Rapport, LIA Jessica Ström vm-11

Transkript

1 Rapport, LIA Jessica Ström vm-11 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund och syfte... 4 Mål... 4 Organisation... 4 Projektplan... 4 Metod/Arbetssätt... 5 Dokumentation... 5 Degerfors kommun serviceförvaltning... 6 Degerfors avloppsreningsverk... 7 Reningsprocessen... 7 Styrning och larm... 7 Processchema Degerfors reningsverk... Bassängernas volym... 9 Sandfång... 9 Försedimentering... 9 Luftade bassängen... 9 Mellansedimentering... 9 Slutsedimentering... 9 Uppehållstid Försedimentering Luftingsbassängen Mellansedimentering Slutsedimentering Kemikalieförteckning Teknisk beskrivning av Degerfors reningsverk Vattenbehandling

3 Slambehandling Rengöring och kalibrering av flödes- och ph-mätare Flödesmätare ph-mätare och syrehaltsmätare Kalibrering av ph-mätare Fjädermyggor Processchema Svartå vattenverk Svartå vattenverk VA-taxa Degerfors kommun Vattenmätare Källor

4 Bakgrund och syfte Jag studerar vid Yrkeshögskola i Hallsberg/Blue Peak till vatten- och miljötekniker. Vi har varit ute på kursens första LIA (lärande i arbete). Jag har gjort min LIA i Degerfors kommun på vatten- och reningsverket, ledningsnätet/rörnät och vattenmätare. I denna LIA har vi fått till uppgift: Skapa förståelse för branschen o dess processer genom att integrera genomförd teori med praktiska moment ute i verkligheten Kort beskriva mina LIA-platsers organisation Att över ett eller flera verk (med blyerts, CAD, Word, Paint, SketchUp eller liknande) rita eget processchema med de viktigaste mätarna o instrumenten inkluderade samt skriva förklarande text till de olika processtegen. Lära mig hur man läser av, rengör och kalibrerar de viktigaste mätarna o dokumentera detta i Arbetsrapporten. Upprätta förteckning över de kemikalier som används i de olika processerna och deras egenskaper Fler uppgifter kommer dyka upp under LIA perioden i och med att jag är med när det händer. Mål Målet för LIA 1 är att få förståelse för branschen och dess processer. Mellan till För att nå målet har jag deltagit i det dagliga arbetet på LIA platserna. Utbildningsmålen finns beskrivna i vår fallbeskrivning och de är hämtade från kursplanen för utbildningen. Organisation Projektledare är jag själv, Jessica Ström. Jag har haft daglig kontakt med min/a kontaktperson/er/handledare ute på LIA-platserna. ca 1 gång/vecka har jag rapporterat till skolans LIA-kontaktperson, Elisabeth Hagberg. Projektplan Under perioden till kommer min tid fördelas på Degerfors vatten- och reningsverk samt ledningsnät/rörnät och vattenmätare. 4

5 Metod/Arbetssätt Jag har varit med ute på LIA platserna och ta del av den dagliga driften. Min handledare och de som jobbar ute på LIA platserna har varit till hjälp. Dokumentation Min tid på LIA n har jag dokumentera löpande i dagboksform, som jag sedan har använt som stöd till min rapportskrivning. Jag har mailat en liten veckorapport till skolans kontakt person (Elisabeth Hagberg) ca en gång i veckan. Denna rapport skickas till skolans kontaktperson. Rapporten skickas även till Tony Kölborg (enhetschef VA-enheten) för att få ett godkännande av rapporten, att ingen olämplig information blir offentliggjord. LIA platsen får en företagsbedömning av mig i vilket min LIA prestation betygssätts, rapporten blir ett underlag för betygsättningen. 5

6 Degerfors kommun serviceförvaltning 6

7 Degerfors avloppsreningsverk Degerfors avloppsreningsverk byggdes 1958 och består av två större och fyra mindre byggnader. Alla bassänger finns inomhus. Avloppsreningsverket tillförs spillvatten från Degerfors samhälle samt kommunens alla tankar och trekammarbrunnar. Avloppsreningsverket tar även emot sanitärt vatten från Degerfors järnverk även andra industrier är anslutna till avloppsreningsverket t.ex. macken OK-Q8 som genom en oljeavskiljare tillför spillvatten till verket. Avloppsreningsverket är dimensionerat för en tillring Q (dim) på 293m 3 /h vilket motsvarar en anslutning på pe. Över tilloppet från samhället finns en byggnad beredd för bräddning som är utrustad med mätutrustning. Reningsprocessen Reningsprocessen sker i tre steg mekanisk, biologisk och kemiskrening. Huvudbeståndsdelarna verket är inloppspumpstation, rensgaller, sandfång, försedimentering, luftning, mellansedimentering och slutsedimentering. Det renade vattnet förs till recipienten, Letälven. Slammet förtjockas och rötas sedan avvattnas för att läggas och lagras på en slampatta utomhus. Styrning och larm Samtliga avloppsrenings anläggningar, vattenverk och pumpstationer i kan styras via ett PCbaserat styr och övervakningssystem. Styrning, larm, förregling och reglering hanteras i systemets programvara viket för tillfället är AquaView. Via AquaWiew kan man se vad gällande börvärden, ärvärden, drifttider, driftfall m.m. Samt se historik över flöden, händelser, gångtider, förbrukningar m.m. Systemet har tre larmklasser A, B och C. Vid A-larm indikeras en larmlampa och ljudsignal i bassänghallen. Den person som har jour får även ett sms vid A- larm. Driftteknikerna utgår från reningsverket i Degerfors men i verksamhets område ingår även skötsel och drift av Degernäs vattenverk, Svartå vatten- och reningsverk, vatten- och reningsverket i Åtorp samt ca 25 pumpstationer. 7

8 Externslamlager Kemslam Överskottsslam Kemikaliesilo Syremätare Överskottsslamventil Flödesmätare Rensgaller Järnsulfat Returslam Sandfång Försedimentering Luftning Mellansedimentering Slutsedimentering Inlopp Blåsmaskin Blåsmaskin Sand till deponi Slamhaltsmätare ph-mätare Rens till deponi Sandtvätt Primärslam Kemikaliesilo Slamförtjockare Rötkammare Polymer Rejektvatten Centrifug Slamplatta Slamlager Pump Processchema Degerfors reningsverk 8 Jessica Ström

9 Bassängernas volym Längden * bredden= basyta Basyta * höjd= volym (Måtten på bassängerna är ungefärliga) Sandfång 11 * 2,3 = 25,3 m 2 25, 3* 3,9 = 98,67 m 3 Försedimentering 3,5 * 21 = 73,5 m 2 73,5 * 1,8 = 132,3 m 3 Luftade bassängen 22 * 2,5 = 55 m 2 55 * 5,7 = 313 m 3 Mellansedimentering 26 * 5,3 = 137,8 m 2 137,8 * 4,7 = 647 m 3 Slutsedimentering 18 * 5,3 = 95,4 m 2 95,4 * 4,8 = 457 m 3 9

10 Uppehållstid Uppehållstid är hur lång tid som vattnet behandlas i bassängen. Uppehållstid (h) = V = Volym på bassängen Q in = Inkommande flöde (m 3 /h) Volymen är beräknad på basytan * höjden, höjden är mätt med slamlod från botten av bassängen till vattenytan, basytan är beräknad på längden * bredden. Den andra april 2014 kl. 07:50 var flödet 176,7 m 3 /h Försedimentering Basyta 21 * 3,5 = 73,5 m 2 Volym 73,5 * 1,6 = 117 m 3 Uppehållstid 0,6 h Luftingsbassängen Basyta 22 * 2,5 = 55 m 2 Volym 55 * 5 = 275 m 3 Uppehållstid 1,5 h Mellansedimentering Basyta 26 * 5,3 = 137,8 m 2 Volym 137,8 * 3,6 = 496,08 m 3 Uppehållstid 2,8 h 10

11 Slutsedimentering Basyta 18 * 5,3 = 95,4 m 2 Volym 95,4 * 3,4 = 324,36 m 3 Uppehållstid 1,8 h Kemikalieförteckning Kemisk produkt Ferrogranul 30 (järn(ii)sulfat) Polymer (polyakrylamid) Användning/ förbrukning Fällningskemikalie kg/år Slamavattning 2250 kg/år Hälso- och miljöskadlighet Farligt vid förtäring Irriterar huden, farligt vid inandning 11

12 Teknisk beskrivning av Degerfors reningsverk Vattenbehandling Till inloppsgropen leds inkommande avloppsvatten med hjälp av självfall. Före inloppspumpsgropen finns en brunn där flöden > 4 Q dim bräddas direkt till Letälven, recipienten. Den mekaniska reningen består av två snäckskruvspumpar som för upp avloppsvattnet till rensgallret som är av typen Step Scrin som består av ett gallerfilter. I gallerfiltret fastnar större fasta föroreningar som t.ex. trasor, tamponger och sådant skräp som egentligen inte ska spolas ner i toaletten. Renset som blir avskiljs och transporteras till en press där renset avvattnas och pressas och läggs i en sopcontainer, vilket sopbilen kommer och hämtar och som senare hamnar på Mosserudstippen i Karlskoga. Från rensgallret leds vattnet vidare till det luftade sandfånget, med hjälp av den tillsatta luften från blåsmaskinen hålls vattnet i rörelse vilket gör att de tyngre partiklarna som sand, grus och kaffesump o.d. sedimenteras. Den avskilda sanden hamnar i en sandtvätt där sanden tvättas för att få bort organiskt material som annars ger lukt åt sanden. Sanden hamnar senare i en container och sedan vidare till deponi. Den kemiska reningen sker genom förfällning, 51,0 g/m 3 Järnsulfat doseras i inloppet till det luftade sandfånget. Efter sandfånget leds vattnet vidare till två försedimenteringsbassänger som är parallellkopplade. I försedimenteringsbassängerna sedimenteras och avskiljs kemflockarna det s.k. primärslammet och skrapas med hydrauliska slamskrapor kedjeslamskrapor till slamfickor och pumpas vidare till sambehandlingen. Via en kanal från försedimenteringsbassängerna leds avloppsvattnet till biosteget vilket består av två luftningsbassänger som körs parallellt med kontaktluftning och två mellansedimenteringsbassänger. Luften tillförs av blåsmaskiner. För att upprätthålla en tillräcklig slamhalt i luftningsbassängen används en aktiv-slamprocess. Bioslammet som bildas i den luftade bassängen förs vidare till mellansedimenteringen. I mellansedimenteringen avskiljs det aktiva bioslammet från vattnet och sjunker till botten där det skrapas ihop i en slamficka med hjälp av kedjeslamskrapor där ifrån pumpas en del av slammet via en kanal tillbaka till biobassängen för att återigen blandas med avloppsvattnet, det kallas för returslam. Det slam som inte går tillbaka i den luftade bassängen kallas för överskottsslam och pumpas till inloppspumpsgropen. 12

13 Slutligen leds avloppsvattnet till tre parallella flocknings- och slutsedimenteringsbassänger. Slammet som sedimenteras samlas i slamfickorna med hjälp av hydrauliska slamskrapor, stegskrapor. Sedan pumpas slammet till inloppspumpsgropen. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipienten, Letälven. För samtliga sedimenteringsbassänger och i luftningsbassängerna avskiljs flytslammet med tidsstyrda dekanteringsrännor. Slambehandling Slambehandlingen på Degerfors reningsverk består av förtjockning, stabilisering och avvattning av internt och externt slam. Primärslammet som bildas i försedimenteringbassängerna pumpas till en förtjockaranläggning och sedan till rötkammaren för stabilisering. Gasen som bildas i rötkammaren förbränns eller vid överskott facklas bort. Det stabiliserade slammet pumpas från rötkammaren till slamlagret för att sedan avvattnas i en centrifug. Innan avvattningen doseras slammet med polymer, polyakrylamid som upplöses i vatten och doseras i centrifugen. Därefter pumpas det avvattnade och stabiliserade slammet ut på en slamplatta. Slam från slutna tankar och trekammar brunnar töms på reningsverket med en slambil via ett rensgaller för avskiljning av större fasta partiklar, sedan vidare till ett externslamlager och sedan pumpas slammet vidare till inloppet under natten när verket är lägre belastat. I luftningsbassängen sitter två mätare en visar halten av aktivt slam och den andra visar syrehaltmängden. Vid utloppet finns en ph-mätare samt en flödesmätare för utgående vatten. 13

14 Rengöring och kalibrering av flödes- och ph-mätare Flödesmätare Minst en gång var sjätte månad skall flödesmätaren kalibreras detta går till enligt följande. På väggen vid flödesmätaren sitter en mätstav denna förs genom gallerduken ner mot vattenytan. Nivån avläses på mätstaven vid vattenytan mot överkanten av gallerduken. Mätarstavens värden ska då stämma överens med instrumentets nivåvisning. Sedan omvandlas den avlästa höjden från mätstaven till motsvarande flöde med hjälp av flödesmätarens omvandlingstabell. Sedan kontrolleras att utläst flöde stämmer med det visade flödet på flödesmätarens display Om det uppmätta värdet inte stämmer överens med visat värde på displayen justeras mätaren enligt tillverkarens anvisningar i bruksmanualen. Rengöring sker minst en gång i halvåret med hjälp av en avsedd skrapa som förs utefter styrskenorna längs skibordskanten. ph-mätare och syrehaltsmätare Kalibrering av elektrod ska utföras en gång var åttonde vecka, elektroden ska rengöras en gång varje vecka. Syremätarens elektroder rengörs en gång per vecka då mätarstaven förs upp ur bassängen och försiktigt rengörs med papper. Instrumenten avläses när den är ur bassängen och då skall displayen visa 10 mg/l. Vid större avvikelser sker en kalibrering. Faller elektroden utanför mätarvärdet vid kalibrering byts elektroden ut. Rengöring av ph-mätare sker genom att ta upp mätarstaven och försiktigt torka av elektroden med papper Kalibrering av ph-mätare Kalibrering av ph-mätaren sker med hjälp av buffertlösning mot standarder med ph 7, 4 eller 9,21. Faller elektroden utanför mätarvärdet vid kalibrering byts elektroden ut. ph-mätaren tas upp ur bassängen Den skyddande bågen skruvas bort och elektroden rengörs På displayen där ph värdet avläses finns det knappar följ anvisningarna som finns beskrivet på arket som hänger på anslagstavlan invänta stabilt värde, rå värde visas. Sedan förs elektroden ner i en buffertlösning med t.ex. värdet 7,0 och invänta stabilt värde. Elektroden tas upp ur buffertlösningen och torkas av sedan ner i en buffertlösning med t.ex. 9,21. Invänta stabilt värde. 14

15 Sedan torkas elektroden av och skyddsbågen skruvas på igen och mätstaven sätts ner i bassängen. En gång vart tredje år skall flödesmätningen och övriga instruments funktion kontrolleras av opartisk besiktningsman. Det görs i samband med en funktionsbesiktning. Elektrod Buffertlösning Display 15

16 Fjädermyggor På reningsverket i Degerfors har de problem med fjädermyggor som ger en obehaglig arbetsmiljö då de flyger i ansiktet och klänger sig fast på kläderna och i håret osv. Fjädermyggor sticks inte men när myggorna dör och torkar frigörs damm vilket innehåller kraftigt allergena proteiner och de smutsar ner och deras äggsamlingar är geléartade och kan orsaka halka på gångytor. Det finns ca 500 olika arter av fjädermyggor och de förekommer i de flesta sötvattensmiljöer. Den stora produktionen av fjädermyggor i reningsverket drar i sin tur med sig spindlar som även de ger en obehaglig arbetsmiljö. För fjädermyggor är reningsverk en trivsam miljö då honorna lägger sina ägg på vattenytan och äggen omges av en geléliknande massa som sväller i vattnet som sedan sjunker till botten och lever i sedimentet. Larven lever i en slags tub och äter det som finns tillgängligt och födan kan bestå till 50 % av bakterier. Från ägg utvecklas de till vuxen insekt över fyra larvstadier via puppstadiet. När larven är redo att kläckas tar de sig till vattenytan där tar det ca sek innan den är färdig kläckt och kan flyga iväg. Fjädermyggor är ett vanligt förekommande problem vid de flesta reningsverken i Sverige som har bassänger inomhus. I Örebro har de gjort en pilotstudie på några reningsverk i ett försök att hitta det mest effektiva sättet att minska mängden fjädermyggor. De metoder som användes var rengöring av bassängerna, behandling med BTI (Bacillus thuringensis israelens) eller ett ytskiktshöjande ämne på vattenytan. För att fånga upp myggorna sattes gula fångstplattor med klister på sidorna upp ovanför vattenytan. Det ger ett relativt mått på mängden myggor i jämförelse mellan olika reningsverk. BTI är ett biologiskt bekämpningsmedel som har effekt på fjädermygglarver. I avloppsreningsverket i Odensbacken användes VectoBas 12 AS. VectoBas 12 AS doserades med ca 1,25 ml/liter inkommande avloppsvatten. Doseringen gjordes till inloppet av mellansedimenteringen och slutsedimenteringen i ca 15 min det gick åt ca 30 l, totalt användes 180 l VectoBas 12AS. Pilotstudien gav resultat att denna metod var den mest lämpade för bekämpningen av fjädermyggor. Ytskiktshöjande medel tillsattes vid Glanshammars reningsverk. När ägget är redo att kläckas tar det sig upp till vattenytan, för att förhindra myggen tar sig igenom vattenytan hälldes 16

17 vegetabiliskt olja manuellt i slutsedimenteringsbassängen så att det bildades ett sammanhängande skikt ca 1-4 mm tjockt. I reningsverket i Brevens bruk genomfördes tömning och spolning av bassängerna och myggmedel (radar) sprejades i lokalen för att levande mygg inte skulle lägga ägg direkt. På avloppsreningsverket i Annelund har de planterat ca ett 30-tal guldfiskar i slutsedimenteringsbassängerna vilket har minskat mängden fjädermyggor kraftigt och som i sin tur även mängden spindlar. 17

18 Processchema Svartå vattenverk Dynasandfilter Pax Lut ph-mätare Lågreservoar Klor UV-ljus Högreservoar Flödesmätare Återinfiltrationsbassäng Statisk mixer ph-mätare Turbiditetsmätare Kontaktkärl Jessica Ström 18

19 Svartå vattenverk Grundvatten pumpas upp till återinfiltrationsbädden vattnet filtreras för att få bort järn (Fe). Vattnet pumpas därifrån till Svartå vattenverk, där sker en föralkalisering med PAX 38 ml/m 3 och LUT 50 ml/m 3 vilket blandas i en mixer. PAX tillsätts som fällningskemikalie för att flocka partiklar och färg till filtrerbara partiklar som avskiljs i dynasandfiltret. LUT tillsätts vilket är en ph justerande kemikalie, bör värdet ligger på ph 6,58. Innan dynasandfiltret sitter en ph-mätare. Dynasandfiltret är i kontinuerlig rörelse. I dynasandfiltret sker filtreringen uppströms genom en bädd av vanlig filtersand, sandbädden är i ständig rörelse nedåt. I den nedre delen av filtret sker flockningen, flocken avskiljs i ett bäddlager ovanför. Mammutpumpen för den smutsiga sanden bort från botten i filtret till en inbyggd sandtvätt. Efter dynasandfiltret doseras återigen LUT för att höja ph en s.k. efteralkalisering och vattnet passerar en turbiditetsmätare som mäter vattnets grumlighet. Vattnet rinner vidare till kontaktkärlet där vattnet får längre kontakttid med LUT och det får tid att mogna. Vattnet rinner vidare till lågreservoar sedan pumpas vidare till högreservoar via UV-ljus för desinficering. Dosering av klor finns i beredskap. Från högreservoaren pumpas sedan färskt och fint vatten till Svartå samhälle. Av allt producerat utpumpat dricksvatten i Degerfors kommun är det endast 59 % som når vatten abonnenterna. Det mesta svinnet beror på läckor på ledningsnätet. Ett exempel är i Svartå där den utpumpade mängden dricksvatten är 2.0 m 3 /h och inkommande till avloppsreningsverket är 18.0 m 3 /h (vattenmängderna är inte konstanta utan varierar). Vilket ger på ett dygn 48 m3 respektive 432 m3. Detta beror troligtvis på ett inläckage på en avloppsledning som ligger i närheten av en bäck. 19

20 VA-taxa Degerfors kommun Kommunen är huvudmän och har ett ansvar till att ordna vattentjänster. Kommunalt VA är inte skattefinansierat och VA verksamheten finansieras av va-taxa, vilket VA-abonnenterna bekostar. Avgifterna varierar i alla kommuner i Degerfors kommun är VA-taxan följande: VA-taxan utgörs av två delar, brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Brukningsavgiften består av en fast kostnad samt en rörlig kostnad. Den rörliga kostanden beror på förbrukningen av kallvatten. Brukningsavgifter för privatboende: Vatten och avlopp 14,42 kr/m 3 Grundavgift, en fast avgift per år 1600 kr/år Bostadsenhet, en avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet 1600 kr/år En avgift per år och varje påbörjat 100-tal m 2 tomtyta för annan fastighet* 125 kr/år *Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för att annat ändamål än bostadsändamål. (VA-taxa, för Degerfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, sid 2.) Anläggningsavgifter Anläggningsavgifter är de avgifter som berör t.ex. nybyggen eller när redan befintliga fastigheter ansluter sig till det kommunala VA-nätet. För bostadsfastighet utgår en avgift per fastighet med: En avgift avseende framdragning av varje uppsättning service ledningar till förbindelsepunkter för V,S och Df kr En avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df kr En avgift per m 2 tomtyta 12,50 kr En avgift per lägenhet kr En avgift för bortledande av Df, om bortledande av dag vatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas 3750 kr (V- vattenförsörjning, S- spillvattenavlopp, DF- dag- och dränvattenavlopp från fastighet.) (VA-taxa, för Degerfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, sid 4.) 20

21 I VA-taxan ingår även vissa avgifter för vattenmätare. Nedtagning av vattenmätare 625 kr Uppsättning av vattenmätare 625 kr Undersökning av vattenmätare 625 kr Förgävesbesök 625 kr Frusen vattenmätare 875 kr (VA-taxa, för Degerfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, sid 11.) Vattenmätare Vattenmätare skall finnas i alla fastigheter som är anslutna till det kommunala va-nätet. Vattenmätare används för att kontrollera kundförbrukningen av kallvatten. Fastighetsägaren skall en gång per år läsa av mätarställningen och rapportera in till Degerfors service förvaltning. Avläsningen görs på ett avläsningskort som via brev skickas ut till vaabonnenten. Fastighetsägaren ska även kontrollera vattenmätaren, att den inte läcker och att den är rätt placerad och monterad enligt bestämmelser som står skrivna lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Vattenmätaren ska bytas ut var tionde år. I Degerfors görs detta av personal från serviceförvaltningen. Den utbytta mätarens ställning läses av och dokumenteras i programvaran EDP. Vattenmätaren bör plomberas med plastlock annars kan den torka och visa fel. Sedan körs vattenmätaren till tekniska förvaltningen i Örebro för en mätarservice. Där sätts vattenmätaren i en mataranordning och testas genom att en provvolym med vatten körs igenom mätaren med bestämt tryck och flöde, mätaren får då en bestämd felvisnings procent. Sedan hämtas mätarna, de godkända blir renoverade och klockan byts ut. Mätaren ställs på noll och testas för att bli godkända att användas igen. 21 Vattenmätare

22 Under LIA perioden fick jag vara med om många intressanta händelser här är ett litet axplock. 22

23 Källor Bilder, processchema Fjädermyggor