Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni (33) Plats och tid: Bröderna Ericssonrummet kl Ajournering ,

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni (33) Plats och tid: Bröderna Ericssonrummet kl Ajournering , Beslutande: Per Gruvberger (S), ordförande Torbjörn Parling (S) Åsa Hååkman Felth (S) Christer Olsson (M) Gisela Nyquist (-) Övriga deltagande:anne-louise Izindre, EU-samordnare 51, 53, 54 Hannes Fellsman, förvaltningschef 51, 54 Jan-Erik Andrén, förvaltningschef 60 Maria Thiery Wase, näringslivschef 58 Sara Virkki Björnberg, informatör 56 Annika Alfredsson, personalchef 61 Britt-Inger Gustafsson, ekonomstrateg 55 Claes Hultgren, kommunchef Catrin Marsell, sekreterare Justerare: Christer Olsson Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 22 juni 2016 Underskrifter: Sekreterare Catrin Marsell Ordförande Per Gruvberger Paragraf Justerande Christer Olsson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Kommunstyrelsens arbetsutskott : 13 juni 2016 Anslagsdatum: 23 juni 2016 Datum för anslags nedtagande: 15 juli 2016 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 mars 2015/11 april /4 Kommunfullmäktige 12 februari Au 45 Au 18 Au 17 Kf 3 Dnr 2015/01 Motion ang. installation av alkolås i kommunens tjänstebilar och övriga fordon Kf 12 februari 2015 I motion 5 januari 2015 anför Christer Olsson (M) följande: Trafiken ska vara en alkoholfri zon och vi måste alla vara med och bidra till att det blir så. Ett led i detta arbete är att installera alkolås i kommunens tjänste-bilar och övriga fordon. Många kommuner, landsting och företag har utrustat sina fordon med alkolås som ett led i att kvalitetssäkra sina transporter. Tack vare alkolåsen kan man då garantera att fordonen framförs av nyktra förare. Alkolåset är konstruerat så att fordonet inte går att starta om det finns alkohol i förarens utandningsluft. Alkolåset är en teknisk anordning som är kopplad till fordonets tändningssystem. Innan fordonet startas måste föraren blåsa i ett munstycke och utandningsluften kontrolleras därmed. Om det finns alkohol som motsvarar eller överstiger laglig gräns i utandningsluften går motorn inte att starta. Varje dag kör många onyktra och varje år dödas många i trafikolyckor som för-orsakas av rattonykterhet. Vi som kommun och som arbetsgivare kan genom installation av alkolås i kommunens tjänstebilar och övriga fordon bidra till att ingen av våra anställda framför något av kommunens fordon i onyktert tillstånd. Undertecknad yrkar därför; att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna för installation av alkolås i kommunens samtliga tjänstebilar och övriga fordon. att en kostnadsberäkning och en tidsplan för installationen utarbetas. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Au 9 mars 2015 Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till kommunchefen.

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 april Au 11 april 2016 Kommunchefen avger svar enligt följande i tjänsteskrivelse 6 april 2016: I motion 5 januari 2015 anför Christer Olsson (M), att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna för installation av alkolås i kommunens samtliga tjänstebilar och övriga fordon. Personalenheten har på uppdrag av kommunchefen undersökt förutsättningarna. Kommunchefen föreslår följande yttrande: Efter viss omvärldsanalys, konstateras att det visserligen finns fördelar och vinster med alkolås i kommunala fordon, men att det inte uppvägs av kostnaderna. Ett införande ianspråktar såväl ekonomiska som personella resurser. Exempelvis kostar en installation i kommunens 160 fordon ca 2 mkr och den årliga kostnaden för kalibrering och engångsanvändning av munstycken beräknas till ca 350 tkr tkr. Med bakgrund av de ekonomiska utmaningarna Filipstads kommun står inför under detta såväl som kommande budgetår, saknas utrymme att införa alkolås i kommunala fordon. Om de ekonomiska förutsättningarna ändras för Filipstads kommun, har kommunstyrelsen goda förutsättningar att initiera en översyn av eventuellt införande av alkolås, då kommunstyrelsen hanterar både personalfrågor och fordonsfrågor inom sin verksamhet. Förslag till beslut att avslå motionen. Efter kommunchefens föredragning av ärendet, yrkar Per Gruvberger att ärendet återremitteras. Arbetsutskottet beslutar att återremittera ärendet. Beslutsexp: KC

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 Kommunchefen avger svar enligt följande i tjänsteskrivelse 31 maj 2016: I skrivelse 6 april föreslog jag att motionen skulle avslås. Skälet var att motionären uttryckte att samtliga bilar skulle installeras med alkolås. Kostnaden för detta ansåg jag inte stod i proportion till syftet och föreslog därför att motionen skulle avslås. Svaret innebar inte på något sätt ett ifrågasättande av alkolåsens betydelse utan att det mycket väl var lämpligt att installera på olika typer av fordon eller verksamheter. Ksau beslutade efter diskussion den 11 april 2016, 18 att återemittera ärendet. Under en längre period bedrev kommunen i egen regi skolskjutstrafik i Lesjöfors. I fordonet installerades alkolås med motiveringen att det handlade om personbefordran. Idag har verksamheten upphört men vi har idag ett antal minibussar som används i motsvarande syfte inom andra verksamheter. Enligt min mening är detta ett lämpligt fordonsslag att börja med. Sammantaget handlar det om ca 10 minibussar. Kostnaden för installation uppgår till ca 120 tkr. Årlig driftkostnad för service, kalibrering och munstycken beräknas till kr per år och fordon. I kommunen finns idag ett företag som kan klara servicen mm av alkolås. Är detta inte möjligt innebär det att bilarna måste transporteras till annan ort för att få tillgång till nödvändig service. Utöver de tekniska delarna måste även rutin för handhavande och åtgärd vid intermezzon tas fram. Förslag till beslut Att kommunchefens skrivelse får utgöra svar på motionen Att kommunchefen får i uppdrag att ta fram rutinbeskrivning för handhavande av alkolås samt genomföra installation av alkolås på kommunens minibussar och/eller andra fordon som bedöms som lämpligt samt Att kostnaderna för installation och drift belastar respektive fordon/verksamhet.

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Christer Olsson yrkar bifall till kommunchefens förslag samt tilläggs yrkar att installation av alkolås i kommunens fordon succesivt får ske i samband med upphandling av nya fordon. Per Gruvberger yrkar avslag på Christer Olssons tilläggsyrkande. Sedan ordförande ställt kommunchefens förslag under proposition, konstateras de bifallna. Sedan ordförande ställt Christer Olssons tilläggsyrkande i proposition mot sitt eget avslagsyrkande, konstateras tilläggsyrkandet avslaget. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunchefens skrivelse får utgöra svar på motionen att kommunchefen får i uppdrag att ta fram rutinbeskrivning för handhavande av alkolås samt genomföra installation av alkolås på kommunens minibussar och/eller andra fordon som bedöms som lämpligt samt att kostnaderna för installation och drift belastar respektive fordon/verksamhet. Christer Olsson och Gisela Nyqvist reserverar sig mot den del av beslutet då Christer Olssons tilläggsyrkande avslagits.

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 april 2016/13 juni /6 Kommunfullmäktige 10 mars Au 31 Au 46 Kf 4 Dnr 2016/17 Kf 10 mars 2016 Motion om införande av E-faktura I motion 29 januari 2016 skriver Tord Johansson (SD): Invånarna I Filipstads kommun har idag ingen möjlighet att betala fakturor från kommunen med E-faktura. Jag har hört med kommunen och de säger att det har varit på tal flera gånger, men det har runnit ut i sanden. Det är bättre för miljön, säkrare och enklare för alla som får fakturor från kommunen om det finns möjlighet att få dem via E-faktura. Det händer att Posten slarvar bort fakturor och då får man en påminnelse med straffavgifter pålagt. Jag har själv blivit utsatt för detta och det känns inte trevligt att betala en straffavgift för något som man inte har fått. Detta undviker man med E-faktura vilket därför är säkrare. För de invånare som använder sig av bank på Internet innebär det en förenkling genom att betalningen av fakturor sker med ett enkelt klick. Man slipper mata in långa OCR-nummer och andra betalningsuppgifter. Kommunen spar kostnaden för papper, utskrift, kuvertering, frankering och porto vilket också är en vinst för miljön. Filipstads kommun är en av få kommuner i Sverige som inte erbjuder detta. Däremot eftersträvar kommunen att betala sina egna fakturor via E- faktura. Därför yrkar Sverigedemokraterna i Filipstads kommun: att kommunen inför möjligheten att få räkningar via E-faktura. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Au 11 april 2016 Beslutexp: B-I G Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till ekonomienheten.

7 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 Ekonomstrateg Britt-Inger Gustafsson lämnar förslag till yttrande i tjänsteskrivelse 19 maj Införande av e-faktura till kund, både till företag och privatpersoner, har under en tid varit högt prioriterat på den utvecklingsplan som finns för vårt ekonomisystem och är givetvis en självklar utveckling. Vi har under de senaste åren jobbat systematiskt med att utveckla olika rutiner enligt vår prioriteringslista för att maximalt utnyttja vårt ekonomisystem och samtidigt involvera fler användare inom olika områden i syfte att spara tid och pengar. Allt i förening med den budget som finns för uppgraderingar och utveckling. Under det senaste året har ekonomienheten varit mycket upptagen med upphandling av ekonomisystem vilken krävt stora insatser varför någon utveckling av ekonomisystem inte hunnit genomföras i någon större omfattning. Arbetet med införandet av e-faktura är sedan tidigare påbörjat och statusen just nu är att i stort sett alla avtal som krävs för införande är tecknade. Tekniken kommer att byggas upp så snart alla avtal finns och därefter kommer testning, utbildning och verifiering att ske. E-fakturor är även de förknippade med kostnader för kommunen. Kostnaderna för att fakturera försvinner inte. Kostnader för papper, utskrift och porto övergår till att bli kostnader för överföring mellan kommun, utskriftsleverantör, VAN-leverantör och bank. En viss reducering av kostnader kommer att ske. Under hösten 2016 beräknar vi kunna erbjuda våra kunder e-faktura. Efterfrågan från såväl privatpersoner som företag har senaste tiden ökat. Förslag till beslut Att ekonomienhetens yttrande utgör svar på motionen. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen med ekonomienhetens svar anses besvarad.

8 Kommunfullmäktige 15 oktober Kommunstyrelsen 23 september Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 juni 2015/7 september 2015/13 juni 5/ 8/ Kommunfullmäktige 21 maj Kf 97 Au 47 Ks 86 Au 52/ Au 60 Kf 51 Dnr 2015/ 107 Kf 21 maj 2015 Motion ang. flytt av kommunal verksamhet till Nykroppa gamla skolbyggnad I motion 17 maj 2015 anför Patrik Fornander (M) och Jerry Rothin (FIL) följande: Det har den senaste tiden framgått i media det vi tidigare påpekat dvs att kostnaderna för att renovera Nykroppa gamla skolbyggnad väsentligt överdrivits i hanteringen av ärendet. Med anledning av det vill vi att kommunfullmäktige beslutar att avbryta den planerade rivningen och istället ser över om det är möjligt att flytta någon kommunal förvaltning eller annan verksamhet som bedrivs i hyrda lokaler. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att egna lokaler ska användas i första hand. Som exempel kan nämnas att delar av Barn och utbildningsförvaltningen finns i hyrda lokaler vilka även är uppsagda till årsskiftet och en samordning av förvaltningens verksamhet skulle vara önskvärd efter omorganisationen. Två förskoleavdelningar hyrs av Vasakyrkan och BUN har ändå för avsikt att se över om tätorten bör avlastas med anledning av den snabba ökningen av nya förskolebarn och elever. Med tanke på svårigheten vi har att rekrytera personal till skola/förskola skulle en utlokalisering av viss verksamhet till Nykroppa kunna vara gynnsam med tanke på att tåget stannar där vilket ger fler alternativ till inpendling som även kan inverka positivt på miljön Kommunfullmäktige beslutar Au 11 juni 2015 Beslutsexp: KC att remittera motionen till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till kommunchefen.

9 Kommunfullmäktige 15 oktober Kommunstyrelsen 23 september Kommunstyrelsens arbetsutskott 7 september 2015/13 juni /9 Au 7 september 2015 Kommunchefen Claes Hultgren meddelar i tjänsteskrivelse 1 september 2015 att för närvarande pågår en lokalbehovsutredning inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Utredningen, som kommer att slutredovisas i kommunfullmäktige , har som främsta fokus att lämna förslag till effektivare lokalnyttjande för grundskolan men även förskolans-, gymnasieskolans- och Barn- och utbildningsförvaltningens framtida lokalbehov kommer att ingå i förslaget. Tekniska kontoret har anlitat företaget Grontmilj för att beräkna akuta kostnader samt kostnader för åtgärder för att iordningställa skolan för varaktig verksamhet. Akuta kostnader beräknas till 3,2 mkr och varaktiga åtgärder till 10,2 mkr. Kostnadsutvecklingen under 2015 för såväl socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen har avsevärt försvårat förutsättningarna att nå balans i budget Ett av flertalet förslag att minska kostnaderna 2016 är möjligheten att minska hyreskostnader för våra verksamheter. Då vi idag bl. a tittar på möjligheten att förtäta den administrativa verksamheten skulle en flytt till Nykroppa innebära ökade i ställe för minskade kostnader. Motionen bör därför avslås. Förslag till beslut Att enligt kommunchefens förslag avslå motionen. Christer Olsson anför följande; Kommunchefen Claes Hultgren meddelar i sin tjänsteskrivelse den 1 september att man bl.a. tittar på möjligheten att förtäta den administrativa verksamheten och att om så skall ske kan det bli ökade kostnader om verksamhet ska bedrivas i Nykroppa. Något sådant förslag har dock ännu inte presenterats. Osäkert är också hur lokalbehoven för skola och barnomsorg kommer att se ut i Nykroppa och i Filipstads kommun i övrigt med anledning av den stora tillströmningen av nya barn. Mot bakgrund av den osäkerhet och de oklarheter som råder vad gäller nuvarande och kommande lokalbehov yrkas att ärendet återremitteras i avvaktan på att lokalutredningar och annat kan presenteras. Per Gruvberger yrkar med instämmande av Torbjörn Parling att ärendet skall avgöras idag samt att motionen skall avslås. Ordförande ställer återremissyrkandet mot att ärendet skall avgöras idag under proposition. Sedan propositionerna besvarats konstateras att ärendet skall avgöras idag.

10 Kommunfullmäktige 15 oktober Kommunstyrelsen 23 september Kommunstyrelsens arbetsutskott 7 september 2015/13 juni /10 Au 7 september 2015 Ordförande ställer förvaltningens förslag om att avslå motionen under proposition. Sedan propositionen besvarats konstateras att motionen föreslås avslås. Arbetsutskottet beslutar att ärendet skall avgöras idag samt att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Christer Olsson och Gisela Nyquist reserverar sig mot besluten. Ks 23 september 2015 Efter föredragning av ärendet yrkar Christer Olsson att ärendet återremitteras på de grunder han anfört vid arbetsutskottets behandling av ärendet. Per Gruvberger yrkar dels bifall till arbetsutskottets förslag, dels avslag på återremissyrkandet. Ordföranden ställer återremissyrkandet under proposition mot att ärendet ska avgöras idag. Sedan propositionerna besvarats förklaras att ärendet ska avgöras idag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Christer Olsson, Patrik Fornander, Benny Ahremark-Persson och Gisela Nyquist reserverar sig mot besluten. KF 15 oktober 2015 Christer Olsson yrkar om återremiss mot bakgrund av den osäkerhet och de oklarheter som råder vad gäller nuvarande och kommande lokalbehov yrkas att ärendet återremitteras i avvaktan på att lokalutredningar och annat kan presenteras. Patrik Fornander och Gisela Nyquist yrkar bifall till Christer Olssons återremissyrkande. Per Gruvberger, Bengt Sjöberg, Torbjörn Parling och Ulla Olsson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

11 Kommunfullmäktige 15 oktober Kommunstyrelsen 23 september 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskott 7 september 2015/13 juni Kf 15 oktober 2015 När ordförande ställer återremissyrkandet under proposition begärs votering. Votering verkställs med följande proposition; den som röstar för att ärendet skall avgöras idag röstar Ja, den som röstar för att ärendet skall återremitteras röstar Nej. Per Gruvberger, Torbjörn Parling, Lillvor Eriksson, Christel Iversen, Henric Forsberg, Britt-Marie Wall, Olle Engström, Åsa Hååkman Felth, Claes-Eric Ericsson, Anders Nilsson, Ulla Olsson, Helen Larsson Saikoff, Jomark Polintan, Ann-Marie Rosö, Benny Granberg, Sune Frisk, Marianne Andersson, Bengt Sjöberg, Irene Frisk och Marina Isaksson röstar Ja. Cecilia Svanlind Thörn, Gisela Nyquist, Patrik Fornander, Robert Spector, Christer Olsson, Tord Johansson, Benny Ahremark Persson, Marcos Ciscar, Ulf Söhrman, Helen Eriksson, Christina Söhrman, Peter Johansson och Frida Olsson röstar Nej. Utfallet av voteringen är 20 Ja-röster och 13 Nej-röster, vilket innebär att ärendet återremitteras genom minoritetsbeslut. Kommunfullmäktige beslutar att återremittera motionen Au 13 juni 2016 Kommunchefen Claes Hultgren avger svar enligt följande i tjänsteskrivelse 31 maj 2016: I min tjänsteskrivelse den 1 september 2015 framhölls ett flertal faktorer som skulle medföra fördyrade kostnader om delar av den administrativa verksamheten skulle flyttas till Nykroppa gamla skolbyggnad. Ärendet återremitterades genom minoritetsbeslut i kommunfullmäktige, 15 oktober Sedan fullmäktiges beslut har flera omflyttningar genomförts av administrationen för att minska kommunens lokalkostnader. Något behov av att flytta administrativa funktioner till gamla skolan finns inte enligt min mening. När det gäller övriga behov inom barnomsorg och skola har skolans ledning/nämnd fram tills idag lyckats att hantera situationen inom befintliga lokaler. Bedömningen är vidare att framtida behov av lokaler i första hand kommer att uppstå i centralorten. Förslag till beslut Att avslå motionen.

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 april Kommunfullmäktige 10 mars Au 48 Au 30 Kf 3 Dnr 2016/20 Kf 10 mars 2016 Motion angående införande av larmpatrull i hemtjänsten I motion 29 januari 2016 skriver Sebastian Nilsson (-): Med anledning av den ökade arbetsbelastningen för personalen inom hemtjänsten och att de som ska svara på larm även har sina egna inplanerade besök att utföra så kan ett enda larm, med dagens sätt att arbeta, ställa till det för en hel arbetsgrupp. Med hjälp av en så kallad larmpatrull så skulle personalen i ordinarie arbetsgrupper kunna avlastas och koncentrera sig på sina ordinarie besök medan larmpatrullen tar hand om larmen. I Karlstads kommun har man infört en sådan enhet och intrycket därifrån är att det fungerar bra. Bemanningen till en sådan patrull bör tas från ordinarie personalstat, för att säkerställa kvalitét och patientsäkerhet så att den personal som åker ut på larmen har kännedom om hur vårdtagaren är i vanliga fall. Tjänstgöringen på larmpatrullen bör rotera mellan hemtjänstgrupperna. Enligt de beräkningar som jag har gjort skulle det åtgå 5,5 årsarbetare för inrättande av larmpatrull som är i tjänst från kl: Eftersom Socialförvaltningen nu erbjuder personalgrupperna att prova på Rätt till heltid/möjlighet till deltid så kan det vara ett bra tillfälle att nu också införa larmpatrull i verksamheten. Jag föreslår därför att Kommunfullmäktige beslutar: att Kommunstyrelsen uppdrar åt Socialförvaltningen att skyndsamt utreda och se över möjligheten till införande av larmpatrull i hemtjänsten. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Au 11 april 2016 Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till socialförvaltningen.

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 Förvaltningschefen Kristina Steijner och Eva-Lena Svensson verksamhetschef för äldreomsorgen avger svar enligt följande i tjänsteskrivelse 16 april 2016: I sin motion skriver Sebastian Nilsson att hemtjänst personalens ökade arbetsbelastning och att personalen även ska svara på larm när de har sina egna inplanerade besök kan ställa till det för en hel arbetsgrupp och att personalen vid ett införande av en larmpatrull skulle avlastas. I sin motion skriver också Sebastian Nilsson att man i Karlstads kommun har organiserat en larmpatrull samt att intrycket därifrån är att det fungerar bra. Enligt de beräkningar som Sebastian Nilsson gjort så skulle bemanningen till en sådan patrull tas från ordinarie personalstat. Förvaltningen har varit i kontakt med Karlstads kommuns larmpatrull för att närmare kunna analysera möjligheterna för att eventuell införa en larmpatrull inom hemtjänsten i Filipstad. Efter en närmare analys kan förvaltningen konstatera att det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart att införa en larmpatrull då jämförelsen mellan kommunerna blir att varje anställd inom larmpatrullen i Karlstad har ansvar för cirka 127 brukare/personal och i Filipstad skulle det motsvara 66 brukare/personal. Vid en enkel ekonomisk beräkning så skulle kostnaderna för en larmpatrull i Filipstad bli nästan dubbelt så dyr som i Karlstad, se bilaga ekonomisk beräkning. Förvaltningen har efter socialnämndens beslut infört ett digitalt nyckelsystem som gör att hemtjänsten bland annat kvalitetssäkras och att inställelse tiden till brukare som har trygghetslarm förkortas då man slipper hämta larmnycklar till exempel i grupplokalen på Vikhyttegatan. Detta medför också att både körsträckor och bränsleförbrukningen på kommunens leasingbilar minskas. Den digitala nyckelhanteringen underlättar också arbetsfördelningen mellan personalen med att svara på larm då all personal numera har tillgång till en mobiltelefon. Förslag till beslut Att tjänsteskrivelsen utgör svar på motionen. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 november Kommunfullmäktige 15 oktober 2015 Au 49 Au 94 Kf 98 Dnr 2015/181 Kf 15 oktober 2015 Motion angående analys av företagsklimatet i Filipstads kommun I motion inkommen 15 oktober 2015 anför Ulla Olsson (Fp) följande; Filipstad föll kraftigt nyligen i en rankning över företagsklimat där kommuner jämförs. Man ska kanske inte lägga för stor vikt vid exakt placering i dessa mätningar, men något som bör tas på allvar är trenden som var negativ för Filipstad och för Filipstads renommé. Extra allvarligt blir denna rankning när kommunen sjunker i rankning samtidigt som man tillhör dem i riket som rankas lägst. Vad bör då göras för att återge Filipstad ett bättre rykte för företagsklimat? En enkel åtgärd är förstås att ta råd av eller studera dem av våra Värmländska grannar som över tid lyckats bättre. Men det blir lätt en väl banal kur för att råda bot på problemen om vi inte själva vågar se vad som riskerar gå fel här eller som redan går fel. En sådan fråga kan t.ex. vara situationer där kommunens beslut missgynnar lokala privata utförare och där man inte lyckas förklara orsaken varför. Beslut som missgynnar lokala utförare tas i samtliga kommuner, men informationen om skälen bakom besluten varierar i tydlighet. Ibland kanske man bör överväga hur upphandlingar kan utformas för att inte missgynna det lokala näringslivet. Detta är ett par exempel från ett brett spektrum av frågor som formar vårt företagsklimat och hur det upplevs. Filipstad behöver utföra en noggrann analys av vad i kommunala beslut och prioriteringar som renderat kommunen detta dåliga renommé. Jag yrkar att Filipstads kommun beslutar analysera och offentliggöra slutsatser av varför Filipstads kommun hittills inte lyckats långsiktigt vända utvecklingen av kommunens företagsklimat. Au 9 november 2015 Beslutsexp: Näringsliv Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att remittera motionen till näringslivskontoret.

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 Näringslivschefen Marie Thiery Wase lämnar i tjänsteskrivelse 3 juni 2016 förslag på svar enligt följande: Bakgrund Den ranking som varje år presenteras av Svenskt Näringsliv är ett sammanslaget värde av dels enkätfrågor som ställs i företagare i respektive kommun och des statistiska uppgifter från SCB och UC (se även ). Observera att 2014 gjordes ingen mätning. Svaret på motionen kommer att fokusera på det underlag som enkätfrågorna ger. Underlag Se Filipstad. Filipstad har sedan mätningarna börjat haft ett dåligt resultat på frågan Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen klättrade vi markant uppåt och låg 2012 över Sverige-värdet. I områdena kommunens service till företagen, tillämning av lagar och regler, information till företagen samt dialog mellan företag och kommunledning (politiker och tjänstemän) ligger Filipstad över Sverige-värdet. Enkätfrågorna politikers respektive tjänstemäns attityder till företagande ligger vi även där i nivå med eller över Sverige-värdet under Vad gäller kommunens upphandling har vi sedan mätningarna startade fram till 2013 legat över Sverige-värdet men störtdyker med nästan en enhet (3,17 till 2,3) I området konkurrens från kommunens egna verksamheter mot de privata företagen har vi legat under Sverige-nivå under många år, men ligger vi över eller i linje med Sverige-värdet. Analys Det arbete som inleddes 2010 med att öka dialogen med företagen och att Näringslivskontoret blev en egen enhet och därav tydligare mot företagen gav positiva resultat i svaren på enkäten Upphandlingsenheten inledde ett nytt arbetssätt under 2014 i linje med vad som krävs av LOU (Lagen om offentlig upphandling). Då flera lokala företag inte längre fick förlängda ramavtal och detta fick dels medial spridning och dels spridning företagen emellan fick detta förändrade

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 arbetssätt stor påverkan på enkätsvaren Ett av de misstag som gjordes i och med detta förändrade arbetssätt, vara att dialogen ut mot företagen saknades och/eller inte var tydlig nog. Under 2014 startades Café Eken upp i kommunhusets lokaler. Detta har av företagen setts som ett exempel på konkurrens mot företag. Även här har dialogen saknats ut mot företag och allmänhet om att detta är den del i trygghetsboendet samt är en del av erbjudandet inom Daglig verksamhet. Under 2015 startades arbetet med Trasten 11 upp eftersom ingen privat aktör var intresserad av fastigheten att den har stor inverkan på stadens attraktivitet. Idag används till största delen företag inom ramavtalen som leverantörer av hantverkstjänster för renoveringen av fastigheten. Även här har information till allmänhet och företag saknats eller inte varit tydlig nog. Min analys säger att det fall som skett 2015 i enkätsvaren beror på tre områden: Kommunen upphandling, kommunens konkurrens med företag samt dialog mellan företagare och kommunledning. Det som påverkat samtliga resultat till störst del är området Upphandling. Näringslivskontoret tillsammans Upphandlingsenheten gjort en stor kraftsamling inom området. Åtgärder Ett fokuserat arbete inom Upphandlingsområdet har genomförts under och fortgår. Dialog i tidigt skede med entreprenörer (innan upphandlingsunderlaget går ut) Utbildning av politiker, tjänstemän och företagare om LOU (genomfördes av Svenskt Näringslivs sakkunniga) Uppdelning av upphandlingar så att lokala entreprenörer har möjlighet att lämna anbud Nätverksträffar hos bland annat SKL för upphandlare, ledare i verksamheten samt näringslivsutvecklare Utbildning per företagarkategori om LOU, för Handlare genomfört. För att få en ökad dialog mellan företag och kommunledning togs åtgärdat genom beslut i KSAU om genomsamma företagsbesök (politiker och tjänstemän med många företagskontakter). Detta är ett komplement till de företagsbesök som kontinuerligt genomförs av näringslivschef och KSO.

18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 En av de statistiska underlag som Näringslivskontoret kan vara med och påverka/underlätta för är andelen nystartade företag. Vi har därför arbetat aktivt sedan hösten 2015 och fortsätter tillsammans med Nyföretagarcentrum & Ung Idé: Inspirations kväll starta företag (sep) Uppmärksamma Kvartalets Nystartade företag Kontinuerligt samarbete AF Starta eget kurs 2ggr/år (våren 2016: 13 st) Det som är viktigt att tänka på när det gäller nystart av företag är fokus på hållbara företag (företag som finns kvar 3 år efter sin start) och inte enbart på antalet företag. Företag som startas och avvecklas inom ett år blir ofta ett misslyckande för individen trots att det gör att Filipstad går uppåt i antalet nystartade företag. Resultat av arbetet fram våren 2016 och fortsatt arbete Den 24 maj presenterades 2016 års enkätsvar. Filipstad har återigen i många områden hamnat i nivå med , i Sverige nivå eller över. Se Vi ser att det arbete som inleddes efter att enkätsvaren 2015 presenterades har gett resultat. Näringslivskontoret kommer därför att jobba vidare inom framförallt områdena Upphandling och Dialog med företag. Företagen själva säger att de viktigaste områdena att jobba med är: Öka attraktionskraften, Bättre på att stimulera nyetableringar, Bättre dialog mellan kommunen och företagen. Öka attraktionskraften jobbar Filipstad med i ett Interreg projekt inom BID-området som just syftar till detta. Bättre på att stimulera nyetableringar jobbar vi med gnom den etableringsfolder som tagits fram, objektvision som enkelt visar ledig mark & lokaler, genom att alltid ge snabba faktaunderlag vid etableringsförfrågning samt genom ett samarbete med Business Värmland. Bättre dialog mellan kommunen och företagen jobbar vi på genom beslut i KSAU om gemensamma företagsbesök. Jag anser att resultaten av Svenskt Näringslivs ranking är analyserade och en kontinuerlig process för att ständigt förbättra företagsklimatet är inledd.

19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen med näringslivschefens svar anses besvarad

20

21 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 december Kommunfullmäktige 12 november Au 50 Au 106 Kf 122 Dnr 2015/201 Kf 12 november 2015 Motion angående budgetarbete och målsättningar I motion inkommen till kommunkansliet 9 november 2015 skriver Ulf Söhrman (M): Inför kommande budgetarbeten bör kommunen utse en grupp eller några personer som kan komma med förslag på hur kommunen skall kunna uppnå ett bättre överskott än det nu planerade resultat om 1,217 mkr i budgeten. Den samlade omsättningen i kommunen överstiger 600 mkr och resultat bör därför planeringsmässigt vara ca 1,5 %, vilket motsvara ca 9 mkr/år. Att år efter år planeringsmässigt ta fram ett resultat om endast 1-5 mkr är för dåligt, då kommunen har betydande åtagandena i framtiden vad gäller underhåll på byggnader och om och nybyggnader av skollokaler. Ett så låg överskott som nu planeras är för dåligt för att klara dessa framtida åtaganden. Inför nästa budget runda bör därför några alternativa förslag föreligga på bordet innan budgetprocessen påbörjas, så att det med säkerhet finns möjligheter att nå ett rimligt budgetmål. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Au 7 december 2015 Beslutsexp: KC Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till kommunchefen.

22 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 13 juni 2016 Kommunchefen avger svar enligt följande i tjänsteskrivelse 31 maj 2016: I motion 9 november 2015 tar motionären upp förslag på hur budgetarbetet kan förbättras för att uppnå ett bättre överskott för att möta framtida utmaningar. Kommunen har under en längre tid haft nuvarande struktur på budgetprocessen. En viktig del i denna process är att budgetberedningen är öppen för alla partier som är representerade i kommunfullmäktige. Möjlighet under hela processen finns att bidra med idéer/synpunkter bl. a i syfte att förbättra kommunens resultat. I uppstarten av budgetarbetet(mars månad) inbjuds även samtliga fackliga organisationer till information om förutsättningar mm inför kommande budgetarbete. Årets senaste låga budgeterade resultat är enligt min mening mer ett tecken på de stora ekonomiska utmaningar kommunen stått/står inför än brist i själva budgetmodellen. Självfallet finns det ett antal andra modeller hur kommuner i dag bedriver sitt budgetarbete men de fördelar och nackdelar det innebär. I slutändan handlar det nog mer om hur vi kan öka engagemanget, förståelsen och delaktigheten i det ekonomiska arbetet. Noterbart är att förslaget till ramar utifrån budgetberedningen 2 maj utgår från ett resultat på 10 mkr. Förslag till beslut Att motionen avslås. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen.

23 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 51 Dnr 2016/144 EU-Policy för Filipstads Kommun Kommunchefen Claes Hultgren och EU-samordnaren Anne-Louise Izindre meddelar i tjänsteskrivelse 31 maj 2016 att EU-policyn är kommunövergripande och utgör grunden för EU-arbetet i samtliga förvaltningar och bolag i Filipstads kommun. Policyn ger ansvarsfördelning och inriktningar hur EU-arbetet ska bedrivas samt beskriver stödaktiviteter som tillsammans ska möjliggöra verksamhetsutveckling, ökad måluppfyllelse kopplat till politiska mål, vidgad kompetens, internationell delaktighet och medvetenhet. Förslag till beslut att anta EU-policy för Filipstads kommuns framtida EU-arbete samt att ersätta tidigare beslutad EU-policy med beslutsdatum , 25. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta EU-policy för Filipstads kommuns framtida EU-arbete samt att ersätta tidigare beslutad EU-policy beslutad , 25.

24 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 52 Dnr 2016/145 Årsredovisning 2015 Värmlands läns Vårdförbund samt beviljande av ansvarsfrihet I skrivelse 3 juni 2016 översänder Värmlands läns Vårdförbund årsredovisning 2015 samt revisionsberättelse för behandling i kommunernas fullmäktigeförsamlingar. I revisionsberättelse daterad 31 mars 2016 anför vårdförbundets revisorer att de finansiella målen för god ekonomisk hushållning för 2015 har uppnåtts av förbundet. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med kommunala redovisningslagen och enligt god revisionssed. Revisorerna tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet och att förbundets årsredovisning godkänns. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för Värmlands läns Vårdförbund år 2015 samt att bevilja förbundsdirektionen ansvarsfrihet.

25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 53 Dnr 2016/129 Ställningstagande för ett fortsatt, gemensamt Leader-arbete i Bergslagen Den 18 maj 2016 inkom skrivelse ang. förfrågan från Leader Bergslagen om förnyat ställningstagande för ett fortsatt, gemensamt Leader-arbete i Bergslagen. EU-samordnare Anne-Louise Izindre meddelar i tjänsteskrivelse 19 maj 2016 att Leader Bergslagen och Leader Värmlands BergsLAG tilldelades inga medel av Statens Jodsbruksverk till Lokalt Ledd Utveckling Styrelserna i Värmlands BergsLAG och Leader Bergslagen har sedan dess diskuterat förutsättningarna för ett eventuellt samgående och gemensamt verksamhetskontor, ett område med 15 kommuner i fyra län och med invånare. Årsstämman i Värmlands BergsLAG tog beslut att föreningen ska fortsätta verka för leadermetoden och intensifiera arbetet med de spår som finns för att finna en lösning. Kommunstyrelsen beslutade den 30 november 2015, 130 att godkänna förfrågan om medfinansiering till en gemensam förening för gamla Leader Bergslagen och gamla Värmlands BergsLAG, med 20 kr per invånare kr/år Näringslivskontoret föreslår att Filipstads kommuns ställningstagande är att fortsätta gå vidare i det arbete som pågår för att finna en lösning kring att arbeta med lokal utveckling och hänvisar till kommunstyrelsens beslut den 30 november Anne-Louies Izindre från näringslivskontoret presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att fortsätta gå vidare i det arbete som pågår för att finna en lösning kring att arbeta med lokal utveckling och hänvisar till kommunstyrelsens beslut den 30 november 2015.

26 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 54 Dnr 2016/144 Förslag till bildande av EU-sekretariat Kommunchefen Claes Hultgren och EU-samordnaren Anne-Louise Izindre meddelar i tjänsteskrivelse 31 maj 2016 att vi blir allt mer beroende av vår omvärld. Sambanden mellan det lokala, regionala och det globala blir allt tydligare. De internationella aspekterna har betydelse för vår utveckling och de globala frågorna ska göras begripliga i ett lokalt perspektiv. För att bredda den internationella kunskapen ska det internationella arbetet vara integrerat i kommunens verksamheter. EU-arbetet ska främja befintlig verksamhetsutveckling och ses som en resurs för att möta de utmaningar kommunen står inför. EU-arbetet ska vara strategiskt och i överensstämmelse med de politiska riktlinjer som Filipstads Kommun antagit. Projekt ska ha relevans till Filipstads Vision 2020, Värmlandsstrategin och Europa EU-sekretariatet har i uppdrag att styra, leda, stödja och följa upp de kommunala verksamheternas internationella arbete. EU-sekretariatet ska utifrån Filipstad kommuns EU-policy strategiskt samordna Filipstads kommuns förvaltningar avseende projektarbete inom EU. Ett framgångsrikt EU-arbete kräver fortlöpande kompetensutveckling och omvärldsbevakning. Sekretariatet ska kontinuerligt inhämta, sammanställa och nå ut med information internt. EU-sekretariatets arbete inriktas således mot att skapa en struktur för samverkan inom Filipstads kommun i syfte att stärka verksamhetsutveckling med extern finansiering. Varje förvaltning utser en kontaktperson som har till uppdrag att bygga på kunskaperna kring EU-relaterat arbete. Genom utbildningar och löpande kontakter med EU-sekretariatet utgör kontaktpersonerna ett stöd för förvaltningen i arbetet med att prioritera lämpliga EU-projekt. EU-sekretariatet kommer initialt finansieras via pågående projekt som Filipstads Kommun är projektägare till och organiseras under AIE. EU-samordnarens tjänst utökas till 100 % och delfinansieras via projektmedel.

27 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Förvaltningschefsgruppen har i samstämmighet kommit fram till att det är av stor vikt att EU-frågorna samordnas och att bäst förutsättningarna för bildandet av ett EU-sekretariat finns under Arbetsmarknads- och integrationsenheten. Förslag till beslut att anta föreslagen organisation till EU-sekretariat samt att EUsekretariatet organiseras omgående under Arbetsmarknads- och Integrationsenheten. Kommunchef Claes Hultgren, förvaltningschef Hannes Fellsman och EUsamordnare Ann-Louise Izindre presenterar ärendet och besvarar frågor. Per Gruvberger yrkar att godkänna föreslagen organisation för gemensamt EU sekretariat organiserat inom AIE och finansieras inom tidigare projekt samt budgeterade medel inom näringslivskontoret. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna föreslagen organisation för gemensamt EU sekretariat organiserat inom AIE vilket finansieras inom tidigare startade projekt och budgeterade medel inom näringslivskontoret.

28 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 55 Dnr 2016/80 Budgetuppföljning maj 2016 Ekonomienheten har upprättat en sammanställning utvisande budgetuppföljningen för maj månad 2016 för de verksamheter som ingår i kommunstyrelsens arbetsutskotts verksamhetsområde. Sammantaget prognostiseras ett underskott om tkr mot budget. Arbetsutskottet beslutar att godkänna uppföljningen samt att överlämna budgetuppföljningen till kommunstyrelsen.

29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 56 Dnr 2016/151 Information om Filipstads kommuns närvaro i sociala medier Informatör Sara Virkki Björnberg meddelar i tjänsteskrivelse 7 juni 2016 att finnas i sociala medier kompletterar övriga kanaler där vi informerar och kommunicerar med våra målgrupper. Kommunala verksamheter, såsom Spångbergsgymnasiet, Visit Filipstad, biblioteket och Familjecentralen, har idag konton på sociala medier, främst Facebook, varpå ett dokument med riktlinjer behövs inom organisationen. Riktlinjer Filipstads kommun i sociala medier är upprättade av förvaltningen och gäller när Filipstads kommun som offentlig myndighet närvarar i sociala medier. Riktlinjerna ska säkerställa att Filipstads kommun uppfattas som en enhetlig och tydlig avsändare i sociala medier, att juridiska krav följs, samt att hanteringen av sociala medier ligger i linje med kommunens värderingar och följer kommunens övriga informationshantering. Hösten 2016 planeras start av en kommunövergripande Facebooksida för Filipstads kommun. Syftet är att öka vår tillgänglighet, öppenhet och service gentemot våra invånare, med möjlighet till kostnadseffektiv marknadsföring och dialog. Kommunikationen och kontakten med målgrupperna blir därmed mer medborgarvänlig, modern och attraktiv. Omvärldsbevakning, kommunikation vid kriser och särskilda händelser, marknadsföring vid rekryteringar och att driva trafik till kommunens webbplats är ytterligare fördelar som Facebooksidan ger. Förslag till beslut att med godkännande lägga informationen till handlingarna. Informatör Sara Virkki Björnberg presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet beslutar Beslutsexp: Informatör IT-chef Samtliga förvaltningar att med godkännande lägga informationen till handlingarna.

30 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 57 Dnr 2016/133 Remiss handlingsprogram Bergslagens Räddningstjänst Bergslagens räddningstjänstförbund har arbetat fram ett förslag till nytt handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande åtgärder. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram för sin olycksförebyggande verksamhet och för sin räddningstjänst verksamhet. Direktionen för Bergslagens Räddningstjänst har översänt remiss Handlingsprogram den 25 maj 2016 och synpunkter på förslaget ska vara förbundet tillhanda senast 20 juni Säkerhetssamordnaren Michael Björklund har i tjänsteskrivelse 8 juni 2016 lämnat förslag till yttrande från Filipstads kommun. Arbetsutskottet beslutar att förslag till yttrande utgör svar på remissen Beslutsexp: BRT

31 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 58 Dnr 2016/103 Medfinansiering UFV Ung Företagsamhet Värmland I skrivelse inkommen 27 april 2016 ansöker Ung företagsamhet Värmland (UFV) om kr/år i verksamhetsbidrag för som motsvarar 2,50 per invånare. Näringslivschefen Maria Thiery Wase meddelar i tjänsteskrivelse 10 maj 2016 att UFV har lång erfarenhet av att jobba med ett utbildningskoncept i företagande för gymnasieelever och har varit engagerade på Spångbergsgymnasiet i över tio år. Förslag till beslut att godkänna föreningen Ung företagsamhet Värmlands ansökan om verksamhetsbidrag för 2017 om kr. att medfinansiering för 2018 tas upp under Arbetsutskottet beslutar att godkänna föreningen Ung företagsamhet Värmlands ansökan om verksamhetsbidrag för 2017 om kr. Beslutsexp: UFV Näringsliv att medfinansiering för 2018 tas upp under 2017.

32 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 59 Dnr 2016/149 Förslag till riktlinjer för bidrag ur kommunstyrelsens integrationsmedel Kommunchefen Claes Hultgren meddelar i tjänsteskrivelse 7 juni 2016 att kommunfullmäktige beslutade 10 mars 2016, 11, att bland annat utöka kommunstyrelsens ram 2016 med 5 mkr för att fritt disponera för insatser inom integrationsarbetet. Fram till idag har 3 insatser beviljats medel. 1. Kf, 10 mars , socialnämnden, 1,1 mkr för insatser barnoch unga. 2. Ks, 23 mars , barn- och utbildningsnämnden, 0,5 mkr för insats förskola Lesjöfors. 3. Ks, 27 april , kommunstyrelsen, 0,2 mkr insatser biblioteket. Under resans gång har behovet av att ha riktlinjer för vilken typ av insatser som ska premieras vuxit fram. Förvaltningschefsgruppen har diskuterat frågan och kommit fram till att en utgångspunkt för bidrag är insatser som stödjer kommunens integrationsarbete men som sker utanför vårt dagliga/ordinarie arbete. Ambitionen bör även vara att insatsen ska stimulera arbetssätt som är positiva och innovativa för utvecklingen av vårt integrationsarbete. Insatser i ordinarie arbete kan vid behov finansieras med andra integrationsmedel. Förslag till beslut Att premiera insatser som stimulerar arbetssätt inom integrationsarbetet som är positiva och innovativa för utvecklingen samt Att insatsen normalt inte sker i det dagliga/ordinarie arbetet. Arbetsutskottet beslutar Beslutsexp: Samtliga förvaltningar att premiera insatser som stimulerar arbetssätt inom integrationsarbetet som är positiva och innovativa för utvecklingen samt att insatsen normalt inte sker i det dagliga/ordinarie arbetet.

33 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Beslutsexp: J-E A Au 60 Dnr 2015/216 Tilläggsuppdrag till skollokalsutredningen Ordförande Per Gruvberger föreslår att förvaltningschefen för barn- och utbildningsnämnden skall uppdras att utarbeta nya elevprognoser för grundskola och förskola under tre scenarier; - Elevutveckling utifrån nuvarande befolkning - Fortsatt inflyttning av nyanlända ytterligare 2-3 år i en omfattning som tidigare 2-3 årsperiod - En avveckling av asylboende, en utflyttning av hälften av de bosatta från utlandet sista 3 åren och ingen ytterligare bosättning av nyanlända Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till förvaltningschefen för barn- och utbildningsnämnden att utarbeta nya elevprognoser för grundskola och förskola enligt ordförandes förslag samt att ärendet redovisas kommunstyrelsens arbetsutskott vid sammanträdet i september.

34 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni Au 61 Dnr 2016/23 Personalfrågor Personalchef Annika Alfredsson återkommer i ärendet om årets lönerevision enligt föregående sammanträdes beslut. Instruktioner lämnades till personalchefen avseende nivåer, förhandlingsutrymme och prioriteringar. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till personalchefen att slutföra revisionsarbetet enligt givna direktiv samt att återkomma till arbetsutskottet i ärendet gällande struktur för fördelning av satsningar inom kommunals avtalsområde. Beslutsexp: Personalchefen