Denna rutin gäller för Barnmedicin samt Akutsjukvård och Barnkirurgi. För Akutsjukvård och Barnkirurgi gäller rutinen fr.o.m

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Vanja Åberg, Barnsjuksköterska, Allergi- och lungmottagning barn (vanab) Godkänd av: Ralph Bågenholm, Överläkare, Läkare medicin barn (ralba) Denna rutin gäller för: Verksamhet Akutsjukvård och Barnkirurgi; Verksamhet Medicin barn Denna rutin gäller för Barnmedicin samt Akutsjukvård och Barnkirurgi. För Akutsjukvård och Barnkirurgi gäller rutinen fr.o.m Revideringar i denna version Ersätter tidigare PM/rutin version 4(3) Syftet med detta PM är att Förenkla dokumentationen Kvalitetssäkra rutiner Innehållsförteckning Sugrutiner... 2 Förberedelser... 2 Utförande... 2 Observandum och tips... 2 Omläggningsrutiner... 3 Förberedelser... 3 Utförande... 3 Observationer vid varje omläggning... 3 Åtgärder... 3 Säkerhetsrutiner... 4 Akutväska skall finnas i ordning och lättillgänglig... 4 Observandum och tips... 4 Åtgärder vid akuta situationer... 5 Vid akuta situationer som inte löser sig snabbt... 5 Om barnet har dragit ut trakealkanylen... 5 Om barnet har fått en slempropp i trakealkanylen... 5 Om kraftig blödning vid sugning i trakealkanylen... 5 Föräldra- och assistentundervisning checklista... 5 Byte av trakealkanyl... 6 Förberedelse... 7 Utförande utan ledare... 7 Utförande då ledare används... 7 Dekanylering... 7 Ansvar... 8 Uppföljning, utvärdering och revision... 8 Dokumentation... 8 Granskare/arbetsgrupp... 8 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 8)

2 Sugrutiner Sugning görs vanligen efter behov, ibland regelbundet enligt särskild ordination. Observera slemmets färg och konsistens - sug oftare om slemmet är färgat och/eller tjockt. Behov av fuktning varierar från barn till barn. Vid behov, använd inhalation av 2-4 ml koksalt (NaCl 9 mg/ml) för att lättare få upp slemmet. I vissa fall kan man också behöva fukta direkt i kanylen om kanylen ofta täpps av segt sekret. Fuktningsrutinen kräver läkarordination. Nattetid kan sugningarna glesas ut, så att barnet får ostörd sömn. Det är viktigt att mobilisera upp slemmet och suga rent kanylen på morgonen, innan mat ges - risken att barnet kräks och/eller får en slempropp ökar annars. Förberedelser Handsprit Sterila, raka engångskatetrar, med öppen spets Storleken anpassas till trakealkanylens storlek Märkt sugkateter som mätsticka Mugg, halvfylld med rent kranvatten. Muggen rengörs dagligen Engångshandskar Utförande Sprita händerna eller ta på handskar. Koppla ihop sugkateter och sugslang. Väggsugen ställs på kpa. Transportabel sug på 200 mm Hg. Ambu handsug har en sugkraft på 225 mmhg då vredet står på 50 %, då sugen står på 100 % = 450 mmhg. Mät mot mätstickan, för sedan in sugkatetern motsvarande trakealkanylens längd. Sug med försiktigt roterande rörelser på uppvägen. Sug ytterligare en gång i trakealkanylen om det behövs, utan att suga igenom katetern med kranvatten emellan sugningarna. Vid rensugning nedanför kanylspetsen, d.v.s. av djupa luftvägar, byts till ny sugkateter varje gång man går ner. Sug ren sugslangen med kranvatten. Släng sugkateter och ev handskar. Sprita händerna. Observandum och tips Markera en sugkateter med trakealkanylens längd, använd den som mätsticka Suger du nedanför kanylspetsen irriteras slemhinnan och det finns risk för ärrbildning. Ibland måste man dock suga lite längre ner för att få loss slem. Håll andan under sugningen, det gör ofta barnet, då vet du när du ska sluta suga. Det får ta högst sek. Förbered för nästa sugning, sätt ihop sugslang och sugkateter med ytterhöljet på. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 8)

3 Omläggningsrutiner Rengöring av stomat, byte av nackband, trakealkompress och fuktnäsa görs en gång dagligen. Två personer hjälps åt, en håller trakealkanylen på plats. Den andra gör omläggningen och byter nackbandet. Observera stomat ytterligare en gång under dagen, vid behov rengör åter stomat och byt kompress och fuktnäsa. Förberedelser Nackband. Snedklipp kardborrbandet så det blir lätt att trä igenom hålen på trakealkanylen. (V.b. klipp nackbandet till lagom storlek, gör först en mall.) Trakealkompress, t.ex. vikt gasväv, Metalline, Shapes Tube Förbandssax Rent kranvatten och ev. mild tvållösning Mild tvållösning, för rengöring av nacke och hals Kompresser och Tops för tvätt och torkning Fuktnäsa: Humid Vent Mini till barn under 5 kg och Trach Vent över 5 kg Utförande Sprita händerna Ta bort kompressen Tvätta med vatten och ev. mild tvållösning runt stomat, använd väl urkramade kompresser, torka torrt. (Vid infektion se nedan) Lossa nackbandet. Tvätta med mild tvållösning under nackbandet, torka torrt. Trä igenom det nya nackbandet Använd kardborrbandet, se till att det sitter bra eller knyt nackbandet med dubbelknut. Det ska sitta så hårt att du får in ett finger mellan band och hals Trä inunder en ny trakealkompress vid trakeostomin Nackbandet kan behöva dras åt, vissa nackband har tendens att töja sig Byt fuktnäsa minst 1 gång/dygn, oftare vid behov Observationer vid varje omläggning Är huden slät och oretad runt stomat (hålet) och under nackbandet? Finns granulom (svallkött)? Finns färgat sekret? Finns rodnad? Åtgärder Informera sjuksköterskan/föräldrar om problem uppstår, åtgärder diskuteras vid behov med läkare Om granulom: använd kortisonsalva grad 3 i första hand. I andra hand kan sjuksköterska lapisera granulomet på läkarordination. Var då noga med att skydda huden runt stomat och att inget rinner ner i stomat.lapisering Om infektion: dubbeltvätta vid ett tillfälle med Klorhexidin 2mg/ml kutan lösning. Upprepa med 2-3 dagars mellanrum tills infektionen läkt. Däremellan tvätt enl. ovan. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 8)

4 Säkerhetsrutiner Patientansvarig läkare avgör säkerhetsnivån för det enskilda barnet. Barn och tonåringar som inte själva kan byta kanyl, skall alltid åtföljas av förälder eller annan person som kan byta kanyl om den av misstag skulle ryckas ut eller täppas till. Om barnet/tonåringen inte kan andas ens korta stunder utan kanyl, kan två personer behöva medfölja. Det gäller barn/tonåringar som av olika skäl kan bli svåra att byta kanyl på i akutsituation. Äldre tonåringar som själva kan byta kanyl och suga rent kanylen behöver vanligtvis ingen medföljare men bör då ha en trakealkanyl med inner kanyl Trakealkanylen hålls på plats av nackbandet, se därför till att nackbandet sitter säkert. Se omläggningsrutiner. Portabel sug, akutlåda och Rubensblåsa skall alltid finnas nära barnet på bestämd plats. Sugen ska kontrolleras och testas efter rengöring och ihopsättning. Testet görs med batteridrift. Sugen kontrolleras och testas innan man går ut. Testet görs med batteridrift. Sugen laddas varje natt och vid behov enligt tillverkarens anvisning. Rent kranvatten för rensugning av sugslang skall alltid finnas med. Kontrollera att det alltid finns en in- och utandningsväg, när någon slang kopplas till trakealkanylen. T.ex. vid inhalation. Handsug (manuellt driven) skall alltid finnas nära barnet, ifall den batteridrivna sugen skulle krångla. TIPS Medtag en mobiltelefon då hemmet eller avdelningen lämnas. Akutväska skall finnas i ordning och lättillgänglig Innehåll: 1 trakealkanyl i den storlek barnet har och av samma typ 1 Portex engångs trakealkanyl som är 1 till 1.5 storlek mindre, om man inte lyckas få ner den ordinarie kanylen. Storlek ska ordineras av läkare Förbandssax Nackband Trakealkompress Koksalt (NaCl 9 mg/ml) 2 ml spruta Sugkateter, anpassad till ordinarie trakealkanylens storlek 2 st sugkatetrar som är anpassade till den mindre kanylen Fuktnäsa Xylocaingel (2 %) för byte av trakealkanyl i mindre akuta situationer Frånkopplingskil, om fuktnäsan sitter fast Syrgasadapter Om barnet har en kuffad trakealkanyl ska ytterligare en 2 ml spruta och sterilt vatten finnas i akutväskan Observandum och tips Akutväskan får endast innehålla material för akuta situationer, ett exemplar av varje enligt ovanstående lista Kontrollera innehållet dagligen och efter användning Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 8)

5 Åtgärder vid akuta situationer Vid akuta situationer som inte löser sig snabbt På sjukhuset: Sjukhuspersonal ringer 90 och begär narkoshjälp till avdelningen. Utanför sjukhuset: Ring ambulans på telefon 112. Om barnet har dragit ut trakealkanylen Åtgärd Kalla på hjälp Klipp av nackbandet Om kuffad kanyl, dra ur vätskan ur kuffen eller klipp av kontrollblåsan, så kuffen töms För in trakealkanylen igen Är det svårt, smörj kanyl spetsen med Xylocain gel Ta den mindre kanylen (se akutväska) om kanylen inte går att föra in Ge konstgjord andning via trakealkanylen, eller ventilera med handventilator, om barnet inte andas Om barnet har fått en slempropp i trakealkanylen Åtgärd Kalla på hjälp Sug rent i trakealkanylen Fukta genom att spruta ner 1-2 ml koksalt (NaCl 9 mg/ml) Ta några tag med handventilatorn Sug igen Upprepa ovanstående moment Byt trakealkanyl om det ej blir bättre Om kuffad kanyl, dra ur vätskan ur kuffen först eller klipp av kontrollblåsan, så kuffen töms Ge konstgjord andning via trakealkanylen, eller ventilera med handventilator, om barnet inte andas Om kraftig blödning vid sugning i trakealkanylen Åtgärd Kalla på hjälp Sug rent trakealkanylen, gör ett uppehåll så barnet kan andas och sug igen, upprepa vid behov Larma ambulans vid kraftig blödning som inte minskar efter upprepad sugning Föräldra- och assistentundervisning checklista Vi har gått igenom medföljande PM, muntligt och med undervisningsmaterial, och nedanstående checklista för trakeostomivård. Trakeostomiansvarig sjuksköterska tillser att föräldrar och assistenter fått, och förstått, informationen. Praktiska moment tränas i samband med den dagliga vården med vårdpersonal, eller med upplärda föräldrar om assistenterna arbetar under föräldraansvar. Trakealkanyl Hygien Sugning Utseende/typ, storlek Handhygien Rengöring av sugväska/flaskan Rengöring av flergångskanyl Teknik Sugtryck Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 8)

6 Omläggning Säkerhet Storlek på sugkateter Rengöring/observation av stomat Byte av kanylkompress/fuktnäsa Byte av kanylband på ett säkert sätt Vad gör man om trakealkanylen åker ut? Vad gör man om det blir stopp i trakealkanylen? Vad gör man om det blir en blödning i trakealkanylen? Vad skall alltid finnas i barnets närhet? Vad ska jag tänka på då något kopplas till trakealkanylen? Kontroll av nackband? Test av transportabel sug? Larmrutiner på avdelning och i hemmet? Trakeostomiansvarig sjuksköterska:. Underskrift Namnförtydligande Avdelning/tel Jag har idag genomgått ovanstående undervisning Jag har idag bytt trakealkanyl. Jag har idag genomgått undervisning gällande andningshjälpmedel. Förälder:..... Underskrift Namnförtydligande Assistent: Underskrift Namnförtydligande Telnr Jag arbetar hos: Byte av trakealkanyl Den första trakealkanylen är reglerbar. Barnet ska inte ha den på vårdavdelning, då det finns risk att den åker ut. Det första bytet sker på dag 4-7 postoperativt. Detta byte görs av narkosläkare på Barn IVA. Byte av trakealkanyl görs över ledare de första tre veckorna, innan en riktig kanal bildats. Hållsuturer tas efter första kanylbytet om detta varit okomplicerat, i annat fall enligt ordination. Ev. suturer tas på 7:e dagen och inspektion av området sker samtidigt. F.ö. läs PM Operation/Anestesi/IVA, Tracheostomi-Vård och behandling Därefter görs vanligtvis byte av trakealkanyl var tredje vecka. Patientansvarig läkare tar ställning till när bytet kan göras på vårdavdelning. Bytet görs till en början av erfaren sjuksköterska/läkare. Då stomat är väletablerat ska föräldrar lära sig byta trakealkanylen av trakeostomiansvarig sjuksköterska. När de är trygga med uppgiften ska även assistenter och annan vårdpersonal lära sig att byta trakealkanyl. I vissa fall kan Dormicum behöva ges innan bytet. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 8)

7 Förberedelse Handsprit Trakealkanyl, av samma typ och storlek som barnet har samt en som är 1/2-1 storlek mindre Ledare, görs av avklippt sugkateter (ej för kort), som lätt går ner i trakealkanylen Trakealkompress, nackband med snedklippta snibbar och fuktnäsa Förbandsax Grad lll kortison t.ex Elocon 0,1 %, som glidmedel Sug ska finnas i ordning, rätt storlek på sugkatetrar och vatten för rensugning framtaget Rubensblåsa kopplad till syrgas ska finnas tillgänglig Pulsoximeter tillgänglig Småbarn ska ligga med en liten rulle under halsryggen, för att få en bra vinkel. Barn från ett- till två års ålder kan känna sig tryggare av att sitta i förälders knä. Det är då bra om en person kan avleda barnet och förmå det att titta uppåt så att man lätt kommer åt stomat. Kanylen skall vara rensugen, och barnet väl saturerat innan kanylbytet. Utförande utan ledare Ta bort trakealkompressen Klipp av nackbandet, håll trakealkanylen på plats Koppla bort ev. respirator och fuktnäsa Dra försiktigt men snabbt ut den gamla kanylen För in den nya gelade kanylen i stomat (använd ev. den ledare som finns med till vissa trakealkanyler, dra genast ut ledaren då trakealkanylen är på plats) Koppla på ev. respirator Lägg om enligt rutin, fäst nackband, trakealkompress och fuktnäsa Observera barnets andning Utförande då ledare används Ta bort trakealkompressen. Klipp av nackbandet, håll trakealkanylen på plats. Koppla bort ev. respirator och fuktnäsa. För ner ledaren i trakealkanylen. Dra försiktigt men snabbt ut den gamla kanylen över ledaren, håll ledaren fixerad i stomat med en hand. Trä den nya gelade kanylen över ledaren För ner kanylen i stomat (rotera ev. kanylen något) Dra ut ledaren, koppla på ev. respirator. Lägg om enligt rutin, fäst nackband, trakealkompress och fuktnäsa. Observera barnets andning. Dokumentera i journalen: Typ av trakealkanyl, storlek, när nästa byte ska göras samt om det varit några problem vid bytet eller om det är något man skall vara observant på vid nästa byte. Dekanylering Ställningstagande till dekanylering tas av patientansvarig läkare tillsammans med föräldrar Kanylstorleken minskas successivt, vanligen med hela nummer, spädbarn ner till ca 3.0 och större barn ner till ev. 4.0 Nästa steg är att proppa kanylen Använd inte något som kan fastna i trakealkanylen Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 7 (av 8)

8 Barnet ska kunna äta, hosta, sova m.m. med proppad trakealkanyl Dokumentera i journalen Trakealkanylen dras om barnet kan andas med proppad kanyl - läkarordination. Ev. låter man en ledare ligga kvar i stomat Sätt gasvävskompress över stomat Obs! Det får inte täppas till Stomat läker på ca 1-2 veckor Ansvar Gäller för all personal inom barnmedicin på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus område 1/SU. Ansvar för spridning och implementering har verksamhetschefen som även ansvarar för att rutinen följer gällande författningar/lagar. Uppföljning, utvärdering och revision Verksamheten följer upp att rutinen följs. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO. Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Granskare/arbetsgrupp Ingela Skansebo, sjuksköterska, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su Vanja Åberg, sjuksköterska, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su Marie Hvit, barnsköterska, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su Eva Persson, barnsköterska, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su Bill Hesselmar läkare, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 8 (av 8)