Jacob Tellin. Time to groove. Ett arbete med timing i groove-rytmer

Transkript

1 FG1299 Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram (musik som ämne 2), 15 hp Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle (MPS) Handledare: Frans Hagerman Jacob Tellin Time to groove Ett arbete med timing i groove-rytmer Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek.

2 Sammanfattning Inom musikvärlden finns det ett flertal begrepp som sällan behöver definieras eftersom de snarare representerar en upplevd känsla än ett tydligt fenomen. Det kan vara exempelvis känslan av att vilja röra sig när man lyssnar till en låt eller känslan av nyfikenhet man får när man hör ett spännande groove. Syftet med arbetet var att förstå vad som händer med framförallt timingen och det rytmiska i musiken när sådana känslor uppstår. Sedan att även experimentera med musikens timing och rytm för att undersöka hur den upplevda känslan förändras. Studien genomfördes genom jag lyssnade, analyserade samt plankade två groove i två olika låtar, dvs två repetitiva passager vilka används som ackompanjemang för låtarna. Sedan genomfördes två olika inspelningar av dessa groove, en version likt originalet samt en version där jag kvantiserade groovet för att kunna jämföra dem och se vilken roll stämmornas timing har. I studien bryts musiken ner till detaljnivå och vilka rytmer samt vilken timing som förekommer i respektive groove reds ut. Slutsatserna resulterar i en erhållen förståelse för hur det rytmiska i musiken kan påverka upplevelsen samt flera verktyg som kan användas för att skapa rytmisk spänning med hjälp av timing. Nyckelord: groove, timing, rytm, sväng! ii

3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund Puls och rytm Spänning, timing och groove Syfte 2. Metod Val av metod Urval Genomförande Resultat Groove 1, Shayna Steele Without a care Groove 2, Brandy - What about us? Diskussion Analys, plankning och inspelning Timing och spänning Kvantiserade groove Slutord Referenser Bilaga Bilaga ! iii

4 1. Inledning och bakgrund Musik har alltid varit en central del av mitt liv och min uppväxt. Jag startade min musikaliska resa vid fem års ålder vilket var då jag fick mitt första trumset och jag spelade nästintill uteslutande trumset fram till det att jag började på gymnasiet. Det var då jag fick upp ögonen för genrerna jazz och soul och det var även då jag började att spela piano, som är mitt nuvarande huvudinstrument. Under mina år som trumslagare var tempo, rytm och timing i stort sett det enda som var i fokus och det är någonting som sedan fortsatt att vara ett centralt fokus i mitt musicerande även efter att jag bytt instrument. Det var under den tid då jag studerade musik vid Åsa folkhögskola i Katrineholm jag började att intressera mig för det som man i musikaliska sammanhang ibland refererar till som häng. Jag började att lyssna på band och artister som Snarky Puppy, Roy Hargrove, D angelo samt Neighbourhood och insåg snabbt att dessa passade min smak. Min upplevelse är att dessa band och artister på ett likartat sätt experimenterar väldigt påtagligt med det rytmiska i musiken. Min första upplevelse när jag lyssnade på dessa band var att det fanns en slags spänning i hur musikerna spelade i förhållande till varandra men jag visste inte exakt vad det var som skapade denna spänning. Jag började då att försöka analysera låtar som dessa band spelade där fenomen av rytmisk förskjutning och häng infann sig. När jag sedan upplevde att jag inte riktigt lyckades återskapa den upplevda känslan som infann sig när jag lyssnade på dessa låtar insåg jag att min kunskap inom ämnet inte var tillräcklig för att förstå varför jag inte lyckades. När jag har diskuterat ämnet timing eller häng med andra musiker har jag upplevt att det finns väldigt många olika uppfattningar om vad definitionen för timing är samt hur man går till väga för att skapa ett hängigt och spännande groove. När jag sedan letat efter fakta och definitioner i böcker har jag insett att begrepp som timing, groove och häng även där används på olika sätt och att det finns många olika definitioner av dessa begrepp.! 1

5 1.1.Puls och rytm Puls och rytm är grundläggande begrepp inom musik och även viktiga byggstenar för att åstadkomma bra timing och sväng. Tyboni (1996) beskriver puls som uppfattade händelser på samma tidsavstånd till exempel människans puls eller en klockas tickande. Nivbrant Wedin (2012) hävdar att pulsen är grunden för att få ett flöde i musiken och för att kunna spela ihop med andra. Det finns även musik som inte är uppbyggd på puls, men de flesta musikstycken och musikaliska aktiviteter vi håller på med relaterar till puls på något sätt (Nivbrant Wedin, 2012). Strandberg (1999) menar att rytm och puls i många kulturer har använts för att försätta människor i trans och andra medvetandetillstånd. Eftersom puls och rytm är nära besläktat med människans gester och dans definieras vanligtvis grundpulsen i musiken som den puls en lyssnare skulle klappa med händerna eller stampa med foten till musiken (Elowsson & Friberg, 2015). I pulsen finns det även starka respektive svaga slag. I exempelvis taktarten (fyra fjärdedelstakt) är det första och tredje slaget starkast (Karageorghis, 2017). Ordet rytm härstammar från det grekiskans rhéō som betyder ström. Tyboni (1996) förklarar rytm som hur ett stycke av en lyssnare delas upp i större och mindre delar, hur delarnas betoningsförhållanden uppfattas samt vilka tonlängder och pauser lyssnaren uppfattar (s. 151). I Nationalencyklopedin (2016) definieras rytm enligt följande: Regelbunden växling mellan starkare och svagare moment i återkommande förlopp av olika slag; i synnerhet upplevelsen av denna växling.. Inom musiken är rytm det som har med musikens tidsliga kvaliteter att göra. Avgörande är den regelbundna struktureringen av musikens kontinuerliga flöde. Denna sker antingen genom mönsterbildande följder av kort lång eller stark svag eller olika kombinationer av dessa. (Nationalencyklopedin, rytm). Jaques-Dalcroze ( ) menar att känslor avspeglas i musiken och att musikens rytmik är ett sätt för människor att uttrycka känslor. Strandberg (1999) håller med Jaques-Dalcroze om detta och menar också att dans och rytm är intimt sammanknippade. Han menar vidare att fastän elementet av dans inte längre är särskilt framträdande i exempelvis jazzmusik finns fortfarande rörelsen inom musiken och det är den rörelsen man syftar på när man säger att det svänger Spänning, timing och groove Spänning och avspänning är ord som ofta förekommer inom musikundervisning. Man kan åstadkomma spänning i musiken på många olika sätt exempelvis genom intonation, harmonik, timing eller tempo. Ett av de vanligare sätten att skapa spänning i musiken är att utnyttja dissonanta och konsonanta ackord. Det skapas en spänning när man spelar ett susackord som sedan upplöses till en avspänning genom att kvarten går vidare till tersen! 2

6 (Jansson, 2007). Detta innebär att en dissonant klang löses upp till en mer konsonant klang. Inom jazz har konceptet med spänningstoner utvecklats ännu längre och där är det även vanligt att man färgar ackorden med fler än en spänningston. Till varje ackord kan man skapa en ackordsskala. Det är en serie toner som stegvis (hela och halva tonsteg) eller språngvis (mer än en stor sekund) sträcker sig från ackordets grundton och upp en oktav. Ackordskalan bör ta hänsyn till omgivningen (tonarten), melodin och ackordtonerna. I en ackordsskala finns ackordtoner och spänningstoner (berikningstoner). (Bengtsson, 199, s. 21) Bengtsson (199) menar att spänningstonerna i ett ackord är de toner som ligger på skalans jämna steg dvs steg 2, och 6 (oftast benämnda 9, 11 och 1). Det finns flera låtar inom jazzmusiken som använder sig av enbart ackord med spänningstoner. Strandberg (1999) menar att italienskan sedan länge har varit det etablerade språket inom den västerländska konstmusiken. Vidare hävdar han att den amerikanskengelska terminologin av förklarliga skäl blivit det rådande musikspråket inom jazzmusiken. Han använder sig därför uteslutande av det engelska begreppet time men jag kommer i denna uppsats att använda begreppet timing istället eftersom jag anser att det är ett motsvarande svenskt begrepp som betyder samma sak. Timing är ett centralt begrepp inom i stort sett all musik och när musiker pratar om timing syftar de ofta på en musikers förmåga att förhålla sig till pulsen i musiken. Strandberg (1999) menar att musiker med bra timing är någonting som de flesta orkestrar prioriterar och det kan i vissa fall var en helt avgörande faktor i deras beslut om vilka musiker de anställer. Begreppet timing syftar på en musikers förmåga att hålla tempot och spela på ett rytmiskt exakt sätt. Han menar vidare att det i sin tur innebär att man skulle kunna säga att en metronom eller dator har perfekt time eller timing. Han understryker dock att perfekt timing inte är en garanti för att det ska svänga om musiken. En motsvarighet till att skapa spänning genom att arbeta med ackordsfrämmande toner är att arbeta med rytmer som avviker från den exakta metronomiska rytmen: att variera sin timing. Greb (2015) menar att om taktslagen i ett tempo är konsekventa eller inte påverkar oss emotionellt. Ett konsekvent tempo resulterar i att vi kan förutse var nästa slag kommer att vara vilket resulterar i att man känner sig lugn och får en känsla av tillit. Om istället tempot är inkonsekvent och taktslagen spelas mer slumpartat resulterar det i att lyssnaren istället upplever en känsla av oro. Följaktligen är det möjligt att med leka med spänning och avspänning genom att variera sin timing på samma sätt som det går att skapa spänning och avspänning genom att variera harmoniken. Tiden mellan taktslagen är det som spelar roll i frågan om en puls är konsekvent eller inte. Greb (2015) menar att med hjälp av en maskin, som till exempel en metronom eller en dator, kan man skapa en puls och rytm där mellanrummen mellan slagen är exakt lika långa och!

7 därför åstadkomma ett konsekvent tempo. Strandberg (1999) instämmer om detta samt understryker vikten i att det är skillnad mellan timing och sväng. Han menar att en viktig förutsättning för att musiken ska svänga är att musikerna spelar synkroniserat med varandra och att de inte spelar var för sig. Strandberg (ibid.) hävdar även att en annan förutsättning för sväng är att tempot i musiken inte plötsligt går upp eller ner utan rör sig som en rak linje. Han poängterar dock att det kan svänga även när tempot rör sig gradvis upp eller ner men då enbart om det rör sig konstant svagt uppåt eller neråt. Greb (2015) menar att när någonting är konstant samt ger oss en känsla av tillit och lugn blir det också subtilt 1, Trust is an emotion. Consistency and trust is there when you don t have to worry about something. You know it is there, which makes it reliable. But like a wallpaper, it doesn t jump out at you. It can disappear a bit, you don t have to worry about it. (Greb, 2015, min. 59) Greb (2015) menar att om pulsen och tempot är konsekventa kan de vara subtilt i bakgrunden medan musikerna kan förhålla sig till pulsen på ett mer spännande sätt genom att inte spela på slaget, som lyssnaren ofta förväntar sig. Istället spelar man strax före, på, eller efter taktslaget och av detta skapas en spänning genom att man utnyttjar sin timing. Strandberg (1999) poängterar att det då gäller för musikerna att förhålla sig till slagen på samma sätt för att åstadkomma sväng dvs att inte en av musikerna spelar lite före taktslaget samtidigt som någon av de andra musikerna spelar lite efter. Karageorghis (2017) menar att synkoperade rytmer är ett fenomen som framkallar en vilja att röra sig och är därför även ett verktyg till att skapa spänning. Han menar vidare att synkopering är det som inträffar när rytmisk tyngd läggs på de obetonade taktslagen eller mellan taktslagen för att skapa en överraskande rytmisk känsla och det är även fenomenet många människor likställer med begreppet groove. En egen definition av begreppet som skall komma att användas i detta arbete är som följer: Ett repetitivt ackompanjemang bestående av flera rytmer som strävar att skapa ett fundament för låten. 1.2.Syfte Övergripande syfte: Syftet med detta arbete har varit att utforska begreppet timing och hur det kan utnyttjas i olika grooves för att åstadkomma en känsla av spänning hos den som lyssnar. Mål: Det finns band som skriver låtar där det är timingen som är den främsta prioriteringen och därför ville jag analysera och lära mig vad det är som händer i de låtarna för att få en grundkunskap kring hur man kan gå till väga för att skapa ett groove som låter på sådant vis. 1 Subtilt = När någonting ligger i bakgrunden dvs inte märks eller tar lyssnarens fokus.!

8 Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen: Hur gör man för att skapa ett spännande groove som svänger genom att utnyttja sin timing? På vilket sätt förändras känslan när man lyssnar på ett groove som ändrats till att vara kvantiserat enligt en exakt metronomisk timing? 2. Metod 2.1.Val av metod Den teoretiska översikten visar att det är möjligt att definiera begreppet rytmisk spänning. Jag har använt mitt eget lyssnande som ett undersökningsinstrument för att avgöra vilken musik som uppvisar dessa kvaliteter. I detta arbete har jag lyssnat på och analyserat två låtar som innehåller avancerade rytmiska parametrar som även på ett extremt sätt utnyttjar timing och därmed skapar spänning. Fortsatt spelade jag in två egna versioner av dessa låtar, en version där jag ämnade att efterlikna originalet samt en där jag experimenterade med timing och förskjutning. Min uppfattning är att begreppet groove främst förekommer inom genrer som soul, jazz, funk och R&B därför har jag valt låtar inom dessa genrer. 2.2.Urval Shayna Steele Without a care Shayna Steele är en amerikansk sångerska och artist som tidigt i sin karriär varit aktiv som bakgrundssångare till artister som bland andra Rhianna. Hon har även arbetat som musikalartist i diverse uppsättningar på Broadway. År 2009 släppte Shayna Steele sitt första soloalbum I ll Be Anything och låten Without a care är spår på albumet. Låten Without a care har en distinkt kompfigur där bas, gitarr och keyboard spelar unisont och utnyttjar timing för att skapa en rytmisk spänning i groovet. Låten beskrivs ofta ligga inom genren jazz, R&B eller soul. Brandy What about us? Brandy Norwood är en amerikansk sångerska och artist mer känd som bara Brandy. Hon släppte sitt första album Brandy redan år 199 vid bara 15 års ålder och albumet hamnade på plats 20 på den amerikanska Billboard 200-listan samma år. Brandy s succé fortsatte stadigt! 5

9 och år 2002 släppte hon sitt tredje album Full Moon där låten What about us? ligger som spår 9. Låten What about us? blev populär över hela världen när den släpptes. Spänningen i låten framkommer av att basen, trummorna och syntharna förhåller sig till olika underdelningar i groovet och därav skapas det en skev och spännande känsla. 2.. Genomförande Jag valde ut kortare stycken ur dessa låtar som jag anser vara det grundläggande groovet i låten. För att försöka förstå exakt vad det är som skapar spänningen börjar jag med att lyssna på låtarna i musikprogrammet Spotify för att sedan analysera och planka 2 de olika instrumentstämmorna med prioritering på det rytmiska. Jag använder mig sedan av inspelningsprogrammet Logic Pro X där jag själv, med hjälp av Alexander Carlberg på trummor, spelar in samma groove med samma eller liknande instrument med avsikt att efterlikna originalet. Kvantisering är en funktion som finns i de allra flesta inspelningsprogram och förekommer vanligtvis inom digital inspelning när man använder MIDI. Min tanke är dock att försöka manuellt kvantisera audiospåren genom att klippa och dra i tonerna och slagen till olika underdelningar 5 som mall för att kunna jämföra de olika inspelningarna. Efter att jag spelat in grooven och lyckats efterlikna originalen så bra som möjligt försöker jag att teoretiskt kvantisera det rytmiska i dem grooven. Fortsatt spelade jag in en version där alla instrument har en timing som strävar efter att vara metronomiskt 6 exakt. Jag transkriberade med hjälp av Sibelius 7 avslutningsvis ner de groove som jag plankat och spelat in. Genom att jag i min teoretiska bakgrund har erhållit en förståelse kring hur spänning och sväng skapas kan jag utnyttja dessa begrepp som verktyg i min analys. 2 Planka = Innebär i musikaliska sammanhang att lyssna på en låt och sedan med hjälp av örat översätta det man hör och skriva ner musiken på ett papper, i en dator eller skriva ner det mentalt. Kvantisera = Att rätta till tonernas rytmiska karaktär, dvs att de flyttas i tiden till att vara rytmiskt exakt till en specificerad underdelning. MIDI = En förkortning för Musical Instrument Digital Interface. MIDI-protokollet används exempelvis i syntharinspelnings- och notskrivningsprogram. Det överför inte ljud utan endast meddelanden om vilka instrument och toner som skall spelas eller förändras. 5 Underdelning = Är när man delar in -delarna, som ofta definieras som musikens puls, till 16-delar, 8-delar, trioler etc. Man underdelar ofta för att kunna spela med en bättre timing. 6 Metronom = Ett mekaniskt eller elektroniskt instrument som avger en fast puls, oftast i form av ett klickande ljud med exakt samma avstånd i tid mellan ljuden.! 6

10 För att avgränsa undersökningen har jag fokuserat på det underliggande groove som är repetitivt och skapar en grund för melodistämman och har därför varken analyserat, transkriberat eller spelat in melodistämman eller tillfälliga insatser i någon av låtarna.. Resultat.1 Groove 1, Shayna Steele Without a care Without a care var den första låten vi spelade in. Groovet som jag har inriktat mig på i låten är en del i versen bestående av fyra takter innehållande ackorden B b m, E b och G b 1. De instrumentstämmor som är aktiva i den delen av låten är bas, piano, gitarr, trummor, keyboard 1, keyboard 2 och keyboard. Bas och piano följer båda en unison kompstämma som i kvantiserad notering efter 16-delar ser ut som följer:? b b b b b r Œ r Œ r Œ n R Œ R Œ Detta är en återkommande rytmisk figur där tonhöjderna förändras men den rytmiska timingen är konstant. Jag vill börja med att närmare gå in på timingen de väljer att ha på den andra och tredje tonen i den återkommande rytmiska figuren i stämman; r Œ (Bas & piano rytm) b R r rœ (Bas och piano) (Underdelade 16-delar) Timingen på den sista sextondelen är väldigt sen och det resulterar i att om man skulle kvantisera till en lägre underdelning som exempelvis 2-delar skulle den rytmiska figuren ser ut som följer: K r Œ (Bas & piano rytm) (2-delar) Den här notbilden är dock inte heller exakt korrekt. Om den här notbilden skulle vara utgångspunkten för den rytmiska figuren skulle den andra och tredje tonen i stället spelas med en tidig timing. De sista två tonerna har en timing som ligger i ett mellanläge mellan 2-delar! 7

11 och 16-delar. Den andra tonen i rytmen ligger strax efter en 16-del i timing medan den tredje tonen ligger strax före 2-delen; K r Œ (Bas & piano rytm) (2-delar) Drum Set Gitarren spelar också denna rytmiska figur men förskjuter alla tre toner ytterst lite framåt i tiden vilket innebär att gitarren hela tiden ligger lite efter de andra två i timing; K r Œ K r Œ Trumstämman fungerar som en metronom i det här groovet och spelar med en timing exakt på -delarna som även är pulsen i groovet. Det finns väldigt mycket luft mellan slagen trumkompet och det är endast ett förslag på bastrumman som följer underdelningen på 2- delar; (Bastrumma)? Bass Guitar b b Även b b Kr om b Œ (Förslag Kr Œ på bastrumma) Kr Œ trumstämman spelas exakt efter en 2-dels n underdelning R Ô Œ R Ô Œ upplevs slaget på Drum Set bastrumman som väldigt sent i timing eftersom alla de resterande slagen i stämman har en {&b b b b b såpass låg Œ underdelning som -delar; Œ Œ b Œ n n b b b n n ppp f ppp f ppp f ppp f {& bb b b b Stämmorna för keyboard 1 och keyboard 2 kompletterar främst varandra rytmiskt och har en mer harmonisk utfyllnadsfunktion i groovets helhet; & bb b b b & bb b b b r Œ r Œ K r Œ K r Œ Œ Without a care Œ (Piano & Bas rytm) (Gitarr rytm) ppp f ppp f ppp f ppp f n n! 8 Œ b n b n Œ Shayna Steele b RÔ Kr Kr Œ (2-delar) ( 1) ( 2) (Trumstämma) (Trumstämma) (Pulsen-delar)

12 2 har ett crescendo som sväller fram och hörs i princip inte förrän keyboard 1 har tystnat. 1 har ett väldigt tydligt lyft och tystnar väldigt snabbt och precist efter den första -delen vilket i samband crescendot som keyboard 2 har skapar en känsla av att de tillsammans bildar en komplementärrytm som ser ut på följande vis: Œ Œ ( 1) ( 2) Det blir som ett överdrivet legato mellan keyboard-stämmorna eftersom det inte riktigt går att höra anslaget som keyboard 2 har utan den bara finns där när keyboard 1 tystnar. är en instrumentstämma som presenteras senare i groovet. I låten presenteras först alla de andra instrumentstämmorna och efter ett tag läggs stämman i keyboard på. Stämman har en väldigt grundläggande rytmisk figur som enbart består av 16-delar utan pauser och ser ut på följande vis: & bb b b b ( ) Det intressanta med den här stämman är dock inte rytmen i sig utan hur den påverkar de resterande rytmerna, speciellt bas, piano och gitarr rytmen. Bas, piano och gitarr förhåller sig till en timing som spelar lite efter eller före 16-dels underdelningen som keyboard har och eftersom keyboard inte spelar från i början av groovet kan det upplevas som att den rytmiska figuren bas, piano och gitarr har är exakt på slagen. Det är när keyboard presenteras i groovet som det blir tydligt att bas, piano och gitarr har en timing som ligger strax före respektive efter 16-delarna. Det kan även upplevas som att den rytmiska figuren som keyboard spelar har en timing som spelar före eller efter eftersom den stämman presenteras sist. Sammanfattningsvis spelar vissa stämmor med en jämn timing som förhåller sig mer exakt till den givna underdelningen medan andra spelar med en avvikande timing..2 Groove 2, Brandy - What about us? Låten What about us? är en groove-baserad låt dvs att ackompanjemanget består av två takter innehållande ackorden Fm och Cm som repeteras genom hela låten. Låten kan fortfarande delas upp i olika delar med benämningar som exempelvis vers, refräng eller stick eftersom melodin förändras och det tillkommer inslag av sångstämmor samt keyboardstämmor. Det är dock fortfarande alltid samma groove som ligger till grund för låten. Stämmorna i respektive ordning de presenteras i groovet är trummor, bas, keyboard 1, keyboard 2 och keyboard.! 9

13 Drum Set Trumstämman består av hi-hat, bastrumma och virveltrumma och ser kvantiserat efter en 16- dels underdelning ut på följande vis: Trumstämman i låten har två olika funktioner där bastrumman och virveltrumman fyller en Bass Guitar metronomisk J j j funktion samtidigt som hi-haten J j fyller en mer rytmisk funktion. Bastrumman och virveltrumman skapar en metronomisk funktion eftersom de uteslutande följer en -dels underdelning &b b b j vilket Œ är låtens puls; j Œ j Œ j Œ { (Kantslag på virveltrumma) (Bastrumma) (Pulsen-delar) Hi-haten spelas dock utanför -dels underdelningen och den kan analyseras som sent spelade slag men även tidigt spelade slag beroende på vilken underdelning man anser är utgångspunkten. Två av slagen i stämman spelas dock utan någon förskjutning och kvantiserat enligt en 8-dels underdelning ser stämman följande ut: (Hi-hatslag som spelas utan förskjutning) (Tidigt spelad hi-hat) (Hi-hat)? b b b Utgångspunkten ovan är att bortsett från de två slagen utan förskjutning består hi-hatens stämma av tidigt spelade -delar. Eftersom bas- och virveltrumma också förhåller sig till - (8-delar) delarna och det därför blir två olika rytmiska förhållanden till samma slag upplever jag att det är tydligare att behandla slagen på hi-haten som sent spelade 16-delar; (Hi-hat) (Sent spelad hi-hat) What about us? (Kantslag på virveltrumma) R R R R R (Bastrumma) j r r r r R R R j r r r J Brandy R R R J R R (16-delar) (Virvel- och bastrumma) (16-delar) (Virvel- och bastrumma) (Hi-hat)! 10

14 ! Drum Set Drum Set Bass Guitar Bass Guitar Drum Set Bass Guitar Drum Set Bass Drum Guitar Set Bass Guitar Basstämman och trumstämman följer vanligtvis samma underdelning i groove-baserad musik men detta groove är ett undantag i frågan. Istället för att utgå från en 16-dels underdelning följer basfiguren en underdelning bestående av 8-delstrioler;? b b b J j j J J J j j J J J (8-delstrioler) Båda dessa underdelningar utgår fortfarande från pulsen och har därför gemensamma slag på -delarna. De skiljer sig dock genom att 8-delstriolerna består av tre jämna slag för varje -del medan 16-delarna består av fyra jämna slag. Basstämman spelar enligt samma mönster som trumstämman på -delarna men spelar även toner mellan som följer en underdelning bestående av 8-delstrioler; {&b b b {& bb b bb {& bb b & bb {&b b b {& bb b j j j j j j j j j j j What about us? What about us? (8-delstrioler) Brandy? b b b J j j J J J j j J J J? b b b J j Œ j j jœ J J J j jœ j J What about us? jœ J J Brandy ( 1) 1 är en subtil stämma med en simpel rytm och få toner. Även denna stämma använder 8-delstrioler som underdelning och ser ut på följande vis: j r j Kr r r j Kr r r What about us?? b b b J j What j about J J us? J j j J R R R R R R R R R R R R J J j Œ jœ jœ jœ? b b b J j r j j J J Kr r r J j j J J J j Œ Kr? r r b b b J j j j Œ j J j j Œ J j J j j j j j Œ J j j j J J j r j Kr r r j Kr r r R j Œ R R R R jœ R R jœ R R R R j R Œ Tillsammans med basstämman befäster keyboard 1 känslan av underdelade 8-delstrioler i groovet. Det eftersom stämmorna tillsammans skapar en komplementärrytm som Brandy betonar det sista slaget i respektive triolgrupp före tre av de fyra pulsslagen i varje takt; R j r j Kr r r R R R R R R R j R R R R Kr r r j Œ jœ jœ jœ R R R R R R R R R R R R j r j Kr r r j Kr r r 11 Brandy Brandy (Basstämma) (Basstämma rytm) (Pulsen-delar) (8-delstrioler) ( 1 rytm) (Basstämma rytm) (8-delstrioler)

15 ! 2 är en av de mest rytmiskt avancerade stämmorna i groovet och stämman framför även låtens harmonik. Kvantiserat enligt en 16-dels underdelning ser stämman ut på följande vis: {&b b b Œ r r j r r r r j r r r Œ ( 2) (16-delar) Om denna förenklade notbild är utgångspunkten för stämman resulterar det i att framförallt de fyra följande tonerna spelas med en senare timing; Œ r r r r r r r ( 2 rytm) Œ {&b b b Œ r r (16-delar) r r r Brandy r {& What about us? En bb b Œ r r mer korrekt notbild av stämman anser jag dock går att åstadkomma genom att Brandy r r r r r utgå från en Œ underdelning bestående av både 16-delar och 16-delstrioler; r r r r r r Œ (16-delar) What about us? What about us? Œ Œ r r r r r r (16-delar & 16-delstrioler) Œ r r r r r r r q=9 I detta fall kvantiseras de sent tajmade tonerna istället till en underdelning bestående av 16- r r delstrioler r r r r Œ medan resterande toner i stämman fortfarande följer en 16-dels underdelning. {& bb b Œ r r What är den stämman som r about presenteras r us? r sist i groovet och den följer ett nästintill r r Brandy identiskt rytmiskt mönster som det keyboard 2 har. De två stämmorna skiljer sig dock genom Œ att keyboard 2 spelar rytmen med harmonik och melodi medan keyboard enbart applicerar rytmen på en ton. Även denna stämma är mest korrekt noterad med en blandad underdelning {&b b b bestående av både 16-delar What och 16-delstrioler; about r Œ r r us? r r r r r r Brandy {&b b b q=9 q=9 {&b b b q=9 q=9 What about us? Œ Œ R R J R r r r r Œ r r r r r r j r r r Œ Œ R R J R r r r r r r r Œ r Œ r r j r Œ R R 12 J R Œ r r j r Brandy Brandy ( 2 rytm) ( ) ( 2 (16-delar & 16-delstrioler)

16 De inringade tonerna är de toner som skiljer de två stämmorna åt. Förutom att rytmen inte är identisk finns det också en skillnad i timingen mellan de två stämmorna i början av varje takt; r r j r Brandy ( rytm) Œ spelar de markerade tonerna med en något tidig timing vilket resulterar i att rytmen i denna stämma upplevs b b Œ r r r r r r r närmare en 16-dels underdelning än vad rytmen i keyboard 2 Œ gör. De markerade tonerna kan då även beskrivas som sent spelade 16-delar. Sammanfattningsvis finns det ingen given underdelning i detta groove. Vissa stämmor förhåller sig gruppvis till en gemensam underdelning medan andra stämmor r r r r r r r byter mellan en triolbaserad eller rak underdelning. Gemensamt mellan alla stämmor är att de med en 16-dels b underdelning som utgångspunkt har en sen timing på vissa specifika slag. b Œ R R J R Œ r What about us?. Diskussion Œ r r j r.1 Analys, plankning och inspelning Att lyssna på, analysera och planka dessa låtar har varit en intressant men också utmanande uppgift. Eftersom jag enbart har haft tillgång till den färdiga produkten av dessa låtar i form av släppt material på Spotify har jag inte haft möjligheten att lyssna på originalstämmorna separat. Det har resulterat i att mitt arbete med att förstå exakt vad varje stämma spelar har varit problematisk och krävt extremt mycket tålamod. Dock fick jag en fördel i mitt val av att spela in dessa groove på egen hand. När jag väl jämförde min egen inspelning med med originalet och upplevde att de stämde överens fanns möjligheten att istället utgå från min egen inspelning och där separera stämmorna samt lyssna på dem individuellt. Jag hävdar dock inte att mitt inspelade resultat är ett exakt facit till originalmusiken men det är ett tillägg som har underlättat förståelsen för vilka parametrar som finns i respektive groove. Jag tog hjälp av slagverkaren Alexander Carlberg när det kom till inspelning av trummor. Det eftersom jag delvis anser att min egen förmåga att spela trummor är otillräcklig för att åstadkomma önskat resultat men också för att han är en erfaren trumslagare som är insatt i den aktuella genren. Det visade sig att han även var till stor nytta för plankningen av musiken. Genom diskussion nådde vi en gemensam förståelse om framförallt hur trumstämman i respektive groove såg ut. Sedan kunde jag ta med mig de åsikter han framfört till efterarbetet av den inspelade musiken.! 1

17 .2 Timing och spänning Strandberg (1999) menar man kan säga att en metronom eller dator har perfekt timing eftersom den förhåller sig matematiskt exakt till pulsen. Min upplevelse är att detta mycket väl kan ses som en sanning men min definition av perfekt timing hos en musiker består av mycket mer. I båda de låtar jag utgått från finns det en grundpuls och majoriteten av instrumentstämmorna i respektive groove har en avvikande timing i förhållande till denna puls. Detta är inte ett resultat av att musikerna saknar förmågan att spela med det Strandberg (ibid) menar är perfekt timing utan ett medvetet val hos musikerna. Eftersom de olika stämmorna konsekvent spelar med samma timing när groovet repeteras går det att dra slutsatsen av att det är ett medvetet val. Det är just fenomenet att kontrollera sin timing och att kunna anpassa den till exakt det eftertraktade resultatet jag anser vara perfekt timing. Greb (2016) hävdar att någonting som är konsekvent och spelas med en jämn timing gärna hamnar i bakgrunden. Detta är någonting som jag till en viss del kan hålla med om men också argumentera mot. I båda de groove jag utgått från har trumstämman en metronomisk funktion. De båda innehåller visserligen även en avvikelse från den funktionen (bastrumman i Groove 1 samt hi-haten i Groove 2). I detta fall instämmer jag i att den del av trumstämman som håller en jämn timing på pulsslagen blir subtil och som ett fundament för groovet där resterande stämmor kan har en mer avvikande timing. Enligt mig gäller detta koncept dock inte alltid. När det kommer till den stämma som keyboard har i Groove 1 består den av jämna 16-delar med en timing som strävar att spela på slagen. Därav skulle den i enlighet med det som Greb (ibid.) menar även vara subtil och hamna mer i bakgrunden i groovet. Enligt min åsikt stämmer dock detta inte eftersom keyboard sticker ut och bidrar till den spänning som upplevs i groovet. Jag tror att detta fenomen främst har att göra med det faktum att den presenteras senare i låten. Trots att den rytm som bas-, piano- och gitarrstämman spelar innehåller en avvikande timing är det rytmiska mönstret i stämmorna konsekvent. Bas-, piano- och gitarrstämman bildar då tillsammans med trumstämman en grund i groovet som även blir utgångspunkt för alla nya stämmor som tillkommer. Detta resulterar i att keyboard, trots sin subtila roll i förhållande till pulsen, får en framträdande roll när den istället är i förhållande till bas-, piano- och gitarrstämman. Harmoniken och tonhöjderna som används i grooven är enligt min åsikt faktorer som påverkar spänningen i respektive groove ytterst lite. Därav mitt val att inte ytterligare undersöka dessa faktorer.! 1

18 . Kvantiserade groove De två grooven är inspelade i två olika versioner: en version med avsikt att efterlikna originalet samt en version kvantiserad enligt en förutbestämd underdelning. Detta för att försöka svara på frågan om hur känslan i ett groove ändras när timingen är metronomiskt exakt. Vid kvantisering av ett groove krävs det alltid att det finns en bestämd underdelning som slagen kan kvantiseras till. I min analysering av Groove 1 kom jag till slutsatsen att en 16-dels underdelning är den mest relevanta underdelningen (se bilaga 1). När groovet är kvantiserat upplevs det som att attityden skiftar till att bli mer aggressiv. Antagligen beror detta på att de flesta slagen ursprungligen hade en senare timing och därför var känslan lite mer tillbakalutad. I den sedan kvantiserade versionen flyttas slagen från en sen till en exakt timing och upplevs därav mindre tillbakalutade och mer aggressiva. Min upplevelse av hur groovet ändras vid en kvantisering stämmer även i hög grad överens med det Greb (2016) menar om hur konsekventa och jämna rytmer upplevs mer subtila och i bakgrunden. När alla stämmor i groovet följer en strikt 16- dels underdelning försvinner spänningen i de stämmor där timingen avviker. Det eliminerar även det spänningsmoment som tillkommer när keyboard presenteras med en jämn rytm en stund in i groovet. Det eftersom den 16-dels underdelning som keyboard presenterar i originalversionen redan blivit presenterad av bas-, piano- och gitarrstämman. När jag sedan skulle spela in en kvantiserad version av Groove 2 uppstod det en problematik eftersom stämmorna utgår både från en rak och en triolbaserad underdelning. Mitt val i detta fall var att utgå från en rak 16-dels underdelning (se bilaga 2). Även detta groove upplevs mer subtilt och i bakgrunden när det presenteras med en exakt metronomisk timing enligt en 16- dels underdelning. Dock är den mest påtagliga skillnaden att stämmorna i denna version är betydligt svårare att urskilja. Helheten upplevs helt klart mindre rörig men det resulterar även i en reducering av de intressanta och spännande momenten.. Slutord Detta arbete har varit extremt berikande främst för min egen karriär som musiker och kompositör eftersom det har resulterat i en erhållen kunskap kring hur det går att åstadkomma spänning och sväng i ett groove. Resultatet från denna undersökning kan även användas i ett pedagogiskt perspektiv eftersom det är relevant musikalisk kunskap som kan föras vidare. Jag upplever att detta arbete kan användas av som en grund för fortsatt forskning inom området. Exempelvis vore det intressant om det utfördes en undersökning bestående av fler låtexempel inom samma genrer som denna undersökning för att få en översikt samt se vilka samband det finns i timingen mellan låtar i de här genrerna. En fortsättning sedan vore att utöka! 15

19 forskningsområdet till andra genrer och musik från andra kulturer för att sedan kunna se skillnader och likheter i användandet av timing.! 16

20 Referenser Bengtsson, O. (2005). Jazzharmoni: För komposition, analys och improvisation. Vol Bromma: Benola. Elowsson, A., & Friberg, A. (2015). Modeling the perception of tempo. The Journal of the Acoustical Society of America, 17(6), doi: Greb, B. (Författare), & Klemme, C. (Producent). (2015) The art and science of the groove [DVD]. Tyskland: QFilm Produktion. Hall, L., Wåhlin, K., & Bruce, G. (u.å.). Rytm. I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 november, 2016, från Jansson, R. (2011). Stora musikguiden: musikteori för alla. (2. uppl.) Danderyd: Notfabriken. Jaques-Dalcroze, É. ( ). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH. Karageorghis, C.I. (2017). Applying music in exercise and sport. Champaign, IL: Human Kinetics. Nivbrant Wedin, E. (2012). Spela med hela kroppen: rytmik och motorik i undervisningen. (1. uppl.) Stockholm: Gehrmans. Strandberg, B. (1999). It's about time. Uppsala: Sittel. Tempo. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 november, 2016, från http: Tyboni, B. (1996). Noter: handbok i traditionell notering. Stockholm: Gehrmans. Låtexempel Steele, S. (2009). Without a care. Från I ll be anything [CD]. New York, NY: Highyella Lowbrown Records. Norwood, B. (2002). What about us?. Från Full moon [CD]. New York, NY: Atlantic Records.! 17

21 Bilaga 1 Trummor Bas, Piano & Git 1 2 (Klingande)? b b b b b b b b b b b Without a care ppp f ppp f ppp f ppp f Shayna Steele Kr Œ Kr Œ Kr Œ n R Ô Œ R Ô Œ b RÔ Kr Kr Œ Œ Œ n n Œ b n b n Œ Trummor Bas, Piano & Git 1 2 (Kvantiserad)? b b b b b {&b b b b b {&b b b b b {&b b b b b Without a care r Œ r Œ r Œ n Œ R Œ ppp f ppp f ppp f ppp f Œ n n Œ R Œ Shayna Steele b R r rœ b n b n Œ! 18

22 Bilaga 2 Trummor Bas 1 2 (Klingande) {&b b b What about us?? b b b J j j J J J j j J J J {&b b b j Œ jœ jœ jœ j r j Kr r r j Brandy Kr r r {&b b b R R R R R R R R R R R R Trummor Bas 1 2 (Kvantiserad)? b b b {&b b b {&b b b What about us? J j j J j j Œ j Œ j r r r r Brandy j Œ j Œ j r r r R R R R R R! 19