Förskolorna Hattis och Toppen

Transkript

1 Randi Skogmo Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) Verksamhetsplan 2018 Tema Människan Familjen Förskolorna Hattis och Toppen Förskolechef Randi Skogmo randi.skogmo@

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...14 av ekonomi Resursanvändning...16 Budget Övrigt... 16

3 Sid 3 (16) Inledning Verksamhetsidé och värdegrund Vårt mål är att vara en viktig del i ett livslångt lärande. Vi vill att vår verksamhet ska vara rolig, trygg och lärorik. Vi erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vår värdegrund bygger på allas lika värde och respekt för varje barns "unika lilla person". På våra förskolor ska våra barn få redskap och stöd i att umgås med andra barn på ett empatiskt och demokratiskt sätt och varje barn ska känna sig uppmärksammat och delaktigt. För att känna sig trygg finns alltid våra pedagoger till hands och stöttar och uppmuntrar, och försäkrar sig om att varje barn har kamrater och trivs. Vårt lärande ska vara spännande och lustfyllt och varje barn ska få många möjligheter att prova på olika uttrycksmedel under sin tid på förskolan; bild och form, sång, rörelse, drama mm mm. Hos oss ska nyfikenheten uppmuntras, verksamheten ska utgå från barnens intressen och våra barn ska känna; Jag kan! Vårt samarbete med föräldrar ska vara gott och bygga på ömsesidigt förtroende. Vi är noga med att informera om vår verksamhet och att bjuda in till samvaro och delaktighet. Tillsammans med våra föräldrar skapar vi goda möjligheter för varje barn att växa och utvecklas utifrån sina unika möjligheter. Verksamhetsbeskrivning Vårt uppdrag är att utföra en förskoleverksamhet av god kvalitet utifrån förskolans styrdokument; LpFö 2016, Barnkonventionen, Stockholms Stads förskoleplan, KF-s verksamhetsplan för 2018, samt våra egna verksamhetsplaner och arbetsplaner. Vår enhet består av två förskolor med ca 150 barn. Båda förskolorna ligger centralt i Mälarhöjdens villaområde, nära Mälarhöjdens Skola. Förskolan Hattis har plats för 6 barngrupper och Förskolan Toppen har 3 avdelningar. Förskolorna har fina gårdar och nära till parker och naturområden. Enhetens ledningsorganisation består av förskolechef samt administrativ tjänst motsvarande 2 % av en lönekostnad ( 1tim/v ) Vår budgetomslutning är ca 17 miljoner kronor. I förskoleenheten finns drygt 30 medarbetare, varav 3 är män. Andel förskollärare är 11 stycken (37%) resterande pedagoger har barnskötarutbildning. Tre barnskötare saknar relevant utbildning, av dessa tre är två vikarier. En barnskötare studerar till förskollärare på den erfarenhetsbaserade utbildningen. Om sättning på personal är generellt låg på båda förskolorna, några få förändringar per år. Kvalitets - och utvecklingsarbete Enhetens systematiska kvalitetsarbete utgår ifrån enhetens Verksamhetsplan och varje avdelnings Arbetsplan som fr o m 2017 skrivs läsårsvis. Arbetsplanen följs upp och utvärderas minst två ggr/ år. För att utvärderingarna ska bli mer tillförlitliga använder vi pedagogiska dokumentationer vid uppföljning och utvärdering, men detta är något vi behöver utveckla vidare. Arbetslagen gör även årliga självskattningar (WKI) Föräldraundersökningen bildar underlag för vårdnadshavares bedömning av vår verksamhet. Vi granskar resultaten och utser utvecklingsområden på varje avdelning. Vi kommunicerar

4 Sid 4 (16) därefter resultatet på höstens föräldramöten samt vid förskolerådens möten. Resultatet från utvärderingarna bildar underlag för förskolechef att styra och skapa förutsättningar för vidare utveckling inom hela enheten och/eller på varje avdelning. I varje arbetslag finns nu tid för regelbunden reflektion ( 1 gång/vecka) Det finns även visst utrymme för tvär-reflektioner avdelningarna emellan. Reflektionstillfällena är nödvändiga möten för att utveckla verksamheten vidare, och prioriteras därför högt på båda förskolorna. Definierade utvecklingsområden 2018 I och med digitaliseringen inom förskolan samt införandet av Skolplattformen hösten 2018, så kommer vårt fokus att var kompetensutveckling i digitalt lärande. Vi har skapat en digitaliseringsgrupp i vår enhet som tillsammans med vår "grann-enhet" kommer att påbörja arbetet direkt efter årsskiftet. Vi kommer att avsätta en halv studiedag till "Digitalt lärande i förskolan" redan i början av terminen. Utbildningen kommer därefter att följa den plan som stadsdelen har tagit fram för alla förskolor. Den andra halvan av studiedagen i februari kommer att ägnas till Normkritik och Demokratiseringsarbete, ett ständigt aktuellt och viktigt uppdrag i förskolan som vi behöver lära oss mer om. Innehållet i de båda föreläsningarna kommer förhoppningsvis att ge stoff till uppföljning på våra APT under året. Ett spännande och roligt utvecklingsområde som vi arbetar ständigt med, och som pedagogerna ägnade lite mer tid än vanligt till år 2017, är att se över den pedagogiska miljön och skapa spännande miljöer för lek och skapande i barngrupperna. Detta kommer vi att fortsätta med även år Kompetensutveckling Några pedagoger kommer att delta i den av stadsdelen köpta påbyggnadsutbildning för barnskötare resp. förskollärare. Alla pedagoger kommer att delta på en studiedag i februari med föreläsningar om Digitalt lärande samt Demokratiseringsarbete. Om erbjudande ges kommer våra läsombud att fortsätta i sina nätverk. Förhoppningsvis kan vi starta ett eget nätverk under våren där några av våra småbarnspedagoger deltar utifrån en bok om Förskolans läroplan för de minsta Verksamhetsplanen kommer att mailas till varje medarbetare under januari månad, med möjlighet till återkoppling till förskolechef.

5 Sid 5 (16) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Nämndmål: Barnen i förskolan får allsidig utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Förskolorna följer varje barns utveckling och lärande. Nya utmaningar ges utifrån barnens kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Digitaliseringen ska komma alla barn till del. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna har avslutande samtal inför övergången till skola Självvärdering av arbetet genom "WKI" ska genomföras i arbetslagen under vårterminen. Resultat av självärderingen skrivs in i ILS-webben vid T2 rapport Barnen utvecklar sin kommunikation och intresserar sig för skriftspråk Barn som har ett rikt språk som de använder sig av Barn som visar intresse för bokstäver, stödtecken, symboler och det skrivna ordet Barn som visar ett ökat intresse för böcker Barn som är delaktiga och vars inflytande syns i verksamheten och miljön Pedagogerna har ett vårdat och nyanserat språk som utmanar barnen genom att ligga "snäppet över" barnens språkliga utveckling. Vi skapar dialog mellan barnen och mellan barn och vuxna varje dag. Barnen erbjuds språkutvecklande aktiviteter såsom rim, ramsor och sångstunder dagligen. Barnen har tillgång till böcker och pedagogerna läser böcker för barnen varje dag. Vi erbjuder material som inspirerar till läs- och skrivinlärning. Vi använder kartläggningsmaterialet "Språkdomäner" vid inskolning av nya barn med flera språk, så att vi tillsammans med föräldrarna kan stödja barnets flerspråkighet. Vid uppföljning ska nedanstående frågeställningar styrkas med hjälp av pedagogisk dokumentation; Hur har vi organiserat för kommunikation mellan barn/barn, och mellan barn/vuxen i miljön? När/var/hur läser och diskuterar vi böcker tillsammans med barnen? Vilka olika material och aktiviteter finns för att ta vara på barns intresse för läs- och

6 Sid 6 (16) skrivinlärning? Vad behöver vi tillföra/ändra för att nå målen? Utveckling Vi behöver bli bättre på att använda Språkdomänerna vid utvecklingssamtalen. Vi behöver fortsätta att se över vårt pedagogiska material och vi behöver se över den pedagogiska miljön ur ett likvärdighetsperspektiv och för att öka barns inflytande i sin miljö Barnen visar ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och miljö Barn som visar intresse för och använder siffror och andra matematiska begrepp i sitt utforskande av omgivningen Barn som visar intresse för att utforska enkel teknik i vardagen Barn som visar intresse och förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Barn som ställer frågor om naturvetenskapliga fenomen Barn som visar omtanke om växter, småkryp och djur Barn som visar intresse för naturens olika kretslopp Barn som visar intresse för vårt miljöarbete Barn som är delaktiga och vars inflytande syns i verksamheten och miljön Vi använder oss av situationer i vardagen för att räkna, sortera och klassificera. I leken och annan skapande verksamhet ingår ofta begrepp som mängd, antal, läge, form och riktning.tid ingår naturligt under dagen; vi äter kockan 11, pappa hämtar klockan 16 osv. Barnen har tillgång till en bred variation av spel och puzzel, samt annat material som främjar barnens matematiska intresse. Pedagogerna lyfter olika naturvetenskapliga fenomen och experimenterar tillsammans med barnen för att väcka deras lust att undersöka vidare. Till hjälp finns nu på alla avdelningar NTA lådor ( med experimentmaterial) att använda i verksamheten. Alla barngrupper vistas regelbundet i naturen där det finns möjlighet att upptäcka vårt djuroch växtliv, samt tillfällen att lära sig att vara rädd om naturen. Barnen är delaktiga i vårt miljöarbete genom att t ex delta i källsortering. Vid uppföljning ska nedanstående frågeställningar styrkas med hjälp av pedagogisk dokumentation Vilka intressen har vi sett i barngruppen vad gäller matematik, naturvetenskap och teknik? På vilket sätt har vi arbetat med barnen utifrån dessa intresseområden? Vad behöver vi tillföra/förändra för att nå målen?

7 Sid 7 (16) Utveckling Vi behöver fortsätta att se över vårt pedagogiska material och vi behöver se över den pedagogiska miljön ur ett likvärdighetsperspektiv, och för att öka barnens inflytande i sin miljö 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Boende i Hägersten-Liljeholmen har tillgång till ett rikt kulturliv. Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova olika former av kultur och skapande i enlighet med den plan som förskolan tar fram. Stadsdelsnämndens gruppbostäder och dagliga verksamheter medverkar till att brukarna kan ta del av stadens kulturutbud utifrån den enskilde brukarens intresse och förutsättningar. Verksamheterna ger utrymme för eget skapande. De äldre får fritids- och kulturaktiviteter på stadsdelsnämndens öppna mötesplatser och aktivitetscenter. De boende på vård- och omsorgsboende och dagverksamhetens deltagare får en meningsfull dag. Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn i förskolan som varit med om två professionella kulturmöten under året. Förskolan utformar en plan för vad ett barn bör få erfarenhet av och pröva under sin förskoleperiod vad gäller kultur och skapande Varje barn får under sin förskoletid möta och själv prova olika former av kultur Barn som uttrycker sig i eget skapande inom olika former som musik, dans, drama, bild och form. Barn som visar intresse för kulturella aktiviteter såsom exempelvis böcker och teater och är aktiva deltagare i de kulturella traditioner som firas på förskolan. Fler barn har fått möjlighet att besöka bibliotek och låna böcker på biblioteken Varje barn har fått minst två kulturella upplevelser under verksamhetsåret Barn som är delaktiga och vars inflytande syns i verksamheten och miljön Vi erbjuder en miljö som inspirerar barnens nyfikenhet, kreativitet och lust att skapa. Vårt material är tillgängligt och tillåtande utifrån ålder och mognad. Miljön ses ständigt över utifrån barnens intressen. Skapande verksamhet av allehanda slag erbjuds dagligen och pedagogernas förhållningssätt är inspirerande och kreativt. Vi läser, berättar och dramatiserar

8 Sid 8 (16) sagor. Flera barngrupper går regelbundet till biblioteket. Vi sjunger gamla och nya sånger, båda förskolorna har storsångsamlingar varje vecka. Barnen har tillgång till utklädningskläder och annat kreativt material. Vi firar våra traditioner och tar del av teater- och annat kulturutbud som passar förskolebarn. Vi har en egen Kulturplan som ska användas som ett stöd i det kulturskapande arbetet för att garantera en mångfald och ett brett utbud av uttrycksmöjligheter för våra barn under hela sin förskoletid. Planen finns tillgänglig för varje förälder i enheten. Vid uppföljning ska nedanstående frågeställningar styrkas med hjälp av pedagogisk dokumentation; Vilka kulturella aktiviteter med barnen har vi erbjudit? Vilka kulturella aktiviteter av barnen har vi erbjudit? På vilket sätt har barnens möjligheter till inflytande tagits tillvara? Redovisa genomförda aktiviteter för barnen, beskrivning av aktiviteten samt målgrupp Vad behöver vi tillföra/förändra för att nå målen? Utveckling Vi behöver fortsätta att se över vårt pedagogiska material inom skapande verksamhet och vi behöver se över den pedagogiska miljön ur ett likvärdighetsperspektiv och för att öka barnens inflytande i sin miljö KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 2 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Fastställs 2018 År KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial

9 Sid 9 (16) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Nämndmål: Stadsdelsnämnden fördelar makt och resurser jämställt En ökad kunskap om fördelning av resurser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla enheter deltar vid jämställdhetsföreläsningar och jämställdhetsnätverk som arrangeras under året Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Stadsdelsnämndens medarbetare är professionella, engagerade och har en god arbetsmiljö med en väl fungerande samverkan med de fackliga organisationerna. Delaktighet och ett bra arbetsklimat finns på nämndens arbetsplatser. Engagerade chefer och medarbetare bidrar till bra verksamhet och en god arbetsmiljö. Dialog om arbetsmiljö och verksamhet förs på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. Kvinnors långtidssjukfrånvaro närmar sig männens lägre värde. Medarbetarnas arbetsvillkor förbättras och engagemang och trivsel ökar, vilket ger bättre resultat i medarbetarenkäten. Indikatorerna under 4.2 används för uppföljning av det förväntade resultatet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla enheter ska utifrån medarbetarenkätens resultat göra en handlingsplan, som åtgärdas och följs upp under året Allmän visstidsanställning ska fasas ut Andelen timavlönade medarbetare ska minska Nyrekrytering av deltidsanställda ska endast ske efter noggrant övervägande

10 Sid 10 (16) Enheternas medarbetare ska ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Verktyg och rutiner för arbetsmiljöarbetet görs kända i organisationen. Medarbetare ska ha kunskap om verksamhetens mål. Introduktion och medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare lägger grund för en god kommunikation och ömsesidiga krav och förväntningar. Förskolechefer och skyddsombud uppmärksammar tidiga signaler för att förebygga ohälsa. Ett genomtänkt hälso-och arbetsmiljöarbete i samarbete med skyddsombud utvecklas. Förskolechefer använder de verktyg stadsdelsförvaltningen, staden och företagshälsovården tillhandahåller för att förebygga och sänka sjukfrånvaron Medarbetarnas kompetens ska vidareutvecklas De satsningar som görs på kompetensutveckling syns i verksamheten Vid de årliga medarbetarsamtalen undersöks vilka kompetensutvecklingsbehov medarbetaren har. Vid reflektion och i den ständigt pågående dialogen mellan medarbetare och förskolechef framgår även kompetensutvecklingsönskemål / behov. Behoven och önskemålen sammanställs och bildar underlag för kommande kompetensutveckling Vi köper aktuell pedagogisk litteratur till varje förskola så långt budget tillåter och vi har ett utökat fackbibliotek på förskolan Hattis. Outbildade barnskötare erbjuds att söka till utbildning på betald arbetstid och barnskötare resp. förskollärare med äldre utbildning erbjuds en kortare fördjupningskurs. Vi tar regelbundet emot lärarkandidater och andra elever. Genomförd kompetensutveckling utvärderas och sammanställs årligen av förskolechef. Vid utvärdering drar vi slutsatsen om våra satsningar lett till utveckling av verksamheten Utveckling Fortsatt satsning på att utbilda handledare på varje förskola under år Sänkt sjukfrånvaro Sänkt sjukfrånvaro

11 Sid 11 (16) Vi gör en arbetsmiljörevision varje år ( på hösten ) Samtliga medarbetare svarar även på en Medarbetarenkät en gång per år. Svaren på de båda revisionerna sammanställs och redovisas på varje förskola. Arbetslaget tar tillsammans fram en Arbetsmiljöplan för nästkommande år. Varje medarbetare är delaktig i det fortsatta arbetet med att komma till rätta med ev arbetsmiljöproblem. För att förebygga skador och hälsa prioriteras inköp av olika hjälpmedel (t ex rullpallar ) Eftersom det framkommit vid tidigare Arbetsmiljörevision att pedagogerna upplever ökad stress t ex vid inskolningar, samt ökad arbetsbelastning vid sjukfrånvaro har förskolechef beslutat att vara generös med vikarier i perioder av ökad belastning samt i barngrupper där det periodvis behövs extra vuxna. På alla förskolor finns tillgång till massagefåtölj. Vi har utsett friskvårdscoacher på varje förskola som träffas regelbundet och på olika sätt uppmuntrar sina kollegor till motion i alla dess former. Några medarbetare brukar springa Vårruset varje vår. Vid längre frånvaro eller upprepad korttidsfrånvaro finns ett samarbete med företagshälsovård. Genom att utvärdera våra arbetsmiljöplaner kan vi se om vi lyckats lösa något arbetsmiljöproblem Genom att ta del av sjukfrånvarostatistik kan vi se om vår samlade sjukfrånvaro minskar 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: Flickor och pojkar i förskolan utvecklar förståelse för vårt samhälles grundläggande demokratiska värden Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas, hålls aktuella och revideras utifrån barngruppernas specifika behov. Förskolorna bidrar till likvärdighet samt breddar barnens lekmönster och intressen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna kartlägger barngruppernas för att främja barns lika rättigheter, intressen, relationer och utvecklingsmöjligheter Redovisa när barnsäkerhetsrond är utförd

12 Sid 12 (16) Förskolorna främjar barns förståelse för grundläggande demokratiska värden Barn som är kamrater och leker med varandra oavsett olikheter. Barn som kan samarbeta och vänta på sin tur. Barn som hjälper varandra och försöker lösa konflikter genom att förhandla och kompromissa. Barn som väljer aktivitet utifrån intresse oavsett kön. Barn som är delaktiga och vars inflytande syns i verksamheten och miljön. Verksamhetens innehåll och utformning styrs av barnens delaktighet och inflytande. Varje avdelning har en väl utarbetad och genomtänkt "grundverksamhet" som skapar trygghet och förutsägbarhet och som ger barnen möjlighet att bli aktiva deltagare i sin barngrupp. Vi ger utrymme för långa, sammanhängande lekpass där barnen i närvaro av en vuxen för öva på att lyssna på varandra, förhandla och lösa eventuella konflikter. Pedagogerna bekräftar, uppmärksammar och berömmer varje barn och lyfter goda handlingar så att de blir exempel på hur man ska vara mot varandra. Pedagogerna hjälper barnen att läsa av varandras ansiktsuttryck, kroppsspråk och beteenden så att de lättare kan kommunicera med andra barn. De vuxna är goda förebilder och ingriper om barnen beter sig illa mot varandra. Barnen delas ofta in i mindre grupper och får lära känna nya kamrater och nya material. De deltar även i gemensamma, gruppstärkande lekar och aktiviteter. Pedagogerna är uppmärksamma på varandras förhållningssätt så att vi bemöter barnen lika oavsett kön. Vi använder material på ett gränsöverskridande sätt, "rum i rummen". Vi uppmärksammar och formulerar likheter och olikheter och hjälper barnen att känna stolthet över sina särdrag. Barn med behov av särskilt stöd får det stöd som behövs genom att behovet uppmärksammas och åtgärdas utifrån barnets bästa. Det är självklart att varje barn utifrån sina förutsättningar ska ha möjlighet att på samma villkor ingå i den barngrupp som barnet tillhör. Stödinsatser kan vara handledningsstöd för pedagogerna, anpassad verksamhet i mindre grupp, och/ eller stödresurs del av eller hela dagen. Vi strävar efter att ha ett gott samarbete med våra olika samarbetspartners - t ex habiliteringen, autismcenter, banyancenter och Karlstadsmodellen. För att övergången förskola - skola ska ske på ett så bra sätt som möjligt tar vi alltid kontakt med aktuella skolor för att tillsammans med föräldrar genomföra överlämnandesamtal. Som ett led i att förbereda våra blivande skolbarn för skolstart träffas våra sexåringar under lekfulla former i blandade grupper vid några tillfällen under våren. Syftet med träffarna är framför allt att ha roligt tillsammans och att förhoppningsvis lära känna några nya kamrater. Vid uppföljning ska nedanstående frågeställningar styrkas med hjälp av pedagogisk dokumentation; I vilka sammanhang ges barnen möjlighet att påverka organisation av den dagliga verksamheten? Hur organiserar vi för möten mellan barnen över köns/funktions/ålders- och kulturgränser?

13 Sid 13 (16) Var och när ser vi ett, för barnen, meningsfullt samarbete mellan barn/barn? Hur kan vi hjälpa barnen att medvetandegöra dessa situationer? Vad behöver vi tillföra/förändra för att nå målen? Aktivitet Startdatum Slutdatum Likabehandlingsplanen revideras Förskolorna främjar sunda levnadsvanor Matglada barn som vill smaka på olika livsmedel Barn som uppskattar utevistelse Barn som tar hand om sin personliga hygien utifrån ålder och mognad Barn som är delaktiga och vars inflytande syns i verksamheten och miljön Vår verksamhet är upplagd så att det finns god balans mellan ute/innevistelse och mellan aktivitet/vila. De små barnen får möjlighet till en sovstund mitt på dagen, de äldre barnen deltar oftast i någon form av vakenvila. Barnen är ute varje dag, då de får frisk luft samtidigt som de får möjlighet till att träna sin grovmotorik genom fri eller organiserad lek på våra stora, fina förskolegårdar och/eller i våra närliggande naturområden. Barnen deltar även i organiserade rörelsestunder då de utmanas i sin koordinations- och motoriska förmåga Vi erbjuder barnen goda och näringsrika måltider med en bred variation. Våra förskolor är KRAV-certifierade och erbjuder en stor mängd ekologiska produkter. Pedagogerna är goda förebilder och uppmuntrar barnen att smaka på olika livsmedel. När barnen fyller år väljer vi att uppmärksamma dem på andra sätt än genom mat.. Vi lär barnen goda hygien-vanor genom att organisera dagen så att det ingår regelbundna tillfällen till handtvätt med närvarande pedagog. Vi ser över vårt material och undviker giftiga plaster i den nån det är möjligt. Vi ser regelbundet över barnsäkerheten med hjälp av våra barnsäkerhetsombud och vi utbildas kontinuerligt ( vart 3:dje år) i barnolycksfall - första hjälpen. Vid uppföljning ska frågeställningarna styrkas med pedagogiska dokumentationer samt reflektion av dessa utifrån frågeställningarna nedan; Vad leker barnen när de är ute, vilka utmaningar ger vi barnen utomhus? Hur ser barnens inflytande ut vid måltiderna? Vad behöver vi tillföra/förändra för att nå målen?

14 Sid 14 (16) 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Nämndmål: Den interna och externa kommunikationen kännetecknas av att den är aktiv, tillgänglig och trovärdig. Andelen invånare som vet var information finns för att komma i kontakt med stadens verksamheter ska öka. Andelen medarbetare som har tillgång till den information de behöver för arbetet ska öka. Aktivitet Startdatum Slutdatum Information på jämför service, webb och intranät ska uppdateras kontinuerligt samt ses över en till två gånger per år Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Nämndmål: Invånare är delaktiga och har möjlighet att påverka Andel invånare som har förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där de bor ökar och andel brukare som upplever delaktighet i nämndens verksamheter ökar. Förskolor och föräldrar har ett gott samarbete Fortsatt nöjda föräldrar (mer än 90 %) och ett gott samarbete mellan föräldrar och pedagoger Kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar präglas av ett respektfullt bemötande och lyhördhet. Förskolans pedagoger för fortlöpande samtal med föräldrarna kring det egna barnets trivsel, utveckling och lärande. Alla nya barn och föräldrar erbjuds "föräldraaktiv inskolning", vilket innebär att de får en god inblick i förskolans verksamhet redan från början. Pedagogerna lägger stor vikt vid den dagliga kontakten och ser till att de kan ge och ta emot information om barnet. För att föräldrarna ska känna sig delaktiga med möjlighet att påverka är vi noga med att informera om vår verksamhet på många olika sätt; skriftligt genom att vi delar ut arbetsplaner, månadsbrev samt annan skriftlig dokumentation, muntligt då vi anordnar föräldramöten och förskoleråd. Vi använder en gemensam mall för månadsbreven för att försäkra oss om att alla

15 Sid 15 (16) föräldrar får likvärdig information. Vi har även introducerat Instagram på våra förskolor där vi i text och bild kan visa våra föräldrar vad barnen varit med om under veckan. Vi är noga med reglerna kring dessa inlägg, kontona är slutna, tillträde ges endast till avdelningens föräldrar och inga barn kan identifieras på bild. Bilderna är avsedda att bilda underlag för ett samtal i hemmet om dagen på förskolan. På Instagram finns även veckans matsedel och div. påminnelser. Vi bjuder även in till olika samkväm, t ex vernissage, sommarfest och drop in frukostar. Alla föräldrar är välkomna att vara med och delta i verksamheten. Hur hög är nöjdheten i våra brukarundersökningar? Vad kan vi förbättra? Redogör för synpunkter som inkommit under terminen samt återkoppling på dessa Vad behöver vi tillföra/förändra för att nå målen? Vår samverkan med skolan, socialtjänsten, landsting och andra parter stödjer barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Varje barn får sina behov tillgodosedda utifrån en god samverkan med andra aktuella samverkande parter Inför skolstarten har våra äldsta barn lärt känna andra sexåringar utöver den egna avdelningens barn Barn och föräldrar känner sig trygga inför övergången till förskoleklass Barn som är delaktiga och vars inflytande syns i verksamheten. Förskolan följer de samverkansmodeller som framtagits gemensamt i stadsdelen. Förskolan arbetar med övergången till skolan och extra uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vid behov samarbetar vi med externa aktörer såsom logoped, talpedagog och BUP. På vilket sätt verkar det som att barnen har glädje av våra sexårsträffar, lär de känna nya kamrater? På vilket sätt upplever vi att barn och föräldrar är trygga inför skolstarten? Hur fungerar samarbetet med övriga samarbetspartners?

16 Sid 16 (16) Utveckling Vad behöver vi förändra / tillföra för att nå målen? av ekonomi Resursanvändning Budget 2018 Vi räknar med en budget i balans 2018, men inget utrymme för digitala satsningar finns då med. Löneökningar beräknas till 2 % ( på helår) Vår ekonomi följs upp regelbundet vid varje månadsskifte, vi förhåller oss ständigt till utfallet och vidtar åtgärder när/om utgifterna är för höga gjordes en satsning på inköp av nya vinterkläder till pedagogerna, under 2018 planeras inköp av nya vår/höst kläder. Övrigt Vårt viktigaste arbetssätt är att ha en öppen dialog med våra brukare och vi uppmuntrar föräldrar att ta upp ev. synpunkter och klagomål direkt med förskolans pedagoger eller med förskolechef. Vi bemöter våra brukares synpunkter så fort som möjligt, och strävar efter att hitta godtagbara lösningar på ev. klagomål. Inkomna synpunkter diskuteras ofta på våra arbetsplatsträffar och /eller förskoleråd. Hägersten