PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript

1 BORGÅ STADSDELEN 29 Gammelbacka parkskog och småskoleområdet i Hammars DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Planeringsområde Planeringsområdet ligger i Gammelbacka och Hammars mellan Bäckgatan, Hammarsvägen och havet. Området omfattar kvarteren bredvid den före detta småskolan i Hammars vid Hammarsvägen samt parkskogen kring före detta Gammelbacka gård och Tornberget. Se lägeskartan, bilaga 1. Detaljplaneändringen gäller kvarteren 23, 25 och 27 samt park- och gatuområdet i Gammelbacka by. Detaljplanen gäller det område som saknar plan i den gamla parkskogen i Gammelbacka by. 2. Bakgrunden till projektet Den gamla detaljplanen för Hammars fastställdes som byggnadsplan och den är inte längre aktuell enligt lagen. Ändringen av detaljplanen för området ingick i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram för år Staden meddelade i samband med planläggningsöversikterna åren att planeringen av området har inletts. Frågan om att skydda Gammelbacka gamla parkskog genom detaljplan togs upp i samband med utvecklingen av Gammelbacka centrum. I en enkät som gjordes som grund för skötseloch nyttjandeplanen för nationalstadsparken år 2016 och i en kartläggning över områdets sociala värden år 2010 framkom ett behov att planera gång- och cykelvägnätet med tanke på vinterbruk. I svaren på enkäterna önskade man att det placeras en belyst gång- och cykelväg som leder genom skogen från Hammars till Gammelbacka centrum och skolorna. Å andra sidan uppskattade man skogen eftersom den är dunkel och tyst. Stadsplaneringsavdelningen inkluderade utarbetandet av detaljplanen för Gammelbacka skog i arbetsprogrammet för år 2016, och detta blev en del av detaljplanearbetet för småskoleområdet i Hammars. I planläggningsöversikten meddelades att planen har tagits till behandling. 3. Målet för planeringen Planarbetet har två huvudsakliga mål: det ena målet är att trygga bevarandet av parkskogen i Gammelbacka som grönområde och det andra målet är att undersöka möjligheten till kompletterande byggande enligt generalplanen bredvid s.k. Kuuselan koulu. Dessutom utreds möjligheterna att använda den gamla skolbyggnaden (s.k. Kuuselan koulu) och avgörs beteckningarna för användningsändamål för fastigheten som använts för småindustri (Hammarsvägen 35). 1

2 Under planarbetet undersöks sträckningen av den önskade gång- och cykelvägen med belysning genom rekreationsskogen från Hammars till Gammelbacka centrum. För den stora parkskogens del är målet också att fastställa de områden som utvecklas som traditionella ängar, som en historisk parkskog, som skogar i naturtillstånd med träd av olika åldrar samt de områden som utvecklas som urskogsområden. Under planarbetet utreds avgränsningen mellan skogen och det kompletterande byggandet. Enligt generalplanen består det planerade småhusområdet av gamla åker- och betesmarksområden, inte av gammal skog. Man ska beakta att småhusområdet enligt generalplanen inte hör till nationalstadsparken. Till nationalstadsparken hör den del av herrgårdens gamla parkskog som bevarats, Hammars idrottsplan och Tornberget. 4. Utgångsuppgifter Områdets namn Hammars, småskoleområdet och Gammelbacka skog Områdets storlek Ca 50 hektar Generalplan Småskoleområdet har i huvudsak anvisats som bostadsområde dominerat av småhus (AP). Gammelbacka parkskog har anvisats som område för närrekreation med särskilda miljövärden (VL-2). Planeringsområdet gränsar till Hammarsvägen som liknar en matargata. Vid Hammarsvägen finns en gång- och cykelväg som leder till Tolkisvägen och via Bäckgatan till Gammelbacka centrum. Delgeneralplanen för de centrala delarna i Borgå är från år Utdrag ur generalplanen. Med lila anges den preliminära avgränsningen av planen. Gammelbacka parkskog Småskoleområdet Detaljplan Detaljplanen för området fastställdes som byggnadsplan Den tillåtna byggrätten i kubikmeter (K) för egnahemstomterna vid Folkskolevägen och Hammarsvägen beräknas med ekvationen K=3/5Y, där Y är tomtens areal i kvadratmeter. Skolans tomt anvisas som tomt för allmänna byggnader. Idrottsplanen är ett idrottsområde. Bakom tomterna finns ett parkoch skogsområde. Markägarförhållanden Områdets bebyggda tomter är i privat ägo. Staden äger det övriga området. Områdets historia Fornminnena på Tornberget visar att området har en lång bebyggelsehistoria. Bredvid det finns en mycket gammal boplats (Bäckas) där det finns växter som är typiska för forntida bebyggelse. Första skriftliga anteckningar om namnet på Gammelbacka gård är från år Huvudbyggnaden låg redan på 1600-talet på platsen för det nuvarande församlingscentret. 2

3 På 1600-talet ägdes Gammelbacka gård av flera soldater som hade militära meriter från Sverige-Finlands krig och tjänstemän. Herrgården hade en lastplats och bodar vid Bäckas strand och en kvarn vid bäcken som också användes av skärgårdsbor. Under den stora ofreden förstörde ryssarna herrgårdar i Borgåtrakten. M.W. Sprengtporten, som hörde till en tysk soldatsläkt, köpte på 1730-talet Gammelbacka gård som var obebodd. Göran Magnus Sprengtporten ägde herrgården på 1770-talet och Sveriges kung Gustaf III besökte honom år Bröderna Sprengtporten hade deltagit i en statsvälvning som kungen hade genomfört. Göran Magnus Sprengtporten hade en politiskt betydande roll även i början av ryska tiden och lantdagen år Han var Finlands första generalguvernör. Karta över marker från år Gammelbacka gård hade två sidobyggnader. Fyra små byggnader är sannolikt ekonomibyggnader som avgränsar fägården. I Bäckas och på södra kanten av skogen finns ett torp. Herrgården hade sin blomstringsperiod på 1800-talet. Landshövding Samuel Fredrik von Born utvecklade herrgården, parken och lantbruket. Man beställde ritningar av Carl Ludvig Engel för att höja huvudbyggnaden och för att bygga en ladugård av sten. Senator Johan August von Born ärvde herrgården år Han inrättade ett betydande såg-, hamn- och varvssamhälle i Hammars och införde nya jordbruksmetoder, t.ex. täckdiken och treskifte. En trädgård med blomsterplanteringar och gångar anlades vid herrgårdens huvudbyggnad. Den stora nyttoträdgården gav en skörd av bär och frukter, man odlade känsligare växter i drivbänkar och växthuset fungerade som vinterträdgård. Fiskar föddes upp i en rudadamm. På ängen norr om huvudbyggnaden byggdes tre dammar vid bäcken som bidrog till att ängen tidvis låg under vatten. Detta gjordes för att få vattenkraft till kvarnen och för att skapa en vacker utsikt. Vid vägen som leder till staden planterades en kilometer lång lindallé. En exceptionellt svår höststorm fällde träden i allén vid den öppna åkern år En landskapspark i engelsk stil utvecklades kring herrgården på 1850-talet. Parken anlades i en bördig dal där det fanns åker och ängar. I dag finns där en ca 80 år gammal gransumpskog. I parken planterades ädelträd, lärkar och blommande buskar. Enligt Engels ritningar byggdes två lusthus och en toalett i empirestil. Specialiteter var en svandamm och labyrint av plantor av gran eller ädelgran. Från parken ledde en rak väg genom skogsbete till en strandklippa där uppfördes ett utsiktstorn. Vid vägen till Bäckas planterades en lönnallé eftersom trädgårdsmästaren bodde i torpet. Trafiken till Haiko och Hammars styrdes bort från den gamla vägen som ledde genom parken och skogsbetet. Den nya vägen anvisades bakom klippan. Den syns ställvis bredvid den nuvarande Hammarsvägen. 3

4 Senatens karta från Kring herrgården finns flera landskapsarkitektoniska element: en trädallé, en rak infartsväg, en stor park och en rak gång till utsiktstornet på strandklippan. På södra kanten av skogen finns ett torp (T) och på strandklippan i Bäckas finns ett bostadshus. Vid den nuvarande rekreationsstranden har anvisats en brygga. Till bryggan leder en väg från herrgården. Gammelbacka gård var ett storgods ännu på 1930-talet då den blev obebodd. Parkgångarna vid den obebodda herrgården blev övervuxna med gräs och det började växa granar och sly i den vanskötta parken. Ännu på 1940-talet dominerades parkskogen och herrgårdsparken av lövträd. En gles björkdunge fungerade ibland som betesmark för hästar. Herrgårdens huvudbyggnad fungerade från 1940-talet som åldringshem för ryska emigranter. Flygfoto från 1930-talet. Herrgården med trädgård syns vid övre kanten av bilden. Den svenska och finska folkskolan syns till vänster och Bäckas till höger. Det omges av små åkrar och dit leder en lönnallé. Vid stranden finns en sandstrand och brygga. Borgå landskommun och Helsingin Asuntokeskuskunta Haka köpte Gammelbacka gårds mark i början av 1960-talet. Avsikten var att skapa ett bostadsområde för arbetstagare i Sköldviks blivande industriområden. Alvar Aalto utarbetade den första byggnadsplanen för området som senare har ändrats flera gånger. Det första flervåningshuset blev färdigt år Herrgårdens huvudbyggnad förstördes i en brand år Byggd miljö Den gamla parkskogen vid Gammelbacka gård och den nuvarande friluftsskogen hör till största delen till nationalstadsparken i Borgå som inrättades år Den södra spetsen av planeringsområdet hör till en byggd kulturmiljö av riksintresse, bostadsområdet Hammars och platsen för Borgå ångsåg. Beteckning: FI , statsrådets beslut I norra delen av planeringsområdet hör en del av parkskogen till en värdefull kulturmiljö på landskapsnivå i Gammelbacka höghusförort som fastställdes år I Tornbergets södra sluttning i närheten av idrottsplanen finns fornminnen som införts i fornminnesregistret med namnet Utsiktsberget-Tornberget, beteckning: FI

5 Nationalstadsparken 2010 Byggd kulturmiljö av riksintresse Kulturmiljö på landskapsnivå 2006 Fornlämning På platsen för huvudbyggnaden på Gammelbacka gård finns ett församlingshem från I herrgårdens gamla nyttoträdgård byggdes ett daghem år Fägården och ekonomibyggnaderna har förstörts helt. Dessa byggnader ligger inte i planområdet utan bredvid det. Kuuselan koulu var den första skolbyggnaden i Hammars. Skolhuset byggdes år Till en början inrymde byggnaden en svenskspråkig småskola. Skolans trädgårdsland var betydande ännu under kriget. Skolan är välbevarad och kring skolan har det bevarats en del av gården och några äppelträd som hörde till skolans trädgård. Andra delar av den gamla gården och trädgårdslanden har blivit skogbevuxna. I dag används det gamla skolhuset av specialklasserna vid Pääskytien koulu. Miljön lämpar sig utmärkt för specialgrupperna men byggnaden bör renoveras. Bredvid Kuuselan koulu fanns ett gammalt torp vid Gammelbacka gård där miljön bestod av åker och äng. Torpet har bevarats vid Folkskolevägen men dess exteriör har ändrats. Det andra bostadshuset är från 1930-talet. År 1941 utarbetades en byggnadsplan för Hammars. I enlighet med byggnadsplanen byggde man Folkskolevägen och Hammarsvägen fick sin nuvarande sträckning. Vid Folkskolevägen byggdes nio bostadstomter under och 1950-talen. På Hokkiplasts tomt finns ett bostadshus och bolagets lokaler har byggts i etapper sedan 1960-talet. Hammars idrottsplan anlades under första hälften av 1900-talet. Vid idrottsplanen finns tre små idrotts- och motionsbyggnader som byggdes på och 1990-talet. 5

6 Naturmiljö Gammelbacka skog är värdefull både socialt och med tanke på naturen. En kartläggning av sociala värden gjordes år Med en webbenkät år 2016 samlades uppgifter om utvecklingen av rekreationsanvändningen av området som hör till nationalstadsparken. En naturinventering gjordes år I den gamla parkskogen upptäcktes en sårbar och en nära hotad art samt flera indikatorarter för en gammal skog eller andra sällsynta och krävande tickarter. På basis av arternas förekomst utarbetades en karta över områdets naturvärden. År 2010 gjorde man också en utredning om förekomsten av hotade insekter. I området upptäcktes inga beaktansvärda eller hotade arter. Karta över naturvärden i Gammelbacka skog. Områden som uppfyller METSO-kriterierna på basis av naturutredningen och bedömningen har färglagts. Röd = klass I, gul = klass II och grön = klass III. Dammen och dess närmiljö anges med blått. Vad gäller trädgården vid före detta Gammelbacka gård finns det kvar några tidigare beskurna ädelträd, fina gamla lindar och några träd av främmande ursprung som finns kring församlingscentret. Kring trädgården sprider sig några arter, t.ex. rönnspirea och jättebalsamin, som hade planterats i parken och som i dag anses vara skadliga inkomlingar. Av landskapsparken i engelsk stil finns kvar några stora enstaka träd, lindalléer, rester av konstruktioner och parkgångar samt några förvildade kulturväxter. En fin bevarad trädformation är en grupp av fyra enorma lärkar. Svandammen har iståndsatts till en parkdamm och miljön kring den har anlagts på ett naturligt sätt. I landskapsrummet som tidigare var öppet växer nu en gransumpskog där det finns sällsynta tickor i gammal skog på grund av ett stort antal murkna träd. 4-H-föreningen skapade i samarbete med Linnankosken lukio och den lokala invånarföreningen en naturstig med information om växterna som ligger i närheten av församlingscentret. Skogsbetet som domineras av lövträd har naturligt utvecklats till en grandunge. De gamla ängarna och åkrarna vid Bäckas torp har till stor del blivit skogbevuxna och de förändras så småningom till grandungar. Där finns dock fortfarande i viss mån beaktansvärda arter som lever i gamla, öppna vårdbiotoper. Kring Tornberget växer unga talldungar och några gamla tallar. Från Tornberget öppnar sig en fin utsikt mot skärgården och Haikofjärden. Jordmån Planeringsområdet är till största delen moränås. På de högsta ställena finns berg. Lermark finns på gamla åkrar vid Hammarsvägen och Bäckas samt i dalsänkan i mitten av skogen som odlades på 1700-talet och som i dag är en gransumpskog. Invånare och arbetsplatser I området bor ca 35 personer. I området finns 15 arbetsplatser. 6

7 Kommunalteknik Bebyggelsen i området har anslutits till kommunaltekniken. Vatten- och avloppsledningarna leder vid Hammarsvägen. 5. Basutredningar DP 442, naturutredning DP 442, landskapsutredning, Gammelbackan kartanon puistometsän vaiheita (på finska) Kartläggning, Gammelbackan metsän sosiaalisten arvojen kartoitus (på finska) 6. De centrala konsekvenserna av planläggningen De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan de bedöms som ett led i planläggningsprocessen i samband med utarbetandet av detaljplanen. Följande konsekvenser bedöms: - konsekvenserna för nationalstadsparken - konsekvenserna för naturmiljön och landskapet - konsekvenserna för den byggda miljön - konsekvenserna för samhällsstrukturen - konsekvenserna för trafiken. 7. Intressenter 7.1 Markägare Borgå stad , och de övriga markägarna , 1-578, , , , , , , 1-50, , , , Markägande grannar , , , , , , , , , , , 1-964, , , , , , , , , , , , 1-104, , , Företag Telia Oyj Elisa Abp Borgå Energi Ab, fjärrvärme Borgå Elnät Ab Porvoon Alueverkko Oy 7.4 Myndigheter och andra parter Miljöministeriet Museiverket Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland 7

8 Borgå museum Räddningsverket i Östra Nyland 7.5 Enheter inom Borgå stad Koncernledningen Markpolitiken Stadsmätningen Kommuntekniken Byggnadstillsynen Miljövården Bildningssektorn Lokalitetsledningen Hälsoskyddet Borgå vatten 7.6 Förtroendeorgan Stadsutvecklingsnämnden Hälsoskyddssektionen 7.7 Alla kommuninvånare Invånare som är intresserade av planläggningen anmälde sig som intressenter och till e-postlistan under idéworkshopar om utveckling av Gammelbacka centrum och genom att kontakta planläggarna. 7.8 Övriga som anser sig vara intressenter 7.9 Föreningar i området Föreningen för Gammelbacka gård med omnejd Naturskyddsförening 8. Ordnande av deltagande och växelverkan Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planen bereds ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken (62 MarkByggL). Närområdets invånare som motsätter sig planprojektet har före samlat ca 380 namn för en adress på nätet: Planeringen inleds vid ett öppet möte för invånare Planeringen inleds med en terrängsyn som är avsedd för alla intresserade En öppen inbjudan publicerades på stadens webbplats och i den lokala tidningen Uusimaa En inbjudan till terrängsyn skickades till de som anmält sig som intressent och till e-postlistan samt till föreningarna i området. De som anmälde sig till e-postlistan får per e- post information om hur planarbetet framskrider. 8

9 Myndighetssamråd Detaljplaneprojektet förutsätter myndighetssamråd (66 2 mom. MarkByggL). Myndighetssamrådet i inledningsskedet hålls x.x Myndighetssamrådet i förslagsskedet hålls vid behov xxx. Hörande i planeringsskedet (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) Planutkastet och det övriga materialet hålls framlagda på servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan, och på Borgå stads webbplats ( Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga åsikter. Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna på planområdet samt grannar som är markägare/-innehavare att utkastet till plan är framlagt. Staden publicerar en kungörelse på stadens webbplats och i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä. De som anmält sig till e-postlistan får ett meddelande om framläggningen per e-post. Kommentarer begärs per e-post av de intressenter som nämns under punkterna Planeringsarbetet görs i ett tätt samarbete med de ovannämnda intressenterna och samråd ordnas vid behov. Samråd På basis av de kommentarer man får in ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Offentligt hörande (65 MarkByggL, 27 MarkByggF) Planförslaget och de övriga handlingarna hålls offentligt framlagda i servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan, och på Borgå stads webbplats ( Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna på planområdet samt grannar som är markägare/-innehavare att förslaget till plan är framlagt. Dessutom publiceras en kungörelse på stadens webbplats samt i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä. Officiella utlåtanden (28 MarkByggF) begärs av följande: Miljöministeriet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Borgå museum Hälsoskyddssektionen Räddningsverket i Östra Nyland Borgå vatten Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning (65 2 MarkByggL) De som gjort en anmärkning och som angett sin adress ska underrättas om stadens motiverade ställningstagande till anmärkningen. Meddelande om godkännandet av planen (67 MarkByggL, 94 MarkByggF) Ett skriftligt meddelande till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och till dem som skriftligt har begärt det och som meddelat sin adress. Kungörelsen publiceras på stadens webbplats Kungörelse av plan som vunnit laga kraft (93 MarkByggF) Kungörelsen publiceras på stadens webbplats 9

10 9. Tidtabell för planläggningsprojektet Planläggningsarbetet kommer att inledas sommaren Målet är att stadsfullmäktige i Borgå godkänner detaljplanen och detaljplaneändringen under år För beredningen ansvarar Planläggare Anne Rihtniemi-Rauh Planläggare Hilkka Jokela tfn tfn fornamn.efternamn@porvoo.fi fornamn.efternamn@porvoo.fi Planeringsassistent Christina Eklund tfn fornamn.efternamn@porvoo.fi Stadsplaneringen PB BORGÅ Besöksadress: Krämaretorget B, III vån. Datum Eero Löytönen stadsplaneringschef Bilagor Lägeskarta Utdrag ur generalplanen Utdrag ur detaljplanesammanställningen 10