Kulturhus Örnsköldsvik Bilaga 3 Placering

Transkript

1 1 (25) Kulturhus Örnsköldsvik Bilaga 3 Placering

2 2 (25) Projekt: Fördjupad utredning och förprojektering kulturhus ID-nr/dnr: 37T Huvudprojekt Fördjupad utredning och förprojektering kulturhus ID-nr/dnr: 37T Delprojekt: Bilaga 3 Placering 37T Beställare: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Carina Edblad, förvaltningschef Version: 1 Skriven av: Arbetsgruppen Datum: 37T Godkänd av: Styrgruppen Datum: 37T Projektwebbplats:

3 3 (25) Sammanfattning Behovsanalysen, se Bilaga 1 Förutsättningar, har lett till ett lokalprogram, se Bilaga 2 Lokalprogram, där alla ytor redovisas. En bedömning av byggnadens yta på mark är gjord. Med det underlaget har nio centrala placeringar med lediga markytor undersökts. Urvalet av placeringar är baserat dels på arbetet med fördjupad översiktsplan, dels på inkomna förslag på placeringar i centralorten. Dessa placeringar har sedan bedömts utifrån fastställda kriterier, och bedömningen visar på fyra realiserbara alternativ. - Örnsköldsvik 8:27 (före detta busstationstomten) - Hamnplanen - Sliperiet - Fjällräven Center Den placering som bäst svarar upp mot fastställda kriterier är före detta busstationstomten, Örnsköldsvik 8:27.

4 4 (25) Innehållsförteckning 1 Inledning BAKGRUND VILKA MÅL SKA NÅS GENOMFÖRANDE PROJEKTORGANISATION PROCESSEN Placering KRITERIER FÖR PLACERING KRITERIUM 1 - TOMTAREA KRITERIUM 2 - INFRASTRUKTUR KRITERIUM 3 CENTRUMNÄRA KRITERIUM 4 CENTRUMFLÖDE KRITERIUM 5 SIGNALLÄGE KRITERIUM 6 BYGGBAR BEDÖMDA PLACERINGAR BEDÖMNINGSMATRIS RESONEMANG KRING PLACERINGAR ÖRNSKÖLDSVIK 8:27 (FÖRE DETTA BUSSTATIONSTOMTEN) HAMNPLANEN SLIPERIET FJÄLLRÄVEN CENTER ÖVRIGA SAMMANFATTNING Fortsatt arbete Referenser... 25

5 5 (25) Relaterade dokument Version Datum Benämning Beslutsinstans Örnsköldsviks teater- och konserthus Rapport från styrgruppen Svar på motion angående konsert- och teaterhus, KF Utredning kulturhus, etapp 1. Kofn/2016:4 13 Världsklass 2015 Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnden 2016 Unga mentorer: Utveckling av kulturhus Efterbearbetad dokumentation kulturhus workshop 29 augusti Dokumentation kulturhusworkshop, del 1 och oktober Enkät med eleverna på Nolaskolans estetiska program Advisory Board: Rapport uppdrag kulturhus Kulturenheten Kulturenheten Kulturenheten 2017 Sju lärdomar från kulturseminarer Kulturenheten 2018 Avkodade dialoger Yttrande från CESAM gällande kulturhus i Örnsköldsvik Yttrande från High Coast Creative gällande kulturhus i Örnsköldsvik Yttrande från MODO Hockey gällande kulturhus i Örnsköldsvik Åsikter inkomna via webbformulär och mail Rapport Sliperiet en praktisk förstudie Fritidsenheten

6 6 (25) 1 Inledning Kommunen utreder behovet och möjligheten av att bygga ett kulturhus. Ett framtida kulturhus är tänkt att ersätta några av dagens kulturlokaler och bli en utökad kvalitativ resurs för utövare, arrangörer och utbildningar. En samlingspunkt för kommunens kulturliv och en mötesplats för många bidrar till utveckling - tillgänglighet i alla dess aspekter, inkludering, mångfald och kreativitet. Det är en viktig aspekt för att bryta barriärer och tillgängliggöra kulturen för alla. Kreativt skapa, utöva, arrangera och uppleva utgör grunden för utveckling av ett kulturhus där både det ideella, offentliga och kommersiella samspelar och möjliggör en gemensam organisations- och driftsform. 1.1 Bakgrund Vilka mål ska nås I kultur- och fritidsnämndens budgetdirektiv för 2015 ger kommunfullmäktige uppdrag till nämnden att utreda möjligheterna att ytterligare utveckla Sliperiet som ett kulturhus där olika kulturverksamheter och kulturföreningar samverkar. I samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan för 2015 fastställs att utredningar ska påbörjas, om möjligheterna att ytterligare utveckla Sliperiet samt om utveckling av ett kulturhus för olika kulturverksamheter i samråd med kulturföreningar och Örnsköldsviks teater- och konserthusstiftelse. I ett svar på Jarl Strömbäcks (SPI) motion daterad den 20 juli 2014 angående byggande av ett konsert- och teaterhus i Örnsköldsvik svarar kommunfullmäktige : Under våren påbörjas därför en utredning med mål att lägga fram ett, eller flera, realiserbara förslag som gynnar så många som möjligt. I utredningsuppdraget ingår även att undersöka formerna för hur ett kulturhus kan organiseras för olika kulturverksamheter. Kommunfullmäktige noterar att den kommande utredningen ej bör begränsas till att endast omfatta Sliperiet. Ett bredare perspektiv bör eftersträvas. För att fullfölja utredningsuppdraget föreslår kultur- och fritidsnämnden kommunfullmäktige besluta att i budget 2017 avsätta kronor för fördjupad utredning och förprojektering. 1.2 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts Projektorganisation Styrgruppen för utredningen och förprojekteringen har utgjorts av: - Carina Edblad, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen - Sune Westberg, chef för kultur- och fritidsavdelningen - Kristina Rastbäck, chef för bildningsförvaltningen - Patrik Palm, chef för fastighetsavdelningen

7 7 (25) - Carina Nordström/Odd Johansson, chef för mark- och planeringsenheten - Maria Nilsson, chef för arbetsmarknads- och integrationsavdelningen - Linda Mikaelsson, chef för LSS-verksamheten - Frida Knutsson, utvecklingsledare på tillväxtavdelningen Vid projektstart tillsattes en arbetsgrupp med: - Jenny Ramkrans, projektsamordnare, kultur- och fritidsavdelningen - Katarina Larsson, kulturchef, kultur- och fritidsavdelningen - Bettan Edberg, kulturstrateg, kultur- och fritidsavdelningen - Sandra Johansson, kulturutvecklare, kultur- och fritidsavdelningen - Hanna Eriksson, kulturutvecklare, kultur- och fritidsavdelningen - Ulf Edberg, konstintendent, kultur- och fritidsavdelningen - Ann-Catrin Brantlin, kulturskolechef, bildningsförvaltningen - Sten-Ove Sundlöf, verksamhetsledare, bildningsförvaltningen - Ulf Ödmark, kulturassistent, kultur- och fritidsavdelningen - Örnsköldsviks teater- och konserthusstiftelse Arbetsgruppen kompletterades under detaljperiod 2 med: - Patrik Näslund, projektledare, fastighetsavdelningen - Patrik Jansson, stadsarkitekt, bygg- och miljöavdelningen Politisk referensgrupp har utgjorts av kultur- och fritidsnämndens presidium. För att tydliggöra möjligheten till inflytande och representativitet, när det gäller föreningar och stiftelser eller andra som representerar civila samhället, har utredningen använt sig av ett verktyg som utarbetats på europeisk nivå och benämns den europeiska koden. Den ger vägledning i att tydliggöra roller, förebygga missförstånd, hitta och komma överens om förutsättningarna för delaktighet i frågor och uppdrag som ska beslutas av politiker/myndigheter. Arbetsgruppen har i mötet med civila samhället och för representationen av Örnsköldsviks teater- och konserthusstiftelse i arbetsgruppen använt sig av den europeiska koden Processen Behovsanalysen har lett till ett lokalprogram där alla ytor redovisas. En bedömning av byggnadens yta på mark är gjord. Med det underlaget har nio centrala placeringar med lediga markytor undersökts. Urvalet av placeringar är baserat dels på arbetet med fördjupad översiktsplan, dels på inkomna förslag på placeringar i centralorten. En konsult har anlitats för att analysera tänkbara placeringars möjligheter.

8 8 (25) Utifrån bilaga 1 - Förutsättningar, omvärldsbevakning och studier i stadsutveckling har arbetsgruppen fastställt kriterier för att bedöma de olika placeringarna. Samtliga placeringar har bedömts utifrån sex kriterier och bedömningen visar på fyra realiserbara alternativ. Programskisser har gjorts för de realisbara alternativen. 2 Placering Ju fler aktörer som samlas nära varandra, desto större blir potentialen för att dra nytta av varandras kunskaper, kreativitet, kapital, kunder och nätverk. Det är dessa faktorer och deras förutsättningar som är viktiga för en stadskärna. Detsamma gäller både för kulturhusets egen verksamhet och för kulturhuset som mötesplats i Örnsköldsvik. Örnsköldsviks stadskärna står inför utmaningar. Det gäller generellt i Sverige. Det handlar om såväl ökad polarisering och segregation i samhället som om ökad digitalisering och e-handel. Det är viktigt att kulturhuset är tillgängligt och välkomnande för alla och att fotgängare upplever trygghet i stråken till/från ett kulturhus. Även i större städer står stadskärnans handel för en krympande andel av den totala handeln. Det finns en hel del städer där lokaler i centrum står tomma. Tomma lokaler och vikande underlag i centrum slår mot hela stadens attraktivitet och på sikt mot hela kommunens framtid. Stadskärnor konkurrerar med näthandel genom att erbjuda något mer, mötesplatser, kultur och upplevelser. Själva utbudet i stadskärnorna har börjat skifta, från dags- till kvällsekonomi. Ren handel ersätts av mat, service, serveringar och nöjesliv den sorts konsumtion och ekonomi som stadskärnan är helt överlägsen på att kunna erbjuda, i en inbjudande helhetsmiljö. Den här transformeringen är, även om den kräver investeringar och förändrade beteenden, positiv för stadskärnornas ekonomiska och sociala utveckling. Stadskärnan måste vara tillgänglig över en allt större del av dygnet. I detta sammanhang spelar den verksamhet och de lokaler som kulturhusutredningen förordar en viktig roll både för stadskärnan och för regionen. Placeringen nära övrigt centrumutbud är viktigt för att stadskärnan som helhet ska vara attraktiv och fungera väl. Närhet till de flöden av människor som det samlade centrumutbudet genererar är även viktigt för att kulturhuset ska bli en välbesökt och tillgänglig mötesplats för alla. Ett kulturhus är något annat än ett resecentrum eller en enskild butik. En jämförelse med en större galleria ligger kanske närmare till hands, en dragare i staden, och ändå något unikt. Till kulturhuset ska det vara bekvämt att gå när man befinner sig i stadskärnan. Som en jämförelse kan nämnas att när parkeringsfrågorna utreddes i Örnsköldsvik bedömdes 200 meter vara ett maximalt gångavstånd till ett nytt offentligt parkeringshus och Storgatan (gågatudelen) eller Stora torget. Detsamma borde gälla för relationen kulturhus och dessa centrala målpunkter (för handel, service med mera) om kulturhuset ska kunna fungera väl som mötesplats och tillföra positiv energi till övriga verksamheter i stadskärnan. De spontana besöken ska kunna gå i bägge riktningar mellan gågatan och kulturhuset.

9 9 (25) 2.1 Kriterier för placering Om kulturhuset ska bidra till en stadskärna med ett livskraftigt handels- och serviceutbud och förstärka det publika livet i Örnsköldsvik optimalt bör det ligga mycket centralt. Det ska finnas i en naturlig strömning av människor på gång- och cykelbanor för att vara en trygg och tillgänglig mötesplats. Därför är också närhet till kollektivtrafik och annan infrastruktur av stor vikt. Behovsanalysen har lett till ett lokalprogram där alla ytor redovisas och där storleken av byggnadens yta på mark bedömts. Med det underlaget har nio placeringar i centrum med lediga eller i huvudsak obebyggda markytor undersökts. Tidiga skisser har gjorts på de fyra mest realistiska platserna centralt i Örnsköldsvik. Skissernas syfte är att pröva om huset får plats och kan organiseras på ett bra sätt, inte att gestalta byggnaden arkitektoniskt. Tillsammans med ett fristående musikgymnasium, som avser att etablera sig i Örnsköldsvik, behövs cirka kvm markyta för en byggnad som totalt blir cirka kvm Kriterium 1 - tomtarea Vid ett lokalprogram beräknas vilken yta huset behöver på en tomt. I det här fallet behövs kvm markyta för byggnaden Kriterium 2 - infrastruktur Kulturhuset ska ha närhet till kollektivtrafik via trygga gångstråk. Möjlighet till av- och pålastning. En buss ska kunna lämna av sina passagerare och en långtradare ska kunna lämna sin last på ett tryggt och säkert sätt Kriterium 3 centrumnära För att skapa synergieffekter och god tillgänglighet ska kulturhuset ligga nära övriga noder och mötesplatser i centrum Kriterium 4 centrumflöde Kulturhuset ska ligga i anslutning till de frekventerade gångstråken i centrum och inte som en återvändsgränd. Det är önskvärt att ligga innanför vägbarriärerna runt centrum, Centralesplanaden Strandgatan och Viktoriaesplanaden Kriterium 5 signalläge Kulturhuset ska vara lätt att hitta till och ha en välkomnande platsbildning framför sin entré på en framträdande och väl synlig plats i stadskärnan Kriterium 6 byggbar

10 10 (25) Tomtmarken ska vara tillgänglig för att bebygga med tanke på markägare, offentliga styrdokument och andra intressen. 2.2 Bedömda placeringar Nedan visas de placeringar som bedömts av arbetsgruppen. Urvalet av placeringar är baserat på arbetet kring framtagande av den fördjupade översiktsplanen och inkomna förslag på placeringar i centralorten. Dessa placeringar har sedan bedömts utifrån ställda kriterier. Bild 2.3 Kulturhus Örnsköldsvik översikt placeringar dat , gjord av Arne Wistedt, TM konsult AB

11 11 (25) Bedömningsmatris 2.3 Resonemang kring placeringar Örnsköldsvik 8:27 (före detta busstationstomten) Läget uppfyller kraven på storlek och centralt läge. Övikshem AB avser att bygga bostäder ihop med kulturhuset vilket ger ett unikt boende och möjlighet att överbrygga nivåskillnaden upp mot centrum. Hur förändras själva platsen? En asfaltyta med grannar som vänder slutna fasader, grusytor eller branta slänter mot den bebyggs och omvandlas till en viktig målpunkt. Stråket, Stora torget Örnsköldsviks resecentrum, är ett av stadens viktigare stråk. Från busstationstomten med ett tänkt entrétorg mot Torggatan är det cirka 200 meter till vardera Stora torget och resecentrum. Till kajpromenaden är avståndet något kortare. Investeringar i belysning och markbehandling har skett och fler åtgärder planeras. Arken skulle kunna öppna upp entréer i bottenplanet och vända sig mot detta stråk. Närmare resecentrum planläggs ännu obebyggd mark. Redan planlagd mark för parkeringsgarage finns i närområdet.

12 12 (25) Ur trygghetsperspektiv är stråket Stora torget resecentrum redan en väl belyst sträcka där många människor rör sig under en stor del av dygnets timmar. Ett kulturhus ökar dessa flöden och vänder en välkomnande entréfasad mot Torggatan/Järnvägsgatan. Anslutande kollektivtrafik vid resecentrum eller busstorget vid Nygatan nås via trygga fotgängarmiljöer. En ombyggnad av själva busstorget vid Nygatan planeras liksom ökad belysning i och vid Örnparken i samband med att en ny torgpaviljong uppförs. Synergier. Verksamheten i och i anslutning till ett kulturhus kan dra nytta av närhet till bibliotek, konferenslokaler, kyrkor och simhall i närområdet. Närhet till caféer, restauranger och pubar i närområdet är en fördel för kulturhuset och vice versa. Stora torget kan utan överdrift liknas vid Örnsköldsviks urbana nav. Påverkas torget i positiv riktning påverkar detta stadslivet i positiv riktning. Ett kulturhus vid den före detta busstationstomten ökar Torggatans/Järnvägsgatans attraktivitet och livaktighet vilket förbättrar förutsättningar för investeringar i stråket. Torggatan ansluter direkt till Stora torget. Omgivande offentliga platser i direkt anslutning till kulturhuset blir ett kulturtorg mot Torggatan samt parken Vasalunden som blir mindre än idag. Strandgatan blir mer stadsmässig och väl gestaltad men behåller sin frihetliga karaktär. En ny gångväg mellan Strandgatan vid Verkstadsgatan och Fabriksgatan via Vasalunden planeras i pågående detaljplan för Paradiset. En sannolik inlastningsplats till kulturhuset mot denna gångväg ska utformas som en trygg och öppen platsbildning utan tydlig baksideskaraktär. Såväl kulturtorget som vasalunden har sinsemellan mycket olika karaktär men lämpar sig mycket väl för mindre kulturevenemang som vill ta steget utanför kulturhusets väggar. Det finns idag onyttjad byggrätt för parkeringshus i detaljplan i närområdet. Nedan i bild bild visas de planskisser som framtagits under projektet.

13 13 (25) Bild Programskiss för Kulturhus Örnsköldsvik 8:27 Plan 1, TM Konsult AB Bild Programskiss för Kulturhus Örnsköldsvik 8:27 Plan 2, TM Konsult AB

14 14 (25) Bild Programskiss för Kulturhus Örnsköldsvik 8:27 Plan 3, TM Konsult AB Bild Programskiss för Kulturhus Örnsköldsvik 8:27 Plan 4, TM Konsult AB

15 15 (25) Bild Volymskiss för Kulturhus Örnsköldsvik 8:27 TM Konsult AB Hamnplanen Läget uppfyller kraven på storlek och centralt läge. Det kan vara besvärande att bygga igen vyn över vattnet och den kan vara intressant för andra allmänna behov såsom grönytor. Det är cirka 200 meter mellan entré och Stora torget, knappa 500 meter mellan entré och Oscargallerian och cirka 400 meter till resecentrum. Till busstorget vid Nygatan är det cirka 320 meter. Strandgatan utgör en barriär för kontakterna mot Stora torget och Stadsträdgården. Det är viktigt att passagen över Strandgatan upplevs naturlig och trygg för att den fysiska närheten även ska motsvaras av en upplevd sådan. Hur förändras själva platsen? En öppen grus- och asfaltyta som används för parkering bebyggs. Den visuella kontakten mellan Stadsträdgården och Örnsköldsviksträdgården minskar. Här finns ett behov av att utveckla befintligt stråk från Hamnplanen upp mot Storgatan. Kajpromenaden är ett befintligt stråk för flanörer som får ökad intensitet med ett kulturhus i detta läge. Det är viktigt att Hamnplanens öppna avskalade hamnkaraktär behålls. Den breda öppna ytan med sina hamnkranar har förutsättningar att bli ett unikt stadsrum.

16 16 (25) Omgivande offentliga platser i närområdet blir kulturhusets etentrétorg eller hamntorg mot Elite Hotell, Kajpromenaden samt Stadsträdgården på andra sidan Strandgatan. Dessa platser har sinsemellan olika karaktär men lämpar sig väl för vissa typer av mindre evenemang. Kajpromenade är dock även ett viktigt gångstråk som inte får blockeras. Strandgatan mister en del av sin vattenkontakt och får en tydligare avgränsning. Detta gäller även Stadsträdgården. Förenklat kan den minskade vattenkontakten beskrivas som något negativt samtidigt som den tydligare avgränsningen kan beskrivas som någonting positivt. Hamnplan ligger inom gångavstånd från en stor del av stadskärnans parkeringsplatser. Ett framtida behov av nya parkeringsplatser i södra delen av stadskärnan har sedan tidigare identifierats. Nedan i bild bild visas de planskisser som framtagits under projektet. Bild Programskiss för Kulturhus Hamnplan Örnsköldsvik Plan 1, TM Konsult AB

17 17 (25) Bild Programskiss för Kulturhus Hamnplan Örnsköldsvik Plan 2, TM Konsult AB Bild Programskiss för Kulturhus Hamnplan Örnsköldsvik Plan 3, TM Konsult AB Sliperiet Sliperietområdet är tillräckligt stort för om- och tillbyggnad, men Strandgatan utgör en barriär mot centrala gångstråk. De gamla industribyggnaderna ger en stark karaktär och minner om stadens industrihistoria. Befintliga hyresgäster i bottenvåningarna behöver flytta. Kultur- och

18 18 (25) fritidsavdelningens verksamhet, Sliperiet, är sedan många år etablerad på platsen. Det är cirka 450 meter mellan entré och Stora torget, cirka 725 meter mellan entré och Oscargallerian och cirka 750 meter till resecentrum. Till busstorget vid Nygatan är det närmare 400 meter Hur förändras själva platsen? Idag är Sliperiets närområde till stora delar asfaltytor med ofta otydliga gränser mellan fastigheter och offentliga rum. Närområdet upplevs idag vara otryggt med många mörka prång, få fotgängare och i andra avseenden låg arkitektonisk kvalité. Vissa av Sliperiets fasader visar dock prov på det tidiga 1900-talets ofta omsorgsfulla industriarkitektur. Omgivande stråk för fotgängare är otydliga. Offentliga platser i närområdet, mot Framnäsgatan eller Viktoriaesplanaden kan bli kulturtorg. I närheten finns kajpromenaden. Lämpligtvis kan en liten park, så kallad pocketpark, anläggas i anslutning till ett kulturhus på denna plats. Mötet med såväl de äldre delarna av Sliperiet som mot kajpromenad och angränsande allmänplatsmark blir viktiga vid projekteringsarbete i detta läge. Inom 200 meter från kulturhuset ligger Kajpromenaden och den öppna ytan framför arenan och drygt 200 meter bort ligger Strandparken. De parkeringsytor som behöver byggas bort bör ersättas inom gångavstånd från arenan för att inte försämra arenans funktion. Nedan i bild bild visas de planskisser som framtagits under projektet. Bild Programskiss för Kulturhus Sliperiet Örnsköldsvik Plan 1, TM Konsult AB

19 19 (25) Bild Programskiss för Kulturhus Sliperiet Örnsköldsvik Plan 2, TM Konsult AB Bild Volymskiss för Kulturhus Sliperiet Örnsköldsvik, TM Konsult AB

20 20 (25) Fjällräven Center Att lägga kulturhuset nära och delvis i den nuvarande evenemangs- och hockeyarenan innebär svårigheter att skapa ett sammanhållet kulturellt nav som får en egen tydlig kulturhusidentitet. Platsen är inte tillräckligt central för verksamheterna i huset vid sidan av evenemangen. Kulturhuset och Fjällräven Center blir ett nav som konkurrerar med den centrala stadskärnan. Strandgatan utgör en barriär mot centrala gångstråk. Arenans restauranger, entréhall och viss tillgänglig yta vid sidan av entréhallen reducerar behovet av nybyggnad. Hur förändras själva platsen? Fjällräven Center ligger på en välexponerad plats längst ut på Framnäsudden vid Örnsköldsviksfjärden. Närområdet är till stor del asfaltyta. Platsen framför arenans entré behöver utvecklas när Framnäsudden utvecklas. Med ett kulturhus i detta läge blir platsen vid arenans entré även ett kulturtorg. Kaj- och strandpromenaden längs fjärden ligger i nära anslutning. Inom 200 meter ligger Strandparken. Avståndet till Stora torget är 750 meter vilket gör att spontanbesök och synergier med stadskärnans utbud i huvudsak uteblir. Till Stora torget saknas idag något självklart attraktivt urbant stråk. Istället utgör det omvandlingsområde som Framnäsudden idag är till stor del en barriär. Delvis ödslig och otrygg med många mörka prång, en utmaning att överbrygga. De parkeringsytor som behöver byggas bort måste ersättas inom gångavstånd från arenan för att inte försämra dess funktion. Nedan i bild bild visas de planskisser som framtagits under projektet.

21 21 (25) Bild Programskiss för Kulturhus Fjällräven Center Plan 1, TM Konsult AB Bild Programskiss för Kulturhus Fjällräven Center Plan 2, TM Konsult AB

22 22 (25) Bild Programskiss för Kulturhus Fjällräven Center Plan 3, TM Konsult AB Bild Volymskiss för Kulturhus Fjällräven Center, TM Konsult AB

23 23 (25) Övriga Övriga analyserade platser är antingen för små, perifera eller är avsedda för annan verksamhet eller andra aktörer. 2.4 Sammanfattning Utredningen förordar en central placering. Den placering som bäst svarar upp mot fastställda kriterier är före detta busstationstomten Örnsköldsvik 8:27 men övriga tre beskrivna placeringar är också realiserbara. 3 Fortsatt arbete Under förutsättning att ett beslut fattas om placering och byggnation av ett kulturhus har två exempel på möjliga tidsplaner ställts samman. Den första är beräknad utifrån att en arkitekttävling genomförs. Bild 3.1 Kulturhus i Örnsköldsvik tidplaneskiss

24 24 (25) Bild 3.1Kulturhus i Örnsköldsvik tidplaneskiss tävling Kommentarer till tidplanerna Båda förutsätter att detaljplanearbetet påbörjas direkt efter ett politiskt beslut om en byggnation. I förslaget till tidplan, enligt ovan, är hypotensen ett beslut under våren Senare beslut förlänger tidplanen med motsvarande tidsrymd. Båda förutsätter en samverkansentreprenad, så kallad partnering. En generalentreprenad förlänger totaltiden med cirka 6 månader. En totalentreprenad är nog vanskligt med tanke på projektets storlek och komplexitet. Projektörer kan vara upphandlade innan fullmäktigebeslut och projektering påbörjas direkt efter ett eventuellt beslut att bygga. Förberedelse för arkitekttävling kan också påbörjas innan

25 25 (25) fullmäktigebeslut om kultur- och fritidsnämnden anser att det ska vara tävling som bekräftas av fullmäktige. I båda fallen ovan handlas entreprenörer upp innan detaljplan och bygglov finns och gäller ifall plan och bygglov fastställs. En arkitekttävling förskjuter sannolikt byggstarten med cirka 3 månader. Om kulturhuset byggs på Sliperiet förskjuts byggstart cirka 2 till 4 månader beroende på när kontraktstider för nuvarande hyresgäster löper ut. Om tävling väljs blir skillnaden för Sliperiet max cirka 1 månad. 4 Referenser För programskisserna är Norrlandsoperan i Umeå, Teaterkvarteren, Kulturmagasinet samt Tonhallen i Sundsvall de främsta referenserna. Väven i Umeå, Skellefteås kommande kulturhus och Musikhögskolan i Stockholm har utgjort referensobjekt.