VIDJA VÄGFÖRENING YTTRANDE 1 (5) - s a m f ä l l i g h e t s f ö r e n i n g Styrelsen

Transkript

1 VIDJA VÄGFÖRENING YTTRANDE 1 (5) Styrelsen Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden HUDDINGE Vidja vägförenings yttrande över Detaljplan för Vidja, etapp 1 Vidja vägförenings styrelse yttrar sig här över kommunens förslag i plansamrådsmaterialet; Detaljplan för Vidja, etapp 1. Ett yttrande från tidigare programsamråd, återger inledningsvis styrelsens fortsatta uppfattning; Styrelsen vill framhålla att vi uppskattar strävanden som medverkar till att behålla Vidjaområdets karaktär, med bl a oförändrad tomtstorlek och områdets skoglika karaktär, med smalare vägar. Vidja vägförening bildades 1966 och tog ansvar för ägande och förvaltning av fastighetsägarnas vägar, grönområden och fiskevatten, cirka m 2. Fastighetsägarna äger fortfarande gemensamhetsanläggningen inom fritidshusområdet, i form av samfällighetsföreningen Vidja vägförening förelade Länsstyrelsen Huddinge kommun att ordna kommunalt VA i Vidja före 2007 års utgång. Fortfarande 2009 saknas kommunalt VA i Vidja. De senaste sju åren har kommunen sökt ändra områdesbestämmelserna för Vidja parat med fortsatt enskild förvaltning av gemensamhetsanläggningen. Kommunens officiella ledstjärna i dessa fruktlösa försök, var att bevara Vidjas karaktär samtidigt som de kommunala kostnaderna skulle minimeras. Efter dessa misslyckanden, valde kommunen att istället detaljplanera Vidja för permanentboende. Vid genomförda programsamråd, var inriktningen fortfarande att bevara Vidjas karaktär, inte minst stora tomter minst m 2. När detaljplanen nu presenteras för Plansamråd, tycks kommunen bortse från tidigare inriktning, den som Vidjaborna i så hög grad har uttalat sig för. Nu tycks inriktningen istället vara förtätning i så stor utsträckning som möjligt samtidigt som målet med att minimera kommunens kostnader kvarstår. Anmärkningsvärt är att kommunens kostnader inte påverkas av att tomterna behåller sin nuvarande (större) storlek. Kommunen bestämmer samtidigt gatornas standard och att fastighetsägarna ska betala detta fullt ut! Till yttermera visso uttalar sig Samhällsbyggnadsnämndens ordförande på kommunens hemsida ; Huddinge kommun håller på att ta fram en detaljplan för Vidja men huvudskälet är inte kommunalekonomiskt, varefter han hänvisar till vikten av kommunalt Va. Postadress: Besöksadress till materialgård: Telefonnummer: VIDJA VÄGFÖRENING VIDJA VÄGFÖRENING Ordföranden , , Box 30 Vidjavägen e-post: curt.carleteg@gmail.com fax: (08) FARSTA Vidja (Huddinge kommun) Kassör och sekreterare , , Vägtillsyningsman , Skog-, mark-, jakt- och fiskevård ,

2 VIDJA VÄGFÖRENING YTTRANDE 2 En förklaring till kommunens motsägelsefulla agerande är att kommunen under senare år börjat tillämpa ett nytt Gatukostnadsreglemente och en ny Policy för huvudmannaskap och gatustandard. Detta leder sammantaget till helt orimliga kostnader för enskilda fastighetsägare, vilket politikerna inte tycks ta ansvar för. Istället för att ompröva tidigare beslut, fortsätter de att trasa sönder Vidjas karaktär och hänvisa till stötdämpare, typ avbetalning etc. Vägföreningens styrelse protesterar dels mot detaljplanens inriktning att förändra Vidjas karaktär, främst genom förtätning av tomter att understiga minst m 2, dels mot den schablonartade gatustandarden och den orimligt höga nivån på uttaget av gatukostnader. Inom Vidjas nuvarande bebyggelsestruktur finns cirka 530 fastigheter. Endast 23 % av dessa ingår i den detaljplan som nu är föremål för samråd. Återstoden, över tre fjärdedelar, planeras ingå i en senare detaljplan. Ur samrådshandlingarna citeras: Inriktningen för det fortsatta planarbetet är detsamma för alla etapper vilket för med sig att även planeringen kommer att bli likartad i hela Vidja oavsett detaljplan, med undantag från planeringen på Stockholms stads mark som delvis har en annan inriktning. Detta innebär att för alla stora och för hela Vidja avgörande frågorna, väljer kommunen att inbjuda endast 23 % av Vidjas fastighetsägare till samråd. Lyckas kommunen någonsin landa aktuell detaljplan, kan kommunen hänvisa de återstående 77 % av fastighetsägarna till att den frågan är redan körd Exempel på frågor som kommunen söker avgöra på detta demokratiskt tvivelaktigt sätt, är gatornas standard, storleksordningen på gatukostnadsuttaget, huvudmannaskapet för såväl väghållningen som grönområdena, den för Vidjas karaktär så viktiga frågan om tomtstorleken och byggnadsrätten. Flera ytterligare frågor som ingår i aktuell detaljplan är också av stor betydelse för de 77 % av fastighetsägarna som inte inbjudits att delta i samrådet. Vägföreningens styrelse protesterar dels mot att kommunen delar upp fastigheterna inom Vidjas nuvarande bebyggelsestruktur i olika detaljplaner, dels mot att inte alla berörda fastighetsägare inbjudits att delta i aktuellt plansamråd. Under tidigare genomförda programsamråd och i samhällsbyggnadsnämndens beslutade inriktning till detaljplan, framgick att grönområdena skulle förbli i enskild ägo/kvartersmark som gemensamhetsanläggning i en samfällighet om det visar sig vara en önskan hos flertalet fastighetsägare." % uttalade sig för en sådan gemensamhetsanläggning i samrådet! Detaljplanen föreslår kommunalt övertagande av all samfällt ägd mark, frånsett Ängen, med omvandling till allmän platsmark. Tidigare har framförts argument att grönområdet söder om Vidjas bebyggelse, gränsar mot Länna naturreservat och Natura Kommunalt huvudmannaskap skulle bättre säkerställa markens nuvarande användning. Liknande argument har inte framförts då det gäller större delen av grönområdena, de inom nuvarande bebyggelsestruktur.

3 VIDJA VÄGFÖRENING YTTRANDE 3 En höjdpunkt på Furuberg inom vägföreningens fastighet Vidja 1:602, rymmer f ö en betydande sommarvattendamm, med vitt förgrenade ledningar till omgivande fastigheter. Ytterligare mark inom samfälligheten, nyttjas för närliggande fastigheters behov av vattentillgång, via ett omfattande ledningssystem. Det argument som kommunen åberopat för övertagande av mark inom nuvarande bebyggelseområde, är istället att Plan- och ByggLagen (PBL) inte medger olika huvudmän för allmän platsmark inom ett detaljplaneområde. Argumentet är dock inte relevant, då grönområdena som en given förutsättning skulle vara kvartersmark, d v s inte allmän platsmark! Vägföreningens styrelse protesterar mot att kommunen försöker ta över stora markområden från fastighetsägarna/vidja vägförening genom vilseledande argument. Detta trots att politikerna tidigare ställt i utsikt att denna mark också fortsättningsvis ska kunna förvaltas enskilt som kvartersmark. Vad händer efter 15 år om kommunens förslag genomförs? Ingen vet f n, men om marken då nyttjas av kommunen till höghusbebyggelse, tillfaller miljon/miljardöverskottet kommunen inte Vidjas fastighetsägare! Är möjligen sådant schackrande ett naturligt/eftersträvansvärt handlingsmönster för kommunen? Detaljplanens förslag till kraftig förtätning på vattensjuk mark är miljöovänligt, kostnadsdrivande och samtidigt ett led i att trasa sönder Vidjas karaktär. Ur samrådshandlingarna citeras: I de centrala delarna av planområdet kring ängen, Fräkenvägen, Varfågelvägen, Biätarevägen samt kring Vidjavägen bort mot Gamla Vidjavägen består marken av Lös jord (lerjord utan genomgående torrskorpa). För byggnader som placeras på mark med lös jord behöver särskild hänsyn tas till detta vid höjdsättning, grundläggning och planering av tomterna. Då vissa enskilda fastigheter troligen inte kommer att kunna ta hand om dagvattnet lokalt, kommer möjlighet ges att ansluta fastigheten till gatumarkens dräneringsledningar mot en anslutningsavgift. På vissa platser i planområdet finns så kallade lågpunkter där extra åtgärder behövs för att hantera dagvattnet. Dessa finns vid Fräkenvägen, Albatrossvägen, Pingvinvägen, Hästhagsvägen vid korsningen med Stormfågelvägen och vid bussvändplatsen på Vidjavägen. Det är märkligt nog i dessa områden detaljplanen föreslår en kraftig förtätning. Huvudmannen Stockholm Vatten kan inte trolla med knäna, d v s en stor del av det förorenade dagvatten som förtätningen bidrar med, kommer att föras vidare till Orlången. Lyckas mot förmodan huvudmannen hindra denna förorening, sker det troligen med ovanligt kostbara insatser. Det skulle peka fram mot att Stockholm Vatten motiveras att tillämpa särtaxa, liksom Huddinge kommunen betr gatuavgifter, d v s låta fastighetsägarna betala full kostnadstäckning till huvudmannen, i enlighet med Lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Följande citat ur samrådshandlingarna minskar inte denna oro: Ansvarsfrågan vad gäller driften av de dagvattenledningar för vägmark som ska dimensioneras för att även kunna ta hand om eventuellt dagvatten från enskilda fastigheter efter anslutning, är ännu inte färdigdiskuterad.

4 VIDJA VÄGFÖRENING YTTRANDE 4 Vägföreningens styrelse protesterar speciellt mot den förtätning detaljplanen föreslår på Vidjas vattensjuka områden. Nedan återges valda citat ur ett tjänstutlåtande (ang områdesbestämmelser) från Huddinge kommun , som ger grund för att ta en ny funderare! Huddinge kommun har i planeringsarbetet haft tre övergripande mål för Vidja. Det första och viktigaste handlar om att lösa den dåliga va-situationen och avlasta sjösystemet en miljöbelastning. Det andra handlar om att lyssna och utforma planeringen med en inriktning som är i samklang med de berördas önskemål om Vidja framtid. Det tredje handlar om att göra det möjligt för de idag åretruntboende i Vidja att få ett bra boende avseende både byggnaders tekniska utformning och deras storlek. Däremot, såsom Boverket redovisar, styr inte PBL nyttjandet för fritids- eller permanentboende, dvs. ingen kan hindra människor att bo permanent i sitt fritidshus... Gränsen mellan fritidsboende resp. helårsboende är svår att dra och varierar dessutom över tiden. I takt med ökad välfärd och bättre ekonomi har möjligheterna till ett generösare fritidsboende ökat. Många människor kanske har flera fritidshus i olika delar av landet eller i Europa. I takt med alltfler äldre i befolkningen och med möjligheterna att sköta sitt arbete utanför den traditionella arbetsplatsen kan fritidshuset komma att användas i större omfattning och på annat sätt än tidigare. Boverkets och kanske lagstiftarens syn på fritidshusboende förefaller omodern. I Vidja bor ca 250 hushåll året runt i fritidshusen. Det är ett kommunalt ansvar att dess invånare kan få ett byggnadsteknisk och utrymmesmässigt bättre boende även om de valt att bosätta sig i sina fritidshus. Detta ligger bakom de byggnadsareor som återfinns i de antagna områdesbestämmelserna. Detaljplanens nuvarande inriktning mot ett permanenthusboende, parat med gällande gatukostnadsreglemente och gällande policy för gatustandard etc, leder ofelbart till att Vidjas karaktär trasas sönder. Det är just Vidjas karaktär, som fastighetsägarna i Vidja under alla årtionden kämpat för att bevara. Att på dunkla politiska bevekelsegrunder tillåta detta, är närmast oförlåtligt! Såväl permanentboende som fritidsboende fastighetsägare i Vidja skulle tjäna på en ändrad inriktning liksom kommunen! Det fåtal fastighetsägare som flyttat till Vidja i syfte att se området omvandlas till ett traditionellt villasamhälle i Huddinge, delar dock inte denna uppfattning. Det är f ö tveksamt om det ens finns någon sådan fastighetsägare Vägföreningens styrelse tycker att kommunen allvarligt borde ta sig en ny funderare över detaljplanens inriktning. Varför detaljplaneras inte Vidja som ett fritidshusområde? Förhållandena är förmodligen tillämpliga även på flera omvandlingsområden inom kommunen, t ex Gladö Kvarn. Flera av de nu ofta oförenliga intressen mellan kommunen och fastighetsägarna som nuvarande inriktning ger upphov till, skulle kunna lösas upp; t ex Den orimligt höga gatukostnadsavgiften/kommunalt Va med enskild väghållning, utan centralbyråkratisk gatu- och villabebyggelsestandard

5 VIDJA VÄGFÖRENING YTTRANDE 5 Möjlighet att bygga/bygga till sitt fritidshus på valfri plats på tomten, utan Plan- och Bygglagens (PBL) tvingande tillgänglighetsbestämmelser Ytterligare synpunkter på detaljplaneförslaget, förtecknas nedan i korthet; Detaljplanens förslag till omvandling av grönområden till tomtmark, försvårar Vidjabornas tillträde till Lännaskogens naturmark, vilket vägföreningen protesterar emot. Fastigheten mellan Vidja 1:28 och 1:280 är exempel på detta, liksom förslaget att utvidga Vidja 1:183. Detaljplanens förslag att via fastighetsreglering, utvidga tomterna Vidja 1:183 och 1:268, så att de blir möjliga att stycka, är något som vägföreningens styrelse protesterar emot. Detaljplanens uppläggning där Vidjas nuvarande bebyggelseområde delas i flera detaljplaner, är negativ på flera plan. Det försvårar/omöjliggör bl a att i detta skede lämna synpunkter på lämplig organisation och ansvarsfördelning för fortsatt förvaltning av kvarstående enskild mark inom nuvarande gemensamhetsanläggning. Vägföreningens styrelse protesterar emot dessa givna förutsättningar. Av detaljplaneförslaget framgår inte hur Gamla Vidjavägens anslutning till Vidjavägen ska ordnas, sedan den förbundits med Alängsvägen. Det är orimligt att den anslutningen ska vara vid Ringsättravägen, vilket snarast detaljplaneförslaget pekar fram emot. Frågan om fastighetsägarna i Vidja vid detaljplaneringen, i förekommande fall, ska kunna få köpa till sig mindre angränsande markområde från vägföreningens grönområde, har diskuterats med fastighetsägarna under senare tid. En begränsning har därvid varit att markköpet inte ska leda till att fastigheten genom köpet blir delbar. Vägföreningens styrelse tillstyrker sådana begränsade köp. Lägre gatustandard. Vägföreningens styrelse tycker att den höga gatustandard som anges i kommunens policy för huvudmannaskap och gatustandard, inte är förenlig med den Vidjas karaktär, som fastighetsägarna under alla år kämpat för att bevara. Ur väghållningssynpunkt är det viktigaste att vägarnas bärighet säkerställs. Skogås som ovan Curt Carleteg