MATTER IN MOTION, STATE OF MATTER - COLOUR AND WATER - VEMS VATTEN ÄR DU? Jeanette Schäring
|
|
- Susanne Berglund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MATTER IN MOTION, STATE OF MATTER - COLOUR AND WATER - VEMS VATTEN ÄR DU? Jeanette Schäring 26 september januari 2016
2 MATTER IN MOTION, STATE OF MATTER - COLOUR AND WATER - VEMS VATTEN ÄR DU? Våra kroppar består till stor del av levande organismer som våra liv är beroende av; mikro och makro; livet som ett öppet flöde där det är omöjligt att separera enskilda delar. Som människa, som djur och kropp, interagerar vi i ett sammanflätat system. Jeanette Schärings konstnärliga arbete kretsar kring att filosofiskt, holistiskt och estetiskt närma sig biologins och kemins vetenskapliga fält. Hon arbetar med ekologisk färg, vatten, mat och mänsklig vävnad. I utställningen visas bland annat behållare med vatten från olika platser i Skövde där besökarna under utställningens gång kan följa de olika biokemiska processer som sker helt naturligt i dessa beroende på vattenkvaliteten och vad som finns i vattnet från början. Utställningen är en platsrelaterad naturfärgkulturell process, ett laboratorium för en experimentell process. Det är en pågående dialog, där plats, flora, vatten, människor, tid, ljus och ljud är samarbete i och av intrikata lager av tid och rum. FÖRORD I år arbetar vi med att lyfta fram konst som på olika sätt förhåller sig till vetenskap och akademi och nu har turen kommit till höstens stora utställning med Jeanette Schäring. En konstnär som har en bakgrund inom människans biologi och vars arbete direkt tangerar och inkluderar andra vetenskapliga fält som till exempel biokemi, neurovetenskap och medicin. Hon har bland annat rönt viss uppmärksamhet i forskarsamhället för ett arbete hon gjort tillsammans med Uppsalaprofessorn i neurokemi Jonas Bergquist kring kulturväxten vejde och dess biomedicinska applikationer. Men även om hon likt renässanskonstnären står vetenskapen mycket nära så är hennes arbete samtidigt mer fritt, kaosbetonat och intuitivt än forskarvärldens. Detta märks tydligt till exempel i hennes redovisning av Skövdebornas insamlade vatten där det både finns luckor i det numeriska systemet och logiska brister i redovisningen.
3 Jeanette Schäring är utbildad på HDK och hennes konstnärliga praktik har sin grund i läran om naturlig växtfärgning och dess komplexa processer. Samtidigt befinner hon sig i en tydlig posthumanistisk samtidskontext där hon utmanar synen på vad konst är, vad konsten kan ha för funktion och roll i samhället och vart hon som konstnär/människa befinner sig i denna process. Drivkraften är vid sidan av ren konstnärlig nyfikenhet, ett livslångt engagemang i miljöfrågor och speciellt frågor rörande vatten och vattenkvalitet. Ett ämne som blir allt mer viktigt och politiskt laddat för var dag som går, globalt såväl som lokalt. På det globala planet råder akut brist på rent vatten, en vattenbrist som enligt FN snart kommer att drabba 40 % av jordens befolkning. Allt medan vi i Sverige och Skövde förbrukar 180 liter dricksvatten om dagen per person och väger den ekonomiska nyttan av provbombningar i Vättern, uranbrytning på västgötaslätten och nya kalkbrott på Billingen mot miljöhänsyn och biologisk mångfald i våra vattendrag. Jeanette Schärings arbete berör allt detta och mycket mer. Genom att måla med vatten, växtmaterial, röntgenbilder, nervceller från råttor och matrester hittar hon ett filosofiskt, dialogbaserat perspektiv där mötet med lokalsamhället och de samtal och processer de skapar står i fokus. Hon har hittills under arbetet med utställningen här i Skövde skaffat sig nya vänner på Miljösamverkan Östra Skaraborg, besökt avloppsreningsverket, engagerat lokalsamhället med en vatteninsamling och dessutom fått mig att inse att vi här i Skövde inte har mindre än 46 sjöar och vattendrag. Min förhoppning är att detta bara är början på en spännande konsthöst, fylld med oväntade möten och diskussioner om biologisk mångfald, vattenkvalitet, rättvisa och ansvar. Väl mött! Tomas Asplund Gustafsson Konstintendent, Skövde Kulturhus
4 MATTER IN MOTION - VEMS VATTEN ÄR DU? Arbetet är processbaserat med ett flöde; frågor som växer och omvandlar den fysiska tiden och spelar med visioner genom öppenhet och transparens, för att skapa komplexa utrymmen som skiftar över tid - där tid och rum är interventioner av samtiden. behållare har växtmaterial tillsatts. I resten har vattnet sin egen färg. Hela utställningen kommer att förändras av långsamma dynamiska processer som beror på mänsklig interaktion, rummet, material, jord, luft och vattnets egen kvalitet. Hela installationen är en platsrelaterad naturfärgkulturell process. I vissa
5 VATTEN ÄR LIV OCH NATURLIGA FÄRGPIGMENT SKAPAR LIV Vatten är liv och ett livsväsentligt element som är komplext och dynamiskt i sin struktur en organism i sig själv. Något från naturen som är klart och rent, men försummat av oss blir orent och förorenat. Vår försumlighet kan fortsätta obemärkt, eftersom föroreningarna oftast förblir osynliga. De visualiserade vatten- och färgpigmentprocesserna ger ledtrådar, indikationer om vår miljö och hälsa. Platsrelaterade processer som skapar ett liv av färgförändring, och transformeras med tiden, från en form till en annan form. Färger är en indikator för liv. Om du lyssnar kan du höra dess subtila toner. Dessa naturfärgkulturprocesser visar både insidan och utsidan av ett föränderligt liv, vårt känsliga ekosystem, människors existens och dess flyktiga karaktär förändras. Precis som jord, existerar vatten i allt, i våra kroppar, vattnet inuti oss och vattnet som blir oss från att äta, dricka, bada eller genom annan kontakt. Men även våra tankar kommer från kemiska föreningar i vårt blod och i vår hjärna. Med ödmjukhet och kärlek för de organiska naturliga materialens föränderlighet, processer och förgänglighet, bäddar jag här in kampen mot tiden och människans inneboende mekanism för att bekämpa föränderlighet och kaos, men också hennes vilja till att bevara, samla information, mäta och att lyda.
6 VI ÄR ETT NATURFÄRGKULTURELLT VIBRERANDE SYSTEM. Jag vill skapa färg och förändring - en resonans av naturens komplexitet, naturens rytmer, vågor, rörelse och mutationer. Världen är alltid i förändring, här och nu är bara ett ögonblick av upprepning och skapande. Jag söker ett igenkännande och en sensorisk och förnimbar dimension av erfarenhet med naturens färg och materia som föränderlighet i rummet, där sensoriska processer är kroppslig interaktion med vår omgivning. En upplösning av gränserna mellan kropp, medvetande, kultur och natur, människa och djur - erfarenheter och discipliner. Med min kropp - tid - rum och material, söker jag erfarenheter, förnimmelser och upplevelser som är ofullständiga och osynliga. I mötet mellan det förnimbara och det intellektuella, i skarven mellan vad vi vet och det vi inte förstår. Komplexa sekvenser av unika sammansättningar ger naturliga färger deras enastående rikedom och föränderliga subtila nyanser. På en mikroskopisk nivå, i SUB-atomernas verklighet, i en transformation, där det osynliga och bortglömda i naturen frigörs och kan skapa färg genom fotosyntes. Att arbeta med den naturliga världen är en påminnelse om naturens tid, mönster och dynamiken i livet och den mänskliga ekologin.
7 MATERIAL AND MIND, HUMAN AND NON-HUMAN WHO AM I TO DEFINE CONSCIOUSNESS! WHAT MECHANISMS ARE IN PLACE TO FRAME OUR CONCEPTS OF THE SELF? Materia och minne, mänskligt och icke-mänskligt, vem är jag att definiera medvetande. När är det vetenskaplig materia och när blir det ett objekt? Vilka mekanismer skapar medvetandet om jaget? Våra kroppar är som oceaner för en myriad av mikroskopiska varelser och bakterier, liksom till processen av våra sinnen och perception. Allt är sammankopplat, inget komplett i sig självt, vi lever i en symbios, i ett nätverk som består av oändliga anslutningar och oändliga skillnader där vi alla är relaterade till varandra i ett öppet system utan centrum eller kant. ALIENATED
8 WHEN IS IT AN OBJECT AND WHEN IS IT SCIENTIFIC MATTER? Skikt av nervceller från råtthjärnor infärgade med vejde, en naturlig blå färg (indigo) framtagen genom en organisk dynamisk och komplex infärgningsprocess. För att använda vejde Isatis Tinctoira till infärgning behövs komplexa kemiska reaktioner främst reduktion (syret avlägsnas) och oxidation (syret tillförs igen). Biologisk kyp (färgbad), är en tidskrävande och dynamisk process som med hjälp av naturligt växtmaterial, mikroorganismer och antioxidanter skapar en reduktion genom jäsning. När växtmaterialet jäser produceras ett enzym som tillsammans med syre hjälper till att omvandla den vita indigon till färgen indigo. Kemiskt måste den reduceras till en vattenlöslig form. Redan på 1800-talet började man undersöka möjligheten att visualisera celler genom att tillsätta olika pigment och silverjoner till vävnad. På så sätt kunde man för första gången se hur olika nervceller är uppbyggda och också börja förstå hjärnans otroligt komplexa natur.
9 COLOUR APPETITE MATTERS AND COLOUR ME NATURALLY Hur ser vi på färg som föränderlig? Hur hör mat, färg och hälsa ihop? Hur ser vi på fläcken på den vita duken? Vad har färg och matlagning gemensamt? Vilken färg äter du? och är biologiskt nedbrytbart. Vi är alltid omgivna av färg. Ljusförhållanden och perception ändrar sig oavbrutet, vi befinner oss i ett ständigt flöde av uttryck. Vår närmiljö innehåller botaniska växter och organiskt matavfall som skulle kunna användas till att göra unika färger, men istället hamnar på komposthögen. Växtbaserade färger erbjuder ett miljövänligt alternativ till syntetiska färgämnen då det kommer från växter som kan förnyas giftfritt
10 VERKFÖRTECKNING MATTER IN MOTION - VEMS VATTEN ÄR DU? I över 200 vattenbehållare har Jeanette Schäring startat naturliga processer genom att lägga samma slags växtmaterial i olika vatten insamlat i och runt Skövde. I övriga 100 behållare är vattnet orört och färgen kommer bara från vattnet självt. ALIENATED MR-röntgen av konstnärens hjärna 2006 INFÄRGADE RÅTTHJÄRNOR Skikt av nervceller från råtthjärnor infärgade med vejde Isatis tintoria en naturlig blå färg framtagen genom en organisk dynamisk och komplex infärgningsprocess. HUR LÅTER PROTEINERNA I HJÄRNVATTEN/ CEREBROSPINALVÄTSKA Ljudet är framtaget genom att mäta proteiner i cerebrospinalvätska med hjälp av en masspektrometer. Detta görs för att kunna bestämma proteinernas storlek, identitet och mängd vid diagnos av sjukdomar i hjärnan. Just den specifika resonansen av proteinerna kan omvandlas till ett hörbart ljud genom att omvandla frekvensen. Inspelad av professor Jonas Bergqvist. Stereoljud 4:16
11 HJÄRNVATTEN/CEREBROSPINALVÄTSKA De fyra proverna är: I) frisk II) hjärnhinneinflammation III) subaraknoidalblödning IV) traumatisk hjärnskada Hjärnvattnet/cerebrospinalvätska produceras centralt i hjärnan. Totalvolym hos en vuxen är ca 150 ml och vätskan omsätts 3-4 ggr om dygnet. Vätskan sköljer runt hjärnan och skyddar även hjärnan från mekanisk påverkan. LABORATORIE FÖR EN EXPERIMENTELL PROCESS Naturliga färgprocesser startade genom att lägga olika slags växtmaterial i vatten, samt fibrer och annat COLOUR APPETITE MATTERS AND COLOUR ME NATURALLY RESTER AV EN PERFORMANCE I PROCESSER OCH DOKUMENTATION Vår närmiljö innehåller botaniska färgväxter och annat som skulle kunna användas till att göra unika färger men istället hamnar på komposthögen. AVLOPPSVATTEN FRÅN SKÖVDE AVLOPPSRENINGSVERK Sex behållare med vatten från olika stadium i reningsprocessen.
12 Tack till alla som engagerat sig och lämnat in vatten, kartor, texter och delat information och personliga historier. Tack till Konstenheten för hjälp med insamling av vatten, den nya sortens insamlings- och dokumentationsmetodik och sovplats. - Jeanette Schäring TORSDAG 15 OKTOBER KL Artist Talk/kvällsföreläsning där Jeanette Schäring berättar om sitt konstnärliga arbete som rör sig emot vetenskapens område. Konstmuseet, Skövde Kulturhus TORSDAG 12 NOVEMBER KL Panelsamtal med Jeanette Schäring och personer med intresse för miljö/naturfrågor ur ett lokalt och nationellt perspektiv. Konstmuseet, Skövde Kulturhus ONSDAG 28 OKTOBER KL KULTURLABB: T-shirtryck och färgworkshop för ungdomar år. Jeanette Schäring inspirerar och visar hur det går att göra saker själv. Konstmuseet, Skövde Kulturhus Bangladesh vatten idag är kanske mitt och ditt vatten imorgon. Det lokala blir det globala.
Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde
Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde Vejde (Isatis tinctoria) - växten med oanade möjligheter - Pigmentet kan användas för visualisering av cellstrukturer inom biologi och medicin Kan visa
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Pedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner
BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström
ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Vattenbrist. life. and. means. health. Audrey Hepburn. Vattenbrist 103
Water is life Vattenbrist and clean water means health. Audrey Hepburn Vattenbrist 103 Petra Wadström Vatten är en mänsklig nödvändighet och helt nödvändigt för vår överlevnad. Petra Wadström är uppfinnare
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
KROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Kemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Vad är en digital civilisation?
Expanded Societies, inspel och workshop 30 mars 2017 Vad är en digital civilisation? 30 mars startade Expanded Societies upp på Färgfabriken med inspel ifrån en bred flora kompentenser som exempelvis:
LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Och vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Livets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.
FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande
Introduktion kinesisk medicin
Introduktion kinesisk medicin Grundläggande begrepp Vad är en världsbild 1 Hur uppfattades världen när man levde nära elementen? Hur påverkas tänkandet av världsbilden??? 2 Hjärnans förmåga till anpassning
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Biologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Låt oss tala om DOWNS SYNDROM
Låt oss tala om DOWNS SYNDROM Ett häfte om Downs syndrom för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det här häftet handlar om Downs syndrom. Detta är det sjätte häftet från Down s Syndrome Scotland
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Kenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID
Projektrapport 2018-2019 Kenya I samarbete med Nores och PLAN International 800 FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN 21 200 BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID 9 600 KUBIKMETER RENT OCH VARMT VATTEN 1 600 UTDELADE
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Kommentar om Bevara Flatlusen på Nyheter24.se vii
PARASITEN Projektet Bevara Flatlusen undrar varför flatlöss inte räknas som viktiga. Vilka argument används för att bevara biologisk mångfald, och vilka argument används för att definiera vilka arter
Naturskolan Kom Ut - LGR 11
- LGR 11 Barmark Paddling kanadensare kajak Paddelteknik, Orientering, säkerhet, historia, (samarbetspartners) turteknik med övernattning. Vandring friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, vatten,
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Några material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
DRÖMTILLSTÅND DÄR DU SKAPAR DITT LIV CESILIA EKROTH C E S I L I A E K R O T H
DRÖMTILLSTÅND DÄR DU SKAPAR DITT LIV CESILIA EKROTH C E S I L I A E K R O T H BARA DU ÄR DU En unik varelse. En flödande organism där muskler, celler, hormoner, synapser... samspelar och kommunicerar
Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt
Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.
Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Ekologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
BIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården
Utblick av Aleksandra Stratimirovic Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Stockholm, 20 april, 2015 På uppdrag av Ragunda kommun, presenteras här att förslag till konstnärlig
ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET
Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24
Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna
Genetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?
LPP Biologi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening. Den 8 februari, 2016
Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening Den 8 februari, 2016 Låt mig få presentera mig, mitt namn är Efraim jag är en av dessa som använder detta medium för att informera er här på jorden om
Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
VÄGEN TILL VÄLBEFINNANDE
VÄGEN TILL VÄLBEFINNANDE ASEA VIA Långvarigt välbefinnande beror på korrekt näring. Men även de mest avsiktliga matvalen kanske inte ger dig de näringsämnen du behöver för att hålla dig frisk. Tillskott
SV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter
TEKNISKA SYSTEM Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter Maria Svensson Göteborgs universitet it t Institutionen för didaktik och pedagogisk profession maria.svensson@ped.gu.se se VAD
Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Inför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
MÖTET. Världens döttrar
Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.
Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Livmodersvälsignelse med Miranda Gray
Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Avhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?
Avhandling Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll? Programmet har gett mig en stabil grund att stå på för att kunna fortsätta att transformeras och stå stadigt i min sanning,
"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
FRÅGOR. Tre lag vinner:
Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Av: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi