Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - fördjupad för Fässbergsdalen

Transkript

1 1(50) De avsnitt som berör Mölndal har ett streck i vänster marginal. Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - fördjupad för Fässbergsdalen Samrådsredogörelse Sammanfattning Stadsbyggnadskontoren i Göteborg och Mölndal har på uppdrag av respektive byggnadsnämnd och kommunstyrelse upprättat en översiktsplan för Göteborg och Mölndal - fördjupad för Fässbergsdalen, samrådshandling april Planhandlingen med tillhörande underlagsrapporter har varit utsänt på samråd under Kontoren har härefter sammanställt inkomna yttranden i denna samrådsredogörelse, haft fördjupade samråd och föreslår nu en bearbetning av planhandlingen och därefter att planförslaget ställs ut för granskning. Huvuddelen av yttrandena är positiva till planförslaget men olika synpunkter framförs på strukturfrågor, miljöfrågor, markanvändning, lokaliseringar, trafik och kollektivtrafik, jordbruk, grönstruktur, vattenhantering, klimatfrågor, biologisk mångfald, kultur och natur samt finansiering och genomförande. De tre grönstråken som utpekas får ett positivt mottagande men flera instanser anser att det är för små grönytor. Speciellt påpekas att det regionala nord-sydliga grönstråket in mot regionens centrum är för smalt och att för mycket jordbruksmark tas i anspråk. Miljön för djur- och växtliv måste utredas vidare. Markanvändning och exploateringsnivåer diskuteras, vikten av att bygga tätt och ge underlag för kollektivtrafik lyfts fram samt att lämna tillräckligt med fria ytor för grönstruktur, mötesplatser och vattenhantering. Handelsetableringar och verksamhetsetableringar ifrågasätts. Etablering av bostäder inom Högsbo/Sisjön tränger ut verksamheter. Klimatförändringar, översvämningsrisker och risk- och säkerhetsfrågor behöver studeras vidare. Prioriteringar för att få fram kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik betonas och att detta kommer tidigt i utbyggnaden. Några ifrågasätter att personbilstrafiken får stort utrymme medan andra tycker att kapaciteten i vägar inte är tillräcklig. Krav framförs på att framkomlighet för godstrafik och nationell trafik säkerställs och att lokalvägnätet byggs ut. Reservat för kollektivtrafik diskuteras. För att nå ett hållbart samhälle är det viktigt med en blandning av verksamheter, bostäder och friytor, att god kollektivtrafik finns och att ett miljöanpassat resmönster prioriteras. Plats för ytkrävande anläggningar, skyddszoner för farligtgodstransporter, ledningar mm behöver säkerställas och miljökonsekvenser förtydligas. Kulturmiljöer behöver skyddas och respekten för olika kulturhistoriska värden ges en tydligare framtoning. Stadsbyggnadskontoren föreslår att planförslagets huvudupplägg bibehålls med mindre justeringar inom olika delområden. En del frågor kräver ytterligare studier och fördjupningar varefter en bearbetning av planförslaget sker och därefter föreslås att planen ställs ut för formell granskning under två månader. Markanvändningskartan behöver justeras och en rekommendations- och bestämmelsekarta upprättas.

2 2(50) Förslag till fortsatt arbete föreslår planeringsutskottet i Mölndal besluta att bearbeta Översiktsplanen för Fässbergsdalen i enlighet med i samrådsredogörelsen redovisade förslag och därefter ställa ut förslaget för formell granskning enligt PBL 4: 6. Bakgrund Byggnadsnämnden i Göteborg och kommunstyrelsen i Mölndal gav våren 2008 de båda städernas stadsbyggnadskontor i uppdrag att ta fram förslag till framtida markanvändning och infrastruktur i Fässbergsdalen. Planarbete har bedrivits i nära samarbete med statliga myndigheter och kommunala förvaltningar i avsikt att nå fram till en gemensam syn på den framtida utvecklingen i dalen. Byggnadsnämnden i Göteborg beslöt 9 mars 2010 och planeringsutskottet i Mölndal beslöt 19 januari 2010 att genomföra samråd för översiktsplanen för Göteborg och Mölndal fördjupad för Fässbergsdalen. Planhandlingarna med tillhörande underlag har varit utsända på samrådsremiss under tiden 14 april juni 3010 och handlingarna ha varit utställda i Traktörens utställningshall i Göteborg, i Mölndals stadshus och på Frölunda kulturhus samt Mölndals stadsbibliotek. Samrådet annonserades i Göteborgsposten och Mölndalsposten den 14 april Handlingarna har varit tillgängliga på städernas hemsida. Ett samrådsmöte hölls den 10 maj Föredragningar av samrådshandlingen har genomförts hos SDN Askim, SDN Frölunda/Högsbo, hos företagarföreningarna i Åbro och Högsbo/Sisjön samt hos GR. Totalt 44 remissvar har inkommit till båda kommunerna, fördelade på statliga och regionala myndigheter och bolag, kommunala nämnder och bolag, sakägare och övriga. Statliga och regionala remissvar kommenteras gemensamt av kommunerna, medan yttrande från kommunala nämnder, sakägare och övriga kommenteras var för sig av respektive kommun. Samrådsförslagets huvuddrag En förädling av markanvändningen pågår i Fässbergsdalen. För att kunna tillmötesgå en förtätning av bebyggelsen, omvandling till mer tjänsteinriktade verksamheter och utbyggnad av bostäder har Göteborg och Mölndals stad tagit fram gemensamma strategier för Fässbergsdalen för framtida markanvändning, utbyggd infrastruktur och för att säkerställa grönstråk och en hållbar miljö. Verksamhetsutveckling Fässbergsdalen har bra förutsättningar att attrahera nya verksamheter. Mellan och nya arbetstillfällen förväntas etableras i Fässbergsdalen. Detta ger även förutsättningar för ökad handel. Nya verksamheter etableras i Fässbergsdalen inom befintliga verksamhetsområden genom förtätning och på idag obebyggd mark efter att detaljplaner upprättats. Handelsföretag etableras nära annan handelsverksamhet med goda kollektivtrafikförbindelser. Infrastrukturutveckling Målsättningar är att medverka till förtätning av Fässbergsdalen runt trafikleder och sammanhängande lokalgator samt kollektivtrafikstråk. Dessa stråk skall fungera som sammanbindande länkar inom och mellan de båda kommunerna. En utbyggd kollektivtrafik enligt K2020 och en ny respektive kompletterad vägstruktur för lokalt och nationellt vägnät föreslås. Utbyggnad sker i etapper. Åtgärder för att förändra resmönster och öka möjligheten för gång- och cykeltrafik föreslås.

3 3(50) Bostadsutbyggnad För att ge möjlighet att bo och arbeta i Fässbergsdalen är det viktigt att skapa förutsättningar för såväl nya arbetsplatser som bostäder. För att klara en växande befolkning med närhet till regionens kärna är det strategiskt viktigt för regionens utveckling att utveckla bostadsbebyggelse i Fässbergdalen och Balltorp. Ny bostadsbebyggelse föreslås inom Göteborg där det bedöms lämpligt med hänsyn till närhet till störande verksamhet och inom Mölndal i anslutning till Frölundagatan för att förtäta kring viktiga kollektivstråk. Nya områden i Balltorp bebyggs så att en helt ny stadsdel kan utvecklas med blandad bebyggelse. Området sammanbinds med bostadsområden i Göteborg. Grönstruktur och kulturmiljö Den övergripande grönstrukturen i dalgången binds samman. Tre sammanhängande grönstråk föreslås utformas och gestaltas med grönytor avsedda som natur, ekologiska korridorer, närströvområden eller större friområde för människor och djur. Viktiga särdrag i det befintliga landskapet föreslås även prägla det framtida. En ekoviadukt planeras över motorvägen. Viktiga vattendrag med skyddsområden för växter och djur samt strövområden kring dessa pekas ut. I Fässbergsdalen finns en rik kulturmiljö med ett öppet kulturlandskap och intressant bebyggelsestruktur i de gamla bybildningarna. En symbios mellan gammalt och nytt utvecklas. Vattendrag och dagvattenhantering Översiktliga principer för dagvattenhantering och strukturuppbyggnad för det allmänna dagvattensystemet föreslås. Ledningsnätets kapacitet förbättras. Regelbunden rensning av vattendragen genomförs med viss bevarad växtlighet. Dammar föreslås för rening och viss fördröjning. Allmänna intressen och riksintressen Naturreservaten, Söderleden och totalförsvarets anläggningar är av riksintresse. Redovisade områden skall skyddas mot åtgärder som kan skada riksintresset. Områden av riksintressen föreslås bevaras och skyddas. För Sisjöns skjutfält redovisas en ny påverkanszon enligt tillståndsbeslut. Genomförande och finansiering Grundprincipen för utbyggnader och förändringar i Fässbergsdalen är att de fastigheter som får ny eller förändrad markanvändning skall var med och finansiera nödvändiga åtgärder för infrastrukturen. Utbyggnad av det statliga vägnätet kan kräva medfinansiering av båda kommunerna. För att åstadkomma lämpliga och rättvisa fördelningsmodeller behöver nya metoder utvecklas. Även utbyggnad av kollektivtrafikåtgärder kräver nya finansieringsmodeller. Inom området kan krävas extraordinära åtgärder för att klara dagvattenhantering och grönstruktur. Konsekvenser En konsekvensanalys har upprättats. Söderledens utbyggnad ger betydande miljöpåverkan. Utbyggnader på obebyggd mark liksom förtätning/omvandling av befintlig bebyggelse medför ökat trafikarbete. Dagvatten från ökade hårdgjorda ytor behöver tas om hand genom fördröjning, dagvattnet behöver renas. Tillgängligheten till området ökar med utbyggd kollektivtrafik, vilket stärker jämställdheten, tryggheten och möjligheter till integration ökar. En förbättrad gatustruktur och ett utbyggt gång- och cykelnät ger ökade incitament att gå eller cykla till och inom Fässbergsdalen, vilket är positivt för såväl miljön som folkhälsan. De ekonomiska konsekvenserna av utbyggnad i Fässbergsdalen är positiv för båda kommunerna. Bäst ekonomiskt resultat nås med ett samarbete mellan kommunerna. Vid utbyggnad av bostäder bör barnperspektivet särskilt beaktas då dagens miljö är storskalig och bilintensiv.

4 4(50) Avd A. Sammanfattning av inkomna synpunkter sammanställda under ämnesrubriker med för planförslaget viktiga frågor A 1. Grönstruktur, gröna stråk, biologisk mångfald, ekostråk, ekodukt Planförslagets tankar med tre grönstråk med olika teman har mottagits positivt. Flera instanser påpekar att utformningen av tre dessa stråk behöver studeras vidare samt hur de skall länkas samman. Även genomförandet och framtida skötsel behöver utredas. Det gröna stråket från Änggårdsbergens naturreservat till Sandsjöbacka naturreservat har stor regional betydelse och ingår i strukturbilden för Göteborgsregionen. Fässbergsdalens rekreationsvärde stärks av en landskapsbild med en bybildning omgivet av ett odlingslandskap. Ekostråk Speciellt tas upp att det ekologiska stråket i nord-sydlig riktning inte kan fungera för både växter, djur och människor om det inte görs bredare i sin norra del. Länsstyrelsen m fl rekommenderar kommunen att bredda det till m. Om stråket endast är 50 m kommer den största delen att stå under så stor störning att det inte fungerar för föreslagna funktioner. Grönstråket är viktigt för den ekologiska funktionen och för att öka den biologiska mångfalden genom att möjliggöra spridning av växt- och djurarter. En utredning av vilka växt- och djurarter som lever i området och dess spridningsmöjligheter efterfrågas och bör läggas till grund för stråkets utformning. I stråket behöver man även ta hand om dagvatten och ge plats för befintlig bäck/vattendrag. Grönstråket kan även berika boendemiljön på ömse sidor. Rätt utformad är den en tillgång även för barn om den utformas efter barns behov av utemiljö. Några markägare tillstyrker grönstråkets läge mellan Eklanda och Fässberg, En markägare föreslår att grönstråket genom Lilla Fässbergsdalen in sin södra del flyttas närmare Fässbergs by, bland annat för att uppnå en frizon runt byn. Fördjupade utredningar om en ekodukt är möjlig att genomföra föreslås göras tillsammans med Trafikverket samt hur den skall utformas för att fylla syftet för både växt-/djurliv och människor. Passagen kräver även gröna korridorer vidare till Änggårdsbergens och Sandsjöbackas naturreservat. I stråket söder om Söderleden finns behov av utrymme för dagvattenhantering, befintliga avvattningsdammar föreslås behållas och utvecklas till en våtmark. Vattenytor bör även integreras in i verksamhetsområdet genom öppen dagvattenhantering. Markägare kring Brudberget avser utveckla sina marker för sina verksamheter och hemställer att planen utformas så att detta är möjligt. Miljön för fåglar Fågellivet i dalgången är idag relativt rikt och kommer att påverkas av föreslagen exploatering. Stråken i dalgången har stor betydelse för såväl flyttande fåglar som häckande fågelarter och annat biologiskt liv. Naturmarker som ger förutsättningar för fågelliv bör sparas. Grönytor som sköts med hjälp av slåtter föreslås för att gynna vissa fågelarter.

5 5(50) Jordbruksmark I några yttranden föreslås att man skall behålla jordbruksmarken som den är idag och vänta med att exploatera regionens bästa jordbruksmark. Öppen jordbruksmark i anslutning till Fässbergs by föreslås för att värna kulturmiljön och för att bredda grönstråket. Bebyggelse i Eklanda, öppen jordbruksmark i Lilla Fässbergsdalen och bevarande av Fässbergs by lyfts fram som ett bra exempel på möte mellan gammalt och nytt. Grönytor Brist på grönytor i Högsbo/Sisjön påtalas. Det är viktigt att skapa mer grönt i detta område för rekreation och bättre lokalklimat. Både den höga exploatering som finns idag och ny exploatering som föreslås i Fässbergsdalen kräver tillgång till såväl närrekreation som friluftsliv i större naturområden. Exploatera hårt inom bebyggda ytor och lämna sammanhängande grönytor i stället för utspridda gräsremsor. Inom bebyggelsen föreslås gröna innergårdar och större kvartersparker Alla bestånd av ädellövträd bör bevaras. En utökning av Änggårdsbergens naturreservat föreslås så att Brattåsravinen ingår. Genomförandet beträffande grönytor bör beskrivas bättre och ekonomiska åtaganden för olika grönområden klarläggas. Grönytorna utmed Söderleden utgör även skyddszon för farligtgodstransporter vilket bör förtydligas och krav på avstånd till bebyggelse läggas fast. Kommentarer: Översiktsplanen avser att ge en översiktlig bild av markanvändningen i dalgången. De tre grönstråkens utformning och skötsel samt hur genomförandet skall ske har inte redovisats i detalj. Viktigt är att i fortsatt arbete förtydliga funktionerna och visa hur de tre stråken samverkar och hänger ihop. Det föreslagna eko-stråket är idag till stor del jordbruksmark, som för att uppfylla föreslagen funktion i viss mån behöver planteras. I några delar tas stråket i anspråk för dagvattenhantering och i några delar utformas det för närrekreation. Detta har endast översiktligt beskrivits i handlingen och kommer att studeras vidare i samband med detaljplaneläggning av området. Stadsbyggnadskontoren instämmer i vikten av att stråket inte görs för smalt för att kunna fungera som en spridningskorridor som bidrar till ökad biologisk mångfald genom att det ger plats för växter, djur och människor. Stråkets bredd i norra delen kommer att studeras vidare i avsikt att skapa ett grönstråk som utformas så att det kan uppfylla föreslagen funktion och anpassas efter befintliga terrängförhållanden. Avvägning mellan grönstråk och bebyggelse och utformning av en övergångszon kommer att studeras i samband med upprättande av detaljplan för Lilla Fässbergsdalen, så att grönstråket fungerar både för närrekreation och som sammanbindande grönstråk i regionen. I översiktsplanen är grönstråkets bredd inte måttbestämd utan redovisa som en funktion. De smalaste partierna bör inte understiga m. Ett bevarande av hela området av jordbruksmark intill Fässbergs by bedöms inte möjligt med hänsyn till de önskemål som finns om tätortsutbyggnad i centrala, attraktiva lägen. Mindre områden för odling bör kunna inrymmas i vissa delar av bebyggelsen. Större områden för jordbruk kommenteras nedan. Stråkets läge mellan bebyggelsen i Eklanda och Fässbergs by anknyter till den redovisning som finns i Mölndals översiktsplan Eklanda Trädgårdsstad utformades efter trädgårdsstadens ideal med kvartersbildningar runt gaturum där bebyggelsen placerats för att ge tydliga avgränsningar mot gator och natur. Området har en tydligt avslutad form åt öster mot ett öppet landskap. Ny bebyggelse i lilla Fässbergsdalen föreslås få ett annat bebyggelsemönster och

6 6(50) karaktär och föreslås ansluta till Fässbergsåsen och Fässbergs by. Med tanke på tätheten i trädgårdsstaden och olikheten i bebyggelsestruktur är det viktigt med ett öppet grönt stråk mellan dessa båda bebyggelsegrupper. Stråket kan rätt utformat ge båda områdena tillgång till friytor och naturupplevelser.. Eko-stråkets utformning och möjlighet att bygga en ekodukt=bro över Söderleden kommer att utredas vidare liksom finansiering. Översiktsplanen redovisar olika möjligheter att placera en eko-viadukt och avser studera detta vidare i samarbete med Trafikverket. Områdena kring Brudberget föreslås till viss del ingå i grönstråket. Utformning och avgränsning mellan verksamhetsområde och grönområde kommer att bearbetas så att nuvarande markanvändning redovisas inom mark för verksamhet. En detaljerad avgränsning mellan framtida verksamhetsmark och grönstråk kommer att göras i samband med kommande detaljplaneläggning. Hur en eventuell ekodukt utformas och gångstråk dras fram i grönstråket kommer att studeras i senare skede. Dagvattenhantering och behov av eventuella reningsdammar studeras i samband med kommande detaljplaner eller vid utredningar om åtgärder för vattenhantering. Runt befintlig å föreslås skyddszoner för eventuella översvämningar, skötsel och grönstråk. I korsning mellan det nordsydliga grönstråket och å-stråket föreslås mark reserveras för eventuella dagvattendammar. Öppna marker kommer att minska när områdena byggs ut. Genom medveten planering och utformning av grönområden bedöms möjligheter att vidta åtgärder som ger bra förutsättningar för ett rikt fågelliv kunna bibehållas. Kommunerna är positiva till samarbete med intresseorganisationer och naturvårdsföreningar. Möjligheten att behålla dagens öppna jordbruksmark i Fässbergsdalen har under senare år diskuterats. Behov av mark att bygga på i centrala lägen och den allt högre exploateringen runt om gör det svårt att behålla ett jordbruk mitt i staden. Ytorna delas av Söderleden och markägoförhållandena är splittrade. Mölndals stad och även privata markägare önskar utnyttja delar av marken för bebyggelse. Med hänsyn till de kulturhistoriska intressena föreslås viss mark hållas öppen i anslutning till Fässbergs by och Fässbergsåsen och sammanbinda dessa gröna ytor med grönstråket i nordsydlig riktning. Söder om Söderleden och upp mot Lunnagården föreslås grönstråket följa naturliga avgränsningar utmed bäckfåran och ansluta till befintlig bebyggelse vid Brudberget. Här fås ett något större sammanhängande fält som kan användas dels som grönyta men även för bete eller mindre odlingar. A 2. Vattendrag, översvämning, sidoområden Grönstråket runt vattendragen måste göras tillgängligt för både människor och djur, och får inte göras för smalt. Samtidigt som det skall fungera som grönstråk skall det ges möjlighet till att sköta rensning av vattendragen. Dammar Området behöver planeras så att dagvattnet kan avledas med fördröjningssteg och på ett sådant sätt att det bidrar till att god status enligt vattendirektivet uppnås. Åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten skall i första hand göras så långt upp i avrinningsområdet som möjligt. Behovet att anlägga dammar längs med Stora Ån bör värderas först när andra möjligheter är genomförda. Inom kvartersmark skall dagvatten i första hand tas om hand lokalt genom infiltration eller dammar.

7 7(50) Den avvattningsdamm som finns inom 9-håls golfbanan söder om Söderleden bör bibehållas och utvecklas till en våtmark integrerad i det föreslagna verksamhetsområdet. Anläggandet av de planerade dagvattendammarna i Välenparken har skjutits framåt i tiden på grund av begränsade ekonomiska resurser. Rensning/breddning/skötsel av ån Några instanser framför att för att minska översvämningsrisker bör vattendragen grävas ut. Ur natursynpunkt och ur reningssynpunkt är viss vegetation av stor betydelse. Ur denna aspekt förordas försiktig rensning av åar och vattendrag. Ur naturvårdsperspektiv kan en breddning av åfåran vara fördelaktigare än rensning och fördjupning. Vid eventuell breddning av ån är det önskvärt att stor hänsyn tas till de områden som hyser naturvärden och att småbiotoper återskapas längs vattendragen och dess sidoområden. Översvämningskarteringarna visar effekter av ett 100-årsföde kombinerat med hittills högsta uppmätta havsnivå. Kretsloppsnämnden anser att motsvarande situation med en framtida havsnivåhöjning bör simuleras. Stora Åns förmåga att avleda höga flöden beror på hur väl åfåran rensas. Avledningskapaciteten är acceptabel när ån är nyrensad. Översvämningskarteringen visar dock att relativt stora ytor riskerar översvämmas även med en nyrensad åfåra. Det bör beskrivas hur höga vattennivåer påverkar den planerade byggnationen. Genom att öka trumman under Bifrostgatan kan sannolikt översvämningar inom Åby idrottsområde minskas. Detta medför att översvämningsrisken flyttas västerut. För att inte omöjliggöra ett större flöde västerut måste Stora Ån breddas från Fässbergsmotet till Välen, alternativt mark reserveras för en framtida breddning. Med tanke på framtida klimatförändringar och osäkerhet i vad det innebär måste ett reservat för ökning av åfåran skapas. Vattendelaren i Balltorpsbäcken flyttar sig i östvästlig led berodde på vattenhöjden i Kålleredsbäcken/Mölndalsån. Detta ger förändrade flöden i Stora ån. I planförslaget saknas ett ekologiskt naturvårdsperspektiv på utformning av vattendragen och hur dessa kan utnyttjas för sammanlänkning inom planområdet. En inventering av flora och fauna bör genomföras för ån och dess närhet. Rensning bör inte ske under vår och sommar med hänsyn till djurens reproduktion. Genom att lyfta fram vattenmiljöer stärks trivselaspekter och djurliv. Göteborg och Mölndal bör ta fram en gemensam skötselplan för Stora Ån. Årliga miljörapporter som beskriver miljötillståndet och ett kontrollprogram bör upprättas. Dagvattnets påverkan på Stora Ån och den ekologiska statusen i Askims fjord behöver utredas. Tvärsektionerna för Stora Åstråket bör bearbetas, sektionerna höjdsättas och ytor för skötsel av ån definieras. Miljöhänsyn vid dikesrensning bör följas.

8 8(50) Dagvattenpolicy Kommunerna bör ha en gemensam strategi för omhändertagande och rening av dagvatten. Gröna tak på byggnader bör förordas liksom mer gröna ytor i närområdet för att skapa bättre lokalklimat. Gröna ytor utmed gator med en nedsänkt grönyta i förhållande till vägytan bidrar till fördröjning och rening. Oskyddade ytor av koppar och zink bör inte användas. Trafikverket avser genomföra en dagvattenutredning inklusive behov av sedimentationsdammar för Söderleden. Grundvattenförekomst I Frölunda finns en grundvattenförekomst klassad att ha god kvalitet och kvantitativ status. Inströmningsområden behöver skyddas för att inte riskera grundvatten-förekomstens status. Va-taxa Genomförandekapitlet bör kompletteras med ett avsnitt om uttag av va-taxa inom verksamhetsområdet. Kommentarer: Inom större delen av området föreslås grönytor på ömse sidor av vattendragen. Inom redan detaljplanelagda områden föreslås ingen minskning av dessa ytor. Vid kommande detaljplaneläggning avses grönstråken säkras dels så att det är möjligt att sköta vattendragen och dels så att ytor utmed vattendragen kan fungera för närrekreation och för växt- och djurliv. Inom vissa delområden kan sidoområdena behöva utformas med hänsyn till höga vattennivåer vid mycket nederbörd. Rening av dagvatten genom översilning eller fördröjningsdammar samt fördröjning av dagvatten lokalt föreslås i översiktsplanen och kommer att regleras i efterföljande detaljplaner. Fördjupade studier av hur detta skall utformas sker i kommande planarbeten. Utrymme för mindre vattenmagasin finns utmed Söderledens norra sida. Inom Sisjö Centrum, nordväst om Brudberget och inom Åby fritidsområde behöver ytor för reningsdammar och viss fördröjning studeras vidare. I samband med utbyggnad av additionskörfält utmed Söderleden kommer krav på rening av dagvatten att bevakas. Även andra åtgärder långt upp i avrinningsområdet behöver initieras för att minska belastningen på Stora ån. För Stora ån och Balltorpsbäcken finns vattendomar som reglerar åfåran. En gemensam skötsel har initierats. Rekommendationer för naturvård vid skötsel av vattendragen kommer att utarbetas och bifogas planhandlingen. För närvarande bedöms inte en breddning av ån aktuell men grönytorna längs vattendragen bör utformas så att en breddning kan bli möjlig vid för eventuella framtida behov. I översvämningskarteringarna har inte en framtida havsnivåhöjning tagits med eftersom bedömningen är att en havsnivåhöjning på upp till två meter inte kommer att påverka planområdet. Översvämningskarteringarna har utgått från dagens högsta havsvattennivåer vid Välen mynning + 11,5 Göteborgs höjdsystem och vid anslutning i öster till Kålleredsbäcken är nivån + 14,17 (100-års flöde enl SMHI s kartering). Nu aktuell översiktsplan omfattar endast området fram till Järnbrottsrondellen. En kartering med ökande havsnivåer på upp till två meter kan behöva göras i annat sammanhang t ex vid planering av Välenområdet.

9 9(50) I planhandlingen förutsätts att ingen ny bebyggelse kommer inom de ytor som kan komma att översvämmas vid dåligt rensad å. Översvämningskarteringen innehåller tvärsektioner som visar vattnets utbredning och nivåer. Planhandlingen kommer att kompletteras med uppgifter om höga vattennivåer och förhållanden till bebyggelse. Rekommendationer för lägsta golvnivå eller källarförbud kan behöva regleras i detaljplaner. Fortsatta studier av olika åtgärder för att minska översvämningsrisker i Åby idrottsområde kommer att göras i kommande detaljplanearbete och i samband med översyn av skötsel av vattendragen. Reservat för att kunna öka åfåran vid framtida klimatförändringar bör säkerställas både längs Balltorpsbäcken och Stora Ån. Naturinventeringar längs bäcken och ån föreslås göras i samband med framtagande av skötselplan och föreskrifter för rensning i ån. Ett samarbete har startats mellan gatukontoret i Mölndal och Göteborgs Vatten. Behov av miljörapporter och kontrollprogram får avgöras i detta arbete. I nu aktuell översiktsplan finns förslag till riktlinjer för omhändertagande av dagvatten. Göteborg har en kommunövergripande dagvattenpolicy och inom Mölndals stad pågår ett arbete med att utarbeta ny dagvattenpolicy. Inom planområdet finns registrerat en grundvattenförekomst som sträcker sig över kommungränsen. Planhandlingen kommer att kompletteras med uppgifter om förekomsten och behov av skydd av denna. Uppgifter om va-taxa inom verksamhetsområdet förtydligas i genomförandekapitlet. A 3. Trafikled och trafikplatser Det är viktigt att Fässbergsdalen byggs ut med strategier för miljöanpassade resmönster för att minska bilåkandet. En utvecklat gång/cykel- och kollektivtrafik måste in tidigt i områdets utveckling. Idag har kollektivtrafiken svårt att ta sig fram på flera håll inom området. Införande av trängselskatter har inte belysts i planhandlingen. Införandet av dessa kommer att påverka trafiksituationen. Trafikanalyserna måste kompletteras med nya ingångsvärden.. Utbyggnadsetapper Trafikverket önskar en geografisk prioritering av vilka områden som kommer i närtid. Investeringar i infrastruktur är en kritisk faktor för möjlighet till utveckling. Flera områden i Göteborgsregionen konkurrerar om satsningar på infrastrukturen. Ett realistiskt underlag för utbyggnad/tillväxt efterfrågas. Lokalisering och trafikalstring Med hänsyn till Söderledens riksintresse ifrågasätts lokalisering av besöksintensiv verksamhet på båda sidor av leden. Nya etableringar i området får inte medföra att framkomligheten för godstransporter till och från Göteborgs hamn begränsas eller försvåras. Företagarföreningarna betonar vikten av att infrastrukturen utvecklas så att Fässbergsdalen attraherar de företag som kan ge nya arbetstillfällen i området. Företagen arbetar med att utveckla mötesplatser och

10 10(50) kommunikation för samverkan och stöder vikten av att bidra till de förutsättningar som krävs för att klara kommande strukturförändringar i området. För att öka tillgängligheten för kollektivtrafik måste kommunernas planering av verksamheter och lokalvägnät utformas så att gående och cyklande lätt når hållplatser till buss. Plats för cykelparkeringar skall tillgodoses, särskilt vid viktiga bytespunkter. Besöksintensiva verksamheter måste koncentreras till kollektivtrafikstråk med goda förbindelser. Områdets storskalighet gör att det inte är anpassat för att ta sig fram till forts. Utformning Bygg med ökad stadsmässighet för att skapa bättre och tryggare miljöer. Ett finmaskigare gångnät ger bättre förutsättningar för att ta sig fram gående. Det offentliga rummets utformning är av stor betydelse ur ett trygghetsperspektiv. I en framtida blandstadsmiljö måste gaturummen utformas med möteplatser, lekplatser, torg eller parker för att tillgodose alla kategorier av befolkningen. Ett antal centrumpunkter med olika handels- och servicefunktioner får inte bli för utspridda utan lätta att ta sig till med kollektivtrafik. Lokalvägnät och anslutningar till Söderleden Lokalvägnätet måste kompletteras med parallella förbindelser för att avlasta Söderleden. Finns alternativ till föreslaget kollektivtrafikstråk utmed Söderleden inne i området? Frölundagatan/. Har potential att utvecklas till att bli områdets huvudgata. Här bör man sikta på att dra spårvagn från Frölunda till Mölndal. Sisjömotets första ombyggnadsetapp kan klara 5-10 år men samtidigt bör fortsatt utbyggnad österut eller behov av ytterligare trafikplats studeras vidare. Det är angeläget att redan nu studera om det finns samordningsvinster med att utföra åtgärderna i kommungränsen först i avsikt att avlasta befintligt Sisjömot, för att sedan göra åtgärderna i befintligt Sisjömot, då med förhoppningsvis minskad trafik. Föreslagen lokalväg mellan Näsetvägen och Kobbegårdsgatan bör utgå ur förslaget då den skär genom ett företags verksamhetsområde vilket begränsar deras verksamhet. Frågan föreslås studeras i annat sammanhang vid planering av Välenområdet. Vid planering av nya lokalvägar måste hänsyn tas till befintliga ledningar så att de ej hamnar i vägbanan. Trädplanteringar längs gator skall följa upprättande riktlinjer och regler. Alléträd är ett tydligt sätt att markera huvudgator. Det är viktigt med plats under träden för att klara den stressiga miljön. Tillgänglighet för räddningsfordon bör beskrivas. Skyddszoner Skyddszoner utmed Söderleden för farligt gods respektive för naturgasledningen behöver beskrivas och definieras tydligare. Söderleden är av riksintresse och utvecklingen kring leden får inte leda till att riksintresset skadas. Intill 150 m för farligt gods och 200 m för naturgasledningen gäller olika regler. Konsekvenser på skyddszonen när additionsfält byggs på Söderleden bör beskrivas. Såväl tungtrafik som kollektivtrafik ökar och tar plats, vilket kräver tät samarbete mellan kommunerna och Trafikverket. Nya erfarenheter och ny kunskap om farligtgodstransporter bör tas till vara. Göteborgs FÖP för farligt gods kan behöva utvecklas. Barriäreffekt

11 11(50) Utbyggnaden av Söderleden gör att barriäreffekten ökar. Hur detta kan överbryggas bör ägnas stor uppmärksamhet i fortsatt arbete. Kontakten från bebyggelsen norr om leden med områden söder om bör värnas. Finansiering Utbyggnad av det statliga vägnätet kan kräva medfinansiering av båda kommunerna. Trafikverket instämmer i att de fastigheter som får förändrad användning som genererar mer trafik skall vara med och bära nödvändiga åtgärder för infrastrukturen. Trafikprognoser, trängselskatter Införande av trängselskatter kommer att påverka framtida trafikflöden varför de trafikanalyser som gjorts i Fässbergsdalen behöver omarbetas. I fortsatt arbete måste konsekvenser av tränselskatter inarbetas i planen och behov av åtgärder föreslås. Enligt Trafikverket ökar trafiken fram till 2025 och med K2020 genomfört mellan Sisjömotet och Fässbergsmotet med 13% och på lokalvägnätet med uppemot 25%. Om K2020 inte får fullt genomslag kommer kraftiga trafikökningar att inträffa på Söderleden och på näraliggande lokalgator. Kommentarer: Planförslaget har utformats med avsikt att trafiknäten skall utformas mot miljöanpassade resmönster. Rekommendationer och förslag skall ligga till grund för utbyggnad och detaljplanering där gång- och cykeltrafik och resande med kollektivtrafik prioriteras. I översiktsplanen regleras inte genomförandet och utbyggnadstakten, men förslaget föreslår olika etapputbyggnader, på kort sikt, medellång sikt och lång sikt. Inom båda städerna pågår arbeten för att nå uppsatta mål i K2020 och genomförande av trängselskatter vilket kan påskynda utvecklingen och utbyggnaden. När planförslaget var ute på samrådsremiss var inte utredningar om åtgärder och konsekvenser på grund av trängselskatter tillgängliga som underlag för planarbetet. Det material som nu finns beslut om redovisar översiktligt hur trafiksituationen kan påverkas i Fässbergsdalen. Trafikprognoser visar en viss ökning av trafik på Söderleden och i det västsvenska infrastrukturpaketet finns förslag till utbyggnad av additionskörfält på delar av Söderleden. Den ökning som redovisas på Söderleden och på anslutande vägnät som Bifrostleden och Åbyvägen bedöms inte vara av den omfattning att föreslagen trafikstruktur behöver ändras. Däremot kan trafikökningen innebära att åtgärder bör göras tidigare för att höja Söderleden och trafikplatsernas kapacitet. Planhandlingen kommer att kompletteras i avsnittet trafik beträffande konsekvenser av införande av trängselskatter. Det är angeläget att Sisjömotets olika etapper kan genomföras inom redovisade etapper. Framkomlighet för olika transportslag har beaktats. De synpunkter som framförs på lokalisering av verksamheter och dess trafikalstring tillgodoses delvis i planförslaget genomförslag att handel skall koncentreras till huvudstråk och nära kollektivtrafik samt att gång- och cykeltrafik prioriteras. Det är viktigt att åtgärder på vägnätet kommer samtidigt med nya lokaliseringar. Detta måste bevakas i genomförandeskedena. Vikten av utformningen av stadsmässig bebyggelse, säkerhet och trygghetsfrågor lyfts fram. Här kan översiktsplanen endast ge rekommendationer och skapa förutsättningar genom att säkerställa utrymme för allmänna anläggningar. Planhandlingen kompletteras i dessa frågor och med hänsyn till barns utemiljö.

12 12(50) Lokalvägnätets betydelse och behov av kompletterande länkar finns redovisat i planhandlingen. Utformningen av de olika vägarna kan komma att ändras under utbyggnadsetapperna beroende på när ökad belastning uppstår. Planhandlingen redovisar förslag till huvudvägar och huvudstråk för kollektivtrafik. I olika skeden kan kollektivtrafiken behöva få prioritet genom att gatan utformas med särskilda körfält eller annan prioritet. Allmän platsmark bör utformas i detaljplanen så att prioritet för olika trafikslag kan medges. En lokalväg kommer på sikt att behövas mellan Näsetvägen och Kobbegårdsgatan. Med hänsyn till att detta inte ingår i planområdet revideras kartan så att läget på denna inte preciseras nu. Den frågan får tas upp i samband med planering för detta delområde. På liknande sätt revideras kartan utanför östra gränsen, så att föreslagna förbindelser över E6.20 endast illustreras schematiskt. Synpunkter i yttranden som berör detaljplanefrågor kommenteras under varje remissyttrande Texten om skyddszoner utmed Söderleden kompletteras i planförslaget. Behov av uppdaterade riktlinjer för farligt godstransporter får tas upp i samband med den kommunövergripande översiktsplaneringen. Barriäreffekten av Söderleden ökar vid utbyggnad av fler körfält. För att motverka detta är förslagen att överfarterna måste göras attraktiva för alla trafikslag, varvid utformning av sidoområden och uppehållsytor måste ge säkerhet, trygghet och estetiska värden. Den föreslagna ekoviadukten kommer att vara ett viktigt inslag i miljön. Gemensamma ansträngningar bör göras för att klara genomförande och finansiering. Rapporter om konsekvenser vid införande av trängselskatter och åtgärder för genomförande av K2020 har framtagits av Trafikverket och GR sedan planen var ute på samråd. Dessa handlingar utgör nytt underlag till planförslaget. A 4. Kollektivtrafik och gång- och cykelstråk Utbyggnaden i dalgången alstrar trafik som leder till miljöpåverkan. En kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken enligt K2020 krävs. De flesta yttranden tar upp betydelsen av utbyggnaden av kollektivtrafiken sker tidigt i processen. Redan idag bör finnas utrymme för mer kollektivtrafik då utnyttjandet är lågt. Några framför att restiderna för kollektivtrafiken blir för långa för att utgöra ett attraktivt alternativ till bilen Förutsättningar för att bygga bussgator/kollektivtrafikstråk måste finnas med tidigt i utbyggnadsprocessen. Reservat för separat busskörfält och mark för spårbunden trafik längs Söderleden måste tillgodoses. En bussgata och gång-och cykelförbindelse mellan Stora Åvägen och Lunnagårdsgatan bör finnas med redan i första etappen på kort sikt. Med utökad kollektivtrafik krävs även utrymme för strategiskt placerade bussdepåer. En depå för ca 200 bussar önskas inom planområdet. Det ligger ett stort ansvar på båda kommunerna att genomföra intentionerna i K2020.

13 13(50) Planering och utformning av gång- och cykelvägar skall göras så att det är stödjer ett hållbart rörelsemönster. Cykelparkeringar skall planeras in vid viktiga bytespunkter eller andra målpunkter. En ökad stadsmässighet skapar bättre förutsättningar för gångtrafikanter. Utemiljön skall utformas så att barn kan ta sig på ett säkert och tryggt sätt till sina olika målpunkter. En trygg gång- och cykelpassage föreslås under Söderleden vid Travbanemotet. En nordsydlig gång- och cykelväg föreslås i det ekologiska grönstråket från Änggårdsbergen till Sandsjöbackareservatet. Kommentarer: Planförslaget förutsätter en utbyggnad av kollektivtrafik enligt K2020. Inom Mölndals stad finns en lokal K2020 som legat till grund för utformningen av föreslagen kollektivtrafikstruktur. Planen redovisar var kollektivtrafik skall gå och ger exempel på alternativa utformningar av gator med olika trafikslag. Detaljutformning av gatusektioner, behov av eventuella busskörfält eller utbyggnad av framtida spårtrafik bestäms inte i översiktsplanen. Planen ger dock hänvisning och utpekar behov av att reservera mark för nämnda behov. Såväl utmed Frölundagatan/Otto Elanders gata som utmed Söderleden utpekas reservat för kollektiva förbindelser. I samband med planläggning av de första etapperna kommer utrymme för eventuella busskörfält att läggas fast. Översiktsplanen skall fungera som program för kommande detaljplaner. Plats för en bussdepå kommer inte att pekas ut i översiktsplanen, men inom befintliga eller nya verksamhetsområden bör prövas om ett läge kan hittas. Detaljutformning av utemiljöer och gång- och cykelvägar avgörs i senare planarbeten. A 5. Verksamhetsutveckling, markanvändning Betydelsen av den industriutveckling och produktion som sker i Högsbo-Sisjöområdet påtalas. Det bör finnas plats för olika verksamheter. Handel och övrig service bör i första hand lokaliseras till knutpunkter och viktiga stråk. Behov finns av att belysa hur stor andel handel och kontor som finns respektive planeras i väster som underlag för planeringen i Fässbergsdalen och regionen. Bostadsutbyggnad i verksamhetsområdet ifrågasätts i något yttrande då det medför att en del verksamheter trängs ut. I yttrandena föreslås att verksamhetsområdena sektioneras så att verksamheter som stödjer varandra samlokaliseras. Handelsområden bör utformas så att de vänder sig till kollektivtrafikburna kunder och så att personalintensiva verksamheter placeras nära bra kollektivtrafik. Bostadsutbyggnad bedöms vara möjlig i verksamhetsområdena om skälig hänsyn tas till störande industrier. Blandstad tillstyrks i flera yttranden. Det finns en regional bild med konkurrerande områden som är lämpliga för en liknande utveckling. Områdena konkurrerar även om investeringar i infrastruktur. Etablering av besöksintensiv verksamhet på båda sidor Söderleden, som är ett riksintresse för nationell trafik, ifrågasätts då det orsakar mycket bilåkande tvärs leden. Beroende på vilka etableringar som kommer i Fässbergsdalen kan infrastrukturen behöva utvecklas olika. Med en större utveckling av bostäder krävs ett annat vägnät. Planen behöver ge möjlighet till alternativ utveckling av vägnätet.

14 14(50) Avsnittet i planen om Verksamhetsutveckling som bygger på konsultrapporten Vilka företag kan tänkas etablera sig i Fässbergsdalen bör arbetas om med betoning på att analysen behöver förtydliga definitionerna på, samt se över sysselsättningens fördelning i olika branscher eftersom den annars blir grovt missvisande. Speciellt fördelningen av antal sysselsatta inom olika branscher i Mölndal stämmer inte med aktuella uppgifter. Läkemedelsindustrin inom Mölndal är i till större delen en kunskapsintensiv bransch som hela tiden utvecklas. Förslaget att ta obebyggd mark i anspråk för bebyggelse kontra att förädla/förtäta inom redan ianspråktagen mark ifrågasätts och bör analyseras. Handelspolicy En för de båda kommunerna gemensam strategi för handels utveckling i området efterfrågas Lokalisering av ytkrävande verksamheter, bussdepå, avfallsåtervinning Önskemål att lokalisera en bussdepå i västra Göteborg samt en ny återvinningscentral framförs. Kommentarer: Utvecklingen av verksamhetsområdet i Högsbo-Sisjöområdet innebär en viss omstrukturering samt att bostadsbebyggelse skall prövas där det är möjligt. Handels utveckling i Högsbo- Sisjöområdet är redovisad i tidigare planeringsskeden. Göteborgs stad planerar för handelsetableringar utmed huvudstråk i Sisjön och Högsbo som ett första led i en omvandlingsprocess mot en stadsmässig struktur med blandad bebyggelse. I övergripande handelsutredningar belyses möjligheter och behov av handelsetableringar. Inom västra Göteborg bedöms det finnas en marknad för utbyggnad av handel dels vid Frölunda Torg och inom Högsbo/ Sisjön. Inom Mölndals stad föreslås handel koncentreras till Mölndals Centrum och Kållereds köpstad. Bostadsutbyggnad i verksamhetsområdena skall prövas för att uppnå en mer blandad bebyggelse. Avsikten är att lokalisera verksamheter med många besökare till större huvudgator och nära god kollektivtrafik. Det bedöms finnas ett underlag för fler etableringar i västra Göteborg trots andra nya lokaliseringar i regionen. Satsningar på infrastrukturen behöver göras här både ur lokal etableringssynpunkt och ur ett regionalt perspektiv med hänsyn till att Söderleden ingår i en huvudringled runt Göteborg. Kompletterande bostadsbebyggelse i området stärker områdets attraktivitet även från ett näringslivsperspektiv. I planförslagets avsnitt om Verksamhetsutveckling redogörs för sysselsättning inom olika branscher och områdets attraktivitet för nyetableringar. Definitioner och faktaunderlag kompletteras med aktuella uppgifter. Beträffande olika lokaliseringsönskemål se tidigare kommentarer. A 6. Miljökonsekvensbeskrivning, farligt gods Miljökonsekvensbeskrivningen är till större delen tillräcklig. Önskemål om viss komplettering av formell karaktär framförs samt mindre kompletteringar inom områdena konkurrerande markanspråk, natur/landskap, klimatförändringar, förorenade marker och farligt gods. Därutöver föreslås kompletteringar beträffande hur miljökvalitetsnormer skall uppnås. Barnperspektivet bör vägas in tydligare. Beskrivning av tänkbara framtida förändringar i levnadssätt efterlyses.

15 15(50) Klimatfrågor Förväntade förändringar i klimatet och risker som kan kopplas till det bör behandlas i planen. Geologi, hydrogeologi Stabilitetsfrågor och erosion och eventuella andra säkerhetsfrågor vid utvidgning och rensning av vattendrag bör beskrivas. Även hur risk för eventuella bergras och blocknedfall skall bevakas samt var det finns förorenade marker behöver beskrivas. Behov av hydrogeologisk undersökning bör utredas. Behov av skydd av inströmningsområden till grundvattenförekomst i Frölunda behöver studeras. Kommentar: Med anledning av ovanstående synpunkter kommer miljökonsekvensbeskrivningen att kompletteras i nämnda frågor. A 7. Jordbruks- och odlingsmark Vikten av stadsnära jordbrukslandskap för närproducerad mat som en grundförutsättning för ett robust samhälle betonas. Om planen genomförs ur perspektivet/miljömålet Ett rikt jordbrukslandskap bör påverkan för regionen och Fässbergsdalen beskrivas. Några instanser avstyrker ianspråktagande av jordbruksmark för bebyggelse. Om det ekologiska grönstråket skall fungera krävs öppna marker i närområdet varför odlingsmarker föreslås bevaras. Landskapsbilden och kulturmiljöerna runt de äldre byarna skadas om odlingsmark tas bort. Områdets rekreationsvärde stärks av ett öppet landskap. Speciellt påtalas behovet av ett öppet odlingslandskap kring Fässbergsby. Några fastighetsägare till den odlingsmark som föreslås kvarligga önskar att även deras mark övergår till verksamhetsmark. Kommentarer: Jordbruksmarken i Fässbergsdalen har varit av stor betydelse för odling i Göteborgsregionen. När nu stadsbebyggelsen ökar och exploateringen höjs inom befintlig bebyggelse har marken ur försörjningssynpunkt inte längre samma betydelse. Med hänsyn till att det finns relativt stora odlingsmarker inom Mölndals stad och att jordbruksmarken i Fässbergsdalen inte ingår i ett större odlingsområde bedöms inte den föreslagna markanvändningen innebära att det medför brist på odlingsmark. Värdet av att bevara marken öppen kan mer hänföras till kulturhistoriska och landskapsmässiga kvaliteter. Planförslaget har utformats för att tillgodose stadens behov av utbyggnadsmarker samtidigt som delar av odlingsmarken bevaras ur natur- och kulturhistorisk synpunkt. Dessa delar av odlingsmarken kan användas för mindre odlingslotter eller utformas som grönstråk. Någon sammanställning av aktiva jordbruksmarker har inte gjorts men. Lokalisering och behov av områden för närproducerad mat kan behöva studeras i samband med den övergripande planeringen och vid översyn av landsbygdsutveckling. Anpassning av öppna ytor mot Fässbergs by och omgivande naturområden kommer studeras vidare i kommande detaljplaner. Odlingsmarken söder om Fässbergs by har ifrågasatts av markägarna som önskar bebygga marken. För närvarande bedöms området inte aktuellt att förändra men i översiktsplanen kan det betecknas som utredningsområde för verksamheter eller odling.

16 16(50) A 8. Kulturmiljöer, markanvändning runt Fässbergs by Vikten av att bevara kulturlämningar för att ge kvalitativa värden i landskapet och ett tidsdjup i förståelse av förändring och utveckling i samhället lyfts fram. En blandning av gammalt och nytt ger miljöer som bidrar till trivsel och förståelse för historien. Såväl remissinstanser som markägare föreslår bevarande av odlingsmark nära Fässbergs by. Områden med fornlämningar inom Göteborg ligger i huvudsak på ytor som idag är grönområden. Inom Mölndal finns stora områden med fornlämningar som ännu inte är undersökta inom de områden som föreslås bebyggas. Bevarande av fornlämningar och att i största mån integrera dem i det som planeras förordas. Kommentarer: I översiktsplanen uttalas en ambition att ta tillvara de kulturlämningar som finns i området. Det finns fasta fornlämning som är utmärkta och ligger inom grönområden, här föreslås ingen förändring. En blandning av gammalt och nytt för att förstå historien och samhällsutvecklingen bör kunna ske runt Fässbergs by, Fässbergsåsen och längs grönstråket. Lunnagården ligger i grönstråket och kan på sikt få en funktion med anknytning till den markanvändning som funnits tidigare. En ambition är att knyta samman gårdar i Göteborg med hästverksamhet med liknande anläggningar i Mölndal. Befintliga ridstigar upp mot Sisjön kan utnyttjas och det bör utredas om de kan vidareutvecklas. I Fässbergsdalen finns många fornlämningar och rester av gamla boplatser. I de fall ny bebyggelse förslås över fornlämningar måste först arkeologiska undersökningar göras för att säkerställa eventuella fynd och ta beslut om man skall bevara området eller om det får tas i anspråk.

17 17(50) Avd B. Sammanfattning av inkomna remissvar med kommentarer B.1 Statliga och regionala myndigheter. Yttrandena berör båda kommunerna. Business Region Göteborg, Räddningsverket har inte inkommet med något yttrande. Polismyndigheten, Närpolisen Mölndal har inget att erinra mot förslaget. Försvarsmakten Högkvarteret HKV har inget att erinra mot förslaget. Kommentar: Efter samrådstiden har Mölndals stad och Försvarsmakten gjort en överenskommelse om hur en påverkanszon runt Sisjöns skjutfält skall hävdas. Redovisningen av riksintresset och påverkanszonen runt Sisjöns skjutfält kommer att revideras i berörda delar av översiktsplanen. Göteborgsregionen GR är positiv till att kommunerna arbetar fram en gemensam strategi för Fässbergsdalen och understryker vikten av att synliggöra kommunernas viljeinriktning för området. GR framhåller vikten av att utbyggnaden av kollektivtrafiken sker tidigt i processen i takt med förtätningen. Det kan konstateras att redan i dag finns ett stort outnyttjat underlag för kollektivtrafik då denna idag endast uppgår till 4 %. GR understryker vikten av att ta fram en gemensam strategi för handelns utveckling i området, vilket enligt planförslaget saknas. Det är positivt att grönstrukturen lyfts fram och eko-stråket är särskilt viktigt då det binder samman två naturreservat och utgör en av regionens gröna kilar som når in mot det sammanhängande stadsområdet. Kommentar: Planförslaget förutsätter en utbyggnad av kollektivtrafik enligt K2020. Inom Mölndals stad finns en lokal K2020 som legat till grund för utformningen av föreslagen kollektivtrafikstruktur. Översiktsplanen redovisar huvudstråk för kollektivtrafik och ger exempel på alternativa utformningar av gator och hur kollektivtrafik skall kunna prioriteras. På etappkartorna redovisas förväntad utbyggnad. I regionen pågår en kraftsamling för att bygga ut kollektivtrafiken. Översiktsplanen ger förutsättningar och rekommendationer för ett bra kollektivtrafiknät. Införande av nya linjesträckningar och utbyggnad av infrastrukturen bestäms inte i översiktsplanen men avsikten är att förtäta för att ge underlag för utökad kollektivtrafik. Handels utveckling i dalgången följer till viss del regionens ambitioner att lokalisera handel i goda kollektivtrafiklägen. Mölndals stad satsar på ett förstärkt centrum vid Knutpunkt Mölndal och i övrigt ingen handelsetablering i dalgången. Göteborgs stad tillåter handelsetableringar i Sisjön och Högsbo utmed huvudstråk för kollektivtrafik.