Årsrapport- Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport- Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete 2009"

Transkript

1 Sekretariatet för handelsbistånd/ico ÅRSRAPPORT Dnr Ewa Hagwall, Sida Peter Cederblad, Sida Registrator, Sida Valhallavägen Stockholm Årsrapport- Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete Inledning Kommerskollegiums medverkan i utvecklingssamarbete innebär att myndigheten på olika sätt hjälper till att bygga upp handelsrelaterad kapacitet i samarbetsländer, exempelvis i form av institutionsuppbyggnad, utveckling av lagstiftning eller stöd till samarbetsländernas deltagande i internationella fora för handelspolitik och utrikeshandel. Inriktningen på Kommerskollegiums biståndsverksamhet styrs av regeringens riktlinjer, policies och samarbetsstrategier samt av den ramöverenskommelse som finns mellan Kommerskollegium och Sida. Biståndets regelverk, Kommerskollegiums kompetens samt partnerländernas behov och efterfrågan styr valet av insatser. Som expertmyndighet på handelsområdet kan kollegiet bidra med ökad kunskap och stöd på en rad olika sätt, från renodlade utbildningsinsatser till stöd till långsiktig institutionsuppbyggnad. Kollegiets insatser bygger på myndighetens unika kompetensen inom handelspolitik och utrikeshandel. 2. Möjligheter och utmaningar Etablering av ett sekretariat/ico Etablerigen av samordningsfunktionen Sekretariatet för handelsbistånd/international Consulting Office (ICO) under 2009 har underlättat utvecklingssamarbetet på Kommerskollegium. Genom ICO att ansvars- och arbetsfördelningen för biståndsfrågorna förtydligats. Möjligheterna för kollegiet att ta till sig regeringens riktlinjer för utvecklingssamarbetet, de nya/reviderade samarbetsstrategierna och arbetet med att ta fram en ny strategi för handelsinriktat utvecklingssamarbete har blivit bättre och underlättar fokuseringen och prioriteringen av samarbeten och samarbetspartners. Box 6803, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: , fax E-post: registrator@kommers.se

2 RAPPORT 2(15) Landprioritering Kollegiet har att följa de styrdokument som gäller för det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet och de riktlinjer som gäller för utvecklingssamarbete med olika landkategorier. Handelsfrågornas betydelse i svenskt bistånd har ökat under senare år. Handelsfrågor förekommer explicit i ett drygt tjugotal landstrategier och kan vara en implicit konsekvens av åtgärder som rör ekonomisk utveckling, sysselsättning eller förvaltningsutveckling i många fler strategier. Kollegiet analyserar och följer kontinuerligt upp signalerna om handelssamarbete i samarbetsstrategierna och etablerar dialog och samarbete med såväl Sidas personal i Stockholm och på fältet. Förfrågningar om samarbete har under 2009 kommit från många olika kategorier av länder, från de minst utvecklade (MUL) till medelinkomstländer in spe, och handelsfrågor ingår i samarbetsstrategierna för länder i olika kategorier och utvecklingsstadier. I gruppen av länder som ingår i kategori 5 (länder med selektivt samarbete med aktörssamverkan) har kollegiet fått positiva signaler från Sida när det gäller samarbete med Botswana, Sydafrika, Namibia och Kina. Botswanas regering har under året arbetat fram en formell framställan om stöd till Sida och representanter för den kinesiska regeringen har besökt kollegiet för att diskutera samarbete. Den svenska ambassaden i Jakarta välkomnar ett besök av Kommerskollegium till Indonesien under Den vietnamesiska regeringen, andra givare och organisationer som arbetar med implementering har välkomnat Kommerskollegium som en partner. Bland fattiga länder i konflikt-/postkonfliktsituation eller med möjlighet till långsiktigt biståndssamarbete med Sverige återfinns Liberia, i vars samarbetsstrategi Kommerskollegium uttryckligen nämns. Zambias Sverigeambassadör och hennes svenska motsvarighet i Lusaka har explicit önskat ett institutionellt samarbete på handelsområdet. Bland länder som är aktuella för reformsamarbete i Östeuropa har regeringarna i Moldavien och Georgien varit särskilt artikulerade. Kollegiet vill påpeka att det i undantagsfall kan vara motiverat att samarbeta i och med länder även utanför fokusgruppen, t.ex. när det gäller EPA 1 och WTOanslutningsprocesser. Där kan länder som har en något större kapacitet och mogenhetsgrad på det handelspolitiska området och/eller har en nyckelroll i regionala eller globala förhandlingsgrupper bidra med erfarenheter och best practice till de svenska fokusländerna och till Kommerskollegiums verksamhet där. Sådana insatser finansieras i förekommande fall via det globala anslaget (se nedan). 1 Economic Partnership Agreement är frihandelsavtal som sluts mellan EU och länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet.

3 RAPPORT 3(15) Globala anslaget (tiomiljonersanslaget) Regeringen beslutade 2009 att reservera 10 miljoner kronor för handelsrelaterade biståndsinsatser genom Kommerskollegiet. Tack vare denna satsning har kollegiet kunnat bygga upp sin verksamhet mer långsiktigt och bidra till en stärkt svensk kompetens på området. Samarbetet med Open Trade Gate Sweden ger många synergieffekter och tack vare Open Trade Gate finns det en kunskap på kollegiet om behoven i många utvecklingsländer. Kollegiet har även samarbetat med andra myndigheter vid inventering och uppstart av projekt. Det faktum att Kommerskollegium fått medel för verksamheten via Sidas globala anslag har varit mycket viktigt för att snabbt kunna bygga upp verksamheten. Kommerskollegium har haft förmånen att både ha tydliga styrsignaler från regeringen och en säkrad grundfinansiering via Sida. Det är dessutom bra att man låtit medlen gå via Sida istället för att ges som ett direktanslag; biståndets generella prioriteringar kan därmed följas, samverkan med Sidas fältorganisation går smidigt och samarbetet med Sida-Stockholm löper utan friktion. Löpande samverkan med Sida hjälper också myndigheten att dra gränsen mellan sin unika verksamhet som myndighet och kommersiell konsultverksamhet, som inte tillhör myndighetens uppgifter. Kommerskollegium har således kunnat börja bygga den kompetens och de administrativa system som krävs för uppdragsverksamhet i allmänhet och bistånd i synnerhet. Nödvändiga prospekteringsresor har kunnat göras. Givarkoordinering Kommerskollegium vill givetvis arbeta i Parisdeklarationens anda. Det är viktigt att fokusera på de verkliga resultaten, inte enbart på samordningen av resurser, procedurer och tillvägagångssätt. Tror Kommerskollegium sig inte kunna åstadkomma ett gott resultat, så avstår myndigheten från att försöka. Tror kollegiet sig kunna göra ett gott arbete, så är samordning och koordination en förutsättning. Utan ständig fältnärvaro blir samarbetet med Sida i Stockholm och ambassaderna viktigt. Kollegiet ser dessutom alltid till att stämma av situationen med EU/Kommissionen och andra etablerade givare/tekniska genomförare i ett land och söker insatser som är komplementära till andras. Samarbete med partnerländerna Med tanke på Parisagendan och uppföljningen i Accra har kollegiet varit mycket noga med att de projekt som inleds är efterfrågestyrda från partnerländerna samt att samordning och samarbete sker i så hög grad som möjligt. Det kan dock konstateras att samarbetet med regionala sekretariat såsom Agadir-sekretariatet (ATU) och CARICOM inte fungerat smärtfritt. Erfarenheterna säger kollegiet att det i samarbetet med denna typ av sekretariat finns en risk för otydligt ägarskap. 3. Redovisning av insatser i länder och regioner med särskild finansiering från Sida (2009) 3.1 Regionala program Under 2009 har kollegiet arbetat med fem större regionala projekt/program, varav fyra är påbörjade och ett är avslutat: ITP programmet om Ursprungsregler , regional fas i Kapstaden, Sydafrika, maj 2009

4 RAPPORT 4(15) ITP programmet om Ursprungsregler , Sverigefas i oktober 2009 ITP programmet om Handelsprocedurer , regional fas i Mombasa, Kenya Mentorskapsprogrammet TBT, Workshop riktad mot Agadir-länderna (Egypten, Marocko, Tunisien och Jordanien), hösten 2009 Övergripande analys av de regionala projekten Kollegiet får överlag ett mycket gott betyg av deltagarna i de utvärderingar som gjorts, både vad gäller kompetens hos föreläsare och organisation. Resultaten pekar på att målen för varje kurs nås. Det märks tydligt i dialogen med kursdeltagarna att efterfrågan på expertkompetensen hos kollegiet och andra aktörer i Sverige inom dessa områden är stor. Kollegiet ser stora fördelar av att ha erfarenhet av att organisera program sedan tidigare år. Detta har underlättat både administration och upplägg av programmen. Ett utökat arbete med utvecklingssamarbete kräver dock hela tiden nya kunskaper och utökade resurser. Kommerskollegium fortsätter ständigt att arbeta med att effektivisera och förbättra programmen, både administrativt och innehållsmässigt. Det är viktigt att fortsättningsvis arbeta ännu mer med analyser av de insatser som görs, exempelvis vad gäller ämnesområden, deltagare, upplägg och föreläsare. Kollegiet menar också att dessa program skapar ett stort mervärde även för den egna organisationen, t.ex. i form av kontakter med andra kollegor, projekthantering, insikt i utvecklingsperspektivet inom respektive sakområde och internationell erfarenhet överlag. ITP programmen Under 2009 genomförde Kommerskollegium tre ITP-program, ett om handelsprocedurer och två parallella om ursprungsregler. ITP-ursprungsregler är nu inne på sin fjärde omgång. För dessa tre program ligger resultaten för måluppfyllelserna på en hög nivå, över 4 av 5 på utvärderingsskalan. Kollegiet arbetar trots detta hela tiden med att förbättra innehållet i programmen, administration, föreläsare osv. Av erfarenhet ser kollegiet vikten av att göra ett ordentligt förarbete inför programmet för att få relevanta och engagerade deltagare, t.ex. genom en rekognoseringsresa med möten med deltagarnas organisationer. Deltagarna på dessa kurser har kommit från ministerier, tullverk och den privata sektorn, de flesta deltagarna har innehaft nyckelpositioner inom sitt respektive område. Man kan konstatera att det är svårare att få med och behålla deltagare i programmet ju högre position man har i hemma-organisationen. Det är förstås av största vikt att deltagarnas förändringsprojekt är förankrade och prioriterade av hemmaorganisationen och att det är uttalat att deltagarna ska få tid och resurser att arbeta med projekten. Detta är frågor som kollegiet vill arbeta vidare med, t.ex. genom att öka kontakterna med respektive hemmaorganisation före kursen och följa upp utfallet efter kursens slut.

5 RAPPORT 5(15) Under 2009 har två av programmen uteslutande vänt sig till deltagare från södra och östra Afrika, medan det tredje programmet samlade deltagare från både Afrika och Asien. Kollegiet konstaterar i efterhand att det är en större utmaning än man insett att arbeta med två olika regionala grupper. Skälen är inte varken kulturella eller språkliga, utan helt enkelt situationsberoende. Lärdomen är att det är viktigare att deltagarna är på samma problemnivå än att de kommer från samma (eller olika) kontinenter, men erfarenheten visar också att intresset av att skapa nätverk och utbyta erfarenheter är större i de fall deltagarna hör hemma i samma region. Det har varit speciellt intressant är att se hur nätverkandet mellan privat och statligt anställda deltagare fungerat. I vissa fall har det varit den första gången man fått bryta värdefulla synpunkter med den andra sidan. MENA/Agadir projektet Kollegiet har i förhandlingar med Agadir-sekretariatet (ATU) och med Sidas goda minne frångått de rekommendationer som deltagarna presenterade i form av ett gemensamt dokument under workshopen i Stockholms 2008 och samarbetet kommer under att begränsas till områdena tjänster och handelspolitiska skyddsinstrument. Det är positivt att det har getts tid till reflektion och ändringar i projekt-dokumenten så att de reala behoven kommer i fokus. Den första workshopen i handelspolitiska skyddsinstrument hölls i december 2009 och föll i huvudsak väl ut. Majoriteten av deltagarna (deltagarna från Jordanien, Tunisien och Marocko) var nöjda med kursens upplägg och innehåll. För deltagarna från Egypten hade kursen kunnat vara mer avancerad och Agadir-sekretariatets analys av deltagarländernas status och behov borde ha gått djupare än som faktiskt var fallet. Det kan diskuteras om informationen från Kommerskollegium alltid kommuniceras, förankras och godkänns av medlemsländerna. Mentorskapsprogrammet Mentorskapsprogrammet för genomförande och tillämpning av TBT-avtalet sträcker sig över tre år och det första årets aktiviteter, inklusive en field trip, är nu avslutade. Ett av projektets huvudsyften är att varje land ska ta fram en nationell plan för genomförande och tillämpning av TBT-avtalet. Sex länder har i dagsläget antagit handlingsplanerna på regeringsnivå. Samtliga sju länder har nationella TBTkommittéer där dessa planer har blivit förankrade; en bekräftelse från Etiopien saknas fortfarande. Enligt projektplanen ska deltagarna, mentorn och projektledaren från Kommerskollegium träffas tre gånger årligen i Genève i samband med TBTkommittémötena. Varje TBT-kommittémöte har föregåtts av en briefing där deltagarna har givit en kort sammanfattning om vilka framsteg de har gjort eller motgångar de har stött på. Under dessa möten har även projektets mentor varit delaktig och svarat på frågor, informerat om specifika handelshinder som ska tas upp på kommittémötena och coachat deltagarna inför deras fortsatta arbete med sina individuella working plans. Mötena har avslutats med en debriefing.

6 RAPPORT 6(15) Ett av de främsta målen med projektet är att öka ländernas närvaro i TBTkommittén. Deltagarna i projektet har, som ett resultat av att deras resor till Genève har finansierats genom Mentorskapsprogrammet, kunnat deltaga aktivt i de handelspolitiska diskussionerna i kommittén. Deltagandet har resulterat i ett nationellt informationsutbyte mellan olika intressenter som standardiseringsorgan, handelsministerier och industrin. Ländernas närvaro har även bidragit till att stärka utvecklingsländernas röst i de handelspolitiska diskussionerna i TBTkommittén. Mentorskapsprogrammet har fått ett stort genomslag i WTO och har vid flera tillfällen blivit omnämnt som ett unikt projekt som stimulerat så många utvecklingsländer att arbeta aktivt med WTO/TBT-frågor. Som en följd av Mentorskapsprogrammets framgångar har flera utvecklingsländer flaggat för intresse av att skapa mentorskapsprogram inom andra områden, bl.a. för SPSfrågor. När Sidas nya handläggare för insatsen tillträtt sin post i mars 2010 önskar Kommerskollegium en avstämning om projektets innehåll, resultaten och rapporteringskraven. 3.2 Bilaterala program Botswana Projekt aktörssamverkan med Botswana avslutades med en överenskommelse om att undersöka möjligheterna till långsiktigt institutionellt samarbete med Botswanas handelministerium. Att få igång ett samarbete med Botswana har tagit sin tid (en formell begäran om samarbete inkom i januari 2010) men det har redan från början tydliggjorts att efterfrågan på kollegiets tjänster varit önskvärd. De långa tidsintervallerna mellan aktiviteterna har snarare berott på interna diskussioner inom och mellan ministerier i Botswana. Kollegiet har inte pressat på denna process utan tvärtom uppmuntrat att de interna oklarheterna måste lösas innan ett långsiktigt samarbete kan sätta igång. Ukraina Det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet med Ukrainas WTO National Enqiury Point and Notification Authority (EP) genomgår en revision efter byte av ledningen på EP. Efter diskussion med Sida i januari beslutades att kollegiet skulle ta förnyad kontakt och en ett besök i Kiev genomfördes under april. Under 2009 har ett besök i Kiev genomförts för att träffa den nya ledningen och diskutera det fortsatta samarbetet. Kollegiet har fått klara tecken på att man vill gå vidare med samarbetet men i att man vill stuva om i den tidigare projektplanen. Behovet av fortbildning av den egna personalen har betonats och efterfrågas före planerade workshops med intressenter i Kiev. Under året har parterna haft löpande kontakt, vilket även inkluderat ett möte i Genève, då ledningen för EP och företrädare för kollegiet råkade vara där samtidigt av olika skäl. EP har kommit med en behovslista och kollegiet har bett EP att precisera och prioritera i denna lista. I nuläget inväntar kollegiet förnyat underlag från EP om prioriteringsordning i de under året diskuterade insatserna.

7 RAPPORT 7(15) 4. Redovisning av insatser i länder och regioner finansierade med medel från Sidas globala anslag (2009) Karibien/CARICOM Under året har kollegiet i samarbete med Caribbean Community (CARICOM) Secretariat diskuterat innehåll och upplägg av ett utbildningsprogram i ursprungsregler. Målet med programmet är att öka kunskapen om ursprungsregler, framför allt de kopplade till EPA samt öka kapaciteten att analysera, administrera och tillämpa ursprungsregler inom såväl myndigheter som privata sektorn. Den ursprungliga planen var att programmet skulle genomföras i november 2009 men på grund av interna processer hos CARICOM sekretariatet har det dragit ut på tiden. Programmet kommer att genomföras i februari Vietnam En prospekteringsresa till Vietnam genomfördes i december Ett stort intresse för Kommerskollegiums medverkan i Vietnam kunde noteras från den vietnamesiska regeringen, från Kommissionen och andra bilaterala givare. Övriga länder Kommerskollegium är inne i en fas av sin verksamhet där myndigheten undersöker möjligheter till samarbete med länder som har handel i sina samarbetsstrategier. Diskussioner om bilateralt samarbete fördes under året med regeringsrepresentanter i Moldavien, Zambia och Kina. Diskussioner med Sida har hittills gett Kollegiet tentativa planeringsramar för Moldavien, Liberia, Sydafrika, Namibia, Botswana och Kina. 5. Redovisning av insatser ämnesvis (2009) Tekniska handelshinder/tbt Mentorskapsprogrammet: Under hösten 2008 påbörjades mentorskapsprogrammet för TBT. Programmet täcker länder i Afrika söder om Sahara och beräknas pågå under 3 år. Under 2008 har det första inledande seminariet hållits i Stockholm samt ett första möte i TBT- kommittén i Geneve. Programmets övergripande syfte är att öka de deltagande afrikanska ländernas kunskaper om och förståelse för TBTavtalet International Training Programme/ITP Kommerskollegium har medverkat som föreläsare i två ITP program i Swedac:s regi om WTO, TBT och ackreditering som hålls i Swedac:s regi (Conformity assessment). Programmet kallas Quality Infrastructure Development in Support of World Trade. Förutom föreläsningar om TBT, WTO, TRIPS och SPS ingick ett studiebesök på kollegiet, där bland annat enheten för inre marknad och tekniska regler berättar om praktiskt arbete med notifieringar inom ramen för EU och WTO. Kommerskollegiums funktioner OTGS och SOLVIT har deltagit och berättat om sitt arbete.

8 RAPPORT 8(15) Handelsprocedurer International Training Programme/ITP: Kommerskollegium avslutade ITP-programmet för handelsprocedurer. Under 2009 genomfördes den avslutande workshopen i Mombasa, Kenya i maj. Genom föreläsningar, studiebesök, mentorskap och gruppdiskussioner har deltagarna fått ökad kunskap kring centrala regelverk inom handelsprocedurer och arbetat med förändringsprojekt inom sin organisationer. Kommerskollegium bedömer att resultatmålen för ITP-programmet har uppnåtts och deltagarnas utvärderingar bekräftar uppfattningen. Kollegiet har dock identifierat förbättringspotential på områden såsom urval och kommunikation med deltagarna, utformning av programmet samt arbetet med deltagarna förändringsprojekt. Maritime transport studie: Kollegiet har på uppdrag av Sjöfartsverket gjort en studie om förenklade handelsprocedurer vid sjötransport. Studien visar att utvecklingsländer kan göra stora vinster genom att förenkla och förbättra sina handelsprocedurer kopplade till sjötransport. Studien avslutades i november 2009 och presenterade i mitten av december vid ett regionalt seminarium med i Durban, Sydafrika, med representanter från hamnmyndigheter, näringslivet och internationella organisationer från södra och östra Afrika. Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (Trips) Kollegiet deltar som föreläsare under tre ITP-program i PRV:s regi. Fokus ligger på det multilaterala handelssystemet och immaterialrättens roll i detta. Ursprungsregler International Training Programme/ITP: Under 2009 har Kommerskollegium genomfört dels en regional fas i ITP- ursprungsregler, dels en ny omgång av programmet i Sverige (2 veckors utbildning). Deltagare i den regionala fasen var från Asien och södra och östra Afrika och i den nya omgången var deltagarna från södra och östra Afrika. Även här samarbetar kollegiet med flera andra myndigheter och företag. Kontraktet för ITP-programmet om ursprungsregler löper till CARICOM: De västindiska länderna i den så kallade CARIFORUM-gruppen var den första gruppen länder att sluta ett fullödigt EPA-avtal 2 med EU i december Kommerskollegium erhöll den 27 oktober en förfrågan från Jamaicas handelsministerium om samarbeta för att utveckla och genomföra ett regionalt utbildningsprogram på området ursprungsregler. Ursprungsregler har identifierats som ett område där kapaciteten och kunskapen behöver förbättras för att möjliggöra en effektiv implementering av EPA. Under en resa till Kingston, Jamaica, våren 2009 diskuterades ett program i samverkan mellan Kommerskollegium, Commonwealth Hub and Spokes Project och Caribbean Community (CARICOM) Secretariat. 2 Economic Partnership Agreement

9 RAPPORT 9(15) Målgruppen är framför allt tull- och handelsexperter från ministerier och myndigheter i de 15 medlemsländerna i CARICOM. 3 Tanken var att ett utbildningsprogram motsvarande ITP skulle hållas i november 2009 men av olika anledningar har det blivit uppskjutet till februari WTO-anslutning Kapacitetsuppbyggnad i samband med WTO-anslutning i Ukraina: Ukrainas WTO National Enqiury Point and Notification Authority (EP) som sorterar under Ekonomiministeriet som efterfrågat erfarenheter och stöd från Sverige för att utveckla en professionell och hållbar förvaltning på handelsområdet då de anser att det finns mycket att lära av hur Sveriges myndigheter hanterat frågor rörande internationell handel. Samarbetet har tillfälligt stannat upp på grund av byte av ledning på EP och befinner sig fortfarande i en nystartsfas. Institutionellt samarbete Botswana: Handelsministeriet i Botswana har efterfrågat fortsatt kunskapsutbyte med Sverige för att utveckla en professionell och hållbar analysfunktion motsvarande Kommerskollegium (Centre of Excellence) då de anser att det finns mycket att lära av hur kollegiet har byggt upp sin verksamhet. För att kunna bygga upp en analysverksamhet inom handelsområdet har ministeriet behov av att ta del av praktiska erfarenheter från myndigheter med liknande funktioner. Det kan t ex handla om interna arbetssätt eller relationer till andra myndigheter och näringsliv. Detta samarbete startade under 2008 då Kommerskollegium medverkade i en workshop i Gaborone, Botswana för att förmedla erfarenheter av hur arbetet med handelspolitiska analyser bedrivs på kollegiet. Under 2009 har aktiviteterna fortsatt genom ett botswanskt studiebesök till Kommerskollegium från Ministry of Trade and Industry samt en workshop i Kasane, Botswana. Denna resulterade i att handelsministeriet uttryckte en önskan om att fortsätta ett mer långsiktigt samarbete och ministerier lovade inkomma med en officiell förfrågan till Sida. Tjänster och Anti-dumpning MENA/Agadir projektet: Kommerskollegiums samarbete med Agadir-länderna (Marocko, Tunisien, Egypten and Jordanien) har fortsatt under Efter ett besök på Agadirsekretariatet i Amman, Jordanien, under våren 2009 förtydligades de behov som hade fastställts av Agadir-länderna under en workshop i Sverige Uppföljningsmötet i Amman resulterade i ett förslag till Sida om att stödja den pågående implementeringen av Agadir avtalet. Enligt Agadir-sekretariatet (ATU) låg den starkaste efterfrågan, med tanke på kollegiets expertis, inom områdena tjänster och handelspolitiska skyddsinstrumenten. Ett reviderat kontrakt skrevs således med sekretariatet om att organisera två seminarier/workshops i vardera ämnet. Den första workshopen hölls i december 2009 i handelspolitiska skyddsinstrument och en uppföljning kommer att hållas under våren När det gäller tjänster kommer den första workshopen att hållas i maj 2010, enligt önskemål från ATU. 3 Belize, Dominica, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Montserrat, Saint Lucia, St Kitts och Nevis, St Vincent och Grenadinerna, Suriname, Trinidad och Tobago

10 RAPPORT 10(15) 6. Resultatanalys För att ytterligare höja den svenska profilen för handelsrelaterat utvecklingssamarbete har regeringen i Strategin för Globala Utvecklingsinsatser sedan 2009 reserverat särskilda medel för handelsrelaterade biståndsinsatser genom Kommerskollegium. Dessutom genomför myndigheten större projekt finansierade av Sida direkt. Löpande arbete i projekt och program sker parallellt med arbetet med att utveckla verksamheten. Det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet har expanderat kraftigt under 2009, med en c:a 60 procentig ökning av arvodesintäkterna i jämförelse med Under året har Kommerskollegium arbetat med att effektivisera och bygga ut stödet till utvecklingsländer inom det egna expertområdet. Sekretariatet för handelsbistånd (International Consulting Office, ICO) bildades under Sekretariatet (chef plus tre medarbetare) ansvarar för det operativa arbetet som bedrivs i nära samarbete med övriga delar av myndigheten. Myndigheten har arbetat med att utveckla riktlinjer och intern samordning. Arbetet har medfört utveckling av externa kontakter och nätverk, liksom kompetensutveckling hos kollegiets medarbetare. Administrativa system har anpassats eller byggts upp för att stödja biståndsverksamheten och olika åtgärder har vidtagits för att öka myndighetens kompetens att bedriva utvecklingssamarbete. Bland dessa åtgärder märks en förbättrad information till omvärlden via kollegiets externa hemsida, kartläggningar av kollegiets roll i olika ämnesområden och kompetensutbildning av kollegiets personal i utvecklingssamarbete och projektledning. Ett antal prospekteringsresor har genomförts under året för att inventera intresset och behovet av ett samarbete med Kommerskollegium. Bilden av Kollegiets förutsättningar för arbete i biståndet har efterhand blivit tydligare för myndigheten själv. Som myndighet har kollegiet goda möjligheter att ge långsiktig kapacitetsuppbyggnad till systermyndigheter i samarbetsländer. Myndighetens roll och uppgift, dess stabilitet över tid och långa erfarenheten som statens myndighet för handelspolicy och handelsanalys, har byggt ett organisatoriskt minne av förändring som kan vara värdefull vid stöd till institutionsuppbyggnad och införlivande av internationella konventioner och handelsavtal. Utifrån arbetet med analys av handel och handelspolitik kan kollegiet bidra med att bygga kapacitet kring hur man arbetar organisatoriskt och metodmässigt med dessa områden. Kunskaper om vissa processer såsom t.ex. förhandlingskunskap och skapandet av kontakter, samordning och nätverksbyggande mellan statliga myndigheter och mellan myndigheter och näringsliv är intressanta erfarenheter för andra att ta del av.

11 RAPPORT 11(15) Kommerskollegiums metoder och arbetssätt har utvecklats under året. I högre grad än tidigare har regeringens samarbetsstrategier (landstrategier) och ämnespolicies styrt arbetet med att bygga upp en biståndsportfölj. En systematisk genomgång av samtliga landstrategier har identifierat handelsfrågor som en prioritet i drygt tjugo strategier. Kontakter har i dessa fall tagits med Sidas teamchefer i Stockholm eller i samarbetslandet för att informera om myndighetens uppdrag, profil och möjligheter att vara en aktiv partner. Detta har i sin tur lett till tentativa planeringsramar, samarbetsdiskussioner med samarbetsländer och, i några fall, fältbesök och embryon till samarbetsprojekt. Kollegiet är dock mycket noga med att undvika utbudsstyrning och försöker dessutom problemorientera den efterfrågan som länder visar när en samarbetsmöjlighet yppar sig och myndigheten är mycket medveten om att många handelssignaler inte alls har Kommerskollegium som mottagare. Kommerskollegium har även varit delaktig i mindre uppdrag för Sidas räkning i enlighet med ramöverenskommelsen. Bland dessa kan nämnas deltagande i framtagandet av regeringens nya policy för handelsrelaterat utvecklingssamarbete och en reviderad jämställdhetspolicy. Det ämnesmässiga stödet (help-desk, backstopping) till Sida har emellertid inte alls fått den omfattning som skisserades i budgeten för det globala anslaget. En grundkurs i internationell handel genomfördes dock i augusti 2009 för utresande Sidaiter och erfarenheterna är så pass positiva att en ny kurs under 2010 planeras för nästa omgång utresande. Ett antal externt riktade utbildningsinsatser har genomförts under året (se bl a avsnitt 5 ovan). Trots ett visst deltagarbortfall (som de flesta ITP-kurser tycks drabbas av) finns en output bestående av ett ganska stort antal utbildade. En jämn fördelning mellan män och kvinnor har åstadkommits. De mätningar av kundnöjdhet som regelmässigt görs i utbildningssammanhang tyder på att kursdeltagarna är mycket nöjda med de kurser som genomförts. Huruvida dessa kurser leder till substantiell och varaktig förbättring av utvecklingsländers handel kan dock inte ledas i bevis. De långsiktiga effekterna av utbildning är alltid svåra att mäta vilket inte avhåller någon nation från att utbilda sina medborgare och outcome och impact (i LFA-termer) utifrån de tämligen korta utbildningsinsatser som Kommerskollegium hittills arbetat med kan inte påvisas. Att ökad handel och ekonomisk tillväxt är en förutsättning för hållbar och långsiktig fattigdomsminskning är allmänt vedertaget, men problemet är attributionsfaktorn, hur resultatet av just kollegiets insatser kan identifieras och mätas. Kollegiet vill i framtiden få till stånd mer långsiktiga samarbeten med partnerländer där olika biståndsverktyg i större omfattning kombineras och inte står så ensamma som t ex ITP-kurserna. Sådana längre och mer strategiska samarbeten bör kunna leda till mer identifierbara resultat över tiden. 7. Kvalitetsfrågor Under 2009 har Kommerskollegium byggt upp rutiner och interna riktlinjer för biståndsverksamheten och detta arbete fortsätter under Principerna för arbetsfördelningen mellan det nybildade sekretariatet för handelsbistånd och linjeorganisationen har etablerats, och det befintliga systemet för tidredovisning har vidareutvecklats och byggts ut med anledning av det särskilda anslag som lämnas via Sidas globala anslag och behovet att kunna fördela kostnader på olika insatser.

12 RAPPORT 12(15) Kollegiets administrativa avdelning är aktivt involverat i detta arbete, bland annat med att kontrollera att myndighetens ordinarie regler för fakturahantering, tidredovisning, etc. följs i uppdragen under ramöverenskommelsen. Arbetet med en manual för biståndsverksamheten pågår. I denna handbok skall samlas styrdokument, regler, riktlinjer, rutinbeskrivningar som har en bäring på projekthantering och den enskilde medarbetarens medverkan i biståndet. Regelbundna kontakter med Sidas kontaktperson för Kommerskollegium och olika teamchefer på Sida är viktigt för att försäkra att biståndets riktlinjer följs. Genom kontakter med andra myndigheter och nätverk har Kommerskollegium fått mer kunskap om andra myndigheters arbetssätt, regelverk, rutiner och erfarenheter. 8. Kapacitets- och kompetensutveckling Att höja kompetens och medvetenhet i biståndsfrågor hos all personal är en prioriterad uppgift och under 2009 har satsningarna på kompetensutveckling i biståndsfrågor ökat. Kurser i Kultur- och Konflikthantering respektive Logical Framework Approach (LFA) har genomförts med c:a 20 deltagare i vardera kursen. Medarbetares individuella utbildningsbehov har mötts med utbildning i projektledning, engelska och presentationsteknik. En grundkurs i biståndskunnande blir en prioriterad utbildning under Ett antal kontakter med partnerorganisationer har tagits för att diskutera ömsesidig nytta av samarbete, t ex TRAPCA i Arusha, TRALAC i Stellenbosch, Centre for Trade Policy and Law (CTPL) i Kanada samt svenska Jordbruksverket, SWEDAC och Tullverket. Under året har alla medarbetare på Kommerskollegium informerats om ramöverenskommelsen med Sida, om politiken för global utveckling (PGU), om kollegiets roll i utvecklingssamarbetet och myndighetens aktuella projekt. Höstens upptaktsmöte på Kommerskollegium ägnades helt åt utvecklingsfrågor och två öppna möten för all personal har hållits för att informera om aktuella biståndsfrågor. *** Ärendet har avgjorts av enhetschef Thomas Hagman efter föredragning av Maria Liungman på Sekretariatet för handelsbistånd Thomas Hagman Maria Liungman

13 RAPPORT 13(15) Bilaga 1 Avropad volym A) Avropad volym för Sida-finansierade projekt med särskild budget, 2009 Beskrivning Land/region Tid Summa - fakturerat Mentorskapsprogrammet (TBT) 2009 Afrika Agadir/ MENA Mellanöstern Botswana (aktörssamverkan) ITP Handelsprocedurer 2008, regional del ITP Rules of Origin 2008, regional del Botswana östra Afrika Asien, Afrika sept 08-maj mars-nov mars-nov ITP Rules of Origin 2009, Sverigefas södra, östra Afrika feb-dec Studien Maritime Transport and Trade Facilitation Globalt hösten Löpande bassamarbete Globalt jan-mars Helpdesk, stöd till Sida Globalt jan-mars Summa Sida-finansierade insatser B) Avropad volym för Sida-finansierade projekt med finansiering från Sidas globala anslag (MSEK 10-anslaget), 2009 Beskrivning Land Tid Summa - utfall Botswana- Klimatworkshop 3-5 nov. Botswana nov Aid for trade-processen Globalt TP Handelsprocedurer (program 2010) östra Afrika hösten Korruption och HP- Förstudie Globalt hösten

14 RAPPORT 14(15) Caricom Ursprungsregler (förberedelsearbete) Karibien maj-nov Caricom Ursprungsregler (exkl. förberedelse) Karibien nov-dec Kina aktörssamverkan handel- och miljö/klimat Kina Liberia fadderskap WTO-anslutning Liberia Moldavien Moldavien Vietnam- diskussioner om samarbete dec 09 Vietnam dec Vietnam- APEC-möte dec 09 Vietnam dec Kompetensutveckling Zambia-resa Zambia Ursprungsregler- besök från Zambias ambassad Zambia Zambia- undersökning av samarbetsmöjligheter Zambia Administrativa kostnader Kompetensutveckling utvecklingssamarbete Kultur/ kommunikation m.m. Härnösandskurs LFA/RMB kurs dec-09 dec Stöd till Sida Referensgrupp för Jämställdhetspolicy- Sida Sidas underlag till ny policy handelsrel. Bistånd Operativa insatser Utvecklingssamarbete Solvit Tjänstehandboken

15 RAPPORT 15(15) Summa Globala insatser C) Avropad volym för kollegiets insatser i andra biståndsprojekt, 2009 Beskrivning Land/region Tid Summa - fakturerat Swedac:s ITP Globalt PRV:S ITP (TRIPS) Globalt Totalsumma avropad volym Kommerskollegium

Handelsrelaterat utvecklingssamarbete, projekt 2009-2010

Handelsrelaterat utvecklingssamarbete, projekt 2009-2010 PROJEKT Sekretariatet för handelbistånd/ico -06-15 Dnr: Handelsrelaterat utvecklingssamarbete, projekt 2009- Pågående och planerade projekt Land/områ de (SSA) Södra/Östra Ukraina Finansiär Ämnesområde

Läs mer

Redovisning av Kommerskollegiums utvecklingssamarbete under år 2011

Redovisning av Kommerskollegiums utvecklingssamarbete under år 2011 VERKSAMHETSRAPPORT Enheten för handelsbistånd 2011-01-16 Dnr 6-2012/00047 Lennart Nordström För kännedom Sida, Ola Sahlén Redovisning av Kommerskollegiums utvecklingssamarbete under år 2011 1. Inledning

Läs mer

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande Kommerskollegium National Board of Trade Sweden Enheten för handel och tekniska regler Isabel Roberth REMISS 2019-05-02 Dnr 2019/00636-3 Regeringskansliet Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Ekonomihögskolan NEKU12, Economics: International Trade Policy and Trade Law, 90 högskolepoäng Economics: International Trade Policy and Trade Law, 90 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet. Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning

Läs mer

Utgångspunkter

Utgångspunkter Bilaga till regeringsbeslut 2007-12-19 (UD2007/46001/UP) 2007-12-14 Regeringens riktlinjer för handelsrelaterat utvecklingssamarbete 2008 Utgångspunkter Dessa riktlinjer ger vägledning för hur medlen till

Läs mer

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete PM 2014-01-21 Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete Januari 2014 Pär Skoglund Internationella staben Arbetsförmedlingen Sida: 2 av 7 Vitryssland Syfte: Stödja den

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet Nr 57 Avsiktsförklaring mellan Sydafrika och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om partnerskap i Afrika

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Athena globalt utbyte inom yrkesutbildning. Ansökningsomgång 2011

Athena globalt utbyte inom yrkesutbildning. Ansökningsomgång 2011 Athena globalt utbyte inom yrkesutbildning Ansökningsomgång 2011 Anna Werner 2011-09-01 Välkomna! Upplägg under upptaktsseminariet Introduktion och bakgrund Praktisk information Workshop om ömsesidighet

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete PM Sida: 1 av 6 Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete Augusti 2012 Arbetsförmedlingen Internationella staben Sida: 2 av 6 Afrika-Asien Syfte: Utveckla kapaciteten

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Enheten för handel och tekniska regler 2017-04-03 Dnr 3.2.4-2017/00103-8 Anamaria Deliu Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Syftet med samrådet Detta offentliga samråd

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm YTTRANDE 1(5) 2014-02-12 Ärendenummer: 2014-000015 Utrikesdepartementet (U-STYR) 103 39 Stockholm Remissvar: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Sida anser att regeringens ambition att öka tydligheten

Läs mer

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-, 2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Den totala budgeten för projektet uppgår till euro.

Den totala budgeten för projektet uppgår till euro. Protokoll 1 2010-08-25 UF2010/50923/IH Utrikesdepartementet Bidrag till Världstullorganisationen (WCO) avseende projekt om bekämpning av illegal internationell handel med utrotningshotade djur, det s.k.

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

Sida 2 (8) Hållbar upphandling Sida 2 (8) Hållbar upphandling 1. Sammanfattning Sida verkar för att hållbarhetskriterier tillämpas i bilateral och multilateral biståndsfinansierad upphandling genom att belysa behovet av reformarbete

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01065-4 Ingrid Berglund Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile Syftet med samrådet Detta offentliga

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Sammanställning av misstankar om korruption och oegentligheter 2011

Sammanställning av misstankar om korruption och oegentligheter 2011 PROMEMORIA 1(8) Ärendenummer: Eva Parry Sammanställning av misstankar om korruption och oegentligheter H:\Documents\Migrates\Rapporter\Extern\PM Misstankar om Korruption.docx Sida 2 (8) 1. INLEDNING I

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Regional utvecklingsledare

Regional utvecklingsledare 1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium Regeringsbeslut III:8 Utrikesdepartementet 2014-12-18 UF2014/80014/UD/USTYR (delvis) UF2014/80015/UD/FIM (delvis) UF2014/80418/UD/FIM Kommerskollegium Box 6803 113 86 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga Regeringsbeslut II:9 2009-02-19 U2009/406/G Utbildningsdepartementet Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007 104 22 Stockholm Uppdrag till Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Läs mer

Strategi för selektivt samarbete med. Botswana. januari 2009 december 2013

Strategi för selektivt samarbete med. Botswana. januari 2009 december 2013 Strategi för selektivt samarbete med Botswana januari 2009 december 2013 Bilaga till regeringsbeslut 2009-12-17 (UF2009/86812/AF) 2009-12-17 Samarbetsstrategi för det selektiva samarbetet med Botswana

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor

SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor YTTRANDE Enheten för handel och tekniska regler 2015-03-06 Dnr 4.1.1-2014/02217-2 Näringsdepartementet Endast via e-post. SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor Er

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Ta steget in i SIS värld

Ta steget in i SIS värld Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete

Läs mer

Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016

Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016 1 Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016 2 Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Aktiviteter 2015 5 - Möten 5 - Föreslagen infrastruktur

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi Publicerad: Beslutsfattare: Anders Fällström, rektor Handläggare: Kicki Strandh, kommunikationschef Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-2023 Sammanfattning:

Läs mer

Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning om producentansvar för däck

Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning om producentansvar för däck YTTRANDE Enheten för handel och tekniska regler 2014-10-30 Dnr 4.1.1-2014/01167-2 Miljödepartementet Endast via e-post. Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning

Läs mer

Samarbetsländer med långsiktigt programsamarbete - Kategori 1

Samarbetsländer med långsiktigt programsamarbete - Kategori 1 2009-06-29 Utrikesdepartementet Arbete med biståndseffektivitet i olika landkategorier Samarbetsländer med långsiktigt programsamarbete - Kategori 1 Förutsättningarna för att arbeta med biståndseffektivitet

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Projektplan Industriell Dynamik

Projektplan Industriell Dynamik Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1

Läs mer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Haninge kommuns internationella program

Haninge kommuns internationella program Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från

Läs mer

Handbok. Praktikantprogrammet för yngre personer. Ansökningsomgång 2013

Handbok. Praktikantprogrammet för yngre personer. Ansökningsomgång 2013 Handbok Praktikantprogrammet för yngre personer Ansökningsomgång 2013 Förord Välkommen till praktikantprogrammet. Syftet med denna handbok är att ge er som projektansökare vägledning och råd när ni fyller

Läs mer

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Avslutsrapport 1 2013-05-14 Dnr SU 2013/211 SLUTRAPPORT för projektet En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Postadress Box 117 221 00 LUND Besöksadress E-huset LTH Växel 046-222 00

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord

Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord Regeringsbeslut III:3 2010-11-04 UF2010/46581/USTYR Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan 2011-2013 1 bilaga Ärendet För att det svenska biståndet effektivt och ändamålsenligt ska kunna bidra

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Program 9.00-10.00 Hur jobbar Tillväxtverket med OECD Introduktion: Vad är OECD? Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Några exempel på hur Tillväxtverket tar

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Projekt Informationssäkerhet 2014-2016

Projekt Informationssäkerhet 2014-2016 Projekt Informationssäkerhet 2014-2016 Tillgänglighet Riktighet Konfidentialitet Styrgruppsmöte 2015-03-20 Projektplan Målbild, målgrupper och förankring Resursmöjligheter, EU-projekt LFA (Logical Framework

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2017/493 HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Bil 2 ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande kommun: Regionförbundet Östsam/Länsbibliotek Östergötland Ansökan

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 21.9.2016 JOIN(2016) 43 final 2016/0298 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Policy för internationellt samarbete. KS

Policy för internationellt samarbete. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-31 192 Policy för internationellt samarbete. KS 2015-236 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer