PM DAGVATTENUTREDNING SÖDRA GRÄNSTORP

Transkript

1 -14 UPPDRAG S Gränstorp Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Patrik Härle UPPRÄTTAD AV Patrik Härle/Ida Truedsson DATUM Trelleborgs kommun, dagvattenutredning för Södra Gränstorp Inledning Sweco har på uppdrag av Trelleborgs kommun genomfört en dagvattenutredning på fastigheten Västervång 2:25 (Södra Gränstorp), norr och söder om Havrejordsvägen, som underlag för detaljplan. Dagvattenutredningen tar avstamp i den geohydrologiska utredningen, Sweco Environment Figur 1 visar områdets läge. Uppdragets omfattning Uppdraget omfattar att genomföra en dagvattenutredning för detaljplanområdet. Uppdragets omfattar följande moment: Genomgång av det underlag som erhållits från Trelleborgs kommun i form av geohydrologisk utredning, Sweco Studie av befintliga förhållanden som kan påverka dagvattensituationen i och i anslutning till området för detaljplanen. Studie av befintliga och möjliga nya avrinningsvägar för dagvatten. Studie av framtagna planförslag och möjliga dagvattenstråk. Preliminär höjdsättning. Preliminär design av dagvatten och dränerings-system. Beräkning av avrinning, kapaciteter och magasinsbehov. Avledning av katastrofregn. Samordning med SCALGO-projekt. Framtagande av ritningar och PM. 1 (14) S w e co Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm P a tri k H ärle Civ. Ing. Väg och Vatten Södra Regionen, Malmö VA-System Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) patrik.harle@sweco.se

2 Figur 1. Västervång 2:25 (planskiss från Trelleborgs kommun). Förutsättningar Planområdet, befintliga förhållanden Fastigheten Västervång 2:25 är belägen mellan Lundavägen och Klörupsvägen, på ömse sidor om Havrejordsvägen i Trelleborgs nordligaste utkant. Norr om Havrejordsvägen är planområdet ca 2,21 ha och söder om 1,54 ha. Detta är en av de topografiskt högst belägna fastigheterna i Trelleborgs sammanhängande bebyggelse. Enligt länsstyrelsens avrinningsberäkning är det idag åkermark från ungefär Södergård i norr till Havrejordsvägen i söder, ca 500 m, som belastar fastigheten. Sannolikt avleds merparten av såväl dränerings som extremregnsavrinning av Klörupsvägen som skär genom området. Lundavägens östra halva avvattnas till ett vägdike tillhörande trafikverket. Norr om fastigheten, söder om cirkulationsplatsen vid Västra Ringvägen, finns en instängd sänka i anslutning till Lundavägen. Denna vattenfylls sannolikt i samband med riklig nederbörd och hög dräneringsavrinning. En liknande lågpunkt finns i planområdet, strax öster om mitten, norr om Havrejordsvägen. Här finns idag periodvis en fri vattenyta, se Figur 2. 2 (14)

3 Figur 2. Foto från norra delen av planområdet, taget vid platsbesök Befintlig marknivå är i väster och mellersta delen av fastigheten, norr om Havrejordsvägen ca 20,6 21 m. I anslutning till Klörupsvägen i öster är den ca +22,5 m. Fastigheten lutar idag främst från norr till söder samt något från öst mot väst. Naturlig avrinning ut ur området, också Lundavägens (väg 108) avvattning, sker i sydvästra hörnet. Här finns idag en trumma, Ø500 mm, för vägvatten från Lundavägen, Trafikverkets väg. Denna mynnar i ett dike söder om Havrejordsvägen. Diket fortsätter sedan längs Lundavägen i sydlig riktning mot intag till allmän dagvattenledning efter ca 300 m och ca 625 m. Här finns ett grönstråk, m brett och ca 625 m långt. I närliggande områden finns allmänna dagvattenledningar väster om Lundavägen för villabebyggelsen vid Balders väg, Frejas väg etc. Dimensionen är främst Ø200 mm. Höjd för vattengång i TB i Yggdrasils väg +18,91 m. Öster om fastigheten, i Klörupsvägen, övergår dagvattenledningen från Ø300 till Ø380 mm i DNB i korsningen med Havrejordsvägen. Vattengång +18,37 m. Detta dagvattensystem är enligt Trelleborgs kommuns VA-avdelning, hårt belastat. Söder om Havrejordsvägen finns en ej allmän dagvattenledning, Ø225 mm, i Högalidsvägen. Vattengångshöjd +18,98 m. Fastighetens västligaste del, mot Lundavägen, tillhör båtnadsområdet för dikningsföretaget Högalids dikningsföretag år Anslutning till dikningsföretaget finns öster om Lundavägen, under denna till ca 40 m väster om, via Ø225 btg. Sträckan Väster om Lundavägen har renoveringsbehov. Ca 40 m väster om Lundavägen övergår ledningen i Ø300 btg. Här finns också en damm möjlig att involvera i dagvattensystemet. 3 (14) 201

4 Enligt ledningsplansritningar från 1974 vid anläggande av väg 108 finns det en del dräneringsledningar i anslutning till planområdet. Enligt ritningarna sträcker dräneringsledningarna dock endast m in på planområdet från väg 108. Området norr om planområdet tycks dock ha varit dränerat längre österut från väg 108 räknat. Vad som hände med dessa dräneringsledningar vid vägbygget är oklart, eventuellt kan de ha blivit avgrävda. Detta skulle i så fall kunna vara en förklaring till att området är så blött. På ortofoto över området kan ses att området norr om planområdet blivit blötare vid jämförelse av foto från 1971 och Längs Lundavägens östra sida, i nord-sydlig riktning, finns gas och råvattenledningar. Dessa är sannolikt svåra att flytta. Längs Havrejordsvägens södra sida finns en vattenledning PEH315 som man sannolikt måste hitta ny sträckning för då området exploateras. Grundvatten För att en korrekt bedömning av områdets byggbarhet skulle kunna göras gjordes en geohydrologisk utredning. Denna gjordes för området norr om Havrejordsvägen och finns sammanfattad i rapport från Sweco Utredningen har inkluderat genomgång av befintlig geohydrologisk information, hydrauliska test och en analys av grundvattensituationen. Hydrauliska tester har utförts och resultaten har visat låg genomsläpplighet i den dominerande lermoränen motsvarande 2,7x10-9 m/s - 7,8x10-8 m/s. Utredningen presenterar ett förslag på hanteringen av grundvatten i jord vid eventuell bebyggelse. Förslaget bygger på en höjning av markytan och ett dräneringssystem. En detaljerad dagvattenutredning och ett kontrollprogram av grundvattnet rekommenderades. Utredningen beskriver att befintligt grundvatten finns mellan 0,5 0,8 m under bef markyta straxt norr om Havrejordsvägen. Grundvattenströmmen sker från nordost till sydväst. Fastigheten ingår i vattenskyddsområde för vattentäkt. Slugtestens resultat indikerar en låg genomsläpplighet i jordlagren. Detta kombinerat med den ytliga grundvattenytan gör det nödvändigt att installera ett permanent dräneringssystem för att kunna exploatera området. Ett dräneringssystem skulle möjliggöra att grundvattenytan kan kontrolleras så att det inte överstiger en viss nivå. Det rekommenderas att höja marknivån ca +1 m och installera ett dräneringssystem med parallella rör anlagda på den marknivå som uppkommer efter schaktning av matjorden. Baserad på de geohydrologiska förhållandena i området har en utformning av hur dräneringssystemet bör ser ut genomförts. Systemet utgörs av följande element; Det rekommenderas att höja marknivån +1 m och installera ett dräneringssystem med parallella rör anlagda på den marknivå som förblir efter schaktning av matjorden. Höjning av markytan bör genomföras genom att fylla i området med ett material som har en genomsläpplighet på minst 1 x 10-7 m/s. Materialets genomsläpplighet bör bekräftas för att säkerställa dess hydrauliska förmåga under tryck liknande bebyggelsens tryck. 4 (14)

5 De parallella rören som installeras bör ha en diameter på minst 200 mm och anläggas på ett maximalt avstånd på 7,5 m. Detta förslag har omarbetats i dagvattenutredningen. Här redovisas endast dräneringsledningar under de allmänna vägarna, längs ledningsgravarna, i området. Samtliga byggnader och permeabla ytor förses med dränering. Detta sker på fastighetsmark och redovisas ej i denna utredning. Dräneringssystemet kommer bli glesare än det som föreslagits i den geohydrologiska utredningen. Vid behov kompletteras detta med ytterligare ledningar där risk finns att vatten blir stående vid markytan. Planerad bebyggelse Vid detta uppdrags början var tanken att bebygga hela norra delen av planområdet. Detta har förändrats då det skulle innefatta omfattande åtgärder gällande marken samt lägga ett stort ansvar på kommande fastighetsägare gällande dränering av tomterna. Risken för marköversvämning både på planområdet och i närliggande bostadsområden ansågs också för stor. Detaljplanen är ännu inte fastställd, men efter planskissen från Trelleborgs kommun (Figur 1) har en ytindelning gjorts med avseende på ytornas egenskaper. Denna ytindelning har använts för att beräkna gemensam avrinningskoefficient vilken i sint tur har använts för att beräkna dimensionerande dagvattenflöde för de två områdena. Avrinningsområde Storlek Norr (ha) Storlek Syd (ha) Avrinningskoefficient Tak 0,08 0,22 0,9 Parkering/gata (asfalt) 0,19 0,26 0,8 Obebyggd kvartersmark - 1,06 0,2 Gröna ytor, ytor för 1,94 - dagvattenhantering 0,1 Summa Area 2,21 1,54 Tabell 1 Avrinningsfaktor för respektive yt-material. I ytindelningen togs hänsyn till indikationer från kommunen att området planeras bli stadslikt med många hårdgjorda ytor. För det norra området beräknades avrinningskoefficienten till 0,19 och för det södra till 0,40. För norra området är avrinningskoefficienten låg, vad som bör tas med i resonemanget är att marken idag har visat på väldigt låg infiltrationsförmåga med högt grundvatten enligt den geohydrologiska utredningen. Förslag till dagvattenhantering Utformning Norra området Dagvatten från norra området föreslås ledas till tidigare nämnda dikningsföretag i norr. I dag används dikningsföretagets ledning för avledning av dagvatten från en fastighet längre norrut, men när planområdet i norr ska bebyggas kommer dessa ledningar dras om och få en 5 (14) 201

6 nordligare sträckning, direkt till den dammen väster om Lundavägen. Detta innebär att endast planområdet kommer nyttja den befintliga dagvattenledningen i dikningsföretaget. Begränsning för bortledande av dagvatten blir därför den befintliga ledningens totala kapacitet, vilken har beräknats till 31 l/s. Förslag på utformning av dagvattenhanteringen i norra området är att utnyttja markens utformning och anlägga en permanent damm strax väster om där lågpunkten finns idag, i riktning med grundvattenströmningen från ny bebyggelse. Genom att anlägga denna damm erhålls ett fördröjningsmagasin för dagvatten. Förhoppningen är även att dammen ska påverka omkringliggande mark positivt. Dag- och dränvatten från de tre norra nya fastigheterna leds västerut till ett dike med släntlutning 1:3 utanför fastighetsgränserna. Diket har utformats med en lutning på 2%. För fastigheten i sydöst leds vattnet i ledning åt nordväst till samma dike. Från diket leds vattnet vidare i en ledning till dammen. Dammen är dimensionerad för att klara av ett 100-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 plus ca 25 %. Detta för att infiltrationsmöjligheterna ses som dåliga. Dammen beräknas kunna rymma ca 220 m³ och 100- årsregnet över fastigheten kräver en fördröjningsvolym på 173 m³ med ett utflöde till dikningsföretaget på 31 l/s. Från dammen leds vattnet vidare åt nordväst i ett öppet meandrande dike med släntlutning 1:5 till utkanten av planområdet där det leds i en ledning som ansluter till dikningsföretagets ledning i norr. Grundvattennivån där dammen planeras anläggas ligger på +20,0. Tanken är att dammen ska ha en botten på +20,20 då man kan räkna med viss lokal höjning av grundvattennivån vid anläggning av en damm. Botten på dammen kan grävas djupare för att säkerställa permanent vattenspegel, magasineringskapaciteten kommer dock förbli densamma. Östra delen av norra planområdet (de nya fastigheterna plus ca 10 m väster om fastighetsgränser) måste höjas enligt rekommendationerna i SVV P105 (se stycke om Katastrofregn) för att skydda de nya fastigheterna mot inströmmande vatten. Det rekommenderas starkt även att höja resten av marken mellan de nya fastigheterna och dammen något för att få bort de befintliga lågpunkterna, lägsta marknivå mellan fastigheter och damm bör vara +20,80. Om marken som ej ska bebyggas ska användas till parkområde kan det bli nödvändigt med viss markdränering, även denna leds då till dammen. 6 (14)

7 Figur 3. Exempel på dagvattendamm. Förslaget för utformning av norra området visas i ritning R Utformning Södra området Dagvatten från detaljplanområdets södra del föreslås ledas till befintliga kommunala dagvattennätet. Inga uppgifter har erhållits om dagvattensystemets kapacitet i området. Det förutsätts att det kommunala nätet redan är hårt belastat. Åkermark och skogsmark bruka antas ha en naturlig avrinning på 1,5 l/s*ha, och för att inte belasta dagvattensystemet onödigt mycket planeras fördröjning av dagvattnet i sådan omfattning att flödet till det kommunala nätet ska motsvara den naturliga avrinningen. Då området omfattar 1,54 ha blir den naturliga avrinningen 2,31 l/s. För ett regn med 20 års återkomsttid och klimatfaktor 1,25 beräknas fördröjningsvolymen bli ca 500 m³. I planområdets södra del planeras en lokalgata i nord-sydlig riktning. I lokalgatan anläggs dagvattenledning och dräneringsledning. Det föreslås vidare att en dagvattenledning läggs längs södra kanten av planområdet, i öst västlig riktning. Detta tycks vara lämpligaste dragningen för en uppsamlande dagvattenledning. Enligt planförslaget hamnar ledningen på kvartersmark, varför detta bör justeras med ett stråk allmän platsmark. Bredd ca 5 m. Sydväst om planområdets södra del finns ett grönstråk längs Lundavägen. Söder om planområdet är grönstråket ca 50 m brett för att smalna av längre söderut. Längs stråkets västra kant, mot Lundavägen, leds trafikverkets vägvatten från Lundavägen i ett dike. Där finns även gas- och råvattenledning. Förslagsvis placeras fördröjningsdiken längs östra kanten av stråket. På så sätt undvikes inblandning av trafikverkets diken, samt hålls behörigt avstånd från gasledning och råvattenledning. Förslaget innebär två diken i följd, bottenbredd 2,1 2,2 m och släntlutning på 1:5. Två diken ger större möjlighet att reglera vattnets hastighet och att utjämna nivåvariationer än ett längre dike. Dikena sträcker sig efter varandra ca 250 m söderut där de ansluts till det allmänna dagvattensystemet med reglerat flöde. Hur denna reglering skall se ut beror på dagvattensystemets kapacitet och möjligheten att i en framtid behålla magasinsvolymen i dikena längs Lundavägen. 7 (14) 201

8 Dimensionerande flöde Det dimensionerande dagvattenflödet för ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet beräknades enligt Dahlströms formel för blockregnsstatistik (2010) och visas i Tabell 2. Norra Området Södra Området Area (ha) 2,21 1,54 Sammanlagd avrinningskoefficient 0,19 0,40 Q dim20år (l/s) Tabell 2. Dimensionerande flöde för respektive område vid ett 20-årsregn. Detta flöde är vad dagvattensystemet totalt ska kunna hantera med dämning upp till marknivå. Förslaget för utformning av södra området visas i ritning R Katastrofregn Enligt SVV P110, Tabell 2.1, skall ett regn med 100 års återkomsttid kunna hanteras utan skador på byggnader. Dagvattensystemet i planområdet dimensioneras enligt SVV P110, för ett regn med 20-års återkomsttid med trycklinje till marknivå. Ett katastrofregn motsvarar ett regn med återkomsttid på 100 år och klimatfaktor inräknad. Ytavrinning vid ett 100-årsregn beräknas med det dimensionerande flödet för 100-årsregnet över planområdet subtraherat med vad dagvattensystemet kan omhänderta, dvs det dimensionerande flödet för ett 20-årsregn. Vid beräkning av det dimensionerande flödet för ett 100-årsregn sätts avrinningskoefficienten till 0,7, då marken är mättad och mist stor del av sin infiltrationsförmåga. Ytavrinningen för ett 100-årsregn redovisas i Tabell 3 Norra Området Södra Området Q dim20år (l/s) Avrinningskoefficient vid mättad mark 0,7 0,7 Q dim100år (l/s) Ytavrinning 100år Tabell 3. Ytavrinning från respektive område vid ett 100-årsregn. Höjdsättningen av planområdet behöver göras för att minimera risk för inträngning av dagvatten via ytavrinning på fastigheterna vid ett katastrofregn. I denna utredning har gator och allmän platsmark höjdsatts preliminärt. Fastigheter bör enligt Svenskt Vattens rekommendationen anläggas med golvnivå minst 0,5 m över gatans yta. Lutning skall alltid vara från hus med minst 1:20 i 2,5 m därefter minst 1%. I de fall utkastare väljs för takdagvatten leds detta minst 2,5 m från husfasaden. Principskisser och idéer redovisas i SVV P105, kapitel och i Figur 4 nedan. 8 (14)

9 Figur 4. SVV P105 Fig 9.6 Förslag till marklutning från fastigheter och höjd till golvnivå. Det norra området har höjdsatts vid de nya fastigheterna och enligt P105 (Figur 4). Utifrån denna höjd och den befintliga grundvattennivån har marken höjdsatts för att möjliggöra anläggande av dike. Området mellan ny damm och nya fastigheter bör ha en marknivå som överstiger +20,80 för att minimera riskerna att dammen svämmar över mot de nya fastigheterna. Vid extremregn kommer vatten liksom idag kunna rinna vidare söderut över Havrejordsvägen och längs Lundavägen. Vissa beräkningar har gjorts av flödet över Havrejordsvägen vid ett katastrofregn. Bredden på den översvämmade delen av Havrejordsvägen används som en parameter (mätt till ca 14 m, ytan kan ses i Figur 5) och att vi har ett flöde på ca 790 l/s används som en annan. Antagande gjordes att vägen lutar med 3,5 åt båda håll i längdriktning och att det finns en plan sträcka i mitten av flödesgenomskärningen på ca 6 m. Om då vägen sluttar från norr till söder med ca 5 och vattendjupet är ca 16 cm blir flödeshastigheten över Havrefjordsvägen ca 0,46 m/s. Det södra området är höjdsatt för att kunna få en ytavrinning söderut, vilket även är den naturliga lutningen i området. I södra kanten av planområdet lutar marken ca 6 västerut. Om ett avrinningsstråk anläggs längs kanten av området och detta dike är gräsbevuxet kan 1 m bottenbrädd, slänter på 1:5 och ett vattendjup på 0,44 m ha kapacitet nog (440 l/s). Totala bredd som tas i anspråk vid ett regn med återkomsttid på 100 år blir då 5,5 meter. Om det anläggs t ex en cykelbana eller gångväg med samma släntlutning blir troligtvis bottenbredden bredare. Botten kommer troligtvis ha slätare "bottenmaterial" och total brädd som behöver tas i anspråk kan bli mindre. Denna yta är i dagsläget inkluderad i kvartersmark, men Sweco anser att denna yta är nödvändig för avledning av ytvatten för att förhindra skada på fastigheter söder om planområdet. Detta är även den yta där det föreslås anläggning av ny dagvattenledning. I ritning R visas en översikt över planområdet med föreslagna rinnvägar. 9 (14) 201

10 SCALGO I programmet SCALGO finns detaljerad höjdmodell över hela Sverige och det går snabbt att simulera olika scenarion vid olika vattenflöden. Vi har studerat ett regn med 100 års återkomsttid med inräknad klimatfaktor. I SCALGO motsvarar detta ett regn på 60 mm. Observera att här motsvarar de 60 mm det vatten som rinner på ytan, ytterligare regn har fallit tidigare och infiltrerat/letat sig ner i dagvattensystemet. Vi tittar alltså endast på ytavrinningen vid ett katastrofregn. Vid ett sådant regn ansamlas i dagsläget med befintliga marknivåer en stor mängd vatten i väster i det norra området. Den översvämmade ytan är sammanhängande med en yta norr om planområdet och en del av Havrejordsvägen och dikena där omkring. Totalt är det översvämmade området 0,4143 km 2 (41,43 ha) och volymen vatten är 2758 m 3. Vattendjupet inom denna del av dp-området verkar inte överstiga 20 cm. I östra delen av norra området finns också en befintlig lågpunkt där det ansamlas vatten vid extremregn, översvämningsytan här är 1,73 ha. Här handlar det om en vattenvolym på 362 m 3. Den totala ansamlade vattenvolymen för planområdet (och den sammanhängande delen i norr) jämfördes med avrinningsområdet för en punkt i södra Trelleborg dit även ytavrinningen från planområdet ansamlas. Punkten är belägen strax innan dagvattnet rinner ut i ån och ytan för avrinningsområdet är 2,52 km². Från denna yta och ett 60 mm regn beräknades den totala vattenvolymen för hela avrinningsområdet och jämförelse med ansamlingen från planområdet visar att den senare representerar ca 2 % av den totala vattenvolymen. Av dess 2 % är det rimligt att anta en minst en fjärdedel är dagvatten som ansamlats en sänka norr om planområdet på en yta som i stort sett inte kommer påverkas av nybyggnaden, möjligen kommer vattendjupet i det översvämmade området blir något djupare då en bräddmöjlighet försvinner i och med att lågpunkterna i planområdet försvinner. Denna yta är obebyggd. De områden som översvämmas vid ett 100-årsregn kan ses i Figur 5. Hela avrinningsområdet (det område vi har räknat med) och hur det översvämmas visas i Figur (14)

11 Figur 5. Bild från SCALGO som visar befintliga översvämningsområden vid ett 100-årsregn. 11 (14) 201

12 Figur 6. Visar avrinningsområdet som använts i jämförelsen vid ett 100-årsregn. Röd markering visar planområdet. Förslag utformning Då detaljplanen inte är fastställd föreslås det att de parkeringsplatser och övriga normalt hårdgjorda ytor som ska byggas beläggs med en permeabel yta. På så sätt ökar markens genomsläpplighet något och framför allt fördröjs dagvattnet innan det når dagvattensystemet. Exempel på sådan parkeringsplats visas i Figur (14)

13 Figur 7. Exempel på permeabel parkeringsplats. Om planområdet i norr ska användas till parkområde föreslås att åtgärd för marken vidtas. Plantering av träd och annan växtlighet kan hjälpa, eventuellt behövs även viss dränering av marken. Område strax väster om befintlig lågpunkt norr om Havrejordsvägen föreslås bli den nya dagvattendammen, både för föreslagen bebyggelse och för eventuellt parkområde. Dammen föreslås få öppen vattenyta och flacka slänter. Avledning av vatten sker till dikningsföretag väster om Lundavägen. Vidare tas hänsyn till den geohydrologiska utredningen av Sweco Grundvattnets nivå skall inte påverkas av de föreslagna åtgärderna. Sammanfattning och synpunkter Den påverkan nybyggnad i planområdet har på dagvattenkvalitén och hur volymen dagvattnet påverkar resten av avrinningsområdet ses som liten. Innan byggnation av området rekommenderas att fler uppgifter tas fram om de befintliga dräneringsledningar som kan ses på ritningen över Norra Infarten (Rv 108) från (ritningsnummer 409). Om ledningarna visar sig vara avgrävda rekommenderas att undersöka möjligheter att åter koppla samman dessa med dikningsföretaget. Om planområdet (framför allt norra) ska bebyggas är det en nödvändighet att höja marken och ta bort/flytta befintliga lågpunkter för att förhindra skador på fastigheter vid stora regn. Figur 5 visar att en stor del av det befintliga området kan förväntas översvämmas vid ett 100-årsregn. I SCALGO visas att vid ett 100-årsregn kommer vatten ansamlas i norra planområdet. Mycket av detta vatten kommer från områden i omgivningarna och kommer inte rymmas i den nya dammen. Vattnet kommer som idag ställa sig i västra delen av området och även rinna söderut över Havrejordsvägen. 13 (14) 201

14 Det täta markmaterialet i planområdet medger små möjligheter till infiltration. Området är beläget inom skyddsområde för vattentäkt. Föreslagna diken ger en förbättrad dagvattenavledning och minskar risken för skador i samband med stora regn. Föreslagna öppna diken i södra delen och öppna diken och damm i norra delen samt befintlig damm väster om Lundavägen ger, i kombination med permeabla beläggningar på parkeringar etcetera, en positiv effekt på dagvattnets kvalitet ut från området. 14 (14)