Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: onsdagen den 24 februari 2016 kl Plats: Svea Hund i kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare samt tidpunkt för justering 2 Ändringar i föredragningslistan 2016/2 Dialoger 3 Information från Barn och Utbildning - 10 min 4 Ekonomisk uppföljning från Barn och Utbildning - G 4 5 min 5 Information från Stöd och Lärande - 10 min 6 Ekonomisk uppföljning från Stöd och Lärande - 5 min 7 Information om regler och villkor för ensamkommande barn och ungdomar 8 Rapport från Barn och utbildning angående G 4 1

2 Tomelilla kommun Familjenämnden anmälningar om kränkande behandling 9 Rapportering av åtgärdsprogram G 8 10 Redovisning av frånvaro ht min G Redovisning av betyg åk 6-9 ht min Beslutsärenden G IKT-plan 2016/9 G Intern kontrollplan /22 G Internbudget /28 G Verksamhetsmål Familjenämnden 2015/44 G Verksamhetsberättelse gällande personligt ombud i Tomelilla kommun /23 G59 17 Meningsfull fritid 2015/87 G Fältassistenter 2016/29 G Tillsyn av fristående förskolor 2015/73 G Kvalitetsrapport Barn- och elevhälsa /24 G Arbetsmarknadskunskap i skolan 2016/20 G Svar på remiss av motion angående fri ekologisk frukt till barnen i klass F /30 G Ansökan om statsbidrag för skapande skola 2016/26 G Ansökan om statsbidrag för Lärarlyftet II 2016/27 G Ansökan om statsbidrag för läxhjälp 2016/30 G Ansökan om statsbidrag för lovskola 2016/31 G Ansökan om statsbidrag för karriärstjänster för lärare 2016/32 G Redovisning av anmälningsärenden 2016/1 G Redovisning av anmälningsärenden från arbetsutskottet 2016/1 G 107 2

3 Tomelilla kommun Familjenämnden Christer Yrjas (C) Ordförande Elin Dofs Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Elin Dofs E-post: kommun@tomelilla.se 3

4 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL För Familjenämnden ( ) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Christer Yrjas C 2 Anders Albäck L 3 Daniel Persson M 4 Sven Gunnarsson MP 5 Anders Throbäck S 6 Sara Anheden S 7 Tina Malm SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Lena Eriksson C 2 Carina Persson L 3 Ewa Carnbrand M 4 Fatlum Avdullahu C 5 Per Skoog S 6 Linda Ekelund V 7 Eva Olsson SD Ja Nej Avstår 4

5 Barn och utbildning Preliminärt bokslut Barn och utbildning 2015 Verksamhet Mnkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2015 Intäkter 125,3 130,5 132,2 130,2 Kostnader -149,5-160,8-181,0-178,1 Nettokostnader -24,2-30,3-47,8-47,9 Budgetavvikelse 0,6 1,8 0,1 Skolpeng Mnkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Intäkter 0,0 Kostnader Bokslut 2015 Budget 2015 Nettokostnader -153,6-153,3-158,3-158,0 Budgetavvikelse 0,0-0,4-0,3 Ekonomisk analys Barn- och utbildning redovisar ett sammantaget underskott på 221 tkr för samtliga verksamheter. I delårsbokslutet var årsprognosen ett underskott på 4,2 mnkr. Resultatförbättringen jämfört med delårbokslutet beror på att ett avgångssvederlag på cirka 1mnkr har överflyttas till kommunledningskontoret samt att statsbidrag från Migrationsverket på 2,1 mnkr har återsökts och överförts från schablonersättningar. Därutöver har rektorsområdena där finansiering sker genom barn/elevpeng förbättrat sina resultat med 716 tkr. Detta beror till stor del på kompensation för lägre personalomkostnader (ungdomsrabatt) 440 tkr och lägre vikariekostnader. De anslagsfinansierade verksamheterna kompenserades med 283 tkr för lägre personalomkostnader. I november var prognosen ett underskott på 2,3 mnkr. Förbättringen beror till största del på statsbidraget från Migrationsverket och kompensationen av lägre personalomkostnader som inte var klara i november. Barn/elevpeng Anslaget avseende barn/elevpeng har ett underskott på 317 tkr, vilket beror på att det funnits fler barn/elever än vad som budgetramen grundades på. Inom verksamheten förskolan fanns 5 fler barn, inom skolbarnsomsorgen 20 fler elever och inom årskurs f-9 12 fler elever. Därutöver har det funnits några elever med betydligt högre elevpeng där specialavtal tecknats med enskild huvudman. Rektorområdenas verksamheter, som finansieras av barn/elevpeng, har tillsammans ett negativt resultat på 991 tkr. Fem rektorsområden har ett negativt resultat och fyra ett positivt resultat. Sammanlagd ingående balans för 2015 var 991 tkr vilket balanserar årets negativa resultat. Inte alla rektorsområden balanserar sina resultat, vilket går att utläsa av tabellen. 5

6 Barn och utbildning Anslagsfinansierad verksamhet Skolchefens och rektorsområdens anslagsfinansierade verksamheter har ett överskott på 1,1 mnkr. Överskottet beror främst på ökade intäkter, i form av statsbidrag, barnomsorgsavgifter och interkommunala ersättning för elever från andra kommuner. Resultat överföring per rektorsområde Tkr Överfört från 2014 Resultat 2015 UB för 2015 Kastanjeskolan Brösarp Onslunda Smedstorp Lindesborgsskolan Byavångsskolan Ängen Lärkan Västervången Summa Anslagsfinansierade verksamheter Tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse 2015 Skolchef , ,3 688,0 Vuxenutbildning 3 383, ,1 79,7 Kastanjeskolan 9 585, ,1 238,2 Brösarp 2 424, ,4-43,5 Onslunda 2 121, ,7-6,7 Smedstorp 4 845, ,0 117,1 Lindesborgsskolan 3 189, ,4-89,4 Byavångsskolan 4 423, ,1 114,1 Ängen 987, ,8-36,7 Lärkan 1 578, ,4 52,1 Västervången 1 370, ,9-26,8 Summa , , , Karin Arvidsson ekonom 6

7 Rapport verksamheten Barn och utbildning angående anmälningar om kränkande behandling Under januari har 4 stycken anmälningar gällande kränkande behandling inkommit till huvudmannen samtliga på Lindesborgsskolan. Det gäller 5 olika barn som blivit utsatta. Skolan har hanterat ärendena. Åtgärder som vidtagits: Förstärk vuxen närvaro vid bussar Anmälan till IFO, samt hemundervisning, kontakt med kurator och BUP Samtal med elever Information till vårdnadshavare/ möte med vårdnadshavare Kuratorskontakt Ulrika Ahrlin Tf skolchef 7

8 Rapporteringsärende gällande åtgärdsprogram Enligt tagen årscykel för Barn och utbildnings rapporteringsärenden till Familjenämnden ska det i Elevhälsoarbetet varje år i december rapporteras kring årets åtgärdsprogram. Nedan finns en tabell över antalet åtgärdsprogram per skola samt en lista över vanliga åtgärder. 1 juli 2014 ändrades reglerna kring särskilt stöd för att elever snabbare skulle få hjälp samt att lärarnas dokumentationsbörda skulle minskas. Extra anpassningar som görs i klassrummet direkt av läraren behöver inte längre dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Detta är tänkt att leda till färre åtgärdsprogram. Det bör noteras att det på Smedstorps skola finns elever med svåra diagnoser placerade i särskild undervisningsgrupp som kan komma från alla kommunens f-6 skolor. I Kastanjeskolan siffror är inte nyanlända medräknade vilket de är på Lindesborgsskolan. Byavångsskolans rektor låter även meddela att deras siffror sannolikt kommer att stiga rejält när de systematiserar sitt elevvårdsarbete. Riksgenomsnittet för kommunala skolor 1-9 för läsåret 2014/2015 är 6,9 %. Tomelillas kommunala skolors genomsnitt ligger ht läsåret 2015/2016 på 10 %. Skola Antal elever 1-3 respektive 7-9 Antal elever med åtgärdsprogram Brösarp ,3 Odenslundsskolan ,1 Smedstorps skola ,9 Lindesborgsskolan ,9 Byavångsskolan ,3 Kastanjeskolan ,1 Procentuellt elever med åtgärdsprogram Vanliga åtgärder: Stöd av resurspedagog delar av skoldagen Stöd av resursassistent delar eller hela skoldagen Särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp Studiehandledning på modersmål Stöd av specialpedagog enskilt/i mindre grupp/ i helklass 8

9 Stöd av lärare i enskilt/i mindre grupp/ i helklasss Enskild tal-,läs- och skrivträning Extra undervisning i matematik Kompensatoriska hjälpmedel Stöd i socialt samspel/sociala situationer Ulrika Ahrlin Tf Skolchef 9

10 Tomelilla den 11 februari 2016 Dnr Till Barn & Utbildning Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Ann-Margret Månsson Utvecklingsledare skola Direkt Familjenämnden i Tomelilla kommun Redovisning av frånvaro åk 1-9 höstterminen För kännedom lämnas följande sammanställning gällande frånvaro åk 1-9. Bilagor: Redovisning frånvaro åk 1-9 ht 2015 ann-margret.mansson@tomelilla.se Ann-Margret Månsson Utvecklingsledare Skola 1 (1) 10

11 Redovisning av frånvaro höstterminen 2015 Frånvaron redovisas här på samma sätt som året tidigare med den skillnaden att frånvaron under 10% inte redovisas och att frånvaron mellan 10-20% redovisas i sin helhet. Den var tidigare uppdelad i två grupper. I varje tabell finns en jämförelse med höstterminen 2014 samt med läsåret 2014/15. Frånvarograd % ht 14 Total frånvaro alla enheter % läsåret 2014/ % ht 15 Mer än 20 % ht 14 Mer än 20 % läsåret 2014/15 Mer än 20% - ht 15 Antal elever ht 15: antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever 1-9: , , ,4 48 4,7 49 4, Pojkar 1-9: , ,6 17 3,2 19 1,9 7 1,3 Flickor 1-9: , ,3 31 6,2 30 2,9 24 4,8 Frånvaron över 20 % har minskat både för pojkar och flickor men det är bland pojkarna som den verkligt stora minskningen skett. Även frånvaron mellan 10-20% har minskat med 23 elever under läsåret. Även här är det pojkarna som står för den stora minskningen % läsåret 2014/15 Total frånvaro F-6 Mer än 20 % ht 14 Mer än 20 % läsåret 2014/15 Mer än 20% - ht 15 Frånvarograd % ht % ht15 Antal elever ht 15 antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever 1-6 : ,4 58 8,4 52 7,5 5 0,7 3 0,4 8 1,1 Pojkar 1-6: , ,1 2 0,6 2 0,3 5 1,4 Flickor 1-6: , ,9 3 0,9 1 0,1 3 0,9 Frånvaron över 20 % har ökat till 8 elever. Tre av eleverna har en socialproblematik som påverkat deras närvaro negativt. På de tre enheter där dessa elever finns arbetar lärare, skolsköterska, 1 11

12 kurator och rektorer tillsammans enligt handlingsplanen. Svårigheter finns i några fall att få stöd från socialtjänsten. Frånvaron mellan % har minskat ytterligare. Det är 27 elever färre än förra hösten. Dock återfinns 3 av dem i gruppen över 20 %. Det här året har frånvaron minskat på samtliga enheter utom på Brösarps skola. Där har skett en ökning med 9 elever. Det är tydligt att en del av ökningen finns i åk 1 bland annat vad gäller beviljad ledighet. Samtliga rektorer och mentorer har god kännedom om elevernas frånvaro. De känner till orsakerna bakom frånvaron och mentorerna har dokumenterat vad frånvaron beror på och haft kontakt med vårdnadshavarna. På alla enheter arbetar rektorer och lärare enligt Handlingsplanen för att stimulera till högre närvaro. Det är tydligt att det finns ett behov av att aktualisera handlingsplanen omgående vid byte av rektorer och personal. Frånvaro per enhet under höstterminen 2015 Total frånvaro på Odenslundsskolan % läsåret 2014/15 Mer än 20 % läsåret 2014/15 Antal elever med frånvaro mellan %, alltså mer än 9 dagar ligger betydligt lägre än föregående läsår. Mentorer, skolsköterska och rektor följer upp frånvaron hos alla elever fortlöpande på klassgenomgångar. Mer än 20% - ht15 Frånvarograd % ht % ht15 Mer än 20 % ht 14 Ht 15 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,5 3 3,8 1 1,3 1 1,2 Pojkar: ,1 1 0 Flickor: ,

13 Total frånvaro Byavångsskolan % ht15 Mer än 20%- läsåret 2014/ % ht läsår 2014/15 Mer än 20% ht 14 Mer än 20% ht15 Ht 15 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,7 9 5, ,8 Pojkar: Flickor: Frånvaron på Byavångsskolan visar en halvering av frånvaron mellan 10-20%. Några elever har en ökad frånvaro och befinner sig därför över 20 %. Personalen fortsätter sitt intensiva arbete för att hålla nere frånvaron. Sena ankomster bokförs och återkopplas till föräldrar vid upprepningar. De elever som har frånvaro över 20 % är spridda i olika årskurser. Total frånvaro Lindesborgsskolan % läsår 2014/ % Ht15 Mer än 20 % ht % Mer än 20 % Mer än Frånvarograd ht 14 läsår 2014/15 20 % ht15 Ht 15 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,7 25 8,6 18 6,3 2 0,7 2 0,69 3 1,1 Pojkar: ,7 2 2 Flickor: ,7 0 1 Frånvaron på Lindesborgsskolan har minskat ytterligare. Det är hälften så stor frånvaro som förra hösterminen. De elever som har över 10% har fått beviljad ledighet men i samband med längre sjukfrånvaro hamnat över procentgränsen. De tre elever som har frånvaro över 20 % följs noga av rektor enligt handlingsplanen. 3 13

14 Total frånvaro Brösarps skola % läsåret 2014/ % Ht 15 Mer än 20%- läsåret 2014/15 Frånvarograd 10-20% ht 14 Mer än 20% ht 14 Ht 15 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,9 4 6, Pojkar: Flickor: Mer än 20 % ht 15 Brösarps skola har denna höst en högre frånvaro än föregående höst. Det är 8 elever som har beviljad ledighet med 5-6 dagar. På årsbasis jämnar det ut sig. Det är beviljad ledighet i kombination med 3 5 dagars sjukdom som ger en frånvaro över 10%. Tre elever har haft en längre sjukperiod. Merparten av eleverna går i åk 1 och 2. Total frånvaro Smedstorps skola % läsåret 2014/ % ht 15 Mer än 20% ht 14 Mer än 20% läsår 2014/15 Frånvarograd 10-20% ht14 Mer än 20 % ht 15 Ht 15 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,1 2 2,0 4 4, Pojkar: Flickor : På Smedstorps skola är frånvaron stadigt låg. Frånvaron på Smedstorps skola är antingen sjukdom eller beviljad ledighet. Det finns ingen ogiltig frånvaro. Skolan har ett bra samarbete med hemmet vilken är en del i skolans förebyggande arbete. 4 14

15 Total frånvaro Kastanjeskolan % Läsår 2014/15 Mer än 20 % läsår 2014/15 Frånvarograd % ht % ht15 Mer än 20 % Ht 14 Mer än 20 % ht15 Ht 15 antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: , , ,8 28 8,3 Pojkar: Flickor: Frånvaron på Kastanjeskolan är fortfarande hög men visar i höst på en nedåtgående kurva. Det är 13 färre elever med frånvaro mellan 10-20%. Vidare är et 18 färre elever med frånvaro över 20 %. Det är bland pojkarna som dessa minskningar skett. Men även bland flickor med frånvaro över 20 % har en minskning skett med 5 elever. Det intensiva arbete som sker på enheten börjar ge tydliga resultat. Det återstår emellertid ett arbete med att hitta åtgärder för att komma tillrätta med flickorna frånvaron. Rektor gör dessutom varje månad en genomgång av frånvaron för de elever som identifierades under hösten Det redovisas till skolchefsnivå varannan månad. Nedan följer två tabeller som kan vara av intresse för att närmare se på frånvaron. Först en fördelning av total frånvaro mellan årskurserna. Därefter ogiltig frånvaro fördelat på årskurser. Åk Antal elever Läsår 14/15 Antal elever ht 15 Fördelning över årskurserna frånvaro över 20% Pojkar Läsår 14/15 Pojkar ht 15 Flickor läsår 14/15 Flickor ht 15 Total Läsår 14/ Total ht

16 Ogiltig frånvaro höstterminen 2015 Frånvarograd 1-4 % 5-9 % Över 10 % Antal Antal Antal Antal Antal Ht 15 14/15 ht 15 14/15 ht 15 14/15 Antal ht 15 Åk 7: 116 elever Åk 8: 114 elever Åk 9 : 109 elever De elever som har stor total frånvaro har ofta också hör ogiltig frånvaro. Det finns fortfarande en stor grupp elever som har ogiltig frånvaro 1-5%. Det är sammantaget 1 4 dagar. Särskilt stor är den gruppen i åk 8. Det är glädjande att se den minskning av ogiltig frånvaro som skett i åk 7 med 11 elever och med 12 elever i åk 9. Vidare har en stor minskning skett i åk 8 av antal elever med ogiltig frånvaro över 10% från 11 till 2 elever. Handlingsplanens åtgärdsrutiner används fullt ut av pedagogerna vilket garanterar en korrekt redovisning även av strötimmar. 6 16

17 Tomelilla den 11 februari 2016 Dnr Till Barn & Utbildning Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Ann-Margret Månsson Utvecklingsledare skola Direkt Familjenämnden i Tomelilla kommun Redovisning av betyg åk 6-9 höstterminen För kännedom lämnas följande sammanställning gällande betyg åk 6-9. Bilagor: Redovisning Betyg åk 6 ht 2015 Redovisning Betyg åk 7-9 ht 2015 Ann-Margret Månsson Utvecklingsledare Skola 1 (1) 17

18 Redovisning av betyg åk 6 hösten 2015 I likhet med tidigare år kommer här en tabell över samtliga satta betyg i åk 6. Därefter kommer tabellen fördelad på de 5 skolorna. Det är i matematik, svenska och engelska som ett flertal elever ännu inte nått kunskapskraven för ämnet. Det återstår en termin i åk 6 vilket av rektorerna bedöms vara tillräckligt för många av eleverna. Det finns emellertid elever som kommer att behöva fortsatt stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd i åk 7. Det är elever som har dubbla diagnoser med bland annat språkstörningar. Fördelning av betyg per ämne samtliga enheter Ämne - F E D C B A Total antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Totalt antal satta betyg F- A

19 Fördelning av betyg per skola och ämne Byavångsskolan Ämne - F E D C B A Totalt antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Totalt antal satta betyg F-A På grund av uppstart av förberedelseklass och problem med rekrytering av personal har SvA-undervisning inte getts i tillräcklig omfattning på Byavångsskolan. Studiestödsundervisning har endast erbjudits from oktober 15. De elever i klassen som läser SvA når därför få eller inga godkända betyg i läsämnena. I matematik, svenska och engelska når cirka 66 % av eleverna godkänt. I klassen finns vidare en elev som går förberedelseklass och en elev som går i särskild undervisningsgrupp hos resurspedagog. Insatser gjorde under läsåret är: studiestöd 1 tillfälle/vecka, särskilt stöd, lovskolor. Planerade insatser under vårterminen: Extra undervisning för elever som riskerar F i kärnämnena. Punktinsatser för att arbeta ikapp i övriga ämnen där det saknas något moment. Insatser på längre sikt: Förändrat analys- och arbetsätt på gruppnivå. Förändrat arbete med det kompensatoriska uppdraget (frukost för alla, öka begreppsförklaringar, läsa tidningsartiklar m.m.). Förändringar i lärmiljön, arbete med studiemotivation tillsammans med hemmet. 2 19

20 Lindesborgsskolan Ämne - F E D C B A Total antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk 1 1 Teknik Totalt antal satta betyg F-A På Lindesborgsskolan är det i ämnena matematik och engelska som det finns risk att eleverna inte når målen. I matematik finns en extra lärarresurs sedan höstterminens start. Dessa extra anpassningar bedömer man ska leda till att ett antal elever höjer sig ett betygssteg. Det finns några elever med omfattande särskilt stöd i kärnämnena. De kommer att behöva särskilt stöd även i åk 7 för att nå kunskapskraven. 3 20

21 Smedstorps skola Ämne F E D C B A Totalt antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk 1 1 Totalt antal satta betyg F-A På Smedstorps skola finns extra lärarförstärkning så att det finns två pedagoger i gruppen. Det har funnits sedan höstterminen i åk 5. Det ger möjlighet till undervisning i mindre grupp samt förstärkning kring de barn som behöver individuella genomgångar och igångsättningshjälp. Särskilt stöd har getts till de elever som inte klarar målen i engelska och klasslärarna arbetar efter en tydlig arbetsstruktur där det tas hänsyn till olika inlärningsstyrkor hos barnen. Flera elever har extra anpassningar i det dagliga arbetet. En del elever bedöms få svårt att klara kunskapskraven i alla ämnen. Någon elev beräknas inte nå målen i något eller endast ett fåtal ämnen. Klassen har över tid arbetat upp en hög studiemotivation vilket bedöms höja meritvärdet något. 4 21

22 Odenslundsskolan Ämne F E D C Totalt antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt antal satta betyg F-A Brösarps skola Ämne E D C B A Totalt antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap 5 5 Historia Idrott och hälsa Kemi 5 5 Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik 5 5 Totalt antal betyg F - A På Odenslundskolan gör man bedömningen att det finns två elever som inte kommer att nå kunskapskraven i ett flertal ämnen. Eleverna gör framsteg men har en bit kvar som bedöms ta längre tid än en termin. Några elever har stora möjligheter att nå högre betyg. På skolan pågår arbete med samtliga ämnen. Exempelvis i idrott där träning ges för att nå kunskapskravet gällande simkunnighet. Mentor och rektor har bra kännedom om samtliga elevers kunskapsutveckling. Ett föräldramöte har använts för att tala om kunskapskraven. På Brösarps skola görs bedömningen att det finns goda förutsättningar att höja betygen under vårterminen. Målsättningen är att alla ligger inom D -A. Teknik, fysik och kemi är ämnen som inte berörts mycket under hösten utan ingår denna termin. 5 22

23 Redovisning kring betyg åk 7-9 höstterminen 2015 Elever i åk 9 som inte är behöriga till gymnasiet efter terminsbetyg. Antal elever Ma En Sv Ej beh gy 2015 jul Pojkar: Flickor: Totalt: Prognos behöriga till gymnasiet sommaren 2016: % att jämföra med förra läsårets 77 %. Med förberedelseklass inkluderad i resultatet är behörigheten till gymnasiet efter höstterminen 42 %. Med förberedelseklassen borträknad är den 58 %. Meritvärdet åk 9 ht 2015 Skola Flickor Pojkar Total Kastanjeskolan 176,1 187,3 181,2 Total 176,1 187,3 181,2 23

24 I de två följande tabellerna syns den utveckling som skett i matematik från höstterminen i åk 7 fram till höstterminen i åk 9. 24

25 I nedanstående tabell visas den utveckling som skett inom varje betygssteg från höstterminen i åk 7 fram till höstterminen i åk 9. 25

26 Nedan följer fördelningen av betyg per åk 7 9. Fördelning av betyg åk 7 ht F E D C B A Total Total Fördelning av betyg åk 8 ht F E D C B A Total Total Fördelning av betyg åk 9 ht F E D C B A Total Total

27 Nedan följer fördelningen av betyg i samtliga ämnen åk 7-9 Fördelning av betyg per ämne åk 7 ht 2015 Ämne - F E D C B A Totalt antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap 1 1 Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik 2 2 Totalt antal satta betyg i ämnet

28 Fördelning av betyg per ämne åk Ämne - F E D C B A Totalt antal elever som fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Totalt antal betyg satta i ämnet

29 Fördelning av betyg per ämne åk Totalt antal elever Ämne som - F E D C B A fått betyg i ämnet Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för elevens val Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Totalt antal betyg satta i ämnet

30 Tomelilla den 15 februari 2016 Dnr FN 2016/9 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Ulrika Ahrlin Tf Skolchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Familjenämnden IKT-plan med tillhörande projektdirektiv Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden föreslår Kommunstyrelsen att godkänna förvaltningens framtagna IKT-plan och projektdirektiven för tekniskt och pedagogiskt genomförande av IKT-planen. Ärendebeskrivning För att tydliggöra hur projektet ska drivas och vilka kostnader det innebär har förvaltningen tagit fram en IKT-plan för kommunens skolor samt projektdirektiv för det tekniska och pedagogiska genomförandet. Bilagor: 1. IKT-plan 2. Projektdirektiv för tekniskt genomförande av IKT-planen 3. Projektdirektiv för pedagogiskt genomförande av IKT-planen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin, Barn och utbildning Ulrika Ahrlin Tf Skolchef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 1 (1) 30

31 1 31

32 Motiv till en 1:1 satsning gällande digitala enheter för åk 4-9 samt förtätning av digitala verktyg från förskolan till årskurs 3 Den digitala kompetensen är idag en nyckelkompetens för att uppnå goda studieresultat och komma in på arbetsmarknaden. Tomelilla kommuns elever ska ha ett fullgott utbyte av informationssamhället och genom att införa digitala verktyg skapar vi på sikt en högre måluppfyllelse. Den statliga Mediautredningen (2015) understryker vikten av ett stort övergripande mediapolitiskt ansvar med motiveringen att motverka utanförskap, både i det sociala livet och i demokratiska processer. Det är därför mycket viktigt för Tomelilla kommun att fortsätta arbeta för att få medborgare med en god digital kompetens, med start redan i förskolan. Tomelilla kommuns IKT-plan syftar till att införa digitala verktyg för att förändra elevernas lärmiljö och förbereda dem för fortsatta studier och arbetsliv. Enligt Skolverkets allmänna råd (2014) gällande extra anpassningar och särskilt stöd i skolan ska skolan arbeta inkluderande och ge likvärdig utbildning. För elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ger digitala verktyg som används av alla elever och pedagoger en högre delaktighet och möjlighet till inlärning på sina villkor. Möjligheten att inkludera även nyanlända snabbt i undervisningen underlättas av tillgång till digitala verktyg. Antalet kommuner som satsar på 1:1 har ökat lavinartat från bara några enstaka skolor 2009 till 250 kommuner med inledda eller planerade satsningar på egen dator för varje elev 2013 (DiU, 2013) 1. Detta är även en konkurrensfaktor i rekrytering av pedagogisk personal. Digital kompetens är en av de kompetenser som EU framhåller som en nyckelkompetens för livslångt lärande. 2 Anknytning till skolans styrdokument I läroplanerna för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola klarläggs värdegrund och uppdrag - skolans verksamhet och undervisning ska ge en likvärdig utbildning och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I läroplanen för förskolan beskrivs vidare att förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Förskolans mål är att barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. I övergripande mål och riktlinjer för skolan klarläggs att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I nuläget diskuteras nationellt även att förändra läroplanen på så sätt att programmering ska ingå i elevers utbildning. Skolans styrdokument kommer i framtiden att kräva ett förändrat arbetssätt 1 S.11 Att förändra skolan med teknik - BORTOM EN DATOR PER ELEV Grönlund, Åke

33 med högre grad av samarbete mellan elever gällande gemensamt skapande och laborativt lärande där det förutsätts att eleverna har en digital lärmiljö. Vision Barn och utbildning har en vision som innebär att informations- och kommunikationsteknik ska vara ett naturligt verktyg i det dagliga pedagogiska arbetet. Skolan ska tillhandahålla en flexibel lärmiljö som rustar eleverna med nödvändiga kunskaper i en föränderlig värld. Därför ska IKTverktyg som ett redskap för lärande och undervisning vara ett inslag som används på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt i samspel mellan elever och personal för att skapa en innovativ och kreativ lärmiljö. Mål Samtliga elever som lämnar skolan i Tomelilla ska besitta en digital kompetens och på detta sätt få ett fullgott utbyte av informationssamhället och kunna delta i sociala och demokratiska processer i samhället. Därför ska varje elev som lämnar skolan i Tomelilla behärska följande genom att använda digitala verktyg: Söka och hantera information. Känna till regler kring upphovsrätt, etik och säkerhet på nätet. Kunna hämta material från olika källor och göra en källkritisk bedömning. Dokumentera sitt lärande och vara aktiv i sin egen lärprocess t.ex. kommunicera uppgifter till sin lärare. Kommunicera internt och extern t.ex. med e-post. Använda sociala medier på ett etiskt och säkert sätt. Skapa genom estetiska uttryck t.ex. film, bild och musik. Göra presentationer som innehåller flera olika illustrationer t.ex. tabeller, bild, diagram och film. Förstå och använda olika program och appar. Vara en kreativ medskapare till ett varierat lärande. 3 33

34 Strategier för måluppfyllelse För att identifiera utvecklingsområden har IKT-gruppen genomfört SKL:s Lika-skattning. Ledning Skolans huvudman och ledning ska ha en god bild av nuläget när det gäller skolans digitalisering. De leder utvecklingen och fattar strategiska beslut som stimulerar innovation och underlättar för skolan att dra full nytta av digitaliseringens möjligheter. På ledningsmöten, arbetslagsmöten, APT och konferenser ska IKT vara en återkommande punkt. Rektor/ förskolechef på skolor och förskolor ska uppmuntra användning och kompetensutveckling inom IKT i skolan. Rektor/ förskolechef föregår med gott exempel och är digitalt aktiv i sin kommunikation med medarbetare och vårdnadshavare. IKT ska finnas med som en del av medarbetarsamtal och kompetensutvecklingsplaner. I verksamhets- och enhetsbudget ska det finnas resurser avsatta till IKT när det gäller hårdvara, mjukvara och kompetensutveckling. I skolans centrala budget ska det finnas resurser avsatta för kostnaden för IKT-handledare på skolorna. Projektgrupp IKT-grupp För att Tomelillas skolor ska arbeta strategiskt behöver det finnas en central IKT-grupp där skolans IKT-utvecklare sammankallar, dokumenterar och samordnar arbetet. Därutöver ska en rektor, IKT-handledarna samt representanter med spetskompetens inom olika områden såsom teknik och specialpedagogik delta. IKT-gruppens uppgifter blir: Att samordna och arbeta övergripande för att nå mål och visioner i IKT-planen för Tomelillas skolor/ förskolor. Vara systemägare av lärplattform. Stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i lärplattformen. Omvärldsbevaka när det gäller IKT i skolan samt söka knyta an till forskning därom. Ge support i IKT-pedagogiska frågor. Handleda sina kolleger, organiserat som ett kollegialt lärande enligt modell från Skolverkets Läs- och Mattelyft. Delta i egen kompetensutbildning och erbjuda kompetensutveckling till kollegor. Samordna olika nätverk för IKT-intresserade i skolverksamheten. Representera skolans IKT-behov gentemot andra verksamheter. Samordna inköp och beställningar av hård- respektive mjukvara. Samarbeta med kommunens IT-avdelning. 4 34

35 Pedagogisk verksamhet/användning Den digitala satsningen i Tomelilla kommun ska utmynna i ett förändrat arbetssätt och förändrad lärmiljö. Samtliga barn som föds idag är digitalt infödda. Det vill säga födda in i det digitala samhället, där digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information är en del av livet. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Mot denna bakgrund måste IKT ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Därför är det av yttersta vikt att personalen i Tomelilla skolor använder IKT och media på ett genomtänkt sätt. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla detta genomtänkta arbetssätt. IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har ITkompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik (Skolverket, 2009) Pedagoger Pedagogernas fokus ska ligga på ett förändrat arbetssätt som ger ett mer likvärdigt och elevaktivt arbetssätt genom gemensamma digital samarbetsytor. Detta ska bland annat synas på följande sätt: Sättet pedagoger utformar sina uppgifter. Sättet pedagoger väljer olika verktyg och arbetssätt för att bedöma vilket/vilka som ger bäst måluppfyllelse för alla elever i gruppen. Att pedagogerna använder de lärplattformar/system som skolan tillhandahåller. Digitala läromedel används. Ergonomiutbildning hålls för eleverna. Nätetik tas upp kontinuerligt med start redan i förskolan. Skolor och förskolor arbetar med webbplatser, bloggar, sociala medier eller liknande som möjliga vägar att presentera barnens, personalens, skolors och förskolors arbete. Pedagogerna använder och är förebilder i ett varierat användande av olika digitala lärresurser (databaser, strömmande media, appar mm). De digitala verktygen används när det ger ett mervärde. Genom framför allt kollegialt lärande utbyts erfarenheter lokalt, nationellt och globalt. Informationssökning och källkritik tas upp som en naturlig del i alla arbetsområden där det är aktuellt. Källkritik och informationssökning sker i samarbete med t.ex. skolbibliotekarie. Elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska ha tillgång till alternativa verktyg och använda dessa på lektionerna i samarbete med pedagogisk personal. 5 35

36 Kompetensutveckling Skolledning och pedagoger behöver en omfattande kompetensutveckling parallellt med införandet av en 1:1-satsning åk 4-9 samt förtätning av digitala verktyg från förskolan till åk 3. Den modell som anses mest effektiv är att utbilda handledare som i sin tur utbildar kollegor. Tid för detta måste styras av rektor/förskolechef. Därefter ska det kontinuerlig arrangeras kompetensutveckling för pedagogerna som utgår från likvärdighet och delaktighet för eleverna. Pedagogernas fortbildning ska innefatta digitala arbetssätt och digitala verktyg som uppfyller Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar inom gruppens ram. Speciallärare och specialpedagoger ska få utökade kunskaper i digitala arbetssätt och verktyg för särskilt stöd. Kompetensutbildning ska även ges gällande de system som Tomelillas skolor använder sig av t.ex. Infomentor och digitala kalendrar och e-post. Infrastruktur För att eleverna ska kunna hantera de digitala verktygen krävs en utbyggnad av den digitala infrastrukturen i Tomelilla kommun. För att elevernas inlärning ska bli effektiv behöva följande möjligheter: Möjlighet att kunna skriva ut från olika digitala verktyg, oavsett om det är bärbar dator eller lärplatta. En MDM-lösning för att kunna hantera klassuppsättningar av lärplattor. Näten behöver uppgraderas och utrustas i takt med att användningen förändras. Ett öppet nät ska finnas för användning av elevers/pedagogers privata utrustning med wifi, om de ska användas i undervisning (BYOD-bring your own device). Personalen ska ha lagringsmöjligheter på kommunens servrar och i en molntjänst. Lagringsutrymmen ska vara möjliga att nå hemifrån. Bibehållen servicenivå av IT-avdelningen. Alla pedagoger ska ha tillgång till egen bärbar dator eller motsvarande. I förskolan ska det finnas en lärplatta per 5 barn. Åk f-3 ska det finnas en lärplatta per 2 elever. Åk 4-9 ska det finnas en bärbar dator eller lärplatta till varje elev. Alla elever i grundsärskola ska ha minst samma tillgång till digitala verktyg för att säkerställa delaktighet och optimal utveckling. Fritidshemmen förutsätts använda åk f-3:s lärplattor efter skoltid men även ha tillgång till egna. Det ska finnas tekniska möjligheter att arbeta med film, foto och ljud på skolorna, förskolorna och fritidshemmen Skolor, förskolor och fritidshem ska vara väl utrustade med projektorer, ljudutrustningar, interaktiva skrivtavlor eller liknande. 6 36

37 Skolornas, förskolornas och fritidshemmens digitala system och lärarresurser ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Det ska finnas tillgång till kvalitetssäkrade lärresurser, t.ex. material från AV-Media och skolbibliotek. Uppföljning och konsekvensanalys På varje förskola och skola ska SKLs Lika-skattning göras en gång per år där enheterna kan se hur långt de har kommit i sin utveckling och var nya satsningar bör ske. Lika-skattningen ska ligga till grund för analys och revidering av IKT-planen som ska göras av IKT-gruppen, för att sätta upp mål för läsårets IKT-arbete. Före införandet ska varje enhet göra en risk- och konsekvensanalys gällande införandet av 1:1 alternativt förtätningen av digitala lärverktyg. Unos Uno årsrapport 2013 från Örebros universitet kan användas för att förutse och förebygga risker och konsekvenser. 7 37

38 Bilaga Ansvarsområden Skolchef - Skolchefen lyssnar in behov och önskemål från medarbetarna och ger möjlighet till kollegialt lärande, diskussioner och fortbildning för skolledarna i Tomelilla kommun. IKT-Utvecklare Arbetar på uppdrag av skolchef och skolledare. Uppdraget är att driva fortbildning efter verksamheternas behov, driva projekt, skriva kommungemensamma dokument och delta i olika nätverk. Med utgångspunkt i de behov som framkommer i LIKA-bedömningen, arbetar IKT-gruppen med utformning och uppdatering av IKT-planen som presenteras för skolchefen. Skolledare - leder med IT, agerar som förebilder och använder själv IT som ett redskap i sitt arbete, fortbildar sig regelbundet inom IT och lärande. IT-kompetens diskuteras på medarbetarsamtal och pedagogisk användning av verktyg finns med som en del i lärares kompetensutvecklingsplaner. "Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel" 3 IKT-handledare arbetar med ett brinnande intresse för IKT, och är drivande i det kollegiala lärandet. Deras erfarenheter delar de med sig av i IKT-gruppen för att på så sätt få en spridning i kommunen, mellan skolor och förskolor. Skoldatatek - finns som en övergripande resurs för skolledare, förskolechefer, pedagoger och elever. Skoldatateket har en utökad specialpedagogisk kompetens när det gäller digitala arbetssätt, verktyg och programvaror. Skoldatateket arrangerar fortbildning med målet att gemensamma synsätt och arbetssätt skapa likvärdighet och delaktighet för eleverna. Skoldatateket arrangerar fortbildning för pedagoger i digitala arbetssätt och digitala verktyg för att uppfylla Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar inom klassens ram. Skoldatateket fortbildar speciallärare och specialpedagoger i digitala arbetssätt och verktyg för särskilt stöd. Skoldatateket är samarbetspartner med AVmedia, läromedelsproducenter, habilitering, BUP och hörselpedagog med mål att säkerställa alla elevers delaktighet och optimala utveckling mot målen. Skoldatateket rådgör även enskilda elever och vårdnadshavare. Specialpedagoger/speciallärare har ett tätt samarbete med Skoldatateket. Specialpedagogerna/speciallärarna har utökad kompetens kring alternativa verktyg och kan i samarbete med Skoldatateket rekommendera, utbilda och utvärdera vilka alternativa verktyg som passar individen bäst utifrån dess specifika behov. Pedagoger arbetar aktivt i de system och med de pedagogiska verktyg som kommunen har investerat i. 3 LGR Rektors ansvar

39 Ord- och begreppsförklaringar Digital kompetens - Med digital kompetens avses förmåga att tillägna sig och behandla digital information, producera och bearbeta digital information, kommunicera genom digitala medier samt digitalt omdöme, med vikt vid färdigheter i etisk reflektion. Digital lärresurs - Med digital lärresurs avses digitalt material som kan vara stöd i lärprocessen. En digital lärresurs ska kunna användas av många, vara möjlig att bearbeta och förändras samt kunna återanvändas. Den kan vara en bild, en film, ett ljud eller en animation, till en mer sammansatt resurs, exempelvis en webbplats eller en applikation. Digitala verktyg - innefattar förutom datorer, lärplattor, och smarta telefoner även verktyg som hörselverktyg, projektorer, aktiva tavlor, läspennor, scannerutrustning med mera. Elever - När begreppet elever används omfattas även barn i förskolan Infrastruktur - Omfattar både hård struktur såsom bredband, fiber, lagring och mjuk struktur som mjukvara, funktioner och databaser. MDM - Mobile Device Management är ett sätt att kontrollera och installera på flera olika lärplattor centralt. Pedagog - När begreppet pedagog används omfattas lärare, personal i förskolan och fritidspedagoger. Skola - När begreppet skola används omfattas även grundsärskola, förskola, förskoleklass och fritidshem. 9 39

40 Kostnadsberäkningar Kompetensutveckling skolledning/bett/sett Kompetensutveckling pedagoger/bett/sett 0,5 tjänst ITavdelningen 2,4 tjänst för ITKhandledare Utbyggnad av WIFI Lärplattor förskola Lärplattor f Lärplattor/bärbara datorer åk Lärplattor/bärbara datorer åk 7-9 Lärplattor/bärbara datorer till pedagoger F Förvaring Fsk+F-3 Fiberutbyggnad Hårdvarukostnad total Lärrumsutrustning MDM/Licenser SUMMA Kommun Summa Totalt

41 Försörjningsplan Försörjningsplan Antal barn i förskola med lärplatta (1-5) Ökning Nyinköp Antal elever/åk F-3 med lärplatta/bärbar dator (1-2) Ökning Nyinköp Antal elever/åk 4-6 med lärplatta/bärbar dator (1-1) Ökning Nyinköp Antal elever/åk 7-9 med lärplatta/bärbar dator (1-1) Ökning Nyinköp Pedagoger (1-1 löper över 4 år) Ökning Nyinköp

42 Projektdirektiv 1. Övergripande Projektets namn: Datum för upprättande: Tekniskt genomförande av IKT-plan Ärendenummer: Verksamhet: 2016/9 Barn och utbildning, IT-avdelningen Tidsperiod: Projektform Kort beskrivning av projektet, syfte och mål: Syftet är att skapa förutsättningar för det digital lärandet. Målet är ett väl utbyggt nätverk (Wifi och fiber), en MDM-lösning för lärplattor, hantera och köpa in licenser, ge personal och elever möjligheter att arbeta även hemifrån, beställa och köpa in utrustning samt tillhandahålla service på teknisk utrustning i den pedagogiska verksamheten. Ytterligare 0,5 tjänst kommer att anställas på IT-avdelningen för att täcka behovet. 3. Styrning Beskrivning av styrgrupp och teknisk genomförande grupp: Arbetet kommer att styras av en styrgrupp där skolchef (projektägare), it-chef och ekonom ingår. Styrgruppen beslutar kring samtliga inköp. I den tekniska genomförandegruppen kommer en IT-tekniker att vara projektledare men ytterligare personer kommer att arbeta i gruppen. 4. Budget Hårdvarubudget kr kr kr MDM/licenser kr kr kr 42

43 5. Rapportering och uppföljning Ekonomisk uppföljning Rapportering till styrgrupp Rapportering till politiken Ansvarar projektägare för tillsammans med ekonom Ansvarar projektledare för 1ggr/ varannan månad, genomgång av tidsplan Redovisning av tidsplan, avvikelser och budget, skriftligt till KsAu nov varje år. 43

44 Projektdirektiv 1. Övergripande Projektets namn: Datum för upprättande: Pedagogiskt genomförande av IKT-plan Ärendenummer: Verksamhet: 2016/9 Barn och utbildning Tidsperiod: Projektform Kort beskrivning av projektet, syfte och mål: Det pedagogiska genomförandet av Tomelilla Kommuns IKT-plan syftar till att förbereda barn och elever för de förändrade krav som ställs i dagens moderna informationssamhälle. Kompetensutvecklingen har som mål att förbättra kvalitén i undervisningen genom att visa på de möjligheter som finns med hjälp av digitala verktyg, och att ge pedagogerna och eleverna en trygghet att använda sig av de samma. IKT-handledare utbildas och handleder sedan sina kolleger, detta organiseras som ett kollegialt lärande enligt modell från Skolverkets Läs- och Mattelyft. Möjlighet att delta i IKT-mässor såsom BETT eller SETT ska ges till ett begränsat antal pedagoger. Avsikten är att detta i sin tur ska kunna leda till förbättrad måluppfyllelse och öka elevernas möjligheter att lyckas på gymnasiet och i arbetslivet. 3. Styrning Beskrivning av styrgrupp och IKT- grupp: Arbetet kommer att styras av en styrgrupp där skolchef (projektägare), it-chef och ekonom ingår. Styrgruppen beslutar kring samtliga inköp. I den pedagogiska genomförandegruppen kommer IKT-utvecklaren att vara projektledare, en rektor och IKT-handledarna att ingå och även representanter med spetskompetens inom olika områden såsom teknik och specialpedagogik ska ingå. IKT-utvecklaren sammankallar, dokumenterar och samordnar arbetet. 4. Budget kr kr kr 44