PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent Privat serviceproducent Namn: Folkhälsan Välfärd Ab Serviceproducentens FO-nummer: Kommun Kommunens namn: Esbo Samkommun Samkommunens namn: Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Verksamhetsenhetens namn Vindarnas hus/grupphemmet Östanvinden Verksamhetsenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Esbo stad. Sosiaali ja terveystoimi, Pitkäaikaishoidon keskus Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser 13 platser resurserat serviceboende Verksamhetsenhetens gatuadress Vindgränden 6 C Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Annika Wahén Postort Esbo Telefon E-post annika.wahen@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) Service för vilken tillstånd beviljats Resurserat serviceboende Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Kommunens beslut om mottagande av anmälan Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut kirjaamo@valvira.fi PB 210, Helsingfors Fågelviksgränden 4, Helsingfors Fax Telefon Koskenranta 3, Rovaniemi Fax

2 Service som anskaffats som underleverans samt producenter VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Verksamhetsenheten grundas för att tillhandahålla service för en viss klientgrupp i ett visst syfte. Verksamhetsidén anger vilken service enheten producerar och för vilken målgrupp. Verksamhetsidén är baserad på speciallagar som reglerar branschen, t.ex. barnskydds-, handikappservice-, specialomsorgs- samt mentalvårds- och missbrukarvårdslagarna och bestämmelserna i äldreomsorgslagen. Vilken är enhetens verksamhetsidé? Folkhälsan har arbetat för en bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. Idag täcker Folkhälsans verksamhet ett brett fält av hälsofrämjande, serviceproduktion och forskning. De gedigna arbetssätten inom Folkhälsan skapas genom att kombinera dessa tre områden. Folkhälsan är landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation med ca 1900 anställda. Folkhälsan Välfärd Ab står för tjänsteproduktionen i södra Finland, och producerar tjänster inom social- och hälsovård, ss olika former av boendeservice för personer med varierande behov av tillsyn, vård och service i hemmet eller resurserat serviceboende, dagverksamhet barndagvård, eftermiddagsverksamhet för barn, barnskydd samt olika serviceformer inom medicin. Alla verksamheter genomsyras av ett hälsofrämjande tankesätt och arbete. Folkhälsans äldreomsorg är baserad på följande gällande speciallagar för branschen: - Socialvårdslagen (710/1982) och socialvårdsförordningen (607/1983) - Folkhälsolagen (66/1972) och folkhälsoförordningen (802/1992) - Hälsovårdslagen (1326/2010) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (298/2009) - Lag om företagshälsovård (1383/2001) - Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) - Lag om privat socialservice (922/2011) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om privat socialservice (1053/2011). - Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) - Personuppgiftslagen (523/1999) - Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) - Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), förordning om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) - Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) - Lag (734/1992) och förordning (912/1992) om klientavgifter inom social- och hälsovården - Lag om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om tillsyn över privat socialservice (1268/2005) - Räddningslagen (379/2011) och statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011) - Livsmedelslagen (23/2006 och 1137/2008) - Arbetsavtalslagen (55/2001) - Arbetstidslagen (605/1996) - Semesterlagen (162/2005) - Arbetarskyddslagen (738/2002) - Språklagen (423/2003) - Arkivlagen (831/1994) - Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:15. Kvalitetsrekommendation stöder en 2

3 förbättring av de äldres välmående och servicen för äldre. - Kostrekommendationer för äldre. Statens näringsdelegation De finländska näringsrekommendationerna. Statens näringsdelegation Lag om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om utlämning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering (1363/2011) - Kvalitetsrekommendation för hjälpmedelstjänster. Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2003:8. Lagar, direktiv, anvisningar, föreskrifter, handböcker med mera( Se Bilaga 1 Central lagstiftning för verksamheten) I verksamheten i Folkhälsanhuset i Esbo har vi tagit fasta på att utveckla en individualiserad och skräddarsydd äldreomsorg genom att utnyttja personalresurserna över sektor gränserna och genom samanvändning av personal då vård- och servicebehovet hos personerna i de olika boendeformerna varierar. Vindarnas hus eftersträvar ett gott kompanjonskap med den sociala sektorn i kommunerna Esbo och Grankulla. Vi följer det servicekoncept kommunerna haft som grund i upphandlingen. Målen för verksamheten utgår från regelverket i Folkhälsans handbok för äldreomsorg samt ramarna i kommunernas servicekoncept för resurserat serviceboende. Folkhälsan Välfärd Ab:s grupphem Vindarnas hus, har verkat sedan år I huset finns 39 lägenheter i gruppboendet Vindarnas hus för personer som är i behov av tillsyn, vård, omsorg dygnet runt. Boendet är beläget i tre våningsplan: Östanvinden; ett effektiverat serviceboende för personer med nedsatt funktionsförmåga (13 rum) och Västan- och Sunnanvinden främst för personer med minnesjukdom ( rum). Förutom boende i enkelrum med eget badrum har man i varje våningsplan tillgång till gemenensamma utrymmen med ett trivsamt vardagsrum med elektrisk öppen spis, TV, samt en matsal var man kan välja att äta tillsammans. I de gemensamma utrymmen samlas de som vill för umgänge, eller kring olika aktiviteter som ordnas utgående från initiativ och önskemål som invånarna lyft fram eller framfört på de regelbundna enhetsvisa husmötena. Verksamheten fokuserar främst på att möjliggöra och skapa förutsättningar till ett fortsatt liv i enlighet med den egna livsstilen och de egna vanorna. Personalen finns till dygnet runt för att stödja och hjälpa och för vård och omsorg. Men framförallt för att stödja personerna att bibehålla och utnyttja den funktionsförmåga som finns. Personalen använder bedömnings instrumentet RAI för objektiv utvärdering av funktionsförmågan minst 2 gånger per år eller alltid vid förändring av hälsotillstånd och den egna funktionsförmågan. Bedömningen ligger som grund för uppgörandet av den individuella planen för vardagen, med konkreta målsättningar för vård och service samt de individuella önskemålen, skriftligt formulerade för de olika momenten i vardagen omfattande de fysiska, psykiska och sociala dimensionerna. Man har möjlighet att bo på Vindarnas hus till livet slut. Familj och anhöriga är en naturlig del av livet i Vindarnas hus. För anhöriga ordnas övernattnings möjligheter enligt önskan. Eftersom verksamheten fokuserar på att vara individcentrerad och skräddarsydd är personalen på Vindarnas hus måna om att utreda och möta de individuella behoven och önskemålen på boende, vård och service. För varje invånare utses en personal till egen kontaktperson. Denne som ansvarar för att den äldres behov och önskemål står dokumenterade i den individuella planen för goda vardagen, som görs upp tillsammans med den äldre och i vissa fall familjen. För individcentrerad service-, vård och omsorg används RAI som instrument för bedömning av funktionsförmågan, samt olika former av samtal som ligger som grund för insamling av information. För personer med minnesjukdom blir betydelsen av livberättelsen som berättas av familjemedlemmar eller vänner viktig, för att öka förståelsen och att få information om sådant som kan vara viktigt för personalen att veta, för att agera rätt och göra rätt beslut i situationer då personen själv inte kan uttrycka sin vilja i ord inför olika situationer och val i vardagen. 3

4 Kontaktpersonen föreslår regelbundna träffar som hålls utifrån familjens och den äldres önskan och möjlighet. På dessa sitter man ner tillsammans för att i lugn och ro uppdatera sig om gårdagen, nuet och framtiden. Personalen arbetar målmedvetet med att bjuda in de anhöriga att ta del av vardagen enligt hur det känns naturligt. Personalen har en avgörande roll att hjälpa familjen att göra sig hemmastadda och att känna sig välkomna och kunna ta plats i hemmet. Ofta får personalen fungera som förmedlare då minnesjukdomen framskrider och de anhöriga kan behöva hjälp och handledning i att hitta nya gemensamma sätt att umgås på. Vi är måna om att hålla kontakt med anhöriga på det sätt som vi tillsammans kommit överens om. Vårdpersonalen per våningsplan har en allmän mailadress, som anlitas mycket i kommunikation med t ex barn som är bosatta utomlands. Anhöriga får alltså tag i vårdpersonalen direkt såväl per telefon, sms och mail. Vi gör den årliga TAK undersökningen och tar fasta på resultaten genom att tillsammans med de äldre och anhöriga diskutera resultaten. Vi följer upp all skriftlig och muntlig respons månatligen. Vindarnas hus är beläget i Folkhälsanhuset i Esbo. I huset finns 55 handikappvänliga servicelägenheter där invånarna bor självständigt. Av dessa lägenheter är 19 hyreslägenheter. Verksamhetsmässigt har Folkhälsanhuset i Esbo en kulturell inriktning tack vare samarbetet med Musikinstitutet Kungsvägen och Esbo stads bildningstjänster som är belägna i samma hus. Det dagliga livet och mötena i huset är generationsöverskridande genom kontakt till daghemmet och skolan i grannhusen. En viktig samarbetspartner för ett aktivt och levande Folkhälsanhus är Folkhälsans Förbund samt andra frivilliga organisationer inom det svenskspråkiga Esbo. Folkhälsans Lunchrestaurang Vindängen tillreder maten till Vindarnas hus. Invånarna i huset kan dagligen välja mellan 2 lunch och 2 middagsalternativ eller bara beställa hem råvaror för att tillaga maten själv. Värderingar och principer Värderingar har en nära anknytning till de yrkesetiska principerna i arbetet och styr besluten också när lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Enhetens värderingar uttrycker arbetsgemenskapens sätt att arbeta. De påverkar uppställda mål och metoder genom vilka målen uppnås. Enhetens verksamhetsprinciper beskriver målen för den dagliga verksamheten och klientens ställning i enheten. Principer kan vara till exempel individorientering, trygghet, familjecentrering, professionalitet. Tillsammans med värderingarna bildar principerna ryggraden för enhetens funktioner och mål och återspeglas bl.a. i bemötandet av klienterna och de anhöriga. Vilka är enhetens värderingar och principer? Äldreomsorgens värdegrund bygger på Folkhälsans gemensamma värden kompetens, engagemang och omsorg. Värdegrunden konkretiseras i ett hälsofrämjande förhållningssätt, en helhetssyn på människan, personcentrering, respekt, självbestämmanderätt, rätt till språk och kultur samt ett gott möte. Folkhälsans värderingar: kompetens, engagemang och omsorg, syns i praktiken i verksamheten i Vindarnas hus och styr de praktiska valen i vardagen. Man utvecklar sin kompetens så väl på allmänt som på ett individspecifikt plan bl.a. genom fortbildningar, samarbetsmöten, både interna och externa. Personalen är förbunden, och många har jobbat en längre tid på enheten. Personalen engagerar sig i varje invånares behov och familjernas önskemål. Omsorgen syns i praktiken i vardagens skräddar- Välfärdda lösningar, kreativitet och flexibilitet utöver det vanliga. Vår verksamhet bygger på en salutogen tankeram där vi vet att de äldres upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet stärker hälsan. Varje individ har rätt till sitt unika liv och sitt sätt att leva och bo i sin vardag. Vid inflyttning till Vindarnas hus jobbar personalen aktivt för att hjälpa den äldre att bli hemmastadd, trygg i sitt hem. En flytt kan kännas påfrestande med många nya sociala kontakter, ny främmande omgivning som kräver anpassning, förmåga att lära sig nytt och hitta rätt. Personalen fokuserar på att direkt fånga in det viktiga, de individuella vanorna och önskemålen för att hemmet och vardagen skall kännas som mest möjligt egen. 4

5 Personalen arbetar dels med att stöda den äldre att i enlighet med sin förmåga bli en aktiv producent av sin egen omvärld och dels med att möjliggöra en vardag med livets vanliga glädjeämnen. I praktiken innebär det att man stöder den äldre i sin självständighet och delaktighet i vardagens rutiner och göromål. Den viktigaste aspekten i det dagliga arbetet i den goda vården och den meningsfulla vardagen är att personalen ständigt ytterligare utvecklar en uppriktig individrespekterande kontakt i god växelverkan med den äldre. Att se varje person som en självständig individ med sin egen historia, sina egna tankar och erfarenheter, sina egna preferenser och källor till välmående är viktigt för personalen. Allt detta oberoende av långt framskriden sjukdom. Man är mån om att visa sitt uppriktiga intresse och sin bekräftelse för den person man ser i varje möte. Den dagliga samvaron var man delar dagens händelser och varandras erfarenheter, ser hör och bekräftar varandra, för diskussioner och debatter, är viktigt för hemtrevnaden och trivseln. Personalen har en aktiv roll i att bjuda in till och initiera samtal och trevnad. Samvaron innebär också olika former av kreativitet och upplevelser. Man tillreder mat och bakar tillsammans, har musik- och sångstunder, rörelse och dans till musik, utflykter, filmkvällar och fester. RISKHANTERING (4.1.3) Egenkontrollen baserar sig på riskhantering, där risker och eventuella missförhållanden i samband med servicen på ett mångsidigt sätt beaktas. Risker kan orsakas till exempel av den fysiska verksamhetsmiljön (trösklar, svårhanterliga apparater), tillvägagångssätt, klienter eller personal. Risker är ofta en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen har en öppen och trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och klienternas anhöriga vågar ta upp missförhållanden i kvalitet och klientsäkerhet. System och förfaranden för riskhantering Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i förväg identifierar de kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och målen inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering och rapportering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Serviceproducenten ansvarar för att riskhanteringen inriktas på samtliga delområden av egenkontrollen. Arbetsfördelning vid riskhantering Det är ledningens uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräckligt med kunskap om säkerhetsfrågor. Ledningen svarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att en säker verksamhet kan garanteras. Ledningen bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgärder också av den övriga personalen. De anställda deltar i bedömningen av säkerhetsnivån och -riskerna, uppgörandet av planen för egenkontroll och genomförandet av åtgärder som förbättrar säkerheten. Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens personal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högklassiga tjänster ska kunna erbjudas. Olika yrkesgruppers sakkunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen. Folkhälsan har en för alla Folkhälsan enheter gemensam godkänd rikshanteringspolicy. Enhetsansvariga ansvarar för att varje enhet kontinuerligt gör en riskkartläggning utgående från verksamheterna samt har en skriftlig plan för riskhantering (Bilaga 2 Enheternas riskkartläggning) Folkhälsanhuset i Esbos skyddschef, Annika Wahen, ansvarar för att en skriftlig räddningsplan för boendeserviceenheten som har godkänts av räddningsmyndigheten finns. (Bilaga3 RÄDDNINGSPLAN Esbo 2016). I bilagan till denna finns en utrymningssäkerhetsutredning.( Bilaga 4 Vindarnas hus utrymningssäkerhetsutredning ). Varje enhet har en utsedd områdesansvarig. Teamledare Sirpa Martin ansvarar för säkerheten på Östanvinden och att den enhetsspecifika säkerhetsplanen ständigt är uppdaterad. Uppdateringen görs tillsammans med personalen och samtliga i personalen är förtrogna med säkerhetsföreskrifterna. (Bilaga 5 Säkerhetsplan Östanvinden 2016) 5

6 Vindarnas hus personal övar i praktiken räddningsplanens funktion årligen- Övningarna görs genom säkerhetspromenader, brand- och utrymningsövningar. Senaste brand- och utrymningsövning med hela personalen på Vindarnas hus gjordes Alla lokaliteter i Vindarnas hus är utrustade med ett automatiskt brandvarningssystem som har godkänts av räddningsmyndigheterna. Samtliga utrymmen är utrustade med sprinklers samt rök- och värmedetektorer som mäter mängden rök och temperatur och är kopplat direkt till brandvarningssystemet. (Bilaga 6 Beskrivning av Vindarnas hus brandvarningssystem) I räddningsplanen för Folkhälsan huset i Esbo finns instruktioner för eventuellt möte av hot och våld. I de enhetsspecifika säkerhetsplanerna finns den enhetsspecifika riskkartläggningar och planen för hur personalen skall agera. För eventuella olycksfall har samtliga i personalen gått första hjälps utbildning och instruktioner för hur agera i situationer av t.ex. skärsår, blödningar etc. finns på enheterna samt som bilagor i säkerhetsplanen. Olycksfall, farliga- och närapå situationer registreras, utvärderas, rapporteras vidare och följs upp i organisationen månatligen. Allvarliga olycksfall och farliga situationer anmäls omedelbart vidare till ledningsgruppsansvariga inom Folkhälsan Välfärd Ab samt till Esbo kommun som svarar för tillsynen och övervakningen. Vindarnas hus ytterdörrar är låsta. Det går inte att ta sig ut genom de smala vädringsfönstren på enheten. Invånarna har egna nycklar till hemmet. Ifall invånare p.g.a. långt framskriden minnesjukdom inte tryggt kan röra sig utanför hemmet står det skilt dokumenterat i personens vård- och serviceplan. Ifall det blir aktuellt utfärdas av läkare ett skriftligt lov om begränsande av rörelsefrihet. Detta finns i patient handlingarna. En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Vivago Vista. Systemet möjliggör en uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och kan ställas att alarmera vid avvikande aktivitetsnivå. Invånaren kan alarmera hjälp under dygnets alla timmar genom att trycka på alarmet. Vivago Vista kan även ställas in för att ge alarm då personen avlägsnar sig genom dörren, stiger upp ur sängen eller att automatiskt öppna dörren då personen närmar sig den. Miljön i Folkhälsanhuset i Esbo är planerad för att vara trygg och anpassad till verksamheten på enheten. Golvmaterialet är valt med tanke på att undvika fallolyckor och utrymmena är anpassade för att personer skall kunna röra sig med hjälpmedel. Folkhälsans Vindarnas hus har planerats så hinder fritt som möjligt Det betyder att de lämpar sig för alla oberoende av funktionsnedsättning eller synskada. I planeringsskedet har man tagit i beaktande de olika utrymmenas säkerhet samt belysnings-, färgsättnings- kontrast- och materialval samt akustik. I ett välplanerat hinder fritt boende minskar behovet av hjälpmedel, det aktiverar till självständighet och rörelse och minskar olycksfallsrisken. Förutom de enhetsspecifika riskkartläggningarna och handlingsplanerna identifieras och dokumenteras riskerna för varje individs del i den personliga vård och serviceplanen var det skriftligt definieras hur man minimerar och förebygger riskerna och säkerställer ett tryggt liv. I syfte att förebygga smittsamma sjukdomar följer Vindarnas hus gällande anvisningar som uppdateras av hygienansvarig Linda Hoffman enligt myndigheternas direktiv. Den nyaste informationen med gällande direktiv finns alltid samlad på enhetens dator i servern i mappen hygien som finns till hela personalens förfogande. Hygiensköterskan utbildar den övriga personalen an efter nya förhållningssätt blir aktuella. Tanken är, att implementera en säkerhetskultur på enheten, där alla inser sitt eget ansvar för säkerheten och också aktivt tar del i att göra enheten så säker och trygg som möjligt. Detta sker via utbildningar, konkreta övningar och riskkartläggningar. 6

7 Säkerhetskort för social och hälsovård Målsättningen är att alla som har sitt namn i räddningsorganisationen eller minst en per enhet skall genomgå en utbildning omfattande 8 h enligt SPEK:s utbildningsprogram där deltagarna får ett säkerhetskort som är i kraft 5 år. Folkhälsans egna kursledare koordinerar, planerar och genomförkurserna kontinuerligt i respektive regioner Personalen utbildas till ett allmänt säkerhetstänkande och detta stärker säkerhetskulturen på enheten. Detta sker genom att personalen regelbundet (minst en gång i året) är med om: - riskkartläggning, säkerhetspromenader. - lära sig förstahandssläckning - kontinuerlig I-hjälputbildning. Första hjälps utrustning finns i en första hjälps väska i kansliet på enheten. Ett intimt samarbete med arbetarskyddet är viktigt. Personalen informerar de äldre på Vindarnas hus om brandsäkerhet. Identifiering av risker Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt för identifiering av risker och kritiska arbetsmoment. På vilket sätt tar personalen upp de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de har observerat? Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Tillbudet rapporteras till enhetsansvarig som ansvarar för att behövliga åtgärder vidtas för att undvika upprepning av avvikelsen. Enhetsansvarig arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart till ledningsgruppsmedlemmen. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen. Antalet avvikelser är ett av mätetalen i processperspektivet i vårt styrkort. Hantering av risker Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlas vid riskhanteringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten. De anställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med anhöriga. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller de anhöriga om hur ersättning kan ansökas. På vilket sätt behandlas negativa händelser och tillbud i enheten och hur sker dokumenteringen? Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Korrigerande åtgärder För eventuella kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare praxis. Även de korrigerande åtgärderna uppföljs, registreras och anmäls. På vilket sätt reagerar man vid enheten på observerade kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Teamledaren samlar personalen för en gemensam kartläggning och utredning av situationen. Händelsen dokumenteras och korrigerande åtgärder görs och rapporteras vidare. Information om förändringar Personalen informeras vid skiftbyte och med skriftliga direktiv. Vid följande personalmöte behandlas och protokollförs de korrigerande åtgärderna. För information till samarbetspartners ansvarar alltid ansvarig ledningsgruppsmedlem. 7

8 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personal. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Föreståndare Annika Wahén Teamledare / sjukskötare Sirpa Martin Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Annika Wahén, annika.wahen@folkhalsan.fi, tfn Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras efter ändringar i verksamheten som anknyter till servicekvalitet och klientsäkerhet. På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Enhetsansvariga ansvarar för att planen är uppdaterad och motsvarar myndighetskrav. Ansvarar för att verksamheten följer planen för egenkontroll. Enhetsansvariga ansvarar för att leda och organisera arbetet för egenkontroll. Team-ansvariga rapporterar till enhetsansvariga och kan delegeras ansvar för att praktiskt förverkliga delar av egen kontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för verksamhetsenheternas del konkretiseras i årliga verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller målen för verksamheten, handlingsplaner för hur dessa mål skall uppnås samt mätetal för uppföljning av hur målen uppnåtts. Offentlighet av planen för egenkontroll En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas framlagd vid verksamhetsenheten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av enhetens egenkontroll kan läsa den utan att separat behöva begära detta. Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? På enhetens anslagstavla samt på Folkhälsans webb sidor KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimensioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? En mångsidig bedömning av den äldres funktionsförmåga utgör grunden för bedömningen av servicebehovet. Varje person har en utnämnd kontaktperson/ egen vårdare från och med den dag han eller hon flyttar till Vindarnas hus. På den tredje dagen efter inflyttningen börjar en RAI bedömning. I bedömningen deltar den äldre och de anhöriga efter förmåga och önskan. RAI-bedömningen tar fasta på bl.a. fysisk -, kognitiv- och social funktionsförmåga samt psykosocialt välbefinnande, hjälp- och omsorgsbehov, hälsotillstånd, vårdbehov utgående från totalt ca 400 frågor. Vid bedömning av den äldres funktionsförmåga används dessutom enligt behov bedömning av depression hos äldre (GDS-15), testet Mini Mental State Examination (MMSE) och/eller testet för bedömning av nutritionstillståndet Mini Nutritional Assesment (MNA). 8

9 Vindarnas hus utnyttjar ELO-D bedömning för att öka förståelsen för uttryck för välbefinnande i olika moment i vardagen hos den minnesjuke. Vårdpersonalen tar reda på om den äldre har eller vill uppgöra ett vårdtestamente som omfattar de egna önskemålen för vården. Vårdtestamentet antecknas i journal handlingarna. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Utgångsläget är att den äldre och de anhöriga deltar i bedömningen efter förmåga och önskan. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren informeras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Då RAI-bedömningen är utförd i sin helhet uppgörs en RAI-vårdplan utgående från de vårdbehov och individuella resurser (RAPS) bedömningen pekar på. Då den äldre flyttat in på Vindarnas hus ordnas ett möte med invånaren och hennes familj inom en månad efter inflytt. Vård-, service- och rehabiliteringsplanen görs upp och utvärderas tillsammans med den äldre och vid behov tillsammans med anhöriga/närstående. Vårdplanen baserar sig på uppgifter om personens liv, människorelationer, värden, övertygelser, preferenser, viktiga händelser i livet, arbete, intressen osv. Information erhålls genom bl.a. samtal, diskussioner eller livsberättelse. I planen antecknas målen för den individuella servicen, vården och den goda vardagen samt konkret metoderna för att uppnå målen. Daglig uppföljning dokumenteras i det elektroniska dokumentations programmet RAI. Vi är måna om att använda de redskap som finns för bedömning, uppställande av mål och planering av vardagen, vård och omsorg, samt dokumentering för ett objektivt och professionellt förhållningssätt. Egenvårdarna jobbar aktivt med att göra dokumenteringen så levande att de i dokumenteringen får RAI-utvärdering, vårdplan, dagsplan och daglig dokumentation att hänga ihop. Detta förutsätter god individkännedom. För ökad livskvalitet utnyttjar vi möjligheten till ELO-D bedömning för att öka förståelsen för uttryck för välbefinnande i olika moment i vardagen hos den minnesjuke. Vårdplanen och bedömningen uppdateras var sjätte månad eller då funktionsförmågan väsentligt förändras På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Varje invånare har en utsedd egen kontaktperson/ egenvårdare. Kontaktpersonen ansvarar för att det i den äldres vård och serviceplan står dokumenterat målsättningarna för en god vardag samt de individuella behoven av vård och service. De konkreta målsättningarna är utformade så att hela personalen har möjlighet att omfatta dem, så att den äldre i de enskilda mötena och momenten i vardagen får det bemötande, den vård och service hon/han önskar samt möjlighet att vara en aktiv medproducent i sin vardag på det sätt som beaktar funktionsförmågan och är naturligt för henne/ honom. Efter förändring i funktionsförmågan, ny RAI bedömning och ny vård- service och dagsplan tas planen upp på personalmöte för presentation och diskussion i personalgruppen. Detta för att säkerställa att alla omfattar målsättningarna för service, vård 9

10 och omsorg och de konkreta vardagsgöromålen som den äldre ombesörjer eller behöver uppmuntras och stödas till på det sätt som avses i vårdplanen. Plan för vård och fostran (Barnskyddslagen 30 ) När ett barn har placerats i anstaltsvård som en stödåtgärd inom öppenvården eller efter omhändertagande uppgörs för honom eller henne en plan för vård och fostran som kompletterar den klientplan som avses i 30 i barnskyddslagen. I planen för vård och fostran bedöms innehållet av den vård och omsorg som barnet behöver på anstalten med beaktande av det som står i klientplanen om syftet med vården utom hemmet och dess mål. Planen för vård och fostran kompletterar klientplanen och stöder ordnandet av den praktiska vården och omsorgen på anstalten. Planen för vård och fostran ska ges för kännedom till den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter samt till barnets vårdnadshavare. På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den? Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rätten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska personalen respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktighet i planeringen och genomförandet av servicen. På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt vid enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Den äldres rätt att besluta själv betraktas i alla situationer. Vid etiska frågeställningar berörande självbestämmanderätten för personer med minnessjukdom eller nedsatt funktionsförmåga konsulteras vid behov expertis, t.ex. sakkunniga i minnessjukdomar. I fråga om personer med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan invånarens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Personalen erbjuds årligen utbildning i frågor om minnesjukdomar och självbestämmanderätten. Ifall den äldre och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekteras i första hand kundens önskemål. Principer för begränsning av självbestämmanderätten Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och utgångspunkten är att service tillhandahålls utan begränsning av individens självbestämmanderätt. Det ska alltid finnas en lagstadgad grund för begränsande åtgärder, och inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skriftliga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De begränsande åtgärderna ska genomföras enligt principen om lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Det finns särskilda bestämmelser i barnskyddslagen om begränsning av barns och ungas självbestämmanderätt vid barnskyddsanstalter. Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om vid enheten? Med begränsande vårdåtgärder avses åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl, som begränsar klientens rörelse- eller handlingsfrihet och som kan uppfattas som tvång. Användningen av dessa åtgärder minimeras genom en kultur där människan som en unik person alltid är i centrum. Frågor kring begränsande handlingar behandlas återkommande på personalmöten, utbildningar och vid diskussioner om värdegrunden för verksamheten. Genom att handlingarna bör grunda sig på en utvärdering, lov av läkare, information till den äldre och de anhöriga samt en plan för vilken handling vidtas, hur den utvärderas och vilken är tidsdimensionen strävas till att säkerställa att handlingen är genomtänkt och grundar sig på den äldres behov. I vissa situationer kan det med tanke på den äldres hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta dessa åtgärder. Inom Folkhälsans äldreomsorg vidtas dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om 10

11 alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vårdhandlingar används sker det efter att läkare konsulterats och han givit tillstånd till detta. Om möjligt begärs äldres samtycke i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande vårdhandlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar. I Handbok för äldreomsorg definieras processen för begränsande vårdhandlingar och blankett för plan för begränsande handling. (Bilaga15: Blankett för statistik över begränsande handlingar) För diskussion: På vilket sätt utvärderas verksamheten och arbetsrutinerna med hänsyn till hur kravet på självbestämmanderätt uppfylls (rutiner, besökstider, måltider, användning av internet och telefon mm.) Det rekommenderas att enheten gör upp egna anvisningar om begränsning av självbestämmanderätten. Detta gör det lättare för de anställda att göra sig förtrogna med ämnet i det praktiska arbetet och främjar därmed rättsskyddet för klienterna som ofta befinner sig i en sårbar ställning. Bemötandet av klienten Största delen av de klagomål som gäller socialtjänsterna handlar om att klienten upplevt osakligt bemötande eller att en situation av växelverkan med klienten har misslyckats. Klienten har rätt att framställa en anmärkning med anledning av bemötandet till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare. Om tjänsten är baserad på ett upphandlingsavtal framställs anmärkningen till den myndighet som ansvarar för ordnandet av servicen. Vid enheten bör man dock även utan anmärkning uppmärksamma och vid behov reagera på osakligt eller kränkande beteende mot klienten. I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett sakligt bemötande av klienterna säkerställs och vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras. På vilket sätt behandlas en inträffad negativ händelse eller risksituation med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående? Folkhälsan har noll-tolerans för dåligt bemötande i alla sina verksamhetsområden. Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande. Enhetsansvarig/ teamledare samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning utfärdas om förutsättningarna för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet kan fortsätta. Enhetsansvarig ansvarar för att klienten får den hjälp och omhändertagande som han behöver för att bearbeta situationen. Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Responsen behandlas enligt Folkhälsans allmänna handlingsplan för respons: med berörda personer, på enheten i samband med personalmöten. Allvarlig negativ respons rapporteras omedelbart till ansvarig ledningsgruppsmedlem. Hela personalen är uppmärksam på respons och ansvarar för att den åtgärdas på lämpligt sätt. Speciellt egenvårdarens och förmannens ansvar betonas. Enhetsansvariga ansvarar för att en person som gett respons och gett sina kontaktuppgifter får muntligt eller skriftligt svar omgående men senast inom 3 dagar. Årliga enkäter (TAK) riktade till klienter, anhöriga och personal ingår i responssystemet. Resultatet av TAK enkäten presenteras för klienter och anhöriga. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att ta hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för personalen och klienterna är det viktigt att i utvecklingsarbetet utnyttja all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. 11

12 Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt samlar man in respons från klienterna? Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons (kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas. Responsen utgör en viktig grund för utveckling av verksamheten. Inom äldreomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons klienten ger i de dagliga kontakterna med personalen, - den respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen, vid anhörigträffar och vårdmöten, respons som ges på responsblanketter eller i en s.k. ris- och roslåda som vilket kan ske anonymt. Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten? Resultaten från den enhetsvisa TAK enkäten från invånare och anhöriga samt den månatliga positiva och negativa responsen ligger som grund för verksamhetsutvecklingen tillsammans med enhetens självutvärdering Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons föranleder diskussioner med personerna ifråga och en plan för förbättring och utveckling görs upp. Planen kan innehålla stödsamtal, utbildning. Negativ respons av mer allmän art behandlas på enhetens personalmöten och gemensamma riktlinjer för att förbättra verksamheten överenskommes. Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Socialarbetare Marie Westerholm b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Kommunens socialombudsmans uppgifter Unto Ahvensalmi, tfn c) Konsumentombudsmannens namn, kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Eventuella anmärkningar behandlas alltid av äldreomsorgschefen. En anmärkning föranleder alltid en omedelbar utredning. Om den som gjort anmärkningen har lämnat sina kontaktuppgifter kontaktas personen omedelbart och överenskommes om ett möte. Skriftligt svar på anmärkningar ges inom utsatt tid eller högst en vecka. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar En anmärkning föranleder alltid en omedelbar utredning. Om den som gjort anmärkningen har lämnat sina kontaktuppgifter kontaktas personen omedelbart och överenskommes om ett möte. Skriftligt svar på anmärkningar ges inom utsatt tid eller högst en vecka EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande 12

13 Vårt hälsofrämjande arbetssätt innebär att vi i vardagen finner och tar fram det som får en människa att må bra. Det här gör vi med hjälp av livsberättelsen, RAI-instrumentet som vi använder för utvärdering, planering och dokumentering samt ELO-D-instrumentet för utvärdering av upplevd livskvalitet. Anhöriga och närstående personer är viktiga samarbetspartners då vi tillsammans försöker finna det som bidrar till en god och meningsfull vardag för den äldre. Personalen arbetar dels med att stöda den äldre att i enlighet med sin förmåga bli en aktiv producent av sin egen omvärld och dels med att möjliggöra en vardag med livets vanliga glädjeämnen. I praktiken innebär det att man stöder den äldre i sin självständighet och delaktighet i vardagens rutiner och göromål. Den viktigaste aspekten i det dagliga arbetet i den goda vården och den meningsfulla vardagen är att personalen ständigt ytterligare utvecklar en uppriktig individrespekterande kontakt i god växelverkan med den äldre. Att se varje person som en självständig individ med sin egen historia, sina egna tankar och erfarenheter, sina egna preferenser och källor till välmående är viktigt för personalen. Allt detta oberoende av långt framskriden sjukdom. Man är mån om att visa sitt uppriktiga intresse och sin bekräftelse för den person man ser i varje möte. Den dagliga samvaron var man delar dagens händelser och varandras erfarenheter, ser hör och bekräftar varandra, för diskussioner och debatter- är viktigt för hemtrevnaden och trivseln. Personalen har en aktiv roll i att bjuda in till och initiera samtal och trevnad. Samvaron innebär också olika former av kreativitet och upplevelser. Hemma på Vindarnas hus är det vanligt att vi tillreder mat, bakar och äter gott tillsammans, ordnar filmkvällar har musik- och sångstunder, rörelse och dans till musik, går på kulturevenemang som teater, konserter, deltar i andakter aningen hemma eller i kyrkan, gör utflykter, firar namn- och födelsedagar, samt kalenderårets högtider. Deltar i samhällsaktuella diskussioner, föreläsningar, författarträffar, diskussionsgrupper på olika språk (engelska, franska), yoga etc. Invånarna i Vindarnas hus får händelsekalendern Kompassen med programutbud, aktiviteter och händelser sammanställd för en månad i taget. Där är det lätt att följa med de dagliga händelserna i Folkhälsanhuset i Esbo. Delaktighetsaspekten är avgörande för en meningsfull vardag. Genom göromålen har den äldre möjlighet att upprätthålla sin funktionsförmåga och sociala färdigheter som har en avgörande betydelse för tron på den egna förmågan och självförtroendet. Vårdarna har en viktig roll att möjliggöra för den äldre att trots sin sjukdom kunna leva en vardag var hon kan känna sig betydelsefull, behövd. Vårdarna fungerar som modell och skapar möjligheter för samvaro, vänskap och trevnad. Regelbundna Tinget möten hålls på hemmen för att ta upp gemensamma frågor till behandling. Ärenden som lyfts fram kan t ex vara gemensam planering för olika högtider, gemensamma regler invånarna vill diskutera för t ex spelregler i de allmänna utrymmena, ommöblering, grönväxter nya gardiner etc. Varje person har en utnämnd kontaktperson/ egenvårdare, som ansvarar för att informationen, planen för vård, omsorg och vardagen finns dokumenterad och är i enlighet med den äldres behov, önskemål och resurser. b) Ordnande av motion och fritidssysselsättning för barn och unga I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig motion, friluftsliv, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? Viktiga hjälpmedel för att finna de personliga resurserna är RAI-instrumentet (Resident Assessment Instrument) och livsberättelserna. Vårdplanerna utgår från hälsofrämjande målsättningar och hur vi uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var sjätte månad. 13

14 Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet? Ansvaret för matservicen handhas av Folkhälsanhuset i Esbos kök. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål, eftermiddagskaffe samt kvälls och nattbit tillreds på Vindarnas hus. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, kaffe, middag, kvällsmål och ett senare nattmål för att undvika att nattfastan överstiger 10 timmar. Personalen på enheten har hygienpass. Måltiderna är en viktig del av vardagen. År 2016 fortsätter vi att lägga stor tyngd vid måltiderna. De individuella önskemålen och behoven beträffande mat beaktas och respekteras Frukosten intas enligt eget önskemål. En del av de äldre deltar i framläggning och dukning av frukosten. Fat med uppskärning och grönsaker och frukt läggs fram på vackra fat. Färskt bröd, god gröt, fil och joghurt finns alltid att få. Till lunch och middag kan man välja mellan två lunch och två middagsalternativ alla dagar. Veckomenyerna fås till hemmen i god tid så att man har möjlighet att välja alternativ som passar den egna smaken. Detta medför ofta diskussioner om smak och tycke, matminnen och traditioner. Måltiderna är för många dagens höjdpunkt. Vi fokuserar på personalens roll att skapa trevnad vid måltiderna. Att sitta ned i lugn och ro, äta tillsammans länge, initiera diskussioner, utbyta tankar och erfarenheter, se och bekräfta varandra. De som föredrar att äta hemma hos sej väljer det. Många tycker om att ibland gå ned till restaurang Vindängen och äta där. I det gemensamma köket i hemmet tillreds favoriträtter som de äldre önskat få laga och bjuda sina grannar på. Favoriter från barndomen, delikatesser ur släktens hemliga recept framställs tillsammans i köket. De individuella matvanorna står alltid dokumenterade i dagsplanen. Den äldres näringstillstånd uppföljs genom regelbunden vägning minst en gång i månaden och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna i RAI. Hygienpraxis Enhetens verksamhetsanvisningar och klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för hygienpraxis i vilka ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av smittsamma sjukdomar hindras. På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner? I syfte att förebygga smittsamma sjukdomar följer Vindarnas hus gällande anvisningar som uppdateras av hygienansvarig Linda Hoffman enligt myndigheternas direktiv. Den nyaste informationen med gällande direktiv finns alltid samlad på enhetens dator i servern i mappen hygien som finns till hela personalens förfogande. Hygiensköterskan utbildar den övriga personalen an efter nya förhållningssätt blir aktuella. Vindarnas hus följer myndigheternas och kommunens föreskrifter Folkhälsan Välfärd ordnar årligen utbildning i hygien. Enheten har skriftliga föreskrifter för hygien Bilaga 8 Yleiset hygieniasuositukset_piho_ Bilaga 9 Käsihygieniaohjeet Folkhälsan Välfärd Bilaga 10 Egenkontroll för hygien Vindarnas hus Varje person på Vindarnas hus har rätt till en god hygien i enlighet med sina egna vanor. De egna önskemålen och behoven beträffande hygienen och behovet av hjälp, stöd och uppmuntran, står dokumenterade i vårdplanen samt konkretiserade i dagsplanen 14