Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures

Transkript

1 Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures Göteborgsregionens kommunalförbund september 2012

2 2

3 Förord Denna rapport syftar till att ge en överblick av aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov inom området hållbar stadsutveckling som kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) står inför och där Mistra Urban Futures verksamhet kan utgöra ett stöd. Ambitionen är även att spegla de erfarenheter och nytta som kommunernas engagemang och delaktighet i centrumet hittills har gett, samt förväntningar inför fortsatt arbete. Rapporten syftar till att vara ett kunskaps- och beslutsunderlag för GR:s fortsatta medverkan i Mistra Urban Futures. Rapporten är baserad på minnesanteckningar från nätverksträffar med GR:s Mistra Urban Futures nätverk samt kompletteringar från nätverkets kontaktpersoner. Materialet ger således ingen heltäckande bild av de utmaningar och det kunskapsbehov som fi nns inom området hållbar stadsutveckling i Göteborgsregionen. Förhoppningen är dock att belysa några av dessa samt spegla hur en transdisciplinär forsknings- och praktikutveckling inom ramen för Mistra Urban Futures har möjlighet att öka kommunernas förutsättningar att ta sig an dessa utmaningar. Ett stort tack till alla er som medverkat i framtagningen av rapporten! Lisa Ström samordnare Mistra Urban Futures

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Mistra Urban Futures 5 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan 6 Mistra Urban Futures nätverket 6 Medverkan Medverkan i Mistra Urban Futures Utveckling av nya projekt 7 Kommunernas erfarenheter och nytta av medverkan 10 Aktuellt 12 Aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov 12 Kärnan växer 12 Förbättrade kommunikationer skapar tillgång? 12 Dialogprocesser i planeringen 13 Utveckling av stadskärnor 15 Transformering av befi ntliga områden 16 Handelns utveckling 17 Samverkan och styrning 18 Kulturens och grönskans betydelse 19 Socialt hållbar stadsutveckling 19 Fortsatt medverkan 20 Fortsatt medverkan i Mistra Urban Futures 20 Medverkan i rapporten 22 4

5 Inledning Mistra Urban Futures Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling som ska ta fram verkningsfull och relevant kunskap i samverkan mellan praktik och akademi. I det arbetet finns fem plattformar; Göteborg, Manchester (Storbritannien), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Centrumet ska bygga på samverkan mellan näringsliv, intresseorganisationer, allmänhet och myndigheter och förverkligas genom de sju konsortieparterna (Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL svenska miljöinstitutet, Göteborgs universitet och Chalmers) samt Mistra och Sidas beslut om stöd. Centrumet har haft en uppbyggnadsfas som pågått Nu startar första verksamhetsperioden Den strategiska planen har fastslagit att Mistra Urban Futures uppdrag för de kommande fyra åren är att leverera nya kunskaper, ansatser, verktyg och arenor för att kunna skapa urbana miljöer som är rättvisa, gröna och täta. Med detta menas städer som är inkluderande, berikande, resurssnåla, klimatanpassade, hälsosamma, effektiva och goda att leva i. Under våren 2012 har centrumets organisation och verksamhet förstärkts och den internationella verksamheten och samarbetet med de fyra internationella plattformarna har fördjupats. De fem pilotprojektens resultat redovisades under våren Nya projekt pågår och fler kommer att starta under året. Läs mer på där du bland annat kan ladda ned Mistra Urban Futures årsrapport. 5

6 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan För Göteborgsregionens kommunalförbund GR innebär en medverkan i Mistra Urban Futures att vi stärker bilden av Göteborgsregionen internationellt i strävan efter en mer hållbar stads- och regionutveckling. Vi skapar även lokal nytta och mervärden genom en ökad analys och kunskapsproduktion i pågående arbete och processer. Flera strategiska frågor som är väsentliga inom GR:s verksamhet de kommande åren så som regionförstoring och satsningar på trafikinfrastruktur, men också det livslånga lärandet och en fungerande arbetsmarknad, har en direkt koppling till Mistra Urban Futures prioriterade områden rättvisa, gröna och täta städer. Genom att bli bättre på att samverka kan ny kunskap tas fram som leder till kloka beslut som kan forma stadsutvecklingen i en mer hållbar riktning och göra skillnad för miljö och människors liv i städer världen över. Mistra Urban Futures nätverket Gemensam kunskapsproduktion är ett måste för att kunna möta framtidens krav på förändring. Praktiska erfarenheter och kunskaper från kommunerna är därför en viktig del för att vi ska hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och samhällsproblem i städer. Nätverkets syfte och uppgift är: att bevaka nyttan av GR:s engagemang i Mistra Urban Futures genom att medverka i framtida arbete med att ta fram nya kunskaper, ansatser och verktyg som ökar förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling att sprida inbjudningar och övrigt material till berörda personer i medlemskommunerna att uppmärksamma intressanta referensprojekt, verksamheter och projektidéer i medlemskommunerna att förankra resultat och sprida kunskap i medlemskommunerna att bidra till årlig uppföljning av utmaningar och kunskapsbehov kring hållbar stadsutveckling i medlemskommunerna samt erfaren heter av medlemskommunernas medverkan i Mistra Urban Futures projekt. Nätverket träffas 6 gånger per år. Upplägget i rapporten är att kort redogöra för: Kommunernas erfarenhet och nytta av medverkan i Mistra Urban Futures Kommunernas aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov inom området hållbar stadsutveckling Förväntningar inför framtiden 6

7 Medverkan Medverkan i Mistra Urban Futures Under året som gått så avrapporterades och redovisades de fem pilotprojekt som pågått under centrumets uppbyggandsfas Pilotprojekten har presenterats vid två event (26 januari och 1 mars) då en bred inbjudan gick ut till politiker och tjänstemän. Under våren 2012 arrangerades även fem kortare lunchseminarier på stadsmuseet, ett för varje pilotprojekt. Läs mer om pilotprojekten i Mistra Urban Futures årsrapport för 2011 eller på centrumets webbplats I april 2011 bjöd centret in till att komma med nya projektidéer. Några av dessa valdes ut och har utvecklats vidare i dialog med centrumet. Under de dialogmöten som genomfördes i kommunerna våren och sommaren 2011 samlades ytterligare idéer in och dessa har föranlett ett antal ytterligare initiativ initierade tillsammans med övriga konsortieparter. Nedan redogörs för på vilket sätt kommunerna i Göteborgsregionen deltar i projektutvecklingen på Mistra Urban Futures Göteborgsplattform. Dessutom beskrivs kommunernas erfarenheter och behållning av att delta i centrumets projekt och andra aktiviteter. Det pågår även en uppbyggnad och projektutveckling inom centrumets övriga fyra plattformar Manchester (Storbritannien), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Under kommer samarbetet och utbytet mellan samtliga plattformar att stärkas genom etablering av den internationella arenan Urban Futures Arena som syftar till att stötta kunskapsutbyte och lärande mellan plattformarna. Utveckling av nya projekt Under våren 2012 har projektet Klimatomställningen och det goda livet startat under ledning av John Holmberg (Chalmers) och Berit Mattsson (Västra Götalandsregionen). I projektet medverkar även tjänstemän från Trafikverket, Göteborg stad och Västra Götalandsregionen tillsammans med forskare från KTH, Chalmers och Göteborgs Universitet. Projektet ställer frågan om huruvida klimatomställning kan vara gynnsamt för människors välbefinnande. Det syftar till att analysera detta genom att identifiera målkonflikter och möjligheter där styrmedel och planering kan stödja både en hög livskvalitet och låg klimatpåverkan och består av fyra delprojekt; Klimatscenarier, Radikala styrmedel, Nya beslutsunderlag och Nya vanor/livsmönster. Städer är betydelsefulla för socioekonomisk utveckling, och deras dynamik berör hela befolkningens vardag. Projektet Städer som värdenätverk som startat under våren har fokus på ekonomiska drivkrafter, bland annat fastighetsekonomiska värden, som påverkar stadsomvandling. I projektet medverkar bland andra Jan Jörnmark (Göteborgs Universitet), Karl Palmås (Chalmers) och Joakim Forsemalm (Radar) tillsammans med Magnus Ersman (Fastighetsägarna), Ylva Löf (GR), Björn Marklund (Partille) och Tinna Harling (Tjörn). 7

8 Det pågår även en utveckling av projektet Hållbar förtätning som handlar om att definiera vad täthet betyder i olika sammanhang. Hur kan täthet bygga urbana kvaliteter och hur ska dessa vägas mot varandra? Metoder ska tas fram och omsättas i praktiken i tre delprojekt; byggda miljöer, urbana kulturer och urban grönska. Projektet drivs för närvarande av Anna-Johanna Klasander (White) och Jaan-Henrik Kain (Chalmers). Trafikverket, Göteborgs Universitet och IVL arbetar med att utveckla delprojektet Urban grönska. I delprojektet Urbana Kulturer medverkar Göteborgs Universitet och kulturförvaltningen i Göteborg stad. Alingsås är även intresserade av att ta del av kunskap som tas fram delprojektet Urbana kulturer. I delprojektet Byggda miljöer medverkar i dagsläget fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret i Göteborg stad, Härryda, Chalmers, Länsstyrelsen och Centrum för Management i Byggsektorn (CMB). Urban Tillgång (Urban Access) är ett projekt som syftar till att utveckla detta synsätt i en interaktiv process mellan forskare och praktiker. Begreppen tillgänglighet och tillgång ska analyseras som mål och strategi för hållbar stadsutveckling. Under hösten anordnas flera workshops och en idéskrift ska tas fram. Målet är att bland annat utveckla en tankesmedja. Arbetet ska ge input till trafikstrategier som utvecklas i Göteborgsregionen.I projektet medverkar för närvarande Trafikverket, Göteborg stad, GR och Kungsbacka. Under året har Anders Sandoff från handelshögskolan och Elin Andersson från IVL och Jessica Algehed från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) arbetat med att utveckla en fortsättning av pilotprojektet Affärsdriven hållbar utveckling under arbetsnamnet Affärsorienterad hållbar stadsutveckling. Projektet ska fokusera på företagsamheten som drivkraft för en hållbar utveckling och har som syfte att i bred dialog systematisera den kunskap och erfarenheter som finns inom området. Vilka hinder och möjligheter kan sägas vara generella och hur kan en modell för att bedöma och förverkliga affärsidéer för en hållbar stadsutveckling se ut? Projektet kommer framöver vidareutveckla tre delprojekt; Affärsmodeller, Socialt entreprenörskap och Innovationsplattform för stadsutveckling. I delprojekten medverkar i dagsläget Västra Götalandsregionen, Älvstranden Utveckling AB, MölnDala Fastighets AB och IVL. På initiativ av centrumets offentliga konsortieparter Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Göteborg stad och Länsstyrelsen i Västra Götaland har en process pågått under våren 2012 för att utveckla projekt inom området Kunskap och arbetssätt för en rättvis och socialt hållbar stad. Projektet har två övergripande syften. Det första syftet handlar om att kartlägga och analysera hur globalisering, urbaniseringstakt och kraven på nya former för samhällsstyrning motverkar eller främjar politiska visioner som syftar till att minska klyftor och ojämlikheter och skapa en rättvis och socialt hållbar stadsutveckling. Det andra syftet är att identifiera förhållningssätt och åtgärder som främjar en mer jämlik och rättvis socialt hållbar stadsutveckling. 8 Under hösten kommer inriktning och delprojekt utvecklas vidare i en projektgrupp som består av forskare från Göteborgs Universitet (globala studier och förvaltningshögskolan) och tjänstemän från Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. Ett samarbete med Malmö Stad ska utvecklas inom projektet och det kommer vara möjligt för fler kommuner att delta i referens-

9 grupper och tankesmedjor. Kommande delprojekt kan komma att handla om de sociala hållbarhetsfrågorna i den fysiska planeringen (översiktsplan, bostadsförsörjning, trafikplan, grönplan m.m.). Arbetet skulle kunna innebära utveckling av sociala konsekvensanalyser och effektuppföljning. Under året har en förstudie om medborgardialog i Gråbo tagits fram på initiativ av Lerums kommun och Chalmers. Studien handlar om Lerums kommuns arbete med medborgardialog i Gråbo. Dialogen pågår i syfte att inspirera invånarna i orten att ställa om till hållbara livsmönster och medverka till att utveckla Gråbo till en hållbar tätort. Förstudien är framtagen av Lisa Åhlström (Chalmers arkitektur) och Lisa kommer med finansiering från Mistra Urban Futures, Chalmers och kommunen bedriva följeforskning i Gråbo om planering i dialog under de kommande två åren. Under våren har ett initiativ tagits av delegationen för hållbara städer att tillsammans med Mistra Urban Futures studera dialog i stadsbyggandet. Ambitionen är att under hösten påbörja ett arbete med att göra en kunskapsöversikt för att kartlägga kunskap, metoder och erfarenheter av att arbeta med medborgardialog i stadsbyggandets tidiga skeden samt kartlägga forskning över vad dialogprocesser gett för resultat. Bland GR-kommunerna finns ett stort intresse för projektet. Inom ramen för Mistra Urban Futures pågår även formativ utvärdering av 3 K (Kvillebäcken, Nya Krokslätt och Kongahälla) samt löpande utvärdering av Centrala Älvstaden i Göteborg av Sara Broström GU (KFI i väst förvaltningshögskolan), Joakim Åhström (Centrum för urbana och regional studier, forskarskolan Offentlig verksamhet i utveckling vid Örebro universitet). Husvärden som utvecklar Nya Krokslätt i Mölndal, Conny Overland (Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet) och Anders Hansson (Mistra Urban Futures) har startat ett arbete med att ta fram en förstudie om belåningsvärden. Förstudien syftar till att studera hur synen på investeringars belåningsutrymme kan skilja sig åt mellan parter. Särskilt fokuseras hur sådana skillnader i synsätt kan påverka förutsättningarna för att erhålla lånefinansiering vid investeringar i fastigheter för lägre energiförbrukning investeringar som skulle bidra till en minskad naturresursförbrukning och till att mildra kommande klimatförändringar. Under perioden pågår två projekt som med stöttning av Mistra Urban Futures fått medel beviljade av forskningsrådet Formas. Dessa är CluE: gemensamt lärande för urban energieffektivitet där bland annat Alingsås och Kungälv medverkar tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), Göteborgs Universitet och handelshögskolan i Göteborg samt Mellanplats Hur kan medborgarinitiativ samspela med organiserat deltagande i stadsplaneringen? Det senare är ett samarbete mellan Chalmers, Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), Göteborgs Universitet och Göteborg stad S2020. En löpande del i Urban Futures verksamhet är även öppna seminarier, föreläsningar och konferenser för olika berörda målgrupper och intressenter. GR sprider information till medlemskommuner genom befintliga nätverk, förbundsstyrelsen samt politiska styrgrupper. 9

10 Kommunernas erfarenheter och nytta av medverkan 10 Flera kommuner inom GR medverkade i de olika pilotprojekten som pågick och vars resultat presenterades under året. De piloter som lyfts fram som särskilt intressanta är pilotprojektet om Flernivåstyrning och Affärdriven hållbar stadsutveckling. I pilotprojektet Affärsdriven hållbar stadsutveckling medverkade Lerum, Partille och Mölndal och fokuserade på samverkan mellan det offentliga och privata. I det fortsatta projektet om Affärsorenterad hållbar stadsutveckling tycker kommunerna att det vore intressant att fortsätta fokusera på affärsnyttan som drivkraft. Vilken nytta har en företagare för att sträva efter en hållbar stadsstruktur? Dessutom vore det givande att vidareutveckla frågeställningar kring samspelet mellan det offentliga och privata, eftersom båda behövs för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Alingsås har goda erfarenheter av medverkan i ClueE (Collaborative Learning for Urban Energy Efficiency); gemensamt lärande för urban energieffektivitet. Inom projektet har de flesta möten med forskarna varit i Alingsås, vilket har gjort det lättare att engagera tjänstemän och politiker. Forskarna har haft intervjuer, workshops och dialog med kommunen för att få ihop material till en strategi för energieffektivisering i urban miljö. En annan fördel är att det har funnits en enkel beskrivning av projektet på svenska som är lätt att kommunicera. Det gör det enklare att förmedla vad projektet handlar om till kollegor. Projektresultatet kommer att redovisas under hösten. GR:s Mistra Urban Futures nätverk fyller i sig en funktion genom att ge en bra inblick i hur man jobbar i de olika kommunerna och under nätverksträffarna uppstår många intressanta diskussioner. De dialogmöten som genomfördes under 2011 var givande och genomförs gärna igen. Kontaktpersonerna upplever dock att det är svårt att hinna med att förankra allt politiskt. Det vore därför värdefullt att anordna fler seminarier för tjänstemän och politiker för att dela med sig av den kunskap och erfarenhet som kommer fram nu under projekten som sätts igång. I Lerum pågår ett förändringsarbete av samhällsbyggandet. Ledstjärnan är kommunens vision om att bli en ledande miljökommun, vilket tillsammans med kommunens klimatstrategi ställer krav på en utveckling mot en hållbar kommun. Viktiga målpunkter är 2025 och I kommunens tre centra, Lerum, Floda och Gråbo pågår förnyelsearbeten som har till syfte att förtäta boendet och att utveckla resande, service, handel, kultur, mm. Dessa arbeten har pågått längre än kommunens vision funnits, men på grund av denna vrids nu arbetet successivt över mot visionens målbilder, det vill säga att bygga för den hållbara kommunen. Detta är en omsvängning som kommunen står mitt uppe i och som gör Lerum beroende av samarbete inom forskning och utveckling. Därför finns idag etablerade kontakter med Chalmers, konsultföretaget ÅF, stiftelsen Tällber, och Mistra Urban Futures.

11 Utvecklingsarbetet berör hela kommunen, men särskild kraft har riktats till en av kommundelarna, Gråbo. Skälet är att Lerum har bedömt det vara effektivt att kraftsamla kring en mindre del av kommunen, och låta den gå före. Gråbo kom att pekas ut, vilket skedde hösten 2010, då kommunen seden flera år arbetat med utveckling av nytt centrum och med förnyelse av skolorna i Gråbo - arbeten som initierats av att Gråbo tidigare varit socialt problematiskt. De satsningar som gjorts i Gråbo har vänt den utvecklingen. Därför valdes Gråbo att bli pilot i kommunens visionsarbete. De tyngsta komponenterna i arbetet i Gråbo är att tre nya skolor har byggts (två helt nya, och en ombyggd) vilka nu startat hösttermingen Skolorna har en uttalad roll i att stödja hållbar utveckling i Gråbo och i Lerums kommun. Ett nytt centrum är under uppbyggnad. Det pågår dessutom utveckling av medborgardialog och medskapande utvecklas i Gråbo som ett sätt att utveckla demokrati och människors deltagande i hållbar utveckling. Under hösten 2011 har Chalmers deltagit i utvecklingsarbetet i Gråbo genom att en masterkurs i arkitektur förlagts dit, och att studenterna tecknat bilder av ett framtida hållbart Gråbo. Resultat av Chalmers arbetet förvaltas och tas till vara i bland annat pågående medborgardialog, och i den medskapandegrupp som är under uppbyggnad. I synnerhet demokratiarbetet i Gråbo är centralt, men svårt. Därför finns en följeforskning knuten till arbetet, som löpande ska ge återkopplingar till Lerums kommun för att successivt kunna anpassa processen. Ambitionen är att forskningen ska följa hur resultat från medborgardialog, vilken förs av kommunfullmäktige, förs över till kommunstyrelsen och görs till verksamhet t ex via medskapandegrupper. Lerum har gjort bedömningen att just denna koppling - att omsätta resultat av medborgardialog till verksamhet - är så grundläggande för visionsarbetet att den behöver forskningsstöd. Gråboarbetet är framöver dessutom i behov av forskningsstöd inom skolans roll i hållbarhetsarbetet, utveckling av förutsättningar för hållbar livsstil, som är ett av de övergripande målen för arbetet i Gråbo. Lerum är i behov av input i form av forskningsresultat för att lyckas. Detta sker allmänt genom att Lerum följer Mistra Urban Futures resultat vilket kommunen kommer att göra även framgent. Kommunen kommer också att försöka att bredda deltagandet. Lerum är också i behov av att möta forskningen mer specifikt, det vill säga där kommunen kan få direkt forskningsstöd i det de ändå gör. Följeforskningen i Gråbo är ett utmärkt exempel och kommunen ser gärna fler sådana kopplingar. Kommunen är även beredd att med personal delta i andra forskningsprojekt. Sådana satsningar ger inte direkt utdelningen i den egna verksamheten och är därför svårare att få till, men även detta är dock intressant. 11

12 Aktuellt Aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov Under året har kontaktpersonerna i nätverket lyft aktuella frågor där det kan vara intressant att utveckla ett nära samarbete med forskning för att ta fram kunskap och att lösa utmaningar inom området hållbar stadsutveckling. I nedanstående avsnitt redogörs för några av dessa. Detta är således ingen heltäckande bild av alla frågor och utmaningar som kommunerna i Göteborgsregionen står inför, men ger en bild av vad som är aktuellt att fokusera på i utvecklingen av kunskapsproduktion inom Mistra Urban Futures. Kärnan växer Göteborgsregionens kärna växer och målet är att etablera arbetsplatser och boende år För att realisera målet arbetar Göteborg stad med projektet Centrala Älvstaden. Under året har en vision för Älvstaden tagits fram med mål och strategier för hur det runt fem kvadratkilometer stora området kring älven ska utvecklas. Visionen utgör ett beslutsunderlag för fortsatt arbete och innehåller bland annat ledorden öppen för världen- inkluderande, grön och dynamisk. För att möjliggöra en uthållig tillväxt av regionen och dess kärna pågår en av de största infrastruktursatsningarna i vår tid, det så kallade Västsvenska paketet. Satsningarna har stor bäring på stadsutvecklingsfrågor och innehåller förutom Västlänken- en tågtunnel under Göteborg, en ny Göta Älvbro och Marieholmstunneln en rad olika satsningar på kollektivtrafik och kommunikation för att möjliggöra en omställning till mer hållbara resvanor. Paketet finansieras till hälften av staten och till hälften av bidrag från Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborg stad samt intäkter från trängselskatten som införs 1 januari Inom Göteborg stad pågår även fler projekt med koppling till hållbar stadsutveckling, bland annat framtagande av ett miljöprogram. Dessutom samverkar flera förvaltningar, bolag och stadsdelar med att ta fram en ny grönplan och en ny trafikstrategi för storgöteborg. Arbetet bedrivs i nära samverkan med utbyggnadsplaneringen av bostäder. Göteborg stad har ett tydligt fokus på socialt hållbar stadsutveckling och det står även formulerat i budgeten att samtliga beslut ska fattas utifrån ett barnperspektiv. Hur kan staden arbeta framöver för att inkludera den sociala dimensionen i ovanstående projekt i syfte att uppnå visionen om det goda livet? Hur påverkas regionen som helhet av dessa satsningar? Förbättrade kommunikationer skapar tillgång? 12 Utgångspunkten för arbetet med att förbättra kommunikationerna i regionen är visionen om det goda livet. Västsvenska paketet är ett viktigt steg i förverkligandet av K2020 där Göteborgsregionens mål är att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik år Sats-

13 ningarna inom Västsvenska paketet påverkar stadsmiljön för de som bor i centrala Göteborg men även stadsmiljön i tätorterna kring kärnan samt de personer som varje dag pendlar in över kommungränsen från närliggande kranskommuner. Under året sker en intensiv utbyggnad av knutpunkter, bussfiler, perronger och pendelparkeringar i de fem övergripande pendlingsstråk som leder in till centrala Göteborg inför den förväntade ökningen av kollektivtrafikresenärer i samband med införandet av trängselskatten. Ett annat större infrastrukturprojekt som inte är finansierat av Västsvenska paketet är Bana väg i väst. Satsningen innebär en utbyggnad av dubbelspår och fyrfilig motorväg mellan Göteborg och Trollhättan. Utmed sträckan utvecklas fem nya stationer i Ale och en ny station i Lödöse (läs mer under rubriken stationssamhällen). I Nödinge vill Ale kommun testa ett pilotprojekt i form av en eldriven buss som matar trafik till pendeltågen med minimalt buller och avgaser till följd. Ett hållbart resande i regionen kräver inte bara satsningar på infrastruktur. För att nå målen om minskad trängsel och negativ miljöpåverkan, ökad framkomlighet och förbättrad stadsmiljö krävs att fler väljer bussen, tåget eller cykeln till jobbet. Att förändra resvanor är en stor utmaning. Likaså att utveckla tillgången till jobb, skola, vänner, matvaror, förskola etc. i lokalsamhällena för att vid lämpliga tillfällen minska behovet av resande. I stort sett alla kommuner inom GR medverkar i ett nystartat nätverk för hållbart resande där de inom ramen för Västsvenska paketet arbetar med att skapa Nya Vägvanor i regionen, det vill säga påverka resvanor i syfte att öka kollektivtrafik, cykel och gång. Kungsbacka ska medverka i den tredje etappen av Uthållig kommun som har fokus på näringsliv och fysisk planering. Utmaningen som kommunen ska fokusera på inom ramen för projektet är bilsnål planering i en levande småstad. Hur påverkar regionförstoring och pendling välbefi nnandet? Hur kan kommunen öka förutsättningarna för medborgare att öka tillgången till sina behov utan behov av motoriserade transporter med Dialogprocesser i planeringen Medborgardialog är en fråga som både kranskommunerna i regionen samt stadsdelar inom Göteborg stad arbetar med. Dialoger i planprocesser syftar ofta till att öka medborgarnas delaktighet i stadsutvecklingen både vad gäller infrastrukturplanering och stadsbyggnadsprojekt. Nedan följer några exempel från kommunerna inom GR. Lerums kommun påbörjade våren 2012 arbetet med ny översiktsplan. Arbetet drivs så att under 2012 kommer fullmäktige att lägga fast målbilden för ett framtida hållbart Lerum Detta görs via medborgardialog under hösten Våren 2013 påbörjar kommunstyrelsen arbetet med ny översiktsplan i enlighet med den inriktning som kommunfullmäktige bestämmer via medborgardialog. Översiktsplaneprocessen är ett annorlunda sätt för Lerums kommun att arbete jämfört med tidigare. Lerums kommun kommer därför att även inom denna söka samarbete för att lyckas. 13

14 I Ale har kommunen haft en intensiv dialog med medborgare i tätorterna inför den stora omställning kommunen står inför i samband med utbygganden av spår, väg och nya stationer genom kommunen. Härryda kommun har arbetat med medborgardialog för att utveckla de mindre orterna. Ett exempel är Hindås där kommunen har köpt stationen och mark och för en aktiv dialog med samhällsföreningar för att utveckla orten. Tillsammans med invånarna (i Hindås bor ca 2700 invånare) har det skett mycket satsningar, bland annat har det byggts en idrottshall. Även i Alingsås är medborgardialog en fråga som ligger högt på dagordningen. Det finns ett uppdrag från politikerna om att utveckla former för medborgardialog och en arbetsgrupp som jobbar med frågan. Kommunen har testat att föra en dialog med medborgarna i ett mindre område kring Alingsåsparken med hjälp av fokusgrupper och diskussioner i sociala medier. Resultatet av samtalen har varit mycket uppskattat av politikerna och kommunen arbetar nu för att hitta fler former för dialog med sina invånare. Tjörn har arbetat mycket med den så kallade Cultural Planning metoden. Initiativet om att arbeta med Cultural Planning var politiskt och är nu ett uppdrag från kommunfullmäktige vilket innebär att arbetet har god förankring och mandat. Arbetssättet har använts i framtagandet av både detaljplaner och i översiktsplanearbetet och ambitionen är nu att alla verksamheter inom kommunen ska använda sig av metoden. I metoden ingår en kartläggning av områden som ska planeras där platser, byggnader eller föremål som är viktiga att bevara ur kultur och identitetssynpunkt identifieras. Medborgardialog är en viktig del av processen. Arbetet har resulterat i att frågor som medborgarna lyft som viktiga, till exempel kollektivtrafik samt gång-, cykel- och ridvägar har fått en större tyngd i det fortsatta arbetet. Planerna blir även förhoppningsvis lättare att genomföra när medborgare, näringsliv, föreningsliv och politiker är involverade i arbetet. Översiktsplanen är nu i utställningsfasen, där en återkoppling till medborgardialogen utgör en viktig del av utställningen. Det har vidare startats en Cultural planning arbetsgrupp med representanter från kommunens samtliga förvaltningar och bolag, vilka nu ska jobba vidare med att tillgodose att de aspekter som har lyfts av medborgarna i översiktsplanarbetet även implementeras i kommande genomförandefas. Kungälv arbetade med nya former för medborgardialog i översiktsplanearbetet och funderar på hur man kan vidareutveckla det och sprida visionen som fastställt i översiktsplanen i kommunens tätorter nu när översiktsplanen är färdig. Flera kommuner däribland Stenungsund, Partille, Lerum, Alingsås och Ale befinner sig nu mitt i eller är i en uppstartsfas av att aktualisera kommunens översiktsplan. Att öka dialogen med medborgarna i det strategiska utvecklingsarbetet är en högt prioriterad fråga. Det finns därför ett stort behov av erfarenhetsutbyte kring dialogskapande processer. 14 Hur kan vi skapa en bättre medborgardialog? Blir resultatet bättre (bättre demokrati och färre överklaganden) när medborgardialog är en del av planeringsprocessen? Vad har fungerat bra och mindre bra i tidigare sammanhang? Hur kan vi utveckla metoder för dialog i planeringen? Hur återkopplar man resultatet från medborgardialogen och hur tar man tillvara på det som framkommit när processen går in i ett genomförandeskede?

15 Utveckling av stadskärnor I Mölndal pågår utvecklingen av nya Mölndal centrum för fullt igen efter att kommunen har hittat en ny samarbetspartner i NCC. Under 2012 sker projektförberedelser och detaljplanearbetet påbörjas för att skapa handel, bostäder samt verksamheter och kontor i stadskärnan, mellan Brogatan och Mölndals bro. Partille har utvecklingen av centrum överst på prioriteringslistan. En fördjupad översiktsplan är på utställning och flera detaljplaner på gång. En socialkonsekvensbeskrivning har gjorts på en av dessa. Ett spännande projekt är Nya Vallhamra torg mitt i Sävedalen där exploatörerna har bestämt sig för att rusta upp de offentliga miljöerna. I projektet har en framgångsfaktor varit ett gott samarbete med exploatörer som har förmåga att se potentialen i platsen och området runt omkring. I höstas antogs ett program för Öckerö centrum. I dagsläget pågår en del riskutredningar innan detaljplanearbetet startar. Härryda fortsätter att förtäta i centrala områden. Vid Mölnlycke fabriker ska det byggas 500 lägenheter, 600 meter från järnvägsstationen. Genom att kollektivtrafikförsörja områden som förtätas redan innan inflyttning finns möjlighet att etablera goda resvanor redan från start. I Härryda har förlängningen av linjen grön express till Nysäter utanför Mölnlycke gett goda resultat vad gäller antal resande med linjen. I Kungälv är kommunen och samverkande byggherrar inne i en detaljplaneprocess och väntar på att sätta spaden i backen för att komplettera Kungälvs centrala delar med Kongahälla- en ny del av staden som ska rymma 900 bostäder, verksamheter och handel. I både Stenungsund, Kungälv och Tjörn pågår arbetet med att utveckla resecentrum och noder för resor och transporter i centrala delar. Det är en utmaning kartlägga var människors resbehov utifrån var man bor och jobbar eftersom det i hög grad påverkar utformningen av trafiklösningarna samt trafikanternas behov av funktioner i stadskärnan. Hur kan stadskärnorna kompletteras på ett hållbart sätt med en god balans av handel, bostäder och verksamheter? Hur kan stadskärnorna komplettera varandra sett ur ett regionalt perspektiv? Vilka nya krav ställs på kommunikationer som förbinder orterna med varandra? Hur kan mervärden i form av mötesplatser och goda miljöer för stadens invånare skapas? 15

16 Transformering av befi ntliga områden Stora omvandlingar av stationsområden pågår runt om i regionen. Det etableras dessutom flera nya.i Kungsbacka ska en ny station i Åsa stå klar 2013 med 10 minuters restid till Kungsbacka och 30 minuter till Göteborg. Stationen ligger en bit ifrån havsstranden som gjort orten känd som en badort och arbete pågår i form av en fördjupad översiktsplan över hur verksamheter och bostäder kan få samhället att växa ihop. 16 Lilla Edets kommun får ett stopp i Lödöse södra vilket innebär att restiden från Lödöse till Göteborg blir 22 minuter och resan Lödöse till Trollhättan avverkas på 12 minuter. Området mellan dagens Lödöse och stationen kompletteras med bostäder och service. Med ledorden gott om tid kommuniceras Lödöse som den ultimata pendlingsorten med närhet både till natur och till storstad.i Ale utvecklas fem nya pendeltågstationer längs med Alependeln i Surte, Bohus, Nödinge, Nol och Älvängen. I takt med att invigningen av stationerna närmar sig ökar exploateringstrycket. På Tjörn sker en omvandling av området kring Tjörns entré vid Myggenäs Korsväg och Almön. I planerna ingår ca 300 lägenheter, både flerbostadshus och småhus samt verksamheter. Ambitionen är att bygga så att befintliga värden värnas och så att tillgängligheten till vattnet ökar, för både boende och besökare. Området ska även utvecklas till en entré till Tjörn och en nod för kollektivtrafiken och cykelturismen. Exploateringen ska vara framsynt och ha höga miljöambitioner. I Stenungsund pågår detaljplanearbete för området Solgårdsterassen. Området ligger i mycket kuperad och dramatisk terräng i centrala Stenungsund och avgränsas av Bohusbanan. Ambitionen är att förtäta i kollektivtrafiknära läge med ca 280 bostäder i flerbostadshus och bebyggelsen planeras så att utsiktsplatser och naturområden behålls och förbättras och att så mycket som möjligt at den värdefulla naturmarken och vegetationen bevaras. I Alingsås finns stora möjligheter till stadsutvecklingsarbete i de centrala delarna eftersom trafikverket tillsammans med kommunen kommer att tillsätta medel för att gräva ned delar av motorvägen (E20). En arbetsplan ska tas fram under hösten och den långsiktiga planen är invigning Kommunen ser nedgrävningen av motorvägen som en möjlighet att bygga samman staden. Chalmersstudenterna som var i Gråbo i år var i Alingsås året innan och många valde att arbeta med stationsområdet, vilket gav uppslag till många idéer. Med nya stationer öppnas möjligheter för utbyggnad av bostäder, affärer och arbetsplatser som kompletterar samhället. Goda kommunikationer är en attraktiv förutsättning för inflyttning och sätter orten på kartan. I arbetet med att utveckla de goda stationssamhällena uppstår dock även nya utmaningar. Närheten till stora väg- och spårsystem ökar risken för att boende intill utsätts för skadligt buller. Det uppstår även konflikter om huruvida den attraktiva marken i stationsnära lägen ska användas för att bygga bostäder så att fler kan bo nära stationen eller om den ska användas för att etablera pendelparkeringar och möjliggöra att de som bor längre bort kan komma till stationen för att sedan ta sig vidare med kollektivtrafik.

17 Hur ser det ideala stationssamhället ut? Vilka funktioner behöver fi nnas? Vilka är de optimala avstånden mellan bostäder, verksamheter och infrastruktur? I stort sett i alla kommuner finns flerbostadshusområden byggda under 60- och 70 talet som är i stort behov av förnyelse och upprustning. I Alingsås har kommunen tillsammans med Alingsåshem visat att det är möjligt att renovera området Brogården med 300 lägenheter och samtidigt minska energiförbrukningen och öka boendestandarden. Trots hyreshöjningar har 60 % av de boende kunnat bo kvar p.g.a. att det funnits två ombyggnadsnivåer med ett billigare alternativ. Nu planeras för nästa omvandlingsprojekt i Noltorp. Miljonprogramsområdet med 700 lägenheter ligger i dagsläget botten i trygghetsmätningar. Kommunen vill stärka mötesplatser och förnya centrumdelen. Utgångspunkterna för arbetet är energieffektivitet och socialt hållbar utveckling. Ett annat exempel är Stenungsund där det bedrivs även ett utvecklingsprojekt kallat Hasselbacken i Utveckling genom ett partnerskap mellan kommunen och det kommunala bostadsbolaget. Hasselbacken är ett område med lägre antal förvärvarbetande, låg medelålder och högre andel utrikesfödda än övriga kommunen. Projektets satsningar inkluderar både hårda insatser som komplettering av nya bostäder, utveckling av fina utemiljöer med belysning och växter och mjuka åtgärder som att öka engagemanget från de boende i området. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla föreningslivet och sammanföra gemensamma krafter för att utveckla bostadsområdet till en stadsdel med verksamheter och arbetsplatser. Hur kan vi lära av tidigare erfarenheter och dra nytta av dessa i kommande renoveringar? Vilka verktyg och affärsmodeller krävs för att öka kvalitéer i området och samtidigt möjliggöra att de boende kan bo kvar? Handelns utveckling Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är därför viktigt att handelsetableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. Det finns en handelsstrategi för Göteborgsregionen som är godkänd i januari 2010 och som är framtagen i ett samarbete mellan GR och BRG samt näringslivsansvariga och planerare från kommunerna. Strategin ska vara vägledande i arbetet med att nå en balansera handelsutveckling i Göteborgsregionen. Det finns ett handelsnätverk där näringslivsansvariga och planerare från de 13 medlemskommunerna, GR och BRG, Business Region Göteborg möts för att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om handelns utmaningar inför framtiden. Nya ytor för handel diskuteras och planeras öka både i stadskärnor men även i periferin av tätorter i regionen, exempelvis vid Sisjön i Mölndal, Spekeröd i Stenungsund samt Landvetter i Härryda. Samtidigt visar forskning från Handelshögskolan trender av minskat behov av extern handel. En orsak är att storleken på våra hushåll minskar. En annan är att allt fler människor prioriterar att kombinera handel med att fika och mötas, vilket de hellre gör i stadsmiljö. Dessutom köps skrymmande varor i allt högre grad via internet. 17

18 Hur efterföljs den gemensamt framtagna handelsstrategin? Hur påverkar befolkningsökning och framtida konsumtions- och resmönster utvecklingen av handel i regionen? Samverkan och styrning Stadsutveckling kräver en helhetssyn och samverkan mellan flera olika aktörer, både från den offentliga, privata och ideella sektorn. Nedan ges några exempel på hur kommuner inom GR samarbetar med andra aktörer i stadsutvecklingen. Alingsås har erfarenhet av långsiktigt partnerskap från utvecklingsarbetet med Stadsskogen och arbetar nu med att hitta nya former för samverkan i samband med utvecklingen av stationsområdet. Öckerö samverkar bland annat med svensk handel, naturskyddsföreningen, fiskenäringen samt Göteborg och co i utvecklingen av centrum. I Härryda samarbetar kommunen med BRG i projektet Landvetter Airport City och skulle gärna hitta fler partners att samarbeta med. Lerum har ingått partnerskap med konsultföretaget ÅF. Syftet med partnerskapet är att stärka kunskapsutbyte i ÅF:s arbete att bli ledande miljökonsult och Lerums arbete med att bli ledande miljökommun. Kungälv, Mölndal och Göteborg har startat ett samarbete kring utvecklingen av 3 K (Kvillebäcken, Krosklätt och Kongahälla) tillsammans med BRG för att skapa en innovationsplattform. Tanken är att bjuda in företag och entreprenörer i tidiga skeden av stadsutvecklingsprocessen för att ge möjlighet att synliggöra idéer och innovationer om miljöteknik. Ett seminarium anordnades i höstas med tema avfallshantering. Både offentliga och privata aktörer behövs för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Hur kan samspelet mellan olika aktörer i stadsutvecklingens processen förstärkas? Hur kan affärsnytta användas som drivkraft? Vilken nytta har en företagare för att sträva efter en mer hållbar stadsstruktur? I Lerum så går visionsarbetet med att bli ledande miljökommun framåt. Fokus just nu ligger bland annat på att starta arbetet med ny översiktsplan och skapa målbilder över hur Lerum ska se ut i framtiden och kommunicera detta med medborgare. Eftersom en av inriktningarna för att nå visionen är att byta fokus i samhällsbyggandet pågår en analys av olika detaljplaneprojekt och strategier. I Ale har ett visionsarbete tagit form under året. Arbetet har bedrivits i en process där det har genomförts påverkanstorg i gymnasiet med dialog mellan ungdomar och politiker. Dialogen handlade bland annat om vad som är viktigt i stadsutvecklingen. Hur styr vi mot en hållbar stadsutveckling? Hur går vi från vision till verklighet? Hur skapas en långsiktighet över mandatperioder? Ove Krafft, Handelshögskolan

19 Kulturens och grönskans betydelse En tätare region innebär inte enbart fler byggnader och vägar. När vi blir fler människor finns även behov av fler sociala och kulturella mötesplatser. I Alingsås pågår ett projekt som syftar till att utveckla kreativa platser i staden med kulturen som språngbräda. I projektet har kommunen pekat ut vad som ska göras i staden för hållbar stadsutveckling på olika platser, till exempel parker, inom de närmaste tre åren. I Kungsbacka har en ny handlingsplan för miljöarbetet tagits fram. I handlingsplanen finns en åtgärd om att satsa på stadsjordsprojekt. Det innebär att kommunen vill ta tillvara på odlingsmöjligheter i staden men även bevara odlingsbar mark genom att undvika exploatering i sådana områden. Vilken betydelse har kultur och grönska för människor och miljö i städer och i regionen som helhet? Socialt hållbar stadsutveckling Socialt hållbar stadsutveckling handlar om hur centrala strukturer och processer i städer, exempelvis transportsystem, bebyggelse, kultur, mötesplatser, sociala grupperingar och institutioner bidrar till den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Hur skapas städer som förmår säkra ett gott liv för människor idag, utan att äventyra möjligheten till goda liv för framtida generationer? Göteborg stad arbetar sedan flera år tillbaka i uppdraget S2020. Syftet med uppdraget är att se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi. Arbetet har bland annat resulterat i ett analysverktyg för sociala apsekter i planeringsprocessen, så kallad SKA. Dessutom har stadens nätverk för barn och unga i fysisk planering tagit fram ett verktyg för barnkonsekvensanalys, så kallat BKA som syftar till att vara ett stöd i att lyfta barnperspektivet i fysisk planering. I Partille har kommunen testat att göra en socialkonsekvensbeskrivning i en av deras detaljplaner. I Lerum så arbetar kommunen med att ändra fokus i samhällsbyggandet för att nå visionen om att bli ledande miljökommun. De har använt vägledningsstandarden om social hållbarhet ISO Hur bygger vi social hållbarhet? Kan vi räkna hem investeringar i social hållbarhet? Vilka konskevenser får användning av olika analysverktyg och konsekvensbeskrivningar i planprocessen? Hur kan vi lära av varandra? Hur kan fler metoder för att integrera sociala aspekter i den fysiska planeringen utvecklas? 3 Affärsdriven hållbar stadsutveckling goda exempel och potential. Pilotprojekt Mistra Urban Futures (Eriksson, Sandoff, Värmby, Rönnborg, Molnar Jensen, Bergstrand, Antonsson, Elias, Kildsgaard, Bolin och Wolf) 19

20 Fortsatt medverkan Fortsatt medverkan i Mistra Urban Futures Idag arbetar allt fler med att integrera hållbarhetsaspekter i planering och stadsutveckling. Städer och regioner står inför många utmaningar i framtiden, både miljömässiga och sociala. Dagens organisationer, näringsliv och föreningar måste fundera över hur vi utvecklar städer som kan hantera effekterna av ett ändrat klimat, värnar den biologiska mångfalden, minskar beroende av fossila bränslen, som är trygga och inte bidrar till en ökad segregation. Inom alla dessa områden finns en växande forskning och hos allt fler finns en växande erfarenhet av att arbeta med dessa och andra frågor som rör hållbar utveckling. Den stora utmaningen är att få dessa skilda kunskaper och erfarenheter att mötas på ett sätt som leder till synergieffekter. Det finns ingen brist på vare sig kunskaper eller erfarenheter av att arbeta med hållbar stadsutveckling. Problemet är att få dessa kunskaper att mötas och komplettera varandra, istället för att konkurrera. Lyckas man med detta kan man utveckla så kallad transdisciplinär kunskap Detta är den grundläggande uppgiften för det nya internationella centrumet för hållbar stadsutveckling i Göteborg Mistra Urban Futures. Genom att forskare och tjänstemän deltar i transdisciplinära projekt kan de tillsammans formulera frågorna för att kunna hitta lösningarna på ovanstående nämnda utmaningar. För att GR ska kunna ha nytta av resultat från projekt inom Mistra Urban Futures så behöver kommunerna vara med i utvecklingen av projekten. Erfarenheter från pilotprojekten visar att startfasen av ett projekt måste genomföras med stor omsorg om önskade resultat ska uppnås. Projektutveckling pågår just nu men kommer även vara en löpande del av centrumets verksamhet kommande år. Alla projekt som utvecklas inom centrumet är intressanta ur den aspekten att kommunerna inom GR jobbar med frågorna på olika sätt. Det kan dock vara svårt att tillsätta personella resurser till projekten. Det är viktigt att välja delprojekt som både forskare och praktiker är genuint intresserade av och som ligger nära forskarnas forskningsområde samt praktikernas yrkesuppdrag. Genom att arbeta kring ett gemensamt mål och frågeställning för att hitta nya metoder och verktyg för att lösa urbana utmaningar så har kommunen inte bara nytta av själva resultatet utan även av den komptensutveckling som en medverkan i transdisciplinära forskningsprojekt ger. På vilka sätt kan då forskare och praktiker arbeta tillsammans för att möte urbana utmaningar? Hur kan vi skapa goda förutsättningar för en sådan samverkan? 20 Förutsättningarna för att delta i projekt, både tidsmässigt och ekonomiskt, ser olika ut i olika kommuner och för olika tjänstemän inom samma kommun. Det är viktigt att en medverkan i projekt är väl förankrad så att tiden som läggs ned i projektet inte blir något som görs utöver de arbetsuppgifter man måste göra utan att det finns ett mandat och ett utrymme i sin tjänst att lägga ned tid i projektet. I vissa kommuner finns stöd från kommunledningen att delta i Mistra Urban Futures verksamhet men det är svårt för tjänstemännen att delta och samtidigt hinna med andra uppgifter.

21 En delaktighet i projektet kan ge möjlighet att stödja kommunens processer som är igång. Det kan även betraktas som en investering i den egna personalen i form av kompetensutveckling. Det kan också vara så att en kommun tar initiativ till ett projekt, som i exemplet Lerum, eftersom det finns ett behov av forskningsstöd, erfarenhetsutbyte och samverkan med andra aktörer (forskning, näringsliv, regionala organisationer och andra kommuner) kring en specifik frågeställning. Det finns möjlighet att få ersättning till viss del inom ramen för den projektbudget som skapas i projektet. Övrig tid består ofta av en natura/inkind insats från kommunens sida, det vill säga att kommunen bidrar till finansiering av projektet genom personresurser i form av arbetstid. Hur projektet väljer att lägga upp sin budget beslutas av projektgruppen i varje projekt. Inom Göteborg stad driver konsortiesamordnaren Pia Borg ett nätverk inom staden med ca centrala aktörer, där stadsdelarna är en av dessa. Stadens förvaltningar och bolag är med i de projekt som är på gång inom centrumet De försöker bevaka att projekten har en riktning som är användbar för arbetet i staden och välkomnar GR-kommunernas delaktighet i projekten, eftersom det regionala perspektivet behövs. De båda nätverken skulle fortsättningsvis kunna ha nytta av ett större erfarenhets- och kunskapsutbyte om frågor som är kopplade till hållbar stadsutveckling och Mistra Urban Futures. Det finns ett behov av att tydliggöra vad nyttan är för respektive kommun att medverka i Mistra Urban Futures. Det som är unikt med centret är samarbetet mellan praktik och forskning och anknytningen till verkligheten. Det som forskarna tar fram ska kunna användas och då behövs kunskapen utvecklas i samarbete med praktiker. Kontaktpersonerna i nätverket fyller en viktig funktion när det gäller att bevaka Mistra Urban Futures verksamhet via nätverksträffar, seminarier och andra event och sedan förmedla det som kan vara av nytta för den egna kommunen vidare till sina kollegor. Fortsättningsvis har nätverket även ambitionen att utveckla dialogen om stadsutvecklingsfrågor inom ramen för Mistra Urban Futures genom fler möten på plats i kommunerna och på så sätt involvera fler tjänstemän och politiker i centrumets verksamhet. Det finns en förväntan om att Mistra Urban Futures blir mer utåtriktat och en önskan om att arbeta mer på plats i kommunen i projekten då det är lättare att få till stånd möten med tjänstemän och politiker på det sättet. Det finns även en stor förväntan att centrumet efter en tvåårig uppbyggnadsfas ska skapa mer verkstad och leverera resultat. Vi har ett gemensamt ansvar att kommunicera Mistra Urban Futures kärnvärden och vad en trandisciplinär, det vill säga en gemensam kunskapsutveckling i samverkan mellan praktik och akademi innebär. Både för att skapa nya insikter men även för att involvera fler i arbetet med att utveckla kapacitet, i from av metoder och kunskap, som främjar rättvisa, gröna och täta städer. 21