Sammanfattning av inkomna synpunkter

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Dnr 250/2007 Dnr 0418/08 Birgitta Jeppsson Inger Bergström 1(34) Byggnadsnämnden i Göteborg Kommunstyrelsens planeringsutskott i Mölndal Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - fördjupad för Fässbergsdalen Samrådsredogörelse Samrådets genomförande Byggnadsnämnden i Göteborg beslöt 9 mars 2010 och planeringsutskottet i Mölndal beslöt 19 januari 2010 att genomföra samråd för översiktsplan för Göteborg och Mölndal - fördjupad för Fässbergsdalen. Samrådstiden var 14 april till 22 juni. Förslagen var under samrådstiden utställda på stadsbyggnadskontoren i Göteborg och Mölndal samt på Frölunda kulturhus och Mölndals stadsbibliotek. Samrådet annonserades i Göteborgsposten och Mölndalsposten den 14 april Handlingarna har varit tillgängliga på städernas hemsidor. Samrådsmöte hölls den 10 maj Föredragningar av samrådshandlingen har genomförts hos SDN Askim, SDN Frölunda/Högsbo, hor företagarföreningarna i Åbro och Högsbo/Sisjön samt hos GR. På grund av det omfattande materialet förlängdes svarstiden till 31 augusti. Totalt 44 remissvar har inkommit till de båda kommunerna. Statliga och regionala remissvar kommenteras gemensamt av kommunerna, medan yttrande från kommunala nämnder, sakägare och övriga kommenteras var för sig av respektive kommun. Sammanfattning av inkomna synpunkter Huvuddelen av yttrandena är positiva till planförslaget. Allvarligaste invändningarna På Göteborgsdelen kommer från Göteborgs miljönämnd som avstyrker bostäder inom verksamhetsområden i Högsbo/Sisjön. Om bostäder etableras i området kommer det att krävas nya områden för de verksamheter som trängs ut och från flera remissinstanser som påpekar att bredden på det planerade grönstråket mellan Änggårdsbergen och Sisjöreservatet är för liten för att fungera som viltstråk, samt att värdefull jordbruksmark tas i anspråk. Många remissinstanser framför värdefulla synpunkter att ta tillvara i kommande detaljplaner.

2 Verksamhetsutveckling, markanvändning Betydelsen av den industriutveckling och produktion som sker i Högsbo-Sisjöområdet påtalas. Det bör finnas plats för olika verksamheter. Handel och övrig service bör i första hand lokaliseras till knutpunkter och viktiga stråk. Behov finns av att belysa hur stor andel handel och kontor som finns respektive planeras i väster som underlag för planeringen i Fässbergsdalen och regionen. Med hänsyn till Söderledens riksintresse ifrågasätts lokalisering av besöksintensiv verksamhet på båda sidor av leden. Nya etableringar i området får inte medföra att framkomligheten för godstransporter till och från Göteborgs hamn begränsas eller försvåras. Bostadsutbyggnad bedöms vara möjlig i verksamhetsområdena om skälig hänsyn tas till störande industrier. Blandstad tillstyrks i flera yttranden. Ett yttrande ifrågasätter bostadsutbyggnad i Högsbo-Sisjön då det medför att en del verksamheter trängs ut. Handelsområden bör utformas så att de vänder sig till kollektivtrafikburna kunder. Vikten av att bevara kulturlämningar för att ge kvalitativa värden i landskapet och ett tidsdjup i förståelse av förändring och utveckling i samhället lyfts fram. En blandning av gammalt och nytt ger miljöer som bidrar till trivsel och förståelse för historien. Inom Mölndal finns stora områden med fornlämningar som ännu inte är undersökta inom de områden som föreslås bebyggas. Vikten av att ta fram en gemensam strategi för handelns utveckling i området påtalas. Önskemål att lokalisera en bussdepå i västra Göteborg samt en ny återvinningscentral framförs. Trafik Det är viktigt att Fässbergsdalen byggs ut med strategier för miljöanpassade resmönster för att minska bilåkandet. Lokalvägnätet måste kompletteras med parallella förbindelser för att avlasta Söderleden. En utvecklat gång/cykel- och kollektivtrafik måste in tidigt i områdets utveckling. Idag har kollektivtrafiken svårt att ta sig fram på flera håll inom området. Företagarföreningarna betonar vikten av att infrastrukturen utvecklas så att Fässbergsdalen attraherar de företag som kan ge nya arbetstillfällen i området. Företagen arbetar med att utveckla mötesplatser och kommunikation för samverkan och stöder vikten av att bidra till de förutsättningar som krävs för att klara kommande strukturförändringar i området. Frölundagatan/Otto Elanders gata har potential att utvecklas till att bli områdets huvudgata. Här bör man sikta på att dra spårvagn från Frölunda till Mölndal. Skyddszoner utmed Söderleden för farligt gods respektive för naturgasledningen behöver beskrivas och definieras tydligare. Söderleden är av riksintresse och utvecklingen kring leden får inte leda till att riksintresset skadas. Göteborgs FÖP för farligt gods kan behöva utvecklas. I fortsatt arbete måste konsekvenser av tränselskatter inarbetas i planen och behov av åtgärder föreslås. Enligt Trafikverket ökar trafiken fram till 2025 och med K2020 genomfört mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet med 13% och på lokalvägnätet med uppemot 25%. Om K2020 inte får fullt genomslag kommer kraftiga trafikökningar att inträffa på Söderleden och på näraliggande lokalgator. Kollektivtrafik och gång- och cykelstråk De flesta yttranden tar upp betydelsen av utbyggnaden av kollektivtrafiken sker tidigt i processen. Redan idag bör finnas utrymme för mer kollektivtrafik då utnyttjandet är lågt. För att öka tillgängligheten för kollektivtrafik måste kommunernas planering av verksamheter och lokalvägnät utformas så att gående och cyklande lätt når hållplatser till buss. Plats för 2

3 cykelparkeringar skall tillgodoses, särskilt vid viktiga bytespunkter. Besöksintensiva verksamheter måste koncentreras till kollektivtrafikstråk med goda förbindelser. Reservat för separat busskörfält och mark för spårbunden trafik längs Söderleden måste tillgodoses. En ökad stadsmässighet skapar bättre förutsättningar för gångtrafikanter. Ett finmaskigare gångnät ger bättre förutsättningar för att ta sig fram gående. Det offentliga rummets utformning är av stor betydelse ur ett trygghetsperspektiv. I en framtida blandstadsmiljö måste gaturummen utformas med mötesplatser, lekplatser, torg eller parker för att tillgodose alla kategorier av befolkningen. Ett antal centrumpunkter med olika handels- och servicefunktioner får inte bli för utspridda utan lätta att ta sig till med kollektivtrafik. Utemiljön skall utformas så att barn kan ta sig på ett säkert och tryggt sätt till sina olika Grönstruktur Planförslagets tankar med tre grönstråk med olika teman har mottagits positivt. Flera instanser påpekar att utformningen av tre dessa stråk och hur de skall länkas samman behöver studeras vidare. Även genomförandet och framtida skötsel behöver utredas. Det gröna stråket från Änggårdsbergens naturreservat till Sandsjöbacka naturreservat har stor regional betydelse och ingår i strukturbilden för Göteborgsregionen. Speciellt tas upp att om det ekologiska stråket i nordsydlig riktning endast är 50 m kommer den största delen att stå under så stor störning att det inte fungerar för föreslagna funktioner. Bland annat påtalas risk att djur blir för tama, vilket kan medföra fara. Länsstyrelsen m fl rekommenderar en breddning till m. Vikten av stadsnära jordbrukslandskap för närproducerad mat betonas. Om planen genomförs ur perspektivet/miljömålet Ett rikt jordbrukslandskap bör påverkan för regionen och Fässbergsdalen beskrivas. Några instanser avstyrker ianspråktagande av jordbruksmark för bebyggelse. Fågellivet i dalgången är idag rikt och kommer att påverkas av föreslagen exploatering. Dalgången har stor betydelse för såväl flyttande fåglar som häckande fågelarter och annat biologiskt liv. Naturmarker som ger förutsättningar för fågelliv bör sparas. Grönytor som sköts med hjälp av slåtter föreslås för att gynna vissa fågelarter. Brist på grönytor i Högsbo/Sisjön påtalas. Det är viktigt att skapa mer grönt i detta område för rekreation och bättre lokalklimat. Alla bestånd av ädellövträd bör bevaras. En utökning av Änggårdsbergens naturreservat föreslås så att Brattåsravinen ingår. Grönytorna utmed Söderleden utgör även skyddszon för farligtgodstransporter vilket bör förtydligas och krav på avstånd till bebyggelse läggas fast. Vatten Grönstråket runt vattendragen måste göras tillgängligt för både människor och djur, och får inte göras för smalt. Området behöver planeras så att dagvattnet kan avledas med fördröjningssteg och på ett sådant sätt att det bidrar till att god status enligt vattendirektivet uppnås. Åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten skall i första hand göras så långt upp i avrinningsområdet som möjligt. Behovet att anlägga dammar längs med Stora Ån bör värderas först när andra möjligheter är genomförda. Inom kvartersmark skall dagvatten i första hand tas om hand lokalt genom infiltration eller dammar. Ur natursynpunkt och ur reningssynpunkt är viss vegetation av stor betydelse. Ur denna aspekt förordas försiktig rensning av åar och vattendrag. Översvämningskarteringarna visar effekter av ett 100-årsföde kombinerat med hittills högsta uppmätta havsnivå. Kretsloppsnämnden anser att motsvarande situation med en framtida havsnivåhöjning bör simuleras. Göteborg och Mölndal bör ta fram en gemensam skötselplan för Stora Ån. Dagvattnets påverkan på Stora Ån och den ekologiska statusen i Askims fjord behöver utredas. Trafikverket avser genomföra en dagvattenutredning inklusive behov av sedimentationsdammar för Söderleden. 3

4 I Frölunda finns en grundvattenförekomst klassad att ha god kvalitet och kvantitativ status. Inströmningsområden behöver skyddas för att inte riskera grundvattenförekomstens status. Genomförande, finansiering Investeringar i infrastruktur är en kritisk faktor för möjlighet till utveckling. Flera områden i Göteborgsregionen konkurrerar om satsningar på infrastrukturen. Utbyggnad av det statliga vägnätet kräver medfinansiering av båda kommunerna. Trafikverket instämmer i att de fastigheter som får förändrad användning som genererar mer trafik skall vara med och bära nödvändiga åtgärder för infrastrukturen. Konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivningen är till största delen tillräcklig. Önskemål finns om kompletteringar beträffande hur miljökvalitetsnormer skall uppnås. Förväntade förändringar i klimatet och risker som kan kopplas till det bör behandlas i planen. Stabilitetsfrågor och erosion och eventuella andra säkerhetsfrågor vid utvidgning och rensning av vattendrag bör beskrivas. Även hur risk för eventuella bergras och blocknedfall skall bevakas samt var det finns förorenade marker behöver beskrivas. Behov av hydrogeologisk undersökning bör utredas. Behov av skydd av inströmningsområden till grundvattenförekomst i Frölunda behöver studeras. Nya etableringar i området får inte medföra att framkomligheten för godstransporter till och från Göteborgs hamn begränsas eller försvåras. Barnperspektivet bör vägas in tydligare. Beskrivning av tänkbara framtida förändringar i levnadssätt efterlyses. 4

5 Redovisning av samrådssvar med kommentarer De yttranden som berör båda kommunerna redovisas först, därefter kommer yttranden som inkommit till Göteborg och sedan yttranden som inkommit till Mölndal. Statliga och regionala myndigheter m.fl. Har samtliga ämnat gemensamt svar till de båda kommunerna. Länsstyrelsen anser att det är bra att kommunerna tar fram en gemensam plan för Fässbergsdalen och finner att de mellankommunala frågorna behandlats på ett bra sätt. I förlängningen är det intressant att se om kommunerna kan komma att planera för en gränsöverskridande service som kan gynna de boendes resplanerande på ett mindre miljöbelastande sätt. I den kommande planeringen är det viktigt att se hur värdefull kultur och naturområden kan bevaras i samband med exploatering samt hur exploatering och rensning av vattendrag kommer att påverka översvämningssituationen i området. Mycket jordbruksmark kommer att tas i anspråk och det bör tydligare framgå hur regionen och området påverkas av detta. Miljömålet Ett rikt jordbrukslandskap påverkas negativt och arbete skall läggas på att miljömålen stärks. Detta bör beskrivas ytterligare. Grönstråket är för smalt på vissa ställen genom Lilla Fässbergsdalen, 50 meter är inte tillräckligt för den ekologiska funktionen och länsstyrelsen rekommenderar kommunen att bredda korridoren till m. Ett vidare grönstråk kan även berika boendemiljön. Naturmiljön för inte bli för parklik, eftersom parkmiljöer är störningskänsliga för de arter som lever där. Välrensade vattendrag är viktigt ur säkerhetssynpunkt med avseende på geotekniska förhållanden och översvämningar men står i konflikt med naturvården. I den framtida planeringen bör konsekvenserna av planerad exploatering utredas både ur ett hydrogeologiskt och hydrologiskt perspektiv och åtgärder för att undvika negativa konsekvenser för naturmiljön bör beskrivas. Inför kommande planering är det av största vikt att fornlämningar beaktas och i största möjliga mån integreras i det planerade. Detta gäller såväl enskilda fornlämningar som de kulturmiljöer som finns kvar i dag. Särskilda regler gäller inom 200 meter från Swedgas stamledning för naturgas som ligger längs Söderleden. Transporter med farligt gods är tillåten på Söderleden. Det bör tydligare framgå att hänsyn till risker med farligt gods måste tas vid exploatering intill leden. Inom 150 meter från en farligt godsled skall riskbedömning ske vid exploatering. Söderleden är av riksintresse och utvecklingen kring leden får inte leda till att riksintresset skadas. Den tunga trafiken skall få plats samtidigt som kollektivtrafiken skall byggas ut, vilket kräver ett tätt samarbete mellan kommunerna och Trafikverket. I och med närheten till Mölndals centrum är den planerade utvecklingen med fler bostäder och verksamheter strategiskt riktig. Det är viktigt att i ett tidigt skede får med kollektivtrafik och att planera för utrymme för cyklar och gående. Bebyggelse bör placeras så att den mest värdefulle jordbruksmarken kan bevaras. Miljökonsekvensnormer för luft överskrids eftersom en vältrafikerad led går genom planområdet. Länsstyrelsen befarar dock inte att detta förvärras utan en planering i enlighet med den fördjupade översiktsplanen kan leda till att MKN minskar snarare än ökar. I området utgörs marken av mycket mäktiga leravlagringar och det förekommer kvicklera. I samband med detaljplanering samt vid rensning och eventuell vidgning av ån bör man se över stabilitet och erosion, såväl som andra geotekniska säkerhetsfrågor. I kommande detaljplaner är 5

6 det också viktigt att risk för bergras och blocknedfall ses över samt att föroreningar i mark kontrolleras. Det är mycket viktigt att i kommande detaljplanering ta hänsyn till de riktlinjer för buller som Boverket satt upp. Länsstyrelsen anser att planförslagets konsekvenser beskrivits på ett bra sätt. Länsstyrelsen anser även att bilagorna som åtföljt planförslaget är utförliga och har varit ett bra material som underlag för planens upprättande. Ett samarbete mellan städerna, Trafikverket och ansvariga för kollektivtrafiken pågår. Inom båda städerna pågår arbeten med prioritering av gång- och cykeltrafik samt åtgärder för att ändra beteendemönster vid transporter. Planhandlingen har kompletterats med utförligare uppgifter om de säkerhetszoner som gäller utmed Söderleden och naturgasledningen. Ett bevarande av hela området av jordbruksmark intill Fässbergs by bedöms inte möjligt med hänsyn till de önskemål som finns om förtätning av staden. Miljömålet Ett rikt jordbrukslandskap påverkas visuellt. Näringsekonomiskt och för livsmedelsförsörjningen har markerna ringa betydelse. Planhandlingen har kompletterats med en utförligare redogörelse av påverkan på regionan och området. Grönstråkets funktion och utformning utreds vidare liksom möjligheten att bygga en ekodukt för viltpassage över Söderledens barriär. Förslag finns att upprätta en kommunövergripande skötselplan för vattendragen. Avvägningar mellan rensning och bevarande av vegetation kommer att göras ur naturvårdsynpunkt samt med hänsyn till hydrogeologiska konsekvenser. Avsnittet om geoteknik har kompletterats med uppgifter om risk för bergras och blocknedfall, samt föroreningar i mark. Önskemålet om gränsöverskridande service för ett minskat resande vidarebefordras till berörda förvaltningar för kännedom och vidareutveckling. Länsstyrelsens övriga synpunkter beaktas i detaljplaneskedet. Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts i sin helhet. SGI Statens geologiska institut Synpunkter finns upptagna i Länsstyrelsens yttrande.. Trafikverket anser att det är mycket bra med en mellankommunal fördjupning som en möjlighet att se hela samhällsbilden. Det är viktigt med strategier för miljöanpassade resmönster för att undvika att nya områden börjar med ett omfattande bilåkande. Gång- cykel och buss måste in tidigt i ett områdes utveckling. Bra om det går att hitta gränsöverskridande GC-stråk över kommungränsen till viktiga målpunkter såsom skola, vårdcentral, idrott, mm. För Trafikverkets åtgärdsprogram hade det varit bra med en tydlig geografisk prioritering av vilka områden som kommer i närtid. Trafikverket har genom sin del i samhällsplaneringen sett att det finns en regional bild med konkurrerande områden som är lämpliga för liknande utveckling som den i Fässbergsdalen, där investeringen i infrastruktur en är en kritisk faktor till Fässbergsdalens relativa fördel. Bör satsningar på infrastruktur ske där det finns en tillväxt eller bör man genom investeringar skapa tillväxt? Trafikverket önskar härvidlag et så realistiskt underlag som möjligt för att kunna planera framtida infrastruktur. Trafikverket undrar om det är en lämplig inriktning med besöksintensiv verksamhet på båda sidor av en led av riksintresse? Om man i stället för en utveckling med fler bostäder krävs kanske en annan utveckling av infrastrukturen. Planen bör visa en beredskap för en alternativ utveckling. Trafikverket poängterar det transportpolitiska målet Förutsättningar för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras och påtalar att den övergripande kollektivtrafiken enligt K2020 måste 6

7 stödjas av goda anslutningar med buss, gång och cykeltrafik. Verket anser att grönytan utefter Söderleden skall utmärkas som en skyddsyta för farligt gods. På grund av hög belastning av Södeleden är det av stor betydelse att kommunerna utreder och finansierar utbyggnaden av nödvändiga parallella lokalgator. Kollektivtrafikstråk bör utredas ytterligare skall stråket lokaliseras till Söderleden eller till en parallell bussgata som i framtiden kan utgöra spårvägsförbindelse? Planering pågår för ett utvecklat Sisjömot på kort sikt, vilket klarar trafiksituationen under de närmaste 5-10 åren. Innan dess måste frågan om ett integrerat eller separat Eklandamot få sitt svar. Trafikverkets synpunkt på ekoviadukter eller faunapassager är att dessa fungerar bäst på landsbygd och är svårare i stadsmiljö där många faktorer spelar in. Faunapassager kan anläggas, men passagernas funktion kommer aldrig att bli bättre än vad kommunarnas planering av markanvändning i övrigt begränsar dem till. Det är angeläget att en passage kompletteras med gröna korridorer till Änggårdsbergen och Sandsjöbackaområdet. Trafikverkets ekologiska expert bör få möjlighet att medverka i det fortsatta arbetet. Trafikverket avser genomföra en dagvattenutredning inklusive behov av sedimentationsdammar för Söderleden. Trafikverket föreslår text angående farligt gods, att användas i planen. Utbyggnad av det statliga vägnätet kan kräva medfinansiering av de båda kommunerna. Trafikverket instämmer i synen att fastigheter som får förändrad användning som genererar ny trafik skall vara med och bära nödvändiga åtgärder i infrastrukturen. Tabellen om finansiering av det statliga vägnätet på sid 67 i samrådshandlingen behöver diskuteras vidare mellan kommunerna och Trafikverket. Trafikverket instämmer i bedömningen att utbyggnaden av dalgången alstrar trafik som leder till miljöpåverkan. Även utbyggnad av Frölunda Torg och Mölndals Centrum bidrar. En utmaning är att K2020 får ett genomförande fullt ut, för att motverka miljöpåverkan. Av kartorna på sid framgår geografiska prioriteringar av vilka områden och vägar/gator som planeras färdigställas inom vilken tidsrymd. Planförslaget har utformats med avsikt att trafiknäten skall utformas för miljöanpassade resmönster. Utbyggnaden av övergripande GC-vägar pågår och takten föreslås anpassas till kommande utbyggnader. Huvudgator planeras för att rymma och prioritera kollektivtrafik. Synpunkten angående trafikering vidarebefordras till Västtrafik. I planen tillämpas båda strategierna att genom satsningar på infrastruktur skapa tillväxt och att satsa på infrastruktur där det finns en tillväxt. Besöksintensiva verksamheter och bostäder kräver båda en utveckling av infrastrukturen mot mer kollektivtrafik och bättre promenadmiljö på gatorna. Den planerade infrastrukturen förväntas kunna ta omhand såväl verksamheter som bostäder, också i en blandning. Planeringen har ambitionen att i görligaste mån överbrygga Söderledens barriärverkan för en god, sammanhållen stad. Planhandlingen har kompletterats med en rekommendations- och bestämmelsekarta där skyddszonen är utmärkt. De båda kommunerna för fortlöpande diskussioner med trafikverket om medfinansiering av åtgärder på Söderleden, särskilt Sisjömotet. Hur en faunapassage skall utformas och kopplas till det regionala grönstråket från Sandsjöbacka till Änggårdsbergen behöver utredas i samarbete med Trafikverkets ekologiska och tekniska experter. Resultat av Trafikverkets dagvattenutredning och eventuella behov av dammar utmed Söderleden är viktiga att få ta del av för samordning med kommunernas dagvattenhantering. Miljökonsekvenser av förändrade trafikförhållanden och utbyggnad i dalgången följs kontinuerligt och åtgärder för att motverka negativa konsekvenser föreslås i planeringen. 7

8 Försvarsmakten Högkvarteret HKV har inget att erinra i ärendet. Efter samrådstiden har Mölndals stad och Försvarsmakten gjort en överenskommelse om hur stor påverkanszonen runt Sisjöns skjutfält skall hävdas. Redovisningen av riksintresset och påverkanszonen runt skjutfältet har reviderats i översiktsplanen. Göteborgsregionen GR är positivt till att kommunerna arbetar fram en gemensam strategi för Fässbergsdalen och understryker vikten av att synliggöra kommunernas viljeinriktning för området. GR framhåller vikten av att utbyggnaden av kollektivtrafiken sker tidigt i processen i takt med förtätningen. Det kan konstateras att redan i dag finns ett stort outnyttjat underlag för kollektivtrafik då denna idag endast uppgår till 4%. GR understryker vikten av att ta fram en gemensam strategi för handelns utveckling i området, vilket enligt planförslaget saknas. Det är positivt att grönstrukturen lyfts fram och ekostråket är särskilt viktigt då det binder samman två naturreservat och utgör en av regionens gröna kilar som når in mot det sammanhängande stadsområdet. Planen ger förutsättningar och rekommendationer för ett bra kollektivtrafiknät inom ramen för K2020. På etappkartorna redovisas önskvärd utbyggnad i takt med utvecklingen. Synpunkten sänds till Västtrafik för kännedom och handläggning. Handels utveckling i dalgången är noga studerad och redovisad i tidigare planeringsskeden. Mölndals stad satsar på ett förstärkt centrum vid Knutpunkt Mölndal och i övrigt ingen handelsetablering i dalgången. Göteborgs stad planerar för handelsetableringar utmed huvudstråk i Sisjön och Högsbo som ett första led i en omvandlingsprocess mot en stadsmässig struktur med blandad bebyggelse. En ny handelsutredning för regionen är initierad och kommer att starta i samverkan mellan Göteborgs stadsbyggnadskontor och projektet Centrala Älvstaden. Svenska kraftnät har inga erinringar mot planförslaget. Vattenfall Eldistribution AB har inga anläggningar inom planområdet och har således inget att erinra. Västfastigheter har inget att erinra mot planen. Västtrafik AB ser mycket positivt på kommunernas samverkan och på att kollektivtrafikens framkomlighet ses över i planen. För att kunna tillgodose området som ändå är, eller kommer att vara, relativt bilintensivt med bra kollektivtrafik är en förutsättning att bussgator/stråk finns på plats redan från början. Med utökad kollektivtrafik följer utökat antal fordon och utrymme krävs för strategiskt optimalt placerade depåer. Inom planområdet finns behov av en ny bussdepå för c:a 200 bussar. Det är av största vikt att detta behov beaktas vid planering av kommande markanvändning. Plats för bussdepå pekas inte ut på översiktsplanenivå, en lokalisering får studeras på annat sätt. Lokalvägnätets utbyggnadstakt studeras vidare. Såväl utmed Frölundagatan/Otto Elanders gata som utmed Söderleden föreslås separata fält för kollektivtrafik. 8

9 Yttranden från Göteborgs remissinstanser som berör båda kommunerna Kretsloppsnämnden i Göteborg stöder samrådsunderlagets rekommendationer för dagvattenhantering. Fässbergsdalen är en lerfylld dalgång där marken har låg infiltrationskapacitet. Området behöver planeras så att dagvatten kan avledas med fördröjningssteg och på ett sådant sätt att det bidrar till att god status enligt vattendirektivet uppnås. Anläggandet av de planerade dagvattendammarna i Välenparken har dock fått skjutas fram i tiden på grund av begränsade ekonomiska resurser för Göteborg Vatten. Översvämningskarteringen visar effekterna av ett 100-årsflöde kombinerat med högsta hittills uppmätta havsnivå. Effekten av motsvarande situation modellerat med en framtida havsnivåhöjning ingår inte, och kretsloppsnämnden anser att detta ska läggas till. Utredningarna visar att Stora åns förmåga att avleda höga flöden beror på hur väl åfåran rensas. Avledningskapaciteten är acceptabel när ån är nyrensad. Göteborg och Mölndal behöver ta fram en gemensam skötselplan för Stora ån. Dagvattnets påverkan på Stora ån och effekter på den ekologiska statusen i Askims fjord behöver utredas. Isälvsavlagringen i Fässbergsdalen utgör en grundvattenförekomst (Frölunda) som är klassad att ha god kvalitativ och kvantitativ status. Grundvattenförekomstens inströmningsområden behöver skyddas för att inte riskera grundvattenförekomstens status. Det finns behov av att inrätta en ny Kretsloppspark med återvinningscentral i södra Göteborg, eftersom kapaciteten vid Högsbo återvinningscentral är otillräcklig. En utveckling i Fässbergsdalen enligt planen i kombination med ökade krav på sortering av avfall kommer att innebära att mark behöver planläggas för en större återvinningscentral i Fässbergsdalen eller på annan plats i södra Göteborg. Mark bör planeras för återvinningsplatser vid handels- och bostadsområden. Kommunerna ska enligt Plan- och bygglagen beskriva i sina översiktsplaner hur miljökvalitetsnormer ska uppnås. Dessa miljökvalitetsnormer är beslutade i december 2009, vilket innebär att de inte finns med i Göteborgs översiktsplan, och det är därför lämpligt att beakta dem här. I översvämningskarteringarna har inte en framtida havsnivåhöjning tagits med eftersom bedömningen är att en havsnivåhöjning på upp till två meter inte kommer att påverka planområdet. Översvämningskarteringarna har utgått från dagens högsta havsvattennivåer vid Välen mynning + 11,5 Göteborgs höjdsystem och vid anslutning i öster till Kålleredsbäcken är nivån + 14,17 (100-års flöde enl SMH s kartering). För Stora ån och Balltorpsbäcken finns vattendomar som reglerar åfåran. För närvarande bedöms inte en breddning av ån aktuell men grönytorna längs vattendragen bör utformas så att en breddning kan bli möjlig vid för eventuella framtida behov. En gemensam skötsel har initierats. En redovisning av grundvattenförekomsten i Frölunda Eklanda har införts i översiktsplanen. Behov av skyddsområde och föreskrifter utreds ytterligare i fortsatt arbete. Plats för återvinningscentral anges inte på översiktsplanenivå. Frågan bör studeras i separat lokaliseringsutredning. Nämnden för Göteborg Vatten tillstyrker i stort de slutsatser och förslag som redovisas i samrådshandlingen och som berör VA-verksamheten, men vill lyfta fram följande frågeställningar: 9

10 Åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten skall i första hand ske så långt upp i avrinningsområdet som möjligt. Behovet att anlägga dammar längs med Stora Ån bör värderas först när andra möjligheter är genomförda. I ett område där man vill fördröja dagvatten är gatusektionen en viktig tillgång. Genom att låta den trädbevuxna grönytan vara nedsänkt i stället för upphöjd, kan dessa ytor användas för fördröjning och viss rening. Även tvärsektionerna för Stora åstråket kan bearbetas vidare för att bli verkligt användbara i kommande detaljplanearbete. Sektionerna bör höjdsättas och ytor för skötsel av ån definieras. Översvämningskarteringen visar att relativt stora ytor riskerar översvämmas även med en nyrensad åfåra. Det bör beskrivas hur detta påverkar den planerade byggnationen. Ett kontrollprogram för Stora ån bör upprättas, utan konstrollprogram är det omöjligt att veta om de åtgärder som genomförs är till någon nytta. Oskyddade ytor av koppar och zink bör inte användas. Avsnittet som behandlar instrument för uttag av kostnader bör kompletteras med ett avsnitt om uttag av va-taxa inom verksamhetsområdet. Rekommendationer för att minska föroreningar finns inarbetade i dagvattenpolicy för Göteborg. Detta kommer även inarbetas i Mölndals stads dagvattenpolicy. I översiktsplanen finns principillustrationer för olika gatusektioner och vattendrag. I fortsatt arbete kommer vissa detaljer behöva förtydligas. Vid upprättande av skötselplaner kan mer detaljerade lösningar nås. Tabellen med va-kostnader har kompletterats med uppgifter om taxa inom verksamhetsområden. Göteborgs Park- och naturnämnd påpekar att den fördjupade översiktsplanen inte behandlar frågor om markförvaltning och det går därför inte att bedöma huruvida förvaltningen kommer att få ytterligare ytor att förvalta. De ekonomiska konsekvenserna bör därför beaktas i den fortsatta beredningen av ärendet. Förvaltningen ser mycket positivt på att ett särskilt program för grönstruktur tagits fram och ställer sig bakom tanken med de tre gröna stråken, Eko-stråket, Infrastråket och Stora Åstråket. Stråken är av olika karaktär och fyller olika funktioner. Det är dock svårt att följa genomförandet av dessa i den fördjupade översiktsplanen. Eko-stråkets syfte behöver förtydligas då utformningen beror på vilka som skall använda det. För människor, fåglar och smådjur är stråkets bredd tillräckligt, men tänker man sig fyrfota större djur behövs ett bredare stråk, som också innehåller skogselement. Ekodukten är en stor investering och utformningen beroende av stråkets syfte. Bebyggelse bör i första hand styras till redan exploaterad mark. Bevarande av kulturlandskapet ger såväl estetiska kvaliteter som möjlighet till rekreation och förståelse för historien och landskapet. Ut hållbarhetssynpunkt bör den stadsnära jordbruksmarken värnas som en resurs för stadens försörjning och ekologiska balans. En måttlig rensning av Stora ån möter inget hinder. Dessförinnan bör en större inventering av flora och fauna genomföras för ån och dess närhet. Rensning bör inte ske under vår och sommar med hänsyn till djurens reproduktion. LRF s Miljöhänsyn vid dikesrensning bör följas. En orensad å med långsammare vattenflöde renar bättre. Vid en rensning kan detta kompenseras med expanderande dammar med översilningsområden. Alléträd är ett tydligt sätt att markera huvudgator. Det är viktigt med gott om plats under mark för träd i en stressig miljö. Gatusektioner bör följa Göteborgs stads trädpolicy. 10

11 Genomförande av översiktsplanen och finansiering av olika allmänna ytor studeras i kommande skeden. Ytor kring vattendragen och större grönområden brukar oftast hamna inom allmänplats mark som förvaltas av kommunen. Dessa frågor avgörs inte på översiktsplanenivå, som redovisar övergripande strategier för markanvändningen. Vid upprättande av skötselplan för vattendragen är ambitionen hög att även kunna tillgodose natur och miljöhänsyn. I översiktsplanen fastläggs inte skötselfrågor men viktiga principer för vattendragen kan uttalas. Synpunkter på sektioner utmed gator och grönsrtåk inarbetas i detaljplaneskedet. Övriga som berör båda kommunerna Boende på Axgatan i Mölndal anser att miljökvalitetemålet Säker strålmiljö inte är tillräckligt belyst. Miljökonsekvensbeskrivningen bör belysa riskerna från eventuella nya mobilmaster för boende i närliggande bostäder samt för djurlivet i närliggande skogsområde. Bilden med vilda djur och människor samtidigt i parken är vilseledande och orealistisk. För den smalaste passagen av eko-stråket önskar den boende se referenser från liknande, fungerande projekt. Samrådshandlingen berör endast översiktligt miljömål som Säker strålmiljö, t ex redovisas markradonskartor. Risker kring mobilmaster behandlas i samband med detaljplaner och bygglov. Illustrationer i bifogade utredningar får ses som ett försök att visa att grönområdena skall kunna nyttjas för många olika funktioner och är inte tänkta att visa en exakt situation. 11

12 Kommunala nämnder och bolag m. fl. i Göteborg Gatubolaget, Göteborg Energi AB (Fjärrvärme), Göteborg Energi Gasnät AB, Göteborgs kyrkonämnd, Idrotts- och föreningsnämnden, Lokalsekretariatet, Stadskansliet, Utbildningsnämnden, Business Region Göteborg AB, Fortum Distributione AB, Lantmäterimyndigheten i Göteborg, Länsordningspolisen, Räddningsverket,Teli asonera, Skanova Nätplanering D3N, Svensk Handel, Swedegas samt Handikappfören. Samarbetsorgan har inte inkommit med yttranden. Göteborgs fastighetsnämnd tillstyrker förslaget till översiktsplan för Fässbergsdalen, med beaktande av de synpunkter som redovisas i bifogat tjänsteutlåtande. Fastighetskontoret anser i sitt TU att utvecklingen mot mer handel och service i Högsbo-Sisjön i huvudsak varit positiv och utgör ett led i den strukturomvandling som sker i samhället i övrigt. Fastighetskontoret vill samtidigt framhålla betydelsen av den industriutveckling och produktion som sker i området idag. Inom Högsbo-Sisjön bör det finnas utrymme för olika sorters verksamheter. Den förnyelse som pågår och planeras för, med ett ökat inslag av handel, kontor och övrig service samt bostadsbebyggelse, kan i vissa fall skapa problem för befintliga verksamheter. Därför bör bostadsplanerna i huvudsak följa gällande ÖP som pekar ut norra Högsbo och längs Sisjövägen som två utredningsområden för bostäder och verksamheter. Handeln och övrig service bör, i enlighet med den fördjupade översiktsplanen, i första hand lokaliseras till de knutpunkter och viktiga stråk som skapas. I dessa stråk kan om möjligt även bostäder inordnas. Därmed ges befintliga och nya industriföretag en tydligare bild av framtida planer och dess konsekvenser på den egna verksamheten. På sikt kan det kanske vara möjligt att utvidga området för bostäder och på så vis få en kontrollerad omvandlingsprocess där daghem, skola och övrig social service medföljer. Finansieringen av de allmänna gatuanläggningarna är den svåraste genomförandefrågan. Förutom stora exploateringsbidrag från fastighetsägarna erfordras sannolikt allmänna investeringsmedel från både kommun och stat. En tydlig och tidig prioritering mellan alla trafikförslag krävs från kommunens sida så att erforderliga investeringsmedel finns budgeterade. De förslagna lokalgatona på lång sikt bör studeras vidare så att inte trafikreservat skapas som begränsar utbyggnaden av nya bostads- och verksamhetsområden. Den föreslagna lokalgatan på lång sikt från Säröleden över Välenområdet till Näsetvägen bör utgå ur denna plan och läget studeras i samband med en större planläggning inom Välenområdet. Fastighetskontoret anser slutligen att det finns skäl att återigen undersöka hur stor andel av regionens handel och kontor som finns och som planeras i västra Göteborg i förhållande till efterfrågan och därefter planera för framtida utbyggnader både i Fässbergsdalen och i övriga Göteborg. Planen förslår bostäder där så är möjligt med hänsyn till verksamheterna. I utställningshandlingen föreslås områden utefter de stora trafiklederna för verksamheter med små risker som kan etableras inom ett avstånd på m från bostäder. Lokalgatan från Säröleden till Näsetvägen ligger utom planmrådet och är borttagen ur utställningshandlingen. Göteborg Energi GothNet AB har inget att erinra mot planen. De har optoledningar inom planen, vilka får beaktas. Ledningar som skall beaktas bör vara inlagda på kommunernas samlingskartor. 12

13 Göteborg Energi Nät AB, GENAB påpekar att bolaget är endast en av tre elnätsägare inom planens utsträckningsområde. Fortum Distribution står för elleveranserna söder om Stora Ån, och Mölndal Energi inom Mölndals kommun. GENAB har dock anläggningar även utanför sitt koncessionsområde. Karta över viktiga ledningsstråk och anläggningar bifogas. Ställverket mellan COOP och Stora Ån är samägt mellan GENAB och Fortum. I stor utsträckning är GENAB:s underjordiska ledningar förlagda i närheten av befintliga vägar, ofta i gång- eller cykelbanor. Vid planering av nya gator skall dessa placeras så att ledningar ej hamnar i vägbana, vilket försvårar åtkomsten till ledningarna. Ev. flyttning av kablar betalas ej av GENAB. Ledningar skall säkras med u-områden och i viss utsträckning med ledningsrätt. Vid plantering av träd skall Blå Bokens regler iakttas. Ändrad markanvändning kommer att påverka elanvändningen. Det kommer att behövas nya transformatorstationer, vilka skall utgöras av fristående byggnader. Göteborgs Hamn AB, GHAB framhåller vikten av att godstransporterna till och från hamnen har hög framkomlighet på Söder-Västerleden. Exploateringen i närområdena får inte medföra att framkomligheten för godstransporterna till/från Göteborgs hamn begränsas eller försvåras. GHAB tycker det är bra att Riksintresset Göteborgs hamn med tillfarter är en av parametrarna i den målkonfliktsmatris som finns med i förslag till översiktsplan. GHAB ser gärna att motiven till bedömningar kopplad till ovanstående parameter tydligare framgår i den beskrivande delen för att kunna ge synpunkter på matrisen. Ärendet har inte behandlats av bolagets styrelse. Göteborgs kulturnämnd påpekar att det finns ett stort antal fornlämningar i Högsbo och Sisjön. Fornlämningarna ligger i huvudsak på ytor som i dag är grönområden. Det är viktigt att dessa fornlämningar får vara kvar, de skapar ett stort kvalitativt värde i kulturlandskapet och ger ett tidsdjup i förståelsen av förändring och utveckling. Det finns en inriktning på planläggningen som är positiv ur kulturmiljösynpunkt, t ex att de gamla bybildningarna är meningsfulla att bevara även i en mer exploaterad Fässbergsdal samt att kulturlandskapets särdrag bör få prägla framtida utveckling. Det planerade ekostråket får en positiv effekt och gynnar tillgängligheten till bevarade kulturmiljöer på båda sidorna om Söderleden. Om hänsyn tas till kulturmiljön enligt den positiva intentionen i samrådshandlingen har kulturförvaltningen inget särskilt ytterligare att erinra mot föreslagen plan. Lokalförsörjningsnämnden i Göteborgs Stad anser att förslaget är bra, men under rubriken Barnperspektivet bör även behandlas de områden som i dag är en väsentlig del av barns vardag, nämligen förskole- och skolmiljöerna. Om man bygger nya bostäder så måste det finnas en strategi i planeringen för hur de barn som kommer att bo i dessa bostäder skall tillbringa en stor del av vardagarna under sina första femton år. Det är önskvärt att det finns förskolor med bra utemiljö i anslutning till bostadsområdena och att det finns skolor för barn från sex till femton år som också har en bra utemiljö och dit de kan ta sig på ett säkert och tryggt sätt, samt att dessa lokaler är tillgängliga på ett bra sätt för såväl barn som föräldrar, personal och leverantörer av olika slag. Den sociala konsekvensbeskrivningen är kompletterad med en utveckling av barnperspektivet. Göteborgs miljönämnd avstyrker fortsatt planarbete för byggande av bostäder inom de områden i gällande ÖP som betecknas med verksamhetsområden i Högsbo/Sisjön. Om bostäder etableras i 13

14 området kommer det krävas nya områden för de verksamheter som trängs ut och trycket är mycket hårt redan nu på att hitta platser för störande verksamheter inom kommunen. Kommunen borde i stället sektionera verksamhetsområdet så att rätt verksamhet ligger på rätt plats: Samla och utveckla handelsområdet mer mot kollektivtrafikburna kunder och ingen utökning av livsmedelshandeln. Strategin för handeln bör vara gemensam för båda kommunerna. Koncentrera personalintensiva verksamheter och handel vid kollektivtrafikens bytes- och knutpunkter. Ingen etablering av nya bostäder inom de områden som i gällande ÖP betecknas som verksamhetsområde inom Högsbo/Sisjön Miljönämnden tillstyrker i övrigt fortsatt planarbete under förutsättning att förvaltningens synpunkter beaktas. Förvaltningen anser att åtgärder för att minska påverkan från dagvatten med avseende på ökade flöden och föroreningsbelastning måste genomföras med gemensamma strategier. Man bör förorda gröna tak på byggnader som dels fördröjer avrinning men även binder koldioxid. Det är brist på gröna ytor i Högsbo/Sisjön och det är viktigt att skapa mer grönt här och generellt i tätbebyggda områden för att skapa bättre lokalklimat. Med den omvandling som skett har trafiken ökat mer i Högsbo/Sisjön än i övriga Göteborg de senaste decennierna. Kollektivtrafiken nar i dagsläget svårt att ta sig fram på flera håll inom området vilket är oacceptabelt. Enligt förvaltningens bedömning har man i planen tagit hänsyn till de krav på utrymme som en förbättrad kollektivtrafik kräver. Gång- och cykelstråken ska enligt planen utvecklas och förbättras vilket är positivt. Man bör planera för cykelparkeringar vid viktiga bytespunkter med kollektivtrafik och andra målpunkter. Området är idag mycket storskaligt och inte alls anpassat för att ta sig fram till fots. En ökad stadsmässighet i området skapar bättre förutsättningar för gångtrafikanter men stora barriärer behöver överbryggas och gångstråken måste bli mer finmaskiga. Att skapa en förbindelse mellan naturområdena i Änggårdsbergen och Sandsjöbacka är mycket positivt. Det är dock viktigt att beakta syftet med förbindelsen. Ett grönt stråk för friluftslivet samt växter och djur kräver en bredare korridor genom Lilla Fässbergsdalen, men en förbindelse endast för friluftslivet kan utformas enligt förslaget. Förvaltningen anser att man generellt borde avvakta med enskilda detaljplaner när det pågår en process med fördjupad översiktsplan i området eftersom inriktningen inte är beslutad. Kommunerna är överens om handelsutvecklingen i Fässbergsdalen. Se vidare kommentar till yttrande från GR. Blandstad i delar o av Högsbo och Sisjön påverkar trafiksituationen och därmed miljön positiv dels genom att många människor bereds bostäder i ett centralt och med kollektivtrafik välförsett område, dels genom att blandstad i sig minskar resandet i vardagen. De flesta verksamheter och all service kan med fördel ligga nära bostäder. Kraftigt störande verksamheter och sådana med stort markbehov bereds lämpligen plats i ett mindre centralt läge. Se även kommentar till fastighetsnämndens yttrande. Med ett bostadsinnehåll finns starka motiv hos intressenten för en ökad inblandning av gröna ytor liksom att bevara de åkerholmar som i dag är obebyggda. Även ökad stadsmässighet och en bättre gång- och cykelmiljö motiveras starkt och självklart i ett blandstadskoncept. Den fördjupade översiktsplanen utvecklar även genomförandefrågor såsom medfinansiering av infrastruktur och miljöförbättringar. Pågående detaljplaner avser utveckla dessa frågor till en 14

15 detaljnivå där de båda kommunerna kan säkerställa fungerande genomförandeprinciper i samverkan med områdets intressenter. Räddningstjänsten i Storgöteborg har synpunkter på tillgänglighet med räddningsfordon, inte minst maskinstegens förmåga att nå flerfamiljshus, samt på riskhänsyn vad gäller transporter av farligt gods. Vad gäller farligt gods önskar räddningstjänsten en egen rubrik i handlingen. Därutöver skall brandvatten beaktas, särskilt vid nybyggnation. Den snart 13 år gamla FÖP:en för farligt gods bör utvecklas eftersom nya erfarenheter formats och ny kunskap växt fram. I FÖP:en berörs området runt Söderleden bl a som ett avstånd som bör upprätthållas m a på avstånd mellan transporter av farligt gods och bebyggelse. Räddningstjänsten påpekar att när nu Trafikverket breddar vägen så minskar detta avstånd och att överväganden om detta bör ingå i den fördjupade översiktsplanen. I Riskulla industriområde finns verksamheter som det behöver tas särskild hänsyn till i samband med risker för farligt gods. Riskaspekterna bör beaktas innan verksamheter ändras från industri till handel så att fler personer kommer att vistas i området, varvid samhällsrisken ökar. Planhandlingen kompletteras med hänsyn och risker vid farligtgodstransporter. Frågan om att upprätta en ny tematisk översiktsplan om farligtgodstransporter får avgöras i annat sammanhang. Synpunkter om tillgänglighet och brandvatten behandlas i detaljplaneskedet. Stadsdelsnämnden i Askim menar att det är en brist att inte berörda stadsdelsförvaltningar varit involverade i arbetet med de sociala konsekvensbeskrivningarna av förslaget. Nämnden anser även att det krävs en mer utvecklad analys för att säkerställa att planen stödjer en hållbar utveckling. Barnperspektivet måste vägas in tydligare och mer konkret i förslaget. En fördjupad framtidsanalys behöver också göras där man beaktar och beskriver tänkbara framtida förändringar i levnadsmönster, transportssätt och boende mm. Utbudet av bostäder i Askim är ensidigt. Andelen ägda bostäder är 83% (Gbg 53%), andelen hyresrätter 17% (Gbg 47%) och andelen stora bostäder (fyra rum och kök eller större) är 68% (Gbg 27%). Flerbostadshus med fler än två våningar finns endast i norra Askim och endast ett av dem har hiss. Det medför att äldre och personer med funktionsnedsättningar har svårt att finna lämpliga bostäder i stadsdelen. Även för ungdomar och personer med begränsade ekonomiska resurser finns få boendealternativ. Det är viktigt att det framtida bostadsbyggandet i västra Fässbergsdalen tillför bostäder och upplåtelseformer som är underrepresenterade i det nuvarande bostadsutbudet. Behovet av förskole- och grundskoleplatser samt skolvägar måste beaktas i den fortsatta planeringen. Detsamma gäller för bostäder med särskild service och trygghetsboende för äldre. Utbyggnaden av Söderleden riskerar att delvis ätas upp av den ökade trafik som den föreslagna exploateringen medför. En breddad och starkt trafikerad Söder/Västerled kan utvecklas till en såväl psykologisk som fysisk barriär. Frågan om att binda samman mellanstaden norr om leden med natur- och kustområdena söder om leden ska ägnas stor uppmärksamhet i den fortsatta planeringen. Det är viktigt att hävda skyddsavstånd för transporter av farligt gods samt att göra markreservationer för framtida spårvägsförbindelse i öst/västlig riktning. Kollektivtrafikens placering och tillgänglighet är viktig. Fler kvinnor än män arbetar generellt inom detaljhandel och service och för de framtida arbetsplatser och bostäder som planeras bör resandet till och från arbetet belysas ur ett trygghetsperspektiv. Det offentliga rummet upplevs också olika ur ett könsperspektiv där kvinnor känner sig mer otrygga än män. I en framtida blandstadsmiljö bör etableras ett antal centrumpunkter så att de olika handels- och servicefunktionerna inte blir för utspridda utan lätta att ta sig till med kollektivtrafik. Det finns 15

16 idag få mötesplatser som lekplatser, torg eller parker i den framväxande blandstadsmiljön i det f d industriområdet. Stadsdelsnämnden delar uppfattningen att dagvattenhantering och utformning av grönstruktur hänger samman och anser att effekterna av dagvattnets påverkan på Välenviken och dess biotoper, översvämningsrisker mm måste studeras vidare och följas upp genom t ex årliga miljörapporter som beskriver miljötillståndet. Nämnden instämmer även i ambitionen att värna befintliga kulturmiljöer i form av gamla byar och landskapets karaktär. Planförslaget kommer att försvåra möjligheterna att nå flera av miljökvalitetsmålen, däribland begränsad klimatpåverkan, frisk luft och ett rikt växt- och djurliv. Stadsdelsnämnden anser att en alternativ utgångspunkt för utvecklingen i Fässbergsdalen skulle kunna vara hur mycket exploatering dalen kan tåla utan att Söderleden byggs ut. En mer sparsam exploatering skulle också innebära större möjligheter att bevara grön- och naturvärden. Tillsammans med Mölndals stadsbyggnadskontor och Kultur- och fritidsförvaltning genomfördes ett seminarium Fässbergsdalen ur ett barnperspektiv med inbjudna från stadsdelsförvaltningarna i Askim, Tynnered och Frölunda-Högsbo samt Park- och naturförvaltningen och Miljöförvaltningen. Även lokalförsörjningsförvaltningen var inbjuden men förhindrad att närvara. Det som framkom angående barns behov under seminariet har införts i planhandlingen under sociala konsekvenser. Bostäders upplåtelseformer regleras inte på översiktsplanenivå. Stadsdelsförvaltningens synpunkter angående bostadsutbudet beaktas i kommande planerning. Angående den yttre miljön, se kommentar till yttrande från miljönämnden. Söderleden måste byggas ut redan som situationen är i dag eftersom stockningar riskerar hindra framkomligheten på leden som är riksintresse för transporter till hamnarna samt att framkomligheten för kollektivtrafiken på lokalvägnätet är otillfredsställande på grund av för låg kapacitet i Sisjömotet. Dalen tål därför ingen ökad exploatering alls utan att Söderleden byggs ut. Med trängselskatterna tillkommer också trafik som väljer leden som ett sätt att hålla sig utanför betalzonen. Stadsdelsnämnden i Frölunda-Högsbo konstaterar att planförslaget inte innebär några omedelbara kostnader för stadsdelsnämnden. I övrigt överensstämmer stadsdelsnämndens yttrande till alla delar med stadsdelsnämndens i Askim. Stadsdelsnämnden i Tynnered vill sammanfattningsvis ifrågasätta om planförslaget för Fässbergsdalen är förenligt med en hållbar utveckling, där ekologi, ekonomi och den sociala dimensionen går hand i hand. Planen uppvisar enligt nämnden tydliga avvikelser i förhållande till de förutsättningar för ekologiskt hållbar utveckling som beskrivs i Göteborgs stads budget. Nämnden har även bifogat ett yrkande (M, Fp) som betonar vikten av det stadsnära jordbrukslandskapet för närproducerad mat, som i yrkandet ses som en grundförutsättning för ett robust samhälle. Yrkandet framställer kravet på bibehållna jordbruksmarker i Fässbergsdalen. I övrigt följer stadsdelsnämndens yttrande de båda övriga stadsdelsnämndernas. Angående jordbruksmark se kommentar till yttrande från länsstyrelsen. Göteborgs trafiknämnd ställer sig positiv till att ett samarbete mellan kommunerna tas för att ta ett helhetsgrepp över utvecklingen av Fässbergsdalen. Beslut som fattas på ena eller andra sidan 16