas vård i sitt boende (maximalt 4 gånger per år). För att genomföra ovan strategi har 3D Dentomed förvärvats. Distriktstandvården kan därmed erbjuda tandläkarvård i mobila tandläkarmottagningar inom äldre- och handikappomsorgen. Konceptet bygger på att de reser till kunden så att kunden inte behöver resa till mottagningen. Företaget erbjuder således alla former av nödvändig tandvård i deras mobila kliniker. Deras avancerade utrustningar ger tandvårdsteamet möjlighet att undersöka och behandla patienten tryggt och hygieniskt i hemmamiljö, på sjukhem och äldreboende Privata Tandläkare Det finns fortfarande många privata kliniker med en till två tandläkare. Deras omsättning ligger omkring en miljon per anställd och de har ett positivt resultat. Muntlig information gör gällande att de minskar sina öppettider när de har blivit äldre och betalat av sina skulder samtidigt som patienttrycket minskar på grund av hårdare konkurrens om patienterna. I Västmanland finns 36 privata tandläkare i Arboga (2 tandläkare), Köping (9 tandläkare), Sala (2 tandläkare), Surahammar ( 1 tandläkare) och Västerås (22 tandläkare). Det är flera tandvårdsbolag som ser en strukturomvandling i svensk tandvård som innebär minskat intresse hos unga tandläkare att arbeta ensam eller på liten klinik med högst en kollega. 19

20 2.2.6 Sammanfattning Tandvårdsmarknaden beskrivs av ledande aktörer som mogen. Det är troligen flera olika trender bakom detta och som ger en komplex bild om vad det är som händer. Smile, Orasolv och Distriktstandvården har förvärvsstrategier för att växa med Praktikertjänst bedöms ha stagnerat. Praktikertjänst har ungefär samma omsättning 2014 som Praktikertjänst anger att det är svårt att rekrytera tandläkare till små kliniker (ensam eller med högst en kollega) vilket bedöms förstärkas av ändringarna i 3:12 reglerna. Förslaget innebär att små aktieägare (< 4% av aktiekapitalet) får mindre möjlighet att ta ut delar av ersättning som utdelning (låg beskattning) istället för som lön (hög beskattning). I början av 2014 har Smile och Colosseum beslutat sig för att gå samman. Smile är resultatet av en sammanslagning mellan Smile och Thea Tandhälsa två år tidigare. Svensk Tandvård är i ett internationellt perspektiv unik. Tandvården är fri för barn och ungdomar tills det år de blir 19 år. Det har skapat intresse hos patienter att fortsätta sköta sina tänder och att regelbundet kallas till kliniken som revisionspatienter. Cirka 20 % av vuxna patienter väljer att istället komma vid behov. Patienter hos privata tandläkare är huvudsakligen revisionspatienter. Folktandvården har under lång tid erbjudit vuxna patienter att teckna frisktandvård för en period om tre år. Det betyder att patienten betalar en premie varje månad som är relaterad till patientens odontologiska risk. Patienten vet därmed vad deras tandvård kommer att kosta om de följer sitt program. Frisktandvård har varit mycket framgångsrikt och cirka 24% av revisionspatienterna har tecknat avtal.. 20

21 2.3 Folktandvården Västmanland AB Folktandvården Västmanland AB är ett landstingsägt allmäntandvårdsbolag, som förväntas ha ett positivt resultat motsvarande 10% av insatt kapital. Det vill ett resultat på minst 1,6 mkr. Folktandvården har 17 kliniker varav 7 kliniker i Västerås, en klinik i Skultuna och en klinik i övriga kommuner i länet. I Virsbo finns en annexklinik till Hallstahammar. Folktandvårdens intäkter finansieras via patientavgifter, det statliga tandvårdsstödet, frisktandvård, barnpeng, ersättning för utförda generella hälsoinsatser, munhälsobedömningar med mera. Urbaniseringen medför att det blir allt svårare att bemanna kliniker utanför Västerås. Det betyder att länsklinikerna kan fungera som inlärningskliniker där nyexaminerade tandläkare får inskolning i yrket. Efter 2-3 år flyttar tandläkarna till kliniker i större städer i Mälardalen. Länsklinikerna har därmed svårt att komma upp till gällande intäktsmål om cirka kr/ tandläkartimma och kr/ tandhygienisttimma. Personalkostnaderna motsvarar cirka 60% av intäkterna. Löne-, pensions- och ålderstrukturen innebär att kostnaderna för den förmånsbaserade pension för de som har en inkomst högre än 7,5 IBB ökar dramatisk de kommande åren. Kostnaden för den förmånsbaserade pensionen är baserad på den modell som används för att beräkna kostnader för framtida åtaganden enligt Tryggandelagen; på diskonteringsräntan och den utvalda obligationen som anges (FI) samt pris- och inkomstbasbeloppet. Modellen påverkar bolagets kostnader kraftigt och även likviditeten avseende löneskatt. I budget 2016 är dessa kostnader beräknat till cirka 14,8 mkr att jämföra med prognos för ,0 mkr. Utredning pågår kring alternativa ränteberäkningsmodeller för framtida pensionsutfästelser i samarbete med PwC och berörda fackliga företrädare. 21

22 3.0 SWOT (Styrka/Svaghet/Möjlighet/Hot ) SWOT Akuta Barn Vuxna Äldre/Särskilt behov Möjligheter och hot Vikt Betyg Summa Vikt Betyg Summa Vikt Betyg Summa Vikt Betyg Summa Makroekonomi Ränta Tandvårdsstöd Tandvårdsbehov Regelverk Sociala media Konkurrens Summa Styrka och svagheter Vikt Betyg Summa Vikt Betyg Summa Vikt Betyg Summa Vikt Betyg Summa Varumärket Kunder Medarbetare Produktivitet (kr/timma) Pers kostn inkl pension Frisktandvård Tillgänglighet Omkostnader (Lokal,IT) Summa Strategisk position Folktandvården Styrka/Svagheter Möjligheter/Hot Akuta patienter Barn och Ungdom Vuxna patienter Äldre patienter Matrisen ovan speglar Folktandvården Västmanland ABs kommande utmaningar (möjligheter/hot) och styrkort/svagheter). Befolkningstillväxten i länet förklaras av ökat antal asylsökande där många har stort behov av långa vårdtider på grund av många olika faktorer. Samtidigt bemannas klinikerna av unga nyexaminerade tandläkare som behöver längre behandlingstider. Ersättningen enligt Tandvårdstaxan är baserad på kortare vårdtider och erfarna tandläkare. 22

23 Folktandvården har en stark position men positionen blir svagare på grund av systemet med förmånsbaserad pension. Folktandvården kommer under 2016 att behöva avsätta 8,2 mkr mer för de framtida pensionsåtagande. Det innebär minskade resurser till andra nödvändiga satsningar som kompetensutveckling av medarbetarna. Avkastningskravet motsvarande 10% av insatt kapital innebär att Folktandvården behöver se över sina kostnader och göra ytterligare besparingar vilket kan innebära personalneddragningar. Folktandvården har sin svagaste position i det största och mest lönsamma segmentet; vuxna självbetalande patienter. Akuta patienter samt Barn och ungdomar är starka segment för Folktandvården. Segmentet Äldre och patienter med särskilt behov utgörs av patienter med behov av längre vårdtider. Folktandvården behöver starka sin position i segmentet Vuxna genom att skapa större intresse för Frisktandvård. 23

24 4. Vision Din Glädje Vår Stolthet! Visionen speglar vår satsning på förebyggande åtgärder för att skapa friska tänder och ett glatt leende hos våra patienter och kunder. Det innebär att våra stolta medarbetare bidrar till ett gott liv för glada länsinvånarna och till ett hälsofrämjande landsting. 5 Mål Finansiella mål 2018 Folktandvårdens finansiella mål 2016 är intäkter motsvarande 235,9 mkr med en bruttomarginal motsvarande 33% och rörelsemarginal på 0%. Intäktsmål 2018 är 251,3 mkr Kundmål 2018 Folktandvårdens kunder blir respektfullt bemötta och delaktiga i sin behandling. Det innebär 2018 att 95 % av kunderna är nöjda enligt kundnöjdhetsindexet. Det mäter vårt bemötande och vår förmåga att ge information om behandlingsalternativ och deras kostnader så att kunden kan välja. Folktandvården skall erbjuda sina kunder undersökning inom tre månader enligt överenskomna revisionstider samt nya patienter tid inom sex månader. Folktandvården erbjuder patienterna god tillgänglighet i form av öppettider 7-19 på två kliniker varje vardag i Västerås samt en dag i veckan i Köping, Sala och Fagersta. Vi erbjuder jourverksamhet i Västerås lördag och söndag. Akuta patienter får tid samma dag Verksamhetsmål 2018 Folktandvården har ett kvalitets- och ledningssystem implementerat och klinikerna miljöarbete är målmedvetet och inriktad mot en minimering av påverkan på miljön. Kvalitets- och miljöarbete skall präglas av ständiga förbättringar och vara följsamma till ISO 9001/ISO Alla patienter skall riskbedömas i R2 och erbjudas en individuell behandlingsplan för att behålla friska tänder hela livet. Patienterna skall involveras i sin behandling med avseende på förebyggande åtgärder. Andelen kariesfria 6-åringar i det primära bettet skall vara lägst 80 %. Approximalt kariesfria 19-åringar skall vara lägst 70 %. Schemaläggning av medarbetare skall stödja effektiva tandvårdsprocesser (Lean) där patienter tas hand om på den bästa effektiva omhändertagande nivån (BEON). Aktiviteter som inte skapar kundvärde skall tas bort. 24

25 5.1.4 Medarbetarmål 2018 Folktandvården erbjuder medarbetarna en god arbetsmiljö i en lärande organisation som tar vara på alla medarbetares kompetens. Lagarbetet skall vara i enlighet med ledstjärnorna. Medarbetarna är stolta ansvarstagande ambassadörer som ger patienter, kunder och kollegor full uppmärksamhet i kundkontakter och lagarbete. Medarbetarenkäter skall ha ett nöjdhetsindex på lägst 75 %. Alla medarbetare har individuella mål. 6 Strategi 6.1 Affärsidé Vi är ett hälsofrämjande bolag som förebygger och behandlar munsjukdomar. Vi finns i hela länet. Vi behandlar alla lika och ger hela familjen ett gott respektfullt bemötande och god tandvård av god kvalité till rimliga priser. Vi värnar om att patienten skall förstå sin behandling och vad den kommer att kosta. 6.2 Medarbetaridé Att ge våra medarbetare en möjlighet att utvecklas både som individer och i sina yrkesroller, så att vi tillsammans med stort engagemang, glädje och stolthet skapar en bättre vardag för oss själva och våra patienter. 6.3 Strategiska perspektiv Med strategi menar vi hur vi använder våra resurser för att nå målen. Med resurser menar vi våra medarbetares kompetenser och våra finansiella medel. Den övergripande strategin är att finnas i alla kommuner i länet och på strategiska ställen i Västerås med öppettider som våra kunder efterfrågar. Vi har ett centralt fastställt kvalitetssystem med rutiner och policys kombinerat med förståelsen att all verksamhet är lokal. Det kliniska arbetet skall utgå från gällande vårdprogram och nationella riktlinjer för god tandvård. Vårt system för tidsboksplanering skall utgå från fulla tidböcker. Våra team skall ta tillvara på alla medarbetares kompetens. Våra processer skall skapa värde och ta bort det som inte skapar värde för kunderna. Vi arbetar med allas lika värde och respekt. 25

26 Vi arbetar med följande perspektiv för att nå målen: God Hälsa (Patientperspektiv) Vi arbetar förebyggande med att riskbedöma våra patienters odontologiska risk med hjälp av R2. Patienter får en individuell plan för att skapa god mun- och tandhälsa. Det innebär att patienten skall förstå hur levnadsvanor påverkar och hur man skall sköta sin mun. Grunden för god munhälsa skapas tidigt hos barnen och vårdas i ungdomsåren. Vi arbetar således med generella hälsoinsatser i områden med hög förekomst av karies på grund av livsstil och socioekonomiska faktorer för att skapa förståelse hos unga barn och deras föräldrar samt under barnens uppväxttid. Patienten kallas enligt överenskommen revisionstid som utgår från patientens risk och kundens behov. Barn och Ungdomar kallas till undersökning från tre (3) års ålder och sedan vartannat år om ingen risk föreligger. De skall vara undersökta vid kritiska tidpunkter för att säkerställa att bettet utvecklas normalt eller att åtgärder kan vidtas i tid. I slutet av perioden för den fria tandvården får patienten information om hur hon med hjälp av frisktandvård kan bibehålla en god munhälsa och slippa onödiga kostnader för reparativ tandvård. Nya patienter erbjuds tid inom sex månader. Akuta patienter får tid samma dag. Vuxna patienter kallas enligt överenskomna revisionstider. Kunderna skall uppleva att vi finns till för dem. Att vi lyssnar och förstår deras behov. Vi arbetar med att göra patienterna delaktig i sin behandling och att de skall förstå syftet med och kostnaden för den. Folktandvården har tandvårdsteam för patienter med behov av extra omvårdnad vid Bäckbykliniken (Västerås), Fagersta, Köping och Sala. I Virsbo har Folktandvården asylsamordnare och ett team som kan undersöka och behandla akuta asylpatienter. Asylsamordnaren är Folktandvårdens kontaktperson för asylboenden i länet. Folktandvården gör munhälsobedömningar (ROAG) på asylsökande för att bedöma deras framtida behov av tandvård. De med störst behov kan därmed remitteras till lämplig klinik. De med akuta besvär får hjälp samma dag eller senast nästa dag. Folktandvården har team som gör munhälsobedömningar på äldre personer i hemmen, vid äldreboenden eller vid vårdhem. Patienter remitteras vid behov till lämplig klinik för nödvändig tandvård med mera. Folktandvården skall under planperioden utvärdera mobila team för de som inte kan ta sig till klinikerna. God Vård (Verksamhetsperspektiv) Vi skall erbjuda västmanlänningarna en bred portfölj av traditionella, förebyggande, estetiska, allmänna och omvårdnadstandvård samt uppsökande verksamhet och tandvård till personer med särskilt behov. Vi utför tjänsterna Befolkningsansvar och Generella Hälsoinsatser. Vi har ett kvalitets- och miljöledningssystem som är följsamt till ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Det betyder att vi ständigt arbetar med att förbättra vår verksamhet så att länets medborgare är trygga och nöjda med våra tjänster och uppdrag. Vårt miljöarbete innebär att vi värnar vår miljö och strävar efter minimera vår påverkan på miljön för att skapa ett uthålligt förhållningssätt i allt vi gör. 26

27 Våra processer är kartlagda och gemensamma med övriga Folktandvårdsorganisationer i Sverige med fokus på kundvärde. Processerna följs med prestationsparametrar så vi kan följa och förbättra dem. Epidemiologiska variabler används för att planera och styra förebyggande åtgärder. Kvalitetssystemet innebär att vi arbetar med God Tandvård med hög patientsäkerhet. Det innebär att alla patienter får samma respektfulla bemötande och omhändertagande. Vi kombinerar ett centralt system med decentraliserat ansvar på klinikerna. Patienterna får hjälp av den som är mest lämpad att hjälpa dem ur Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå (BEON). Engagerade medarbetare Vår kultur skall vara lärande med ständiga förbättringar samt öppen och rak. Medarbetarna skall vara trygga och engagerade. Förankringsprocessen bygger på en öppen dialog mellan alla medarbetare innan beslut fattas. Cheferna ansvarar för att beslut genomförs och följs. Vi engagerar våra medarbetare genom att måla upp en attraktiv resa mot vår vision. Medarbetarna skall i det dagliga arbetet utvecklas som individ och i sina yrkesroller. Medarbetarna får en god och ändamålsenlig introduktion med handledning under de första åren. Syftet är att förstå den strategiska intentionen i visionen samt hur vi förhåller oss till varandra och till våra kunder i vårt lagarbete baserat på våra ledstjärnor Glädje, Engagemang, Ansvar och Respekt (GEAR). Ledarskapet är coachande och syftar till att få medarbetarna stolta för sitt arbete mot våra mål att skapa god munhälsa hos alla i Västmanland. ] Vi arbetar med målstyrning och coachning. Alla medarbetare skall ha individuella mål och arbeta mot verksamhetens gemensamma mål. Detta åstadkoms med god informationstillgång, bred delaktighet i verksamhetens planering, väl genomförda medarbetarsamtal, daglig coachning, tydliga lönekriterier samt belöning och uppmuntran av medarbetare. Folktandvårdens organisation skall ha tydliga ledarroller med tydligt ansvar. Befogenheter och ansvar skall gå hand i hand. Ledarskapet och medarbetarskapet utvärderas kontinuerligt i det dagliga arbetet och systematiskt vartannat år. Folktandvården arbetar för att trygga en långsiktig personalförsörjning med rätt personalsammansättning i hela länet. Folktandvården deltar regelbundet i möten med tandvårdsstuderande för att skapa intresse att arbeta i Västmanland. Stark ekonomi Verksamheten skall generera ett överskott så att Folktandvården kan kompetensutveckla medarbetarna samt göra nödvändiga investeringar för att förbättra munhälsan och hälsan i länet. Det vill säga vi skall vara självfinansierade för att kunna: förbättra tandhälsan i Västmanland förstärka kompetensen hos medarbetarna investera i ny teknologi och arbetsmiljö svara för Folktandvårdens långsiktiga åtaganden som exempelvis pensioner 27

28 samt: kunna vid behov ge utdelning till ägarna. Bruttomarginal är ett mått på vårt förädlingsvärde, definierat som nettointäkter minus arbetskostnader i förhållande till nettointäkten. 6.4 Kritiska Framgångsfaktorer (Förmåga att implementera strategin) Medarbetarna förstår verksamheten ur kund och affärsmässiga perspektiv. Det handlar om att kombinera patient- och kundnytta med kostnadseffektiva processer samt optimal bemanning och schemaläggning. Medarbetar ser budget som ett styrinstrument och förstår att kostnaderna aldrig kan öka snabbare än intäkterna. Medarbetarna är stolta, engagerade och tar betalt enligt referensprislistan. Det skall vara enkelt att boka tid men lite mer svårt att boka av eller om tiderna. Ombokningar innebär lägre produktivitet vilket påverkar klinikernas resultat. Fokus är fyllda tidböcker och system som underlättar att fylla luckor vid sena återbud. Kontakter med asylboenden och Virsbokliniken skall medföra ett strukturerat omhändertagande av asylsökande så de erbjuds tandvård som alla andra. Folktandvården skall vara en attraktiv arbetsplats som innebär att våra medarbetare vill vara kvar och utvecklas som individer och i sina yrkesroller. Kulturen kännetecknas av ständiga förbättringar av verksamheten både kliniskt och affärsmässigt. Schemaläggning skall utgå från kundernas behov och stöda tandvårdteamens processer. Styrtalen som kan följas med olika tidsintervaller för att säkerställa att målen nås och att korrigerande åtgärder kan vidtas om avvikelser uppstår på vägen till målen. 28

29 7. Resultat- och balansräkning Resultat- och balansräkning med finansiella parametrar redovisas i bilaga 1. 29

30 8 Känslighetsanalys Riskfaktorer Risk Effekt Viktiga frågeställningar Ökade kostnader för Pensionsåtaganden utöver plan Låg mkr Löneutveckling Åldersstruktur BNP SE Nyutexaminerade tandläkare slutar inom 1 5 år Många akuta asylpatienter behöver vård på mindre orter Revionspatienter bokas av på grund av stort behov av akut tandvård på mindre orter med många asylsökande Kostnader för återställande av lokaler efter ex vattenskador Medel Hög 6 10 mkr lägre intäkter 1-3 mkr i lägre intäkter Handledning och handlednings-stöd Samarbete med föreståndarna och gruppledare för asylboendet Medel 2 10 mkr Revionspatienter som har bokats av en gång har hög prioritet så de inte bokas av upprepade gånger. Låg mkr Förebyggande åtgärder efter arbetsmiljörond Kompetensoch löneutveckling Hur lägger vi upp tandvården för personer som väntar på asylbesked? Bemötande och information för att skapa förståelse för den uppkomna situationen Teckna egen försäkring med lägre självrisk Lagkänsla Asylteam av tandläkare, tandhygienist och tandsköterska som tillsammans pratar minst tre språk Driftsstopp på grund av gammal utrustning Låg 0,5 1 mkr i lägre resultat pga minskade intäkter eller ökade kostnader Följa utrustningarnas service- och reparationskostnader för att fastställa tidpunkt för utbyte. Teckna service- och underhållsavtal Rutiner för skötsel av utrusning på klinikerna 30

31 9 Aktiviteter Övergripandeaktiviteter Genomföra Arbetsmiljödag för klinikledningarna och skyddsombuden Genomföra utbildningsdag med tema Tandvård för asylsökande Åtgärda avvikelser avseende lokaler från genomförda arbetsmiljöronder 9.2 God Jämlik Tandhälsa Mäta patient- och kundnöjdhet Genomföra utbildning i Bemötande Genomföra utbildning i Motiverande Samtal samt samspelet mellan Kommunikation och Relation Erbjuda Frisktandvård till alla 19-åringar 9.3 God Tandvård Genomföra utbildning i Omvårdnadstandvård Starta projekt för att utvärdera mobila team för hemsjukvård Genomföra Generella Hälsoinsatser Starta projekt för att ta fram och utvärdera program för tandvård för asylsökande Genomföra kalibreringsövningar 9.4 Engagerade och stolta medarbetare Genomföra utbildning i coachning samt i samspelet relation och kommunikation Följa upp att medarbetarna har individuella mål Ta fram personalförsörjningsplan Självfinansierad och lönsam verksamhet Följa upp verksamheten med bruttomarginal Följa upp klinikernas bemanning, lokaler, väntetider, öppettider och klinisk tid Analysera bolagets och klinikernas administration så att den utförs på rätt nivå Ta fram en alternativ ränteberäkningsmodell för framtida pensionsutfästelser Utvärdera nuvarande bolagsförsäkring utifrån fastighetsägarens egendom 31

32 BILAGA 1 RESULTATRÄKNING 2016 MED PLAN Kommentarer till Resultaträkning 2016 med plan Landstingets principer för ägande av bolag innebär ett avkastningskrav motsvarande 10% på insatt kapital (1,7 mkr). Baserat på nedanstående angivna risker är bedömningen att bolaget kommer att ha svårt att åstadkomma ett positivt resultat motsvarande avkastningskravet. Intäkter och kostnader för har uppräknats motsvarande LPIK. Justering har gjorts för pensionskostnader och avskrivningskostnader. Pensionskostnader Resultatbudget för Folktandvården år 2016 med plan för år redovisas ovan. Kostnaderna för pensioner baseras på prognos från KPA daterad Effekt av förändrad diskonteringsränta för år är satt till noll av KPA och är därmed mycket osäker. Beräknad pensionskostnad för år 2015 (17,2 mkr) har jämfört med budget 2015 (11,4 mkr) reviderats vid fyra tillfällen hittills, vilket har ökat kostnaderna med 5,8 mkr. Pensionskostnaderna i budget 2016 innebär en ökad kostnad motsvarande 4,5 mkr jämfört beräknad kostnad för år Utredning pågår av PwC kring alternativ ränteberäkningsmodell för framtida pensionsutfästelser. 32