Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av roterande treskiftsarbete

Transkript

1 Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av roterande treskiftsarbete - En intervjustudie Intensive care nurses experiences of working rotating three shifts - An interview study Annie Persson & Ann-Louise Rydberg Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Examensarbete i omvårdnad, Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård Avancerad nivå, 15 hp Handledare Anna Josse Eklund Examinerande lärare Marie-Louise Hall-Lord Datum

2 SAMMANFATTNING Titel: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av roterande treskiftsarbete Fakultet: Kurs: Författare: Handledare: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap - Institutionen för hälsovetenskaper. Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Annie Persson & Ann-Louise Rydberg Anna Josse Eklund Examinerande lärare: Examinator: Sidor: Marie-Louise Hall-Lord Marie-Louise Hall-Lord 27 samt bilagor Månad och år för examination: Mars 2014 Svenska nyckelord: Roterande treskiftsarbete, intensivvårdssjuksköterska, upplevelser. Intensivvård är specialiserad och högteknologisk vård där intensivvårdssjuksköterskan tillsammans med andra yrkeskategorier vårdar patienter med svåra till livshotande sjukdomar och skador. Arbetstempot är högt och intensivvårdsjuksköterskan ska kunna identifiera, övervaka, utföra, bedöma och prioritera omvårdnadsåtgärder enligt patientens behov. Intensivvårdsverksamheten pågår dygnet runt varför roterande treskiftarbete är vanligt. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. En kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade en kort men tydlig intervjuer beskrivning som av det insamlingsmetod huvudsakliga innehållet genomfördes med tolv intensivvårdssjuksköterskor på tre olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av en konventionell Ne kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier med efterföljande subkategorier. I kategorin Livskvalitén påverkas framkom att roterande treskiftsarbete upplevdes ge otillräcklig återhämtning, hade inverkan på fritiden och det sociala livet samt försämrade hälsan och orken. I kategorin Arbetsmiljön har betydelse framkom att roterande treskiftsarbete upplevdes förbättra den psykosociala arbetsmiljön men att det var svårt att få till ett tillfredsställande schema. I den sista kategorin Vårdkvalitén påverkas framgick att roterande treskiftsarbete upplevdes riskera patientsäkerheten och att lägre bemanning nattetid gav ökat ansvar. Roterande treskiftsarbete kan vara ofördelaktigt för intensivvårdssjuksköterskor men vissa faktorer kan upplevas som fördelaktigt. Det är viktigt att identifiera de bakomliggande orsakerna till varför roterande treskiftsarbete upplevs som ofördelaktigt respektive fördelaktigt för att således ha möjlighet att vidareutveckla hur roterande treskiftsarbete bäst schemaläggs i syfte att främja intensivvårdssjuksköterskornas välbefinnande samt i syfte att uppnå god och säker vårdkvalité.

3 ABSTRACT Title: Faculty: Intensive care nurses experiences of working rotating three shifts. Faculty of Health, Science and Technology - Department of Environmental and Life Sciences Course: Authors: Degree project - nursing, 15 ECTS Annie Persson & Ann-Louise Rydberg Supervisor: Examining teacher: Examiner: Pages: Anna Josse Eklund Marie-Louise Hall-Lord Marie-Louise Hall-Lord 27 and attachments Month and year for the examination: March 2014 Key words: Rotating three shifts, intensive care nurse, experiences. Intensive care is a specialized and high-tech health care where intensive care nurses together with other professionals are caring for patients with severe to life-threatening diseases and injuries. The pace is high and intensive care nurses should be able to identify, monitor, perform, assess and prioritize nursing actions according to the patient's needs. Intensive care is required during twentyfour hours a day why rotating three shifts schedules are common. The purpose of the study was to describe intensive care nurses experiences of working rotating three shifts. A qualitative study was carried out with twelve intensive care nurses at three different hospitals in Sweden being interviewed with semi-structured interviews. The analysis was conducted using a conventional qualitative content analysis and resulted in three categories and subsequent subcategories. The category The quality of life is affected revealed that rotating three shift was perceived to give insufficient recovery, had influence on leisure time and social life and also impaired the nurses health and well-being. The second category The work environment is of importance revealed that working rotating three shifts was perceived to improve the psychosocial work environment, but that it was difficult to get a satisfactory schedule. The last category The quality of care is affected showed that working rotating three shift was perceived to risk the patients safety and that lower staffing at night gave more responsibility. Working rotating three shifts can be disadvantageous for intensive care nurses but certain factors may be perceived as beneficial. Identifying the underlying causes of why rotating three shifts are perceived as disadvantageous and advantageous is important and thus being able to further develop schedules in order to promote the well-being of intensive care nurses and in order to achieve good and safe quality of care.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 Intensivvårdssjuksköterskans yrkeskompetens... 5 Skiftarbete... 5 Konsekvenser av skiftarbete... 6 Problemformulering... 7 Syfte... 7 METOD... 7 Design... 7 Deltagare... 7 Datainsamling... 8 Dataanalys... 9 Forskningsetiska överväganden RESULTAT Livskvalitén påverkas Otillräcklig återhämtning Inverkan på fritiden och det sociala livet Hälsan och orken försämras Arbetsmiljön har betydelse Förbättrad psykosocial arbetsmiljö Svårt att få till ett tillfredsställande schema Vårdkvalitén påverkas Patientsäkerheten riskeras Lägre bemanning nattetid ger ökat ansvar DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion KONKLUSION Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning REFERENSER Bilaga 1: Informationsbrev till verksamhetschef Bilaga 2: Tillstånd att genomföra intervjustudie Bilaga 3: Förfrågan om att medverka i en intervju Bilaga 4: Medgivande att delta i studien Bilaga 5: Intervjuguide

5 INTRODUKTION Intensivvård innebär att förebygga och behandla svikt i ett eller flera organsystem, på sådant sätt att fortsatt liv kan upplevas meningsfullt för patienten (Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård [SFAI] 2009). Patienter med svåra till livshotande sjukdomar och skador är i behov av intensivvård där kontinuerlig övervakning, behandling, omvårdnad samt diagnostik kan utföras. Intensivvård ska kunna bedrivas med samma kvalité dygnet runt, med ett medicinskt och etiskt förhållningssätt. All intensivvård ska utövas på vetenskapliga grunder, beprövad erfarenhet samt aktuella riktlinjer. Dagens intensivvård är en specialiserad och högteknologisk vård där flera yrkeskategorier med olika specialiteter samarbetar nära patienten, varav en av dessa yrkeskategorier är intensivvårdssjuksköterskan (SFAI 2009; Larsson & Rubertsson 2012 ). Intensivvårdssjuksköterskans yrkeskompetens Intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde innefattar patienter i alla åldrar med medicinska, kirurgiska och psykiatriska sjukdomstillstånd, infektionssjukdom samt trauman (Riksföreningen för anestesi och intensivvård [ANIVA] & Svensk sjuksköterskeförening [SSF] 2012). Specialistutbildning är ett krav för alla som arbetar på en intensivvårdsavdelning. Arbetet som intensivvårdssjuksköterska består ofta av ett högt tempo där flera arbetsmoment utförs samtidigt. Eftersom intensivvårdssjuksköterskan vårdar patienter med kritiska och instabila tillstånd, krävs förutom noggranna kliniska bedömningar, även att intensivvårdssjuksköterskan har en hög vaksamhet samt snabbt reagerar på förändringar i patienters tillstånd. Det krävs också att intensivvårdssjuksköterskan har god handlingsberedskap vid sådana situationer (Wilkin & Selvin 2004; ANIVA & SSF 2012). En intensivvårdsjuksköterska ska kunna identifiera, övervaka, utföra och bedöma omvårdnadsåtgärder enligt patientens behov (ANIVA & SSF 2012), och att kunna prioritera vårdåtgärder till patienter är en av de viktigaste uppgifterna. Även hantering av potenta läkemedel samt monitorering och hantering av medicinteknisk utrustning är grundläggande uppgifter för intensivvårdssjuksköterskan, där balansen mellan den medicintekniska och patientnära vården är en utmaning (Wilkin & Selvin 2004). Andra viktiga områden som tillhör intensivvårdssjuksköterskans profession är att främja patientens välbefinnande, vara patientens företrädare, när patienten inte själv kan uttrycka sina behov och önskningar, samt att stödja, informera och se efter närståendes behov (Beeby 2000; Wilkin & Selvin 2004). Eftersom många av intensivvårdspatienterna är medvetslösa under någon period av vårdtiden är samarbete mellan närstående, andra intensivvårdssjuksköterskor och läkare grundläggande för att kunna uppnå mål med behandling i så tidigt stadium som möjligt (Hov et al. 2007). Skiftarbete Skiftarbete är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och ett måste där verksamhet pågår dygnet runt. Många sjuksköterskor arbetar därför enligt ett tjänstgöringsschema med roterande skift (McMahon 1994; Kecklund et al. 2010). En vedertagen definition på skiftarbete saknas men enligt Åkerstedt (1995) innebär skiftarbete att två eller flera arbetslag avlöser varandra under bestämda tider på dygnet. Det finns flera olika varianter av skiftarbete, varav de vanligaste är tvåskift och treskift. 5

6 Med tvåskift menas växling mellan morgon och kvällsskift. Treskift innebär att ett nattskift kompletterar morgon- och kvällsskiften (Åkerstedt 2001). Roterande skift är när arbetspass som ingår i det ordinarie arbetsschemat sker växelvis. Att växla mellan att arbeta dagskift och kvällsskift benämns roterande tvåskiftsarbete, medan att alternera mellan dagskift, kvällsskift och nattskift benämns som roterande treskiftsarbete (Sallinen & Kecklund 2010). Det finns olika benämningar på i vilken ordning skiften arbetas. Medsols rotation innebär att de olika arbetsskiften arbetas i ordningen; dag, kväll och natt medan motsols rotation innebär att skiften arbetas i ordningen; natt, kväll och dag (Åkerstedt 2003; Kecklund et al. 2010; Berger & Hobbs 2006). Inom hälso- och sjukvården är det vanligt med verksamhetsanpassade arbetstider, vilket innebär att bemanningen på skiften anpassas till verksamhetens behov. Bemanningen kan då exempelvis se olika ut beroende på vilket skift eller veckodag som arbetet utförs på. Beroende av verksamhetens behov kan vårdpersonal vara med och önska sina arbetstider (Kecklund et. al 2010). Enligt Arbetstidslagen (SFS 1982:673) har alla arbetstagare rätt till en dygnsvila på minst elva timmar under varje tjugofyratimmars period. Regler angående när under dygnet eller veckan arbetet ska utföras, samt hur långt ett arbetspass får vara saknas dock. Konsekvenser av skiftarbete I en litteraturstudie av Muecke (2005) framkom att flera studier har påvisat att roterande skiftarbete leder till högre sjukfrånvaro jämfört med andra arbetstidsmodeller. Att ha möjlighet att påverka arbetstiden har visat sig vara mycket uppskattat hos skiftarbetare (Cartledge 2001; Kecklund et. al 2010). Faktorer såsom; att få behålla önskade skift, rättvisa och jämställdhet i schemaläggning samt en lämplig fördelning av personalens kompetens under varje skift, ansågs som viktiga för intensivvårdssjuksköterskor (Darvas & Hawkins 2002). Att kunna påverka sin arbetstid förbättrar balansen mellan arbete och privatliv, vilket i sin tur ger lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa. Arbetsgivaren har dock rätt att beordra arbetstid om bemanning saknas under något skift (Kecklund et. al 2010). Inom intensivvården kan långa skift och övertid öka risken för att intensivvårdssjuksköterskor begår misstag, är nära att begå misstag eller att de är mindre vaksamma i sitt arbete, vilket i sin tur reducerar patientsäkerheten. De flesta misstag som begås är relaterade till iordningsställande och administrering av läkemedel (Scott et al. 2006). Sjuksköterskor som arbetar roterande treskift har också en högre risk att begå misstag i sitt arbete, jämfört med sjuksköterskor som arbetar tvåskift (Tanaka et al. 2010; Gold et al. 1992). Studier har konstaterat att roterande treskift resulterar i att sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa påverkas negativt vilket i sin tur kan minska patientsäkerheten. Det har också framkommit att skiftarbete kan orsaka störd dygnsrytm som kan leda till trötthet, vilket i sin tur kan resultera i sämre reaktionsförmåga, fördröjda åtgärder och fel åtgärder (Berger & Hobbs 2006; Muecke 2005). 6

7 Problemformulering Intensivvårdssjuksköterskor vårdar kritiskt sjuka patienter dygnet runt i en högteknologisk miljö med högt tempo. Att ständigt övervaka, identifiera, utföra och bedöma omvårdnadsåtgärder, hantera potenta läkemedel samt finnas till stöd för närstående tillhör några av arbetsuppgifterna. Arbetet som specialistsjuksköterska inom intensivvård kräver således hög precision. För att täcka de bemanningsbehov som finns dygnet runt på en intensivvårdsavdelning arbetar intensivvårdssjuksköterskor ofta roterande treskift. Långa arbetspass och skiftarbete har visats sig öka sjuksköterskors felhandlingar i arbetet vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten negativt. Enligt vår kännedom finns det endast ett fåtal vetenskapliga studier som berör hur intensivvårdssjuksköterskor upplever roterande treskiftsarbete. Eftersom roterande treskiftsarbete kan påverka sjuksköterskans yrkesutövande är det viktigt att belysa intensivvårdssjuksköterskors egna upplevelser av treskiftarbete för att således få ökad kunskap om bland annat deras arbetssituation och om patientsäkerhet. I förlängningen kan kunskaperna bidra till en säkrare vård. Syfte Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. METOD Design Kvalitativ design härstammar från det holistiska synsättet som innebär att individers upplevda erfarenheter av ett fenomen studeras. Genom att studera dessa fenomen kan forskaren förstå, beskriva och ibland förklara sociala fenomen på olika sätt (Polit & Beck 2008; Marshall & Rossman 2010). För att tolka, förstå innebörden av samt beskriva upplevelserna av roterande treskiftsarbete hos intensivvårdssjuksköterskor, valdes en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Halvstrukturerade intervjuer användes som metod för datainsamling och analys av datamaterialet utgick från Hsieh och Shannons (2005) beskrivning av konventionell innehållsanalys. Kännetecknande för kvalitativ design är flexibilitet och anpassningsbarhet, vilket ger forskaren möjlighet att röra sig mellan de olika analysstegen i metoden och således förstå helheten av fenomenet (Polit & Beck 2008; Forsberg & Wengström 2008). Deltagare Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2013) ska urvalet av deltagare i en kvalitativ studie leda till en ökad förståelse för variationer i det fenomen som studeras. Därför utfördes ett strategiskt urval av deltagare till studien, för att få deltagare som har upplevt det fenomen som önskades studeras, men också för att få informationsrika beskrivningar av fenomenet (Polit & Beck 2008). Det strategiska urvalet bestod av yrkesverksamma intensivvårdssjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar på tre sjukhus i Sverige, där roterande treskiftsarbete förelåg. 7

8 Sammanlagt tillfrågades 12 intensivvårdssjuksköterskor att delta i studien. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle ha varit yrkesverksamma som intensivvårdssjuksköterskor i minst tre år, arbetat roterande treskift i minst ett år samt förstå och tala det svenska språket. För att inhämta medgivande till studies genomförande skickades ett informationsbrev till verksamhetschefen för respektive intensivvårdsavdelningen (Bilaga 1). Informationsbrevet innehöll information beträffande författarna, syftet med studien, metod samt etiska överväganden. I samband med informationsbrevet skickades även en tillståndsblankett för genomförande av studien till vederbörande verksamhetschef (Bilaga 2). Ett uppföljande telefonsamtal med verksamhetschefen utfördes också. När tillstånd gällande genomförandet av studien hade inhämtats kontaktades avdelningschefen på respektive intensivvårdsavdelning via telefon för att ombes hjälpa till att välja ut lämpliga deltagare utifrån inklusionskriterierna till studien. Deltagarna som avdelningschefen valde ut erhöll en förfrågan i ett informationsbrev angående medverkan i studien (Bilaga 3). Därefter togs ny telefonkontakt med avdelningschefen för att inhämta önskemål från deltagarna angående datum och tid för genomförandet av intervjuerna. Skriftligt och muntligt medgivande att delta i studien inhämtades av deltagarna i samband med intervjutillfället innan intervjuerna påbörjades (Bilaga 4). Innan intervjun inleddes erhöll deltagarna en kort presentation av författarna samt information angående studiens syfte och tillvägagångssätt. De 12 intensivvårdssjuksköterskor som tillfrågades valde alla att delta i studien. Intensivvårdssjuksköterskorna hade varit yrkesverksamma sjuksköterskor mellan 7 och 43 år, yrkesverksamma intensivvårdssjuksköterskor mellan 3 och 38 år samt arbetat roterande treskift mellan 1 och 15 år. Datainsamling För insamling av data genomfördes halvstrukturerade intervjuer, där en utarbetad intervjuguide användes som underlag (Bilaga 5). Intervjufrågorna genomgick en utvecklingsprocess och diskuterades noggrant med handledaren för att säkerställa att de höll sig inom ämnet. Samma intervjufrågor ställdes till samtliga deltagare. Deltagarna ombads berätta om en eller flera situationer relaterade till deras upplevelser av att arbeta roterande treskift. Frågornas ordningsföljd och form anpassades när så behövdes, för att ha möjlighet att ta till vara på och följa upp det deltagarna hade att berätta (Polit & Beck 2008; Kvale & Brinkmann 2009). Inför datainsamlingen genomförde en av författarna en provintervju för att testa den utarbetade intervjuguiden och således ges möjlighet att justera den innan ytterligare datainsamling påbörjades. Den utarbetade intervjuguiden reviderades inte varför provintervjun inkluderades i resultatet. Intervjuerna delades upp och utfördes enskilt av författarna då det kan upplevas som stressande för deltagaren om mer än en person är delaktiga vid intervjutillfället, vilket i sin tur kan ha inverkan på resultatet. För att skapa en god relation med deltagarna eftersträvades empati, lyhördhet och tydlighet vid intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2009). Genom att aktivt lyssna på deltagarna försökte intervjuaren få dem att utveckla nyanser i sina svar. Intervjuaren försökte även uppmärksamma deras känslor och reflektera över dessa samt ställa tydliga, enkla frågor och försäkra sig om att deltagarna 8

9 förstått det som efterfrågades. Deltagarna uppmuntrades ge uttryck för sina uppfattningar och upplevelser genom så kallad probing, där författarna använde sitt kroppsspråk för att genom ljud och hummanden stimulera deltagaren till utveckling av sina tankegångar (Forsberg & Wengström 2008). Intervjuerna spelades in och deltagarnas känslor i form av gester, ansiktsuttryck samt tonläge registrerades. Intervjuernas varaktighet varierade mellan cirka minuter. Genomförandet av intervjuerna ägde rum under november och december månad år Dataanalys Datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, som enligt Hsieh och Shannon (2005) definieras som en forskningsmetod där innehållet i texten tolkas subjektivt genom att systematiskt klassificera och koda text med samma betydelse till kategorier. Kvalitativ innehållsanalys har som syfte att inbringa kunskap och förståelse för det fenomen som önskas studeras. Analys av studiens datamaterial utgick från Hsieh och Shannons (2005) beskrivning av konventionell innehållsanalys. Konventionell innehållsanalys har en induktiv ansats vilket innebär att kodning och kategorisering sker utifrån datamaterialet och används vanligen när en studies syfte är att beskriva ett fenomen. Det första steget i dataanalysen bestod av att noggrant avlyssna inspelningarna från intervjuerna och ordagrant transkribera dessa till löpande text. Därefter utfördes en fördjupad genomläsning av datamaterialet upprepade gånger av båda författarna för att skapa en helhetskänsla och reflektion över innehållet. Datamaterialet delades sedan upp mellan författarna för att enskilt läsa texten ordagrant och således fånga in nyckelbegrepp som markerades. Tankar och första intryck som uppkom under den inledande analysen antecknades av författarna, vilket är ett bra sätt att närma sig texten på. Datamaterialet bearbetades vidare genom att ord och meningar som överrensstämde med studiens syfte, så kallade meningsbärande enheter, uppmärksammades. I den fortsatta analysprocessen tog författarna gemensamt ut dessa meningsbärande enheter som sedan kondenserades till enstaka ord där det centrala innehållet behölls. Samband i meningsenheternas innehåll abstraherades därefter till koder. Dessa koder sammanfördes sedan utifrån likheter och skillnader till subkategorier, som namngavs utifrån kodernas innehåll. Beroende av subkategoriernas relation utfördes en sammanföring och organisering av dessa subkategorier till ett mindre antal kategorier (Hsieh & Shannon 2005). För att tydliggöra hur analysprocessen utförts visas en översikt (Figur 1). 9

10 Meningsenhet Kondensering Kod Subkategori Kategori Negativt är ju också om man har en trött personal som är trött och sliten, som inte är utvilad och vi håller på med den tekniska avancerade vården vi har så finns det ju risk för misstag, helt klart! Arbetar med teknisk avancerad vård och när personalen inte är utvilad finns risk för misstag. Risk för misstag vid trötthet. Patientsäkerheten påverkas Vårdkvalitén påverkas Figur 1. Översikt av analysprocess. Forskningsetiska överväganden Den humanistiska forskningen kan ha inverkan på den mänskliga sårbarheten, varför det är av stor vikt att vara medveten om, ha kunskap om samt efterfölja de etiska grundläggande principerna. Under förberedelsen, genomförandet samt rapporteringen av studien har därför de etiska principerna om autonomi, rättvisa, att göra gott, samt att inte skada beaktats (Northern Nurses Federation [NNF] 2003). Information angående syftet med studien, vilken metod som skulle användas vid datainsamling, hur studiens resultat skulle redovisas, frivillighet att delta i studien samt konfidentialitet av lämnade uppgifter har delgivits alla avsedda deltagare via skriftligt brev samt muntligt. Hänsynstagande till autonomiprincipen åstadkoms genom att deltagarna själva gav sitt samtycke till deltagandet i studien samt att de när som helst under intervjuns gång hade rätt att avbryta sitt deltagande utan att redogöra för orsak. Försäkran om att deltagarna förstått den givna informationen samt skriftligt och muntligt samtycke inhämtades innan datainsamling påbörjades. Fullständig anonymitet var inte möjligt att uppnå då personliga intervjuer genomfördes (Kvale & Brinkmann 2009). Konfidentialitet uppfylldes genom att datamaterialet från intervjuerna med deltagarna avidentifierades, så att inget material ska kunna härledas till någon enskild individ av utomstående (NNF 2003). Transkriberat material har förvarats och använts endast av författarna och handledare under datainsamling samt kodning. Principen om rättvisa följdes genom att samtliga deltagare som motsvarade inklusionskriterierna för studien hade rätt att delta och att dessa behandlades lika oavsett kön, ålder och ursprung. Datamaterialet från intervjuerna värderades lika, transkriberades ordagrant och inget utelämnades i resultatet (NNF 2003). Godhetsprincipen tillgodoses på så sätt att resultatet reflekteras och diskuteras i relation till aktuell forskning, vilket således kan komma att bidra med ny kunskap. Den nya kunskapen kan förhoppningsvis vara till nytta för intensivvårdssjuksköterskor, deras chefer och politiker inom sjukvården, vilket i förlängningen kan innebära förbättrad patientsäkerhet och omvårdnad av patienter. Deltagarna kommer att få tillgång till studien när den färdigställts. Studien kommer även att publiceras elektroniskt för att fler ska kunna ta del av resultatet av studien och därmed sprida ny kunskap (NNF 2003). 10

11 Principen om att inte skada beaktades såtillvida att deltagandet i studien inte skulle ha någon skadlig inverkan på de personer som deltog (NNF 2003). Det finns en risk att deltagare kommer att exponera starka känslor samt avslöja saker som de sedan kommer att ångra (Kvale & Brinkmann 2009). Författarna lade därför stor vikt vid att reflektera över hur intervjufrågorna kunde påverka deltagarna innan datainsamlingen påbörjades. Deltagarna erbjöds att vända sig till författarna vid frågor, funderingar och reflektioner. Intervjufrågorna granskades även av erfarna forskare innan datainsamlingen inleddes. För att underlätta härledning av källor i studien samt undvika misstanke om plagiat hänvisades referenser enligt Harvard KAU (2011). 11

12 RESULTAT Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta roterande treskift framkom i tre Kategorier; Livskvalitén påverkas, Arbetsmiljön har betydelse och Vårdkvalitén påverkas. Kategorin Livskvalitén påverkas bestod av subkategorierna; Otillräcklig återhämtning, Inverkan på fritiden och det sociala livet samt Hälsan och orken försämras. Kategorin Arbetsmiljön har betydelse omfattade subkategorierna; Förbättrad psykosocial arbetsmiljö och Svårt att få till ett tillfredsställande schema. Den sista kategorin Vårdkvalitén påverkas bestod av subkategorierna; Patientsäkerheten riskeras och Lägre bemanning nattetid ger ökat ansvar (Figur 2). Livskvalitén påverkas Otillräcklig återhämtning Inverkan på fritiden och det sociala livet Hälsan och orken försämras Arbetsmiljön har betydelse Förbättrad psykosocial arbetsmiljö Svårt att få till ett tillfredsställande schema Vårdkvalitén påverkas Patientsäkerheten riskeras Lägre bemanning nattetid ger ökat ansvar Figur 2. Resultatöversikt 12

13 Livskvalitén påverkas Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att deras livskvalité påverkades vid roterande treskiftsarbete vilket beskrivs i subkategorierna otillräcklig återhämtning, inverkan på fritiden och det sociala livet samt hälsan och orken försämras. Otillräcklig återhämtning Alla intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att återhämtningsmöjligheterna vid roterande treskiftsarbete var otillräckliga. Återhämtningen var bristfällig mellan olika arbetsskift men att arbeta nattskift med efterföljande dag- eller kvällsskift beskrevs som mest slitsamt. Intensivvårdssjuksköterskorna berättade att de ibland var tvungna att bryta sin sömn efter nattskift och således ändra dygnsrytmen för att klara av att arbeta dag- eller kvällsskift nästkommande dag. Detta upplevdes som påfrestande och uttröttande. [ ]man får sätta klockan och så får man bryta sömnen helt enkelt fast man är dödstrött, men det är det enda sättet för att hitta tillbaka till rätt dygnsrytm igen. (5) Flera av intensivvårdsjuksköterskorna upplevde bristfällig sömn efter nattskift. Antalet timmar med sömn blev för få och de sov heller inte lika djupt på dagen i jämförelse med sömnen på natten. Störningsmoment såsom ljud från familjemedlemmar var också större på dagen vilket påverkade sömnen negativt. Att inte få tillräckligt med sömn efter nattskift resulterade i att de inte kände sig utvilade när de skulle arbeta nästkommande nattskift. [ ]och jag sover väldigt, väldigt dåligt vid nattpass Det blir inte många timmars sömn. (1) Vidare menade intensivvårdssjuksköterskorna att det tog tid att ändra dygnsrytmen och att tröttheten blev påtaglig när de fick för kort återhämtning. De upplevde att tröttheten satt kvar i flera dagar och blev överhängande. Tröttheten kommer flera dagar efteråt när man har jobbat natten och då är inte jag ledig, då måste jag jobba dagar och kvällar. Där är den stora nackdelen. (5) Det framkom att bristen på sömn även var märkbar när intensivvårdssjuksköterskorna arbetade kvällsskift med efterföljande dagskift. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att de endast hade möjlighet till ett fåtal timmars sömn innan de skulle vara tillbaka på arbetet och att det inte var praktiskt möjligt att sova mellan sex till åtta timmar som de önskade göra. Och det här med att jobba kväll och dag sluta tio och börja kvart i sju, man ska åka hem du ska förhoppningsvis få några timmars sömn, det kanske blir i bästa fall fyra timmar[...] (2) Inverkan på fritiden och det sociala livet Intensivvårdssjuksköterskorna reflekterade över hur roterande treskiftsarbete hade en negativ inverkan på fritiden och det sociala livet. De upplevde att den otillräckliga återhämtningen och tröttheten medförde att de inte orkade med att utföra aktiviteter på 13

14 fritiden. Det sociala livet blev således också lidande då intensivvårdssjuksköterskorna inte orkade umgås med sina vänner. Den lediga tiden spenderades till återhämtning inför nästa arbetsskift i stället för att fungera som en energikälla. Intensivvårdssjuksköterskorna speglade också hur brist på återhämtning och ökad trötthet påverkade humöret negativt samt hur det i sin tur kunde påverka familjemedlemmarna. Att arbeta roterande treskift på heltid och samtidigt ha en fritid med kvalité upplevdes som en omöjlighet. Man blir trött och sliten och det påverkar ju humöret. Och det kanske går ut mer över dom hemma än här. (2) Att arbeta nattskift var något som intensivvårdssjuksköterskorna upplevde hade inverkan på det sociala livet. De menade att när de sov så var deras vänner vakna och tvärtom vilket gav känslan att de hamnade utanför det sociala livet. Intensivvårdssjuksköterskorna framförde även att de upplevde nattarbete under helgen som asocialt. De menade att det främst var på helgerna som deras vänner var lediga och att det var svårt att hinna umgås med sina vänner eftersom de behövde sova på dagen. Fast det är ju lite trist det här med å jobba natt Alltså man sover ju när andra är vakna och så är man borta på natten. (10) Några av intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att roterande treskiftsarbete främjade deras fritid. Möjligheten att vara ledig en vardag och få sysslor eller aktiviteter utförda upplevdes som positivt. Även att kunna utnyttja förmiddagar eller eftermiddagar till aktiviteter sågs som en fördel. [ ]men annars kan det va jättegott att jobba en kväll och få lite gjort på förmiddagen och uträtta ärenden till sådana saker som är öppet då på dagarna det är det ju. (11) Hälsan och orken försämras Intensivvårdssjuksköterskorna reflekterade över hur roterande treskiftsarbete inverkade på hälsan. Bristfällig återhämtning och oavbruten trötthet relaterat till sömnbrist ansågs orsaka kroppsliga besvär såsom huvudvärk och högt blodtryck. Negativt är ju också om man har en trött personal som är trött och sliten, som inte är utvilad Det är väl hälsoskälen våran egen hälsa kan jag tro, för vi är ju ganska många som äter bland annat mediciner för högt blodtryck på denna avdelning alltså [ ](2) Vidare uttryckte intensivvårdsjuksköterskorna att det var svårt att koppla av efter ett intensivt arbetspass på kvällen när de visste att de skulle arbeta dagsskift nästkommande dag. Att hinna bearbeta tankar och intryck från arbetspasset samt hinna få tillräckligt med sömn upplevdes som stressande. Intensivvårdssjuksköterskorna framhävde också att drivkraften och arbetslusten minskade på grund att de kände sig trötta och slitna. [ ] jag vet ju alltså kanske att det har vart nån kväll.. det har vart jättemycket att göra och då är det ju svårt att, och så ska man ju hit morgonen därpå då och då blir det ju lite den här inre stressen att gud jag ska hit imorgon igen. Det blir en 14

15 väldig stress för att det är svårt att koppla av ordentligt om det har vart jättemycket. (9) Att arbeta roterande treskift på heltid var något som intensivvårdssjuksköterskorna upplevde som ohållbart i längden. De beskrev sin upplevda frustration över att inte må bra av de arbetstider som förelåg. Intensivvårdssjuksköterskorna berättade att de behövt gå ner i arbetstid för att orka arbeta roterande treskift på heltid men att det inte ansågs som någon lösning på problemet. De menade att det krävs åtgärder för att förbättra arbetstiderna så att de orkar arbeta roterande treskift på heltid. [ ] man går ner i tjänst men det håller inte på sikt, det är inte lösningen på problemet, problemet måste upp på högre nivå. Här är det människor som skriker efter att vi fixar inte det här längre å vill man ha duktiga sjuksköterskor som sköter sitt jobb och som är ansvarsfyllda då måste man också se till att dom får näring till det och det har inte vi idag. (5) Det framkom också att intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att det blev mer slitsamt ju längre de hade arbetat roterande treskift. Återhämtningen kändes svårare ju äldre de blev och några uttryckte att de inte visste hur länge de skulle orka med att arbeta roterande treskift. Det fanns en uttalad oro över att inte orka arbeta fram till pension. Jag tror ju inte att jag kan jobba såhär tills jag blir pensionär och jag har ju ändå ett antal år kvar jag tycker om mitt jobb men till vilket pris? (1). Arbetsmiljön har betydelse Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att arbetsmiljön hade betydelse vid roterande treskiftsarbete vilket beskrivs i subkategorierna förbättrad psykosocial arbetsmiljö och svårt att få till ett tillfredsställande schema. Förbättrad psykosocial arbetsmiljö Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att gemenskapen ökade vid roterande treskiftsarbete. Genom att rotera och arbeta alla arbetsskift så stärktes tillhörigheten till hela arbetsgruppen. Detta innebar att intensivvårdssjuksköterskorna hade möjlighet att lära känna personalen bättre, även den personal som inte roterade utan som exempelvis arbetade enbart nattskift. Detta gjorde i sin tur att grupperingar inom arbetslaget minskade. [ ]i och med att jag har jobbat lite mer nätter så känns det som att jag tillhör även nattgänget för många jobbar ju enbart nätter, och många jobbar enbart dag/kväll så jag känner att jag har en tillhörighet till båda grupperna så att man känner sig både som nattarbetare och dag- kvällsarbetare. (8) Det framfördes även att förståelsen för varandra och för arbetsuppgifterna påverkades vid roterande treskiftsarbete. Att rotera och lära känna hela arbetsgruppen upplevdes öka förståelsen för varandra. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev vidare att arbetsuppgifterna på de olika arbetsskiften skiljde sig åt samt att förståelsen för dessa specifika arbetsuppgifter ökade vid roterande treskiftsarbete. 15

16 Ja man lär ju känna personalen mer så på dom olika skiften, det är väl en positiv grej och att man har mer förståelse för varandra[ ](7) Intensivvårdsjuksköterskorna upplevde också att samarbetet förbättrades vid roterande treskiftsarbete. De menade att genom att få arbeta med hela arbetslaget och lära känna sina kollegor bättre samt få en ökad förståelse för varandra resulterade i att de arbetade mer som ett team. Samarbetet är jättebra och ovärderligt. Vi arbetar mer i team nu. (2) Svårt att få till ett tillfredsställande schema Det framkom att intensivvårdssjuksköterskorna fick medverka vid schemaläggning på arbetsplatserna. Intensivvårdssjuksköterskorna reflekterade över svårigheten att skapa ett fungerande schema vid roterande treskiftsarbete. De uttryckte att det var komplicerat att få till ett schema som upplevdes hälsosamt. Det berättades om möjligheten att framföra önskemål om arbetstider men att dessa önskemål sällan uppfylldes. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev hur önskemålen ofta korrigerades relaterat till att bemanningskraven inte uppfyllts på de olika arbetsskiften. Detta kunde i sin tur resultera i att intensivvårdssjuksköterskorna fick arbeta skift i en ordning som de inte fördrog eller inte mådde bra av att arbeta. Vidare skildrade intensivvårdssjuksköterskorna hur planerad sammanhängande ledighet i schemat inte blev av när deras arbetstider korrigerades. Detta åstadkom att återhämtningen inte kunde ske i samma utsträckning som de önskat. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde därför att det var en fördel att få behålla önskade arbetsskift. Det framkom dock att intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att det var bättre att kunna påverka sina arbetstider i någon mån än inget alls. [ ] vi får ju liksom lägga vårat schema efter önskningar men det blir ju inte alltid så utan man får ganska mycket mixat, både dag å natt å kvällar utan att kanske alltid önska att ha det så. (5) Att arbeta roterande treskift och således växla mellan natt- dag- kvällsskift på samma vecka upplevdes av intensivvårdssjuksköterskorna som påfrestande. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att det skulle vara bättre att arbeta de olika arbetsskiften periodvis utan att behöva rotera under samma vecka, att exempelvis arbeta nattskiften sammanhängande. Detta betraktades som fördelaktigt då möjligheten att få en längre ledighet var större. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg också att återhämtningen kunde förbättras genom att arbeta arbetsskiften periodvis. De menade att det skulle vara lättare att få längre återhämtning mellan passen jämfört med roterande treskiftsarbete. Så, ja som det är nu så är det slitsamt, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt då, att ha en längre ledighet också kanske göra nätter en längre period, tror jag är bättre, en klump utav nätter. (4) Intensivvårdssjuksköterskorna berättade även vilken betydelse arbetstidsförkortningen hade. Roterande treskiftsarbete innebar att deras veckoarbetstid förkortades beroende av hur många nattskift som var planerade i schemaperioden. Många menade att den ledighet som arbetstidsförkortningen gav var obefintlig i förhållande till tiden det tar att återhämta sig efter att ha växlat mellan de olika arbetsskiften. 16

17 Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg dock att den lediga tid som arbetstidsförkortningen gav var betydelsefull men att den borde vara betydligt mer omfattande. Men det är som sagt återhämtningen som är jobbigt ibland. Det försvinner mer dagar än vad arbetstidsförkortningen är, det gör det ju absolut. (11) Vårdkvalitén påverkas Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att vårdkvalitén påverkades vid roterande treskiftsarbete vilket beskrivs i subkategorierna patientsäkerheten riskeras och lägre bemanning nattetid ger ökat ansvar. Patientsäkerheten riskeras Intensivvårdssjuksköterskorna reflekterade över hur patientsäkerheten påverkades av roterande treskiftsarbete. Det framkom att den upplevda sömnbristen inverkade på deras yrkesutförande på så vis att koncentrationsförmågan blev lägre. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev hur de stundtals fick anstränga sig ytterst för att klara av sina arbetsuppgifter och således inte begå misstag. Vidare skildrades att det krävdes högre koncentration vid arbetsuppgifter som annars upplevdes som självklara, vilket var påfrestande för intensivvårdssjuksköterskorna. [ ]Du måste ju liksom vara skärpt men tanke på du har anhöriga, hur du beter dig för i och med att jag sover dåligt så jag är ju inte nån, hur ska jag säga, hundraprocentig men det kanske jag inte är annars heller men det är betydligt sämre när man inte sover. (1) Trötthet till följd av otillräcklig återhämtning vid arbete med teknisk avancerad vård var något som intensivvårdssjuksköterskorna upplevde ökade risken för misstag. Vidare beskrevs känslan av oro över att incidenter såsom felspädningar av läkemedel eller liknande skulle ske vid trötthet. Det framkom även att intensivvårdssjuksköterskorna tog hjälp av kollegor för att kontrollera att iordningsställande av läkemedel utförts korrekt när de var trötta. När man inte får den här återhämtningen så känner man ju sig inte så säker som sjuksköterska[ ] (5) Intensivvårdssjuksköterskorna framförde att tröttheten var mest påtaglig under nattskiftet och att det då inte kändes säkert att vårda patienterna. Vidare skildrades situationer i samband med trötthet där vården till patienterna omedvetet varit bristande. Detta kunde upptäcktas i ett senare skede av intensivvårdssjuksköterskorna själva eller av kollegor som tog över arbetet efter dem. Det kunde exempelvis röra sig om otillräckliga observationer eller omvårdnadsåtgärder som förbisågs. När du jobbar natt så tycker jag att man är trött jämt man är inte lika alert så där som man skulle kunna vara kanske det kan va allt från finlir till att man byter slangar en dag för tidigt eller en dag för sent eller att den här checklistan som ska bockas av var tredje dag görs eller läses av det är som är lågt prioriterat[ ] (6) 17

18 Lägre bemanning nattetid ger ökat ansvar Under nattskiftet var intensivvårdssjuksköterskorna lägre bemannade jämfört med andra arbetsskift. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde en känsla av utsatthet då den låga bemanningen kunde medföra att de inte fick den uppbackning av kollegor som de kände behov av. Detta kunde medföra en känsla av otillräcklighet inför patienten. De skildrade också akuta situationer där den låga bemanningen medförde att ansvaret ökade vilket upplevdes som påfrestande. Intensivvårdssjuksköterskorna behövde därför vara mer fokuserade än under andra arbetspass. Vidare beskrev intensivvårdsjuksköterskorna hur det ökade ansvaret resulterade i att de fick fatta egna beslut som annars fattades i samråd med kollegor. Detta kunde i sin tur upplevas som lärorikt och utvecklande men också som skrämmande för intensivvårdssjuksköterskorna. Det är ju alltså jobbigare när det händer nått i och med att man är så få. (9) Man kan inte slappna av någonting man står ju med mycket eget ansvar Man lär sig mycket också, det är väl positivt om man jobbar natten för man får ju ta mycket egna beslut å, man blir mer driven för man har inte så många runtomkring sig så, det kan jag uppleva som för mig var det positivt i alla fall. (4) 18

19 DISKUSSION Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. I resultatet framkom att intensivvårdsjuksköterskorna upplevde att livskvalitén påverkades då roterande treskiftsarbete gav upphov till otillräcklig återhämtning, inverkade på deras fritid och det sociala livet samt försämrade hälsan och orken. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde också att arbetsmiljön hade betydelse vid roterande treskiftsarbete. Deras psykosociala arbetsmiljö förbättrades men det var svårt att få till ett tillfredsställande schema. Slutligen upplevde intensivvårdssjuksköterskorna att vårdkvalitén påverkades då roterande treskiftsarbete kunde riskera patientsäkerheten samt att ansvaret ökade under nattskiftet då bemanningen var lägre. Resultatdiskussion I resultatet framkom att intensivvårdssjuksköterskorna upplevde återhämtningen som bristfällig. Otillräcklig återhämtning mellan arbetsskift och då främst nattskift med efterföljande dag- kvällsskift beskrevs som mest slitsamt. Enligt Åkerstedt (2003) och Kecklund et al. (2010) kan återhämtningen påverkas av i vilken ordning arbetsskiften sker. Genom att arbeta skiften i följande ordning; dag, kväll och natt, så kallad medsols rotation, kan en längre dygnsvila mellan arbetsskiften uppnås som i sin tur ger ökad möjlighet till återhämtning. En studie av Berger och Hobbs (2006) visar också på att medsols rotation av arbetsskiften ger en bättre möjlighet till återhämtning men att det sociala livet då kan påverkas negativt. När en arbetsperiod avslutas med nattskift går dagen åt till sömn och återhämtning. Många sjuksköterskor väljer därför att arbeta skiften motsols; natt, kväll och dag för att således ha mer tid för sociala aktiviteter när de går av det sista arbetspasset (Berger & Hobbs 2006). Detta kan möjligen indikera att intensivvårdssjuksköterskorna även i denna studie ibland själva väljer att rotera arbetsskiften motsols för att få ut mera av sin lediga tid och således upplever bristande återhämtning. Det framkom också i resultatet att intensivvårdssjuksköterskorna upplevde en överhängande trötthet som satt kvar i flera dagar, främst efter nattarbete. I en studie av Åkerstedt (2003) framkom att oregelbundna arbetstider har en negativ inverkan på sömn och vakenhet samt att effekterna dröjer kvar och påverkar också lediga dagar. Resultatet i föreliggande studie indikerade även att en längre sammanhängande ledighet gav ökade möjligheter för återhämtning. Detta styrks av Kecklund et al. (2010) som menar att det bör finnas en längre oavbruten ledighet under en schemaperiod på minst fyra dagar för att ha möjlighet att tillgodose återhämtning samt sociala behov. Resultatet i denna studie påvisade att otillräcklig återhämtning och trötthet bidrog till att intensivvårdssjuksköterskornas fritid och sociala liv blev åsidosatt. Att ha en fritid med kvalité ansågs som omöjligt vid heltidsarbete med roterande treskift. Detta bekräftas av tidigare forskning om skiftarbete (Clendon & Walker 2013; Costa 2003; Berger & Hobbs 2006; Muecke 2005). I en studie från Australien beskrev sjuksköterskorna hur tröttheten hindrade dem från att utföra saker som de tyckte om samt hur det sociala umgänget försummades vid skiftarbete. Vidare beskrevs hur dessa begränsningar av det sociala livet kunde få konsekvenser såsom minskad kontinuitet i relationer samt skuldkänslor gentemot familjen (West et al. 2009). I resultatet i föreliggande studie framkom även att nattskift skapade en motsättning gentemot närståendes arbetstider och 19

20 ledighet vilket påverkade det sociala umgänget. När tid för social interaktion fanns hos de närstående kunde det sammanfalla med intensivvårdssjuksköterskornas vila eller arbetstid. Känslan av bristande social samvaro upplevdes som mest tydlig på helgerna då närstående oftast var lediga. Detta bekräftas i studien av West et al. (2009) där sjuksköterskorna upplevde det svårt att passa in i närståendes tidsscheman, vilket gav upphov till skuldkänslor över att inte ha möjlighet att umgås. Detta kan i sin tur enligt Kecklund et al. (2010) resultera i social isolering samt minskad förmåga att uppfylla de sociala roller som samhället förväntar sig. Då det sociala livet och fritidssysselsättningar i viss mån försummas vid roterande treskiftsarbete torde det kunna leda till att intensivvårdssjuksköterskornas psykiska välmående minskar. I denna studies resultat framgick även att roterande treskiftsarbete inte enbart påverkade intensivvårdssjuksköterskornas fritid på ett negativt sätt utan tvärtom. Om tiden planerades kunde förmiddagar eller eftermiddagar utnyttjas till att utföra diverse aktiviteter, även att kunna vara ledig en vardag ansågs som positivt. Att fritiden inte enbart påverkas negativt påvisas också av studien genomförd av Kecklund et al (2010) där det framkommer att treskiftsarbete kan vara till fördel för olika aktiviteter såsom hushållssysslor eller aktiviteter som kan utföras självständigt och inte är beroende av andra individer. Det kan möjligen tänkas att intensivvårdssjuksköterskor som har en strukturerad planering kan ha ökade möjligheter att utnyttja sin lediga tid och därför aktivt väljer att arbeta roterande treskift. Studiens resultat indikerade att roterande treskiftsarbete kunde ha en negativ inverkan på hälsan och orken och att intensivvårdssjuksköterskorna således valt att gå ner i arbetstid för att klara av att arbeta roterande treskift. Detta överensstämmer med tidigare forskning (Clendon & Walker 2013; West et al. 2009; Costa 2003) där skiftarbetare valt att reducera sin arbetstid för att orka arbeta skift. I studien av West et al. (2009) framkom också att sjuksköterskorna kände oro över de ekonomiska förluster som blir i samband med arbetstidsreducering. Detta skulle möjligen kunna medföra att intensivvårdssjuksköterskornas psykiska välbefinnande minskar. Resultatet i föreliggande studie indikerade också att roterande treskiftsarbete upplevdes mer slitsamt med tiden, där återhämtningen kändes svårare ju äldre de blev, vilket även det samstämmer med tidigare studier (Clendon & Walker 2013; West et al. 2009; Muecke 2005). Intressant är att studien av Winwood et al. (2006) däremot fann att stigande ålder inte var förknippat med sämre återhämtning. En möjlig förklaring till det kan vara att deltagarna i Windwoods studie valt att gå ner i arbetstid vilket gör att de klarar av roterande skiftarbete bättre. Otillräcklig återhämtning samt brist på sömn hade inverkan på intensivvårdssjuksköterskornas koncentrationsförmåga och således ökade risken för misstag i den vård som gavs. Tidigare forskning (Berger & Hobbs 2006; Muecke 2005) har visat hur sömnbrist kan resultera i minskad kognitiv kapacitet, fördröjd reaktionsförmåga samt försämrad koordination vilket ökar risken för misstag i vården till patienter. Enligt Socialstyrelsens (2004) översikt av patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete framkom att ett av vanligaste områdena med bristande patientsäkerhet var brister i läkemedelshanteringen och användningen, vilket överensstämmer med resultatet i denna studie där intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte oro över att felspädningar av läkemedel skulle ske. Det framgick också att risken för misstag upplevdes som störst på natten då tröttheten var som mest påtaglig 20

21 vilket överrensstämmer med studien av Fallis et al. (2011) där sjuksköterskor som arbetade natt var mindre alerta och behövde anstränga sig för att hålla sig vakna under den senare hälften av nattskiftet. I en studie från Belgien av Debergh et al. (2012) påvisas hur intensivvårdssjuksköterskornas arbetsbelastning varierar från skift till skift men att den generellt sett är lägre under nattskiftet. Det kan möjligen vara en orsak till att intensivvårdssjuksköterskor upplever tröttheten som mest påtaglig då de kanske har ett lugnare arbetstempo jämfört med de andra arbetsskiften. Tidigare studier har framhållit att det krävs att personalens arbetsmiljö är optimal för att öka möjligheten för att god och säker vård ges till patienter (Shirey 2006; Rosengren et al. 2007). I denna studies resultat framkom att samarbetet förbättrades vid roterande treskift. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev också att gemenskapen samt förståelsen för varandra och för arbetsuppgifterna ökade. Tidigare forskning (Wilkin & Selvin 2004; Darvas & Hawkins 2002) har påvisat att nära samarbete, god kommunikation och ömsesidigt stöd från kollegor är viktiga faktorer för intensivvårdssjuksköterskor i vårdandet av patienter samt i hantering av kritiska situationer. I en studie av Beeby (2000) framkom att inställning till arbetet har en direkt effekt på vården som ges. Känslan av att må bra ger en positiv inverkan i vården av patienter. Intensivvårdssjuksköterskor som mår bra har ett högt engagemang både fysiskt och emotionellt i vårdandet av patienterna. Yttre faktorer som exempelvis trötthet, komplicerade patientfall och låg arbetsmoral är omständigheter som kan skapa frustration hos intensivvårdssjuksköterskor, att de inte upplever sig kunna ge det bästa av sig själva vid varje arbetspass (Beeby 2000). I resultatet från denna studie har det tydligt framkommit faktorer som påvisar att intensivvårdssjuksköterskorna inte mår bra av att arbeta roterande treskiftsarbete och att detta kan ha en inverkan på den vård som ges. Resultatet indikerar också en upplevd frustration i arbetet och i situationen gällande schemat. Enligt studien av Costa (2003) finns inget skiftsystem som lämpar sig väl för alla arbetsplatser, varje skiftsystem bör anpassas till de specifika arbetsuppgifterna på arbetsplatsen samt arbetstagarnas personliga och sociala förhållanden. Att låta arbetstagarna vara delaktiga i utformandet och genomförandet av schema är av stor vikt då upplevda problem kan diskuteras (Costa 2003). I resultatet framkom att intensivvårdssjuksköterskorna i viss mån kunde påverka sitt schema genom att framföra önskemål om arbetstider men att dessa önskemål sällan uppfylldes. Ett flertal studier (Kecklund et al. 2010; Cartledge 2001; West et al. 2009; Darvas & Hawkins 2002) har påvisat att möjligheten att påverka sina arbetstider samt att få behålla önskade arbetsskift kan öka tillfredsställelsen med arbetssituationen samt förbättra hälsan och livskvalitén. I studien av Shirey (2006) framkom att arbetsgivaren har en viktig roll i att utveckla en god arbetsmiljö. Vidare menar Knauth och Hornberger (2003) att många arbetsgivare inte har någon erfarenhet av skiftarbete samt saknar kunskap om arbetstagarnas upplevda problem med skiftarbete. Detta gör också att arbetsgivaren saknar lösningar för problematiken kring skiftarbete. I studien av Shirey (2006) beskrivs att en arbetsgivare som är lyhörd mot sin personal och engagerar sig i deras livshistoria skapar tillit. Enligt Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) ska vårdgivaren arbeta för kvalitet och patientsäkerhet där en del i det systematiska kvalitetsarbetet innebär att undanröja orsaker till risker, tillbud och negativa händelser. Detta torde möjligen kunna innebära att en arbetsplats som på ett hälsosamt sätt främjar en dialog kring roterande 21

22 treskiftsarbete, där intensivvårdssjuksköterskor blir bättre på att framföra sina åsikter samt har en ledning som är lyhörda för upplevda problem, är en arbetsplats som på sikt kan finna lösningar på problematiken kring roterande treskiftsarbete och således kan förbättra kvalitén på den vård som ges. Metoddiskussion Inför valet av ämne för studien genomfördes en litteratursökning där bristande kunskapsunderlag inom området i kombination med författarnas intresse utgjorde grund för ämnesvalet. Utifrån syftet som var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift, valdes en kvalitativ metod. Då avsikten var att studera upplevda erfarenheter av ett fenomen ansågs kvalitativ metod som lämplig för studien. Genom att använda kvalitativ metod gavs möjligheten att tolka, förstå och beskriva det studerade fenomenet på ett djupare plan (Polit & Beck 2008), vilket förmodligen inte kunnat uppnås om kvantitativ metod hade använts. Eftersom studien har en kvalitativ design har metoden valts att diskuteras utifrån begreppen tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet, vilka är indikatorer för en studies trovärdighet (Polit & Beck 2008 utifrån Lincoln & Guba 1994). En studies tillförlitlighet syftar till att påvisa resultatets giltighet för läsaren varför en noggrann beskrivning och motivering av tillvägagångssättet är betydelsefull (Polit & Beck 2008). För insamling av data valdes halvstrukturerade intervjuer. Fördel med intervju som insamlingsmetod är att det ger en djupare förståelse för deltagarens upplevelse av fenomenet (Polit & Beck 2008). Genom att använda halvstrukturerad intervju tillåts deltagaren att berätta fritt om sina upplevelser utifrån förutbestämda öppna frågor. En styrka med att använda halvstrukturerad intervju är att författaren ges möjlighet att ställa följdfrågor och således få utvecklande och förtydligade svar från deltagaren, vilket stärker tillförlitligheten (Polit & Beck 2008). Författarna saknade dock erfarenhet av intervjuteknik och hade således inte vana av att ställa utförliga följdfrågor. Detta kan ses som en svaghet då det finns en risk för att djupare beskrivning av det upplevda fenomenet uteblev. Intervjutekniken förbättrades dock efter varje utförd intervju. Förberedelser såsom utförlig information om studien hade delgivits deltagarna innan intervjuerna genomfördes. Detta kan ses som en fördel då deltagarna hade möjlighet att reflektera över sina upplevelser inför intervjun vilket kan resultera i mer uttömmande svar (Forsberg & Wengström 2008; Kvale & Brinkmann 2009). För analys av datamaterialet valdes kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Hsieh och Shannon (2005). Den kvalitativa innehållsanalysen är en flexibel metod som lämpar sig väl inom omvårdnadsforskningen då den syftar till att identifiera likheter och skillnader samt upptäcka variationer i upplevelser av fenomen (Polit & Beck 2008; Hsieh & Shannon 2005) vilket stärker studiens tillförlitlighet. Tillvägagångssättet vid kvalitativ innehållsanalys kan enligt Hsieh och Shannon (2005) indelas i tre metoder; summerande, riktad samt konventionell innehållsanalys. Summerande innehållsanalys fokuserar på att identifiera och kvantifiera nyckelord eller innehåll i datamaterialet, för att sedan försöka tolka och förstå det underliggande sammanhanget av dessa ord eller innehåll. Då denna metod av innehållsanalys fokuserar på enskilda ord i datamaterialet ökar risken att sammanhanget i meningsenheterna försummas, varför denna metod inte 22

23 ansågs som lämplig. Riktad innehållsanalys har en deduktiv ansats där förutbestämda kategorier, från redan existerande teorier eller forskningsresultat, används för att identifiera nyckelbegrepp i datamaterialet. Eftersom bakomliggande teorier samt forskning angående det fenomen som önskades studeras var bristfällig ansågs också denna metod av innehållsanalys vara olämplig. För analys av datamaterialet valdes därför konventionell innehållsanalys då metoden är användbar när forskningslitteratur och teorier om fenomenet är begränsad. Författarna analyserade de utskrivna intervjuerna var för sig och sedan gemensamt vilket torde stärka tillförlitligheten (Polit & Beck 2008). I den fortsatta analysprocessen diskuterade författarna datamaterialet utifrån studiens syfte för att på så sätt minimera risken att relevant data inte exkluderades samt att irrelevant data inte inkluderades. Data inkluderades endast om författarna var samstämmiga om dess giltighet. Under analysprocessens gång fördes också en diskussion med handledaren som hade tillgång till det transkriberade datamaterialet samt analysmaterialet, vilket även det borde styrka studiens tillförlitlighet (Polit & Beck 2008). För att ytterligare förtydliga hur författarna utfört dataanalysen presenterades en översikt av tillvägagångssättet av analysprocessen. Pålitligheten i en kvalitativ studie handlar om i vilken utsträckning data ändras över tid (Polit & Beck 2008). Initialt genomfördes en provintervju för att kontrollera om intervjuguiden (Bilaga 5) var av god kvalité och för att ha möjlighet att justera den innan ytterligare datainsamling påbörjades. Den utarbetade intervjuguiden reviderades inte varför provintervjun inkluderades i resultatet. Genom att samma intervjufrågor användes i samtliga intervjuer anses studiens pålitlighet öka (Polit & Beck 2008). Att endast en provintervju utfördes utav en av författarna kan ses som en svaghet då den andra författaren inte hade möjlighet att delta under intervjuförfarandet. Provintervjun diskuterades i efterhand av författarna för att uppnå ett gemensamt utförande av den fortsatta datainsamlingen. Att resterande intervjuer utfördes enskilt kan också ses som en svaghet då det finns en risk att författaren tolkade deltagarens icke-verbala uttryck, vilket ökar risken att outtalade meningar inte framkommer. Samtidigt är det bra ur forskningsetiskt synvinkel då det annars kunde ha blivit en skev maktbalans mellan författarna och deltagaren. En styrka var dock att författarna var medvetna om detta inför intervjuerna och skriftligt registrerade den icke-verbala kommunikationen vid intervjutillfällena. Studiens bekräftelsebarhet stärktes genom att författarna diskuterade och medvetandegjorde varandra om sin förförståelse fortlöpande under studiens gång och således på bästa sätt försökte hantera den (Polit & Beck 2008). Därutöver utförde författarna en kritisk granskning av vad som var deltagarnas uppfattningar av fenomenet. För att tydliggöra att resultatet representerade deltagarnas upplevelser användes citat vilket även det stärker studiens bekräftelsebarhet (Polit & Beck 2008). Studiens överförbarhet till liknande kontext torde öka då syftet belystes utifrån olika demografiska aspekter (Polit & Beck 2008). Deltagarnas ålder och erfarenheter som intensivvårdssjuksköterskor varierade vilket kan ses som en styrka, då det torde öka möjligheten att få variationsrika beskrivningar av fenomenet. En svaghet med studien kan vara att urvalet inte speglar variationen i kön. I studien inkluderades dock både män och kvinnor vilket därför inte borde påverka resultatet. Att urvalet av deltagare utgick från intensivvårdsavdelningar på tre sjukhus i Sverige torde också ses som en styrka. 23

24 Detta då det ger en ökad förutsättning att få variationer i upplevda erfarenheter jämfört med om urvalet endast utgått från en intensivvårdsavdelning. För att öka möjligheten till överförbarhet har författarna försökt beskriva resultatet utförligt och tydliggöra resultatet med citat från deltagarna (Polit & Beck 2008). KONKLUSION Roterande treskiftsarbete kan vara ofördelaktigt för intensivvårdssjuksköterskor. Otillräcklig återhämtning kan leda till att fritid och socialt liv åsidosätts samt att den fysiska och psykiska hälsan försämras. Detta kan i sin tur medföra att intensivvårdssjuksköterskor inte orkar arbeta roterande treskift på heltid. Roterande treskiftsarbete kan också göra att återhämtningen upplevs som svårare med åldern och således skapa oro över att inte orka arbeta fram till pension. Bristfällig återhämtning kan även utgöra en risk för att vården till patienterna inte utförs på ett säkert sätt. Faktorer som upplevs fördelaktiga med roterande treskiftsarbete kan vara ökad gemenskap, förbättrat samarbete samt ökad förståelse för varandra och för arbetsuppgifterna. Även möjligheten att påverka sitt schema och att få behålla önskade arbetsskift kan ses som fördelaktigt. Det är viktigt att identifiera de bakomliggande orsakerna till varför roterande treskiftsarbete upplevs som ofördelaktigt respektive fördelaktigt för att således ha möjlighet att vidareutveckla hur roterande treskiftsarbete bäst schemaläggs i syfte att främja intensivvårdssjuksköterskornas välbefinnande samt i syfte att uppnå god och säker vårdkvalité. Klinisk betydelse Eftersom tidigare forskning inom området var bristfällig hoppas författarna att studien kan generera i en ökad kunskap och förståelse angående upplevda fördelar och nackdelar relaterat till roterande treskiftsarbete. Genom att identifiera bakomliggande orsaker till upplevelserna är förhoppningen att kunna bidra till diskussioner kring strategier för utförande av ett hälsosammare schema, med målet att förbättra intensivvårdssjuksköterskornas arbetsmiljö och således öka möjligheterna för att vården utförs på ett patientsäkert sätt. Förslag till fortsatt forskning I studien framkom att otillräcklig återhämtning var en betydande faktor i intensivvårdssjuksköterskornas välmående samt i den vård som utfördes. Det vore därför av intresse att kvantitativt undersöka i vilken utsträckning roterande treskiftsarbete inverkar på intensivvårdssjuksköterskors återhämtning och sedan hur det i sin tur påverkar den vård som ges. Det vore också av intresse att undersöka och jämföra olika intensivvårdsavdelningar och olika arbetstidsmodeller för att se om och i så fall hur dessa skiljer sig åt. Resultaten skulle möjligen kunna underlätta utformning av åtgärdsplaner för att förbättra återhämtningen och således patientsäkerheten. Det vore även av intresse att undersöka i vilken utsträckning intensivvårdssjuksköterskor själva väljer att arbeta skift i en ordning som inte främjar återhämtningen. Slutligen vore det tänkvärt att undersöka hur arbetsgivaren ser på roterande treskiftsarbete, om det kan vara så att korttidsfrånvaron lättare kan täckas med befintliga resurser när personalen arbetar roterande treskift. 24

25 REFERENSER Berger, A.M. & Hobbs, B.B. (2006). Impact of shift work on the health and safety of nurses and patients. Clinical Journal of Oncology Nursing, 10 (4), Beeby, J.P. (2000). Intensive care nurses experiences of caring. Intensive and Critical Care Nursing, 16 (3), Cartledge, S. (2001). Factors influencing the turnover of intensive care nurses. Intensive and Critical Care Nursing, 17 (6), Clendon, J. & Walker, L. (2013). Nurses aged over 50 years and their experiences of shift work. Journal of Nursing Management, 21 (7), Costa, G. (2003). Shift work and occupational medicine: an overview. Occupational Medicine, 53 (2), Darvas, J.A. & Hawkins, L.G. (2002). What makes a good intensive care unit: a nursing perspective. Australian Critical Care, 15 (2), Debergh, D.P., Myny, D., Van Herzeele, I., Van Maele, G., Miranda, D.R. & Colardyn, F. (2012). Measuring the nursing workload per shift in the ICU. Intensive Care Medicine, 38 (9), Fallis, W.M., McMillan, D.E. & Edwards, M.P. (2011). Napping during night shift: Practices, preferences, and perceptions of critical care and emergency department nurses. Critical Care Nurse, 31 (2), Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur. Gold, D.R., Rogacz, S., Bock, N., Tosteson, T.M., Baum, T.M. Speizer, F.E & Czeisler, C.A. (1992). Rotating shift work, sleep, and accidents related to sleepiness in hospital nurses. American Journal of Public Health, 82 (7), Harvard KAU (2011) [elektronisk] u_aug_11_pdf_17907.pdf Hov, R., Hedelin, B. & Athlin, E. (2007). Good nursing care to ICU patients on the edge of life. Intensive and Critical Care Nursing, 23 (6), Hsieh, H-F., & Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15 (9), Karlstads universitet. (2002). Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial. (Dnr. 230/02). Karlstads universitet. Kecklund, G., Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning (Stressforskningsrapport nr 322). Stockholm: Stockholms Universitet, Stressforskningsinstitutet. 25

26 Knauth, P. & Hornberger, S. (2003). Preventive and compensatory measures for shift workers. Occupational Medicine, 53 (2), Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, A. & Rubertsson, S. (2012) Intensivvård. Stockholm: Liber. Marshall, C. & Rossman, G.B. (2010). Designing qualitative research. (5. Uppl.). London: Sage Publications. McMahon, R. (1994). Omvårdnad på natten. Stockholm: Liber Utbildning AB. Muecke, S. (2005). Effects of rotating night shifts: literature review. Journal of Advanced Nursing, 50 (4), Northern Nurses Federation. (2003). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic countries. Vård i Norden. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (8. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer, Lippincott Williams & Wilkins. Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening (2012). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Stockholm: ANIVA & SSF. Rosengren, K., Athlin, E. & Segesten, K. (2007). Presence and availability: staff conceptions of nursing leadership on an intensive care unit. Journal of Nursing Management, 15 (5), Sallinen, M. & Kecklund, G. (2010). Shiftwork, sleep, and sleepiness differences between shift schedules and systems. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 36 (2), Scott, L.D., Rogers, A.E., Hwang, W-T. & Zhang, Y. (2006). Effects of critical care nurses work hours on vigilance and patients safety. American Journal of Critical Care, 15 (1), SFS 1982:673 Arbetstidslagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket Shirey, M.R. (2006). Authentic leaders creating healthy work environments for nursing practice. American Journal of Critical Care, 15 (3), Socialstyrelsen (2004). Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete: en översikt. Stockholm: Socialstyrelsen. 26

27 SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2013). Utvärdering av metoder i hälsooch sjukvården: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. SFAI:s delförening för intensivvård(2009). Riktlinjer för svensk intensivvård. Stockholm: Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI). Tanaka, K., Takahashi, M., Hiro, H., Kakinuma, M., Tanaka, M., Kamata, N. & Miyaoka, H. (2010). Differences in medical error risk among nurses working two- and three-shift systems at teaching hospitals: a six-month prospective study. Industrial Health, 48 (3), West, S., Boughton, M. & Byrnes, M. (2009). Juggling multiple temporalities: the shift work story of mid-life nurses. Journal of Nursing Management, 17 (1), Wilkin, K. & Selvin, E. (2004). The meaning of caring to nurses: an investigation into the nature of caring work in an intensive care unit. Journal of Clinical Nursing, 13 (1), Winwood, P.C., Winefield, A.H. & Lushington, K. (2006). Work-related fatigue and recovery: the contribution of age, domestic responsibilities and shiftwork. Journal of Advanced Nursing, 56 (4), Åkerstedt, T. (1995). Vaken på udda tider Om skiftarbete, tidzoner och nattsudd. Uppsala: Ord & Form AB. Åkerstedt, T. (2001). Arbetstider, hälsa och säkerhet sammanställning av aktuell forskning. Stressrapport nr Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) avdelningen för stressforskning, Karolinska institutet, Stockholm: Akademitryck. Åkerstedt, T. (2003). Shift work and disturbed sleep/wakefullness. Occupational Medicine, 53 (2),

28 Bilaga 1 Informationsbrev till Verksamhetschef. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Härmed ansökes om tillstånd att genomföra intervju med två till fem intensivvårdssjuksköterskor verksamma hos er som ett led i studien Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av roterande treskiftsarbete. Studien är underlag för ett examensarbete på avancerad nivå i omvårdnad vid Karlstads universitet, inom specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning intensivvård. Information angående studien: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift genom att sammanlagt intervjua ca 12 intensivvårdssjuksköterskor, fördelat på tre olika intensivvårdsavdelningar. I intervjun kommer vi att be deltagarna berätta om sina upplevelser om att arbeta roterande treskift. Intervjun, som beräknas att ta cirka en timme, spelas in och skrivs sedan ut. All information som kommer oss till del kommer att behandlas så att inga obehöriga kommer att få del av den. Deltagarna har rätt att avsluta intervjun när som helst utan att förklara varför. Resultatet av studien kommer att redovisas i ett examensarbete på avancerad nivå där Karlstads universitet är studiens forskningshuvudman. Om vi får tillstånd att intervjua intensivvårdssjuksköterskor på NN sjukhus kommer vi att kontakta avdelningschefen på intensivvårdsavdelningen och efterhöra om vederbörande kan vara oss behjälpliga med urval av tänkbara deltagare. Vi kommer inom kort följa upp detta brev med ett telefonsamtal. Har du några frågor, vänligen kontakta oss! Med vänliga hälsningar: Annie Persson Ann-Louise Rydberg Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska persson.annie@hotmail.com annlouiserydberg@hotmail.com Handledare: Anna Josse Eklund, universitetslektor Instutitionen för Hälsovetenskaper Karlstads universitet

29 Bilaga 2 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Tillstånd att genomföra intervjustudien Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av roterande treskiftsarbete. Härmed ges tillstånd till Annie Persson och Ann-Louise Rydberg, studenter vid Karlstad Universitet att genomföra intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor vid intensivvårdsavdelningen på NN sjukhus, Landstinget i NN, i enlighet med information jag erhållit. Studien genomförs av Annie Persson och Ann-Louise Rydberg under handledning av Anna Josse Eklund, universitetslektor, Karlstads universitet. Ort Datum Namnteckning Namnförtydligande, titel, telefonnummer