TBS Katalog Transient-/åskskydd-/ samt potentialutjämningssystem

Transkript

1 TBS Katalog 2011 Transient-/åskskydd-/ samt potentialutjämningssystem

2 älkommen till kundservice Servicetelefon: Faxnr för förfrågningar: Faxnr för order: E-post för order: E-post: Internet: Använd direktlinjen till OBO:s kundservice! På vår telefon besvarar vi dagligen alla dina frågor om OBO:s kompletta program för elinstallation. OBO ger dig hela programmet: Kompetent kontaktperson i din region All information om OBO:s produktutbud Expertråd om speciella användningsteman Snabb och direkt åtkomst till all teknisk information om OBO:s produkter vi vill vara bäst även när det gäller kundservice! 2 OBO TBS

3 Innehåll Planeringshjälp 5 Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd solceller 207 Data- och informationsteknik 221 Skydds- och buffertgnistgap 257 Mät- och kontrollsystem 261 Potentialutjämningssystem 265 Jordningssystem 275 Uppfångar- och avledningssystem 285 Förteckningar 319 TBS OBO 3

4 Planeringshjälp allmänt OBO TBS-seminarier: Kunskap direkt från tillverkaren Genom ett omfattande utbildningsoch seminarieprogram för överspännings- och åskskyddssystem stöder OBO kunderna med direkt fackkunskap. Förutom de teoretiska underlagen handlar det också om att omsätta kunskapen i praktiken. Konkreta användningsoch beräkningsexempel avrundar den omfattande kunskapsförmedlingen. Texter för utskrift, produktinfo och informationsblad i gör livet lättare för dig med ett omfattande utbud av fackmässigt utformat material som hjälper dig redan på ett tidigt stadium i arbetet vid t.ex. planering och kostnadsberäkning av ett projekt. Dit hör: Texter för utskrift Produktinfo Informationsblad Datablad Den här dokumentationen uppdateras kontinuerligt av oss och är tillgänglig kostnadsfritt på när som helst. Texter för utskrift finns på Fler än info-poster från områdena KTS, BSS, TBS, LFS, EGS och UFS kan hämtas kostnadsfritt via Tack vare regelbundna uppdateringar och kompletteringar har du alltid en god överblick över OBO-produkterna. Alla de vanligaste filformaten är tillgängliga (PDF, DOC, GAEB, HTML, TEXT, XML, ÖNORM). 4 OBO TBS

5 Innehåll planeringshjälp Underlag överspänningsskydd 6 Överspänningsskydd energiteknik 19 Överspänningsskydd solceller 29 Överspänningsskydd, data- och informationsteknik 41 Skydds- och buffertgnistgap 61 Mät- och kontrollsystem 65 Potentialutjämningssystem 69 Jordningssystem 77 Uppfångar- och avledningssystem 85 Ytterligare information 116 TBS OBO 5

6 Planeringshjälp allmänt Liten orsak, stor effekt: Skador orsakade av överspänning årt beroende av elektriska och elektroniska apparater ökar alltmer, både yrkesmässigt och privat. Datanät hos bl.a företag, sjukhus och räddningstjänst är livsnödvändiga beståndsdelar för det oundvikliga informationsutbytet i realtid. Känsliga datauppgifter t.ex. från banker eller mediaföretag behöver säkra och fungerade överföringsvägar. Det är inte bara blixtnedslag som är ett latent hot för dessa anläggningar. Mycket vanligare är att dagens elektroniska hjälpmedel skadas av överspänning, som orsakas av avlägsna åskurladdningar eller kopplingsförlopp i stora elektriska anläggningar. id åska frigörs stora energimängder kortfristigt. Dessa spänningstoppar kan ta sig in i en byggnad via alla typer av elektriska ledningar och orsaka enorma skador. 6 OBO TBS

7 Planeringshjälp allmänt ilka följder för vår vardag har skador orsakade av överspänning? I första hand skador på elektriska/elektroniska enheter. På det privata området gäller det särskilt: T/video Telefonsystem Datorer, musikanläggningar,etc,etc Köksutrustning Övervakningssystem Brandvarnare Bortfallet av dessa enheter är med största säkerhet mycket kostsamt. ad händer vid bortfallstid/följdskador på: Datorer (dataförlust), ärme-/varmvattenanläggning Hissar, garageportar och jalusier, Aktivering resp. skador på brand-/inbrottslarm (kostnader för fellarm)? För kontorsbyggnader är kanske detta en "livsviktig" fråga: Kan företaget fortsätta driften utan huvuddator eller server problemfritt? Har alla viktiga data sparats i rätt tid? äxande kostnader för skador Försäkringsbolagens aktuella statistik och uppskattningar visar: Mängden skador orsakade av överspänning - utan följd- och bortfallskostnader - har fått en oroande stor omfattning på grund av det ökade beroendet av elektroniska "hjälpredor". Det är därför inte konstigt att försäkringsbolag allt oftare kontrollerar skadefall och föreskriver skydd mot överspänning. Information om skyddsåtgärder finns t.ex. i direktivet ds TBS OBO 7

8 Planeringshjälp allmänt Så här uppstår blixturladdningar Uppkomst av blixturladdningar: 1 = ca m, ca -30 C, 2 = ca m, ca -70 C Urladdningstyper 90 % av alla blixtnedslag mellan ett moln och jorden är negativa moln-jord-blixtar. Blixten börjar i ett negativt laddningsområde i molnet och sprider sig till den positivt laddade marken. Övriga urladdningar delas in i: negativa jord-moln-blixtar positiva moln-jord-blixtar positiva jord-moln-blixtar. De absolut flesta urladdningarna äger dock rum inuti ett moln resp. mellan de olika molnen. Så här uppstår blixturladdningar När varma, fuktiga luftmassor stiger uppåt kondenseras luftfuktigheten, och på högre höjd bildas sedan iskristaller. Ovädersfronter kan uppstå när molnen expanderar på höjder upp till m. Den starka uppvinden på upp till 100 km/h leder till att de lätta iskristallerna hamnar i det övre och hagelkornen i det undre området. På grund av stötar och friktion uppstår laddningsseparationer. 8 OBO TBS

9 Negativa och positiva laddningar Studier har visat att de hagelkorn som faller nedåt (området varmare än -15 C) för med sig negativa laddningar och de iskristaller som slungas uppåt (området kallare än -15 C) för med sig positiva laddningar. De lätta iskristallerna förs med uppvinden till molnets övre del, medan hagelkornen faller till de centrala delarna av molnet. Molnet delas alltså in i tre delar: Upptill: positivt laddad zon Mitten: smal negativt laddad zon Nedtill: svagt positivt laddad zon Denna laddningsuppdelning bygger upp en spänning i molnet. Planeringshjälp allmänt Negativa och positiva laddningar: 1 = snöhagel, 2 = iskristaller Laddningsfördelning Typisk laddningsfördelning Positiv i den övre delen, negativ i mitten och svagt positiv i den undre delen. I det marknära området finns åter positiva laddningar. Den fältstyrka som krävs för att utlösa en blixt beror på luftens isoleringsförmåga och ligger på mellan 0,5 och 10 k/cm. Laddningsfördelning: 1 = ca m, 2 = elektriskt fält TBS OBO 9

10 Planeringshjälp allmänt ad är transient överspänning? Transienta överspänningar: 1 = spänningsnedgångar/korta avbrott, 2 = övertoner på grund av långsamma och snabba spänningsförändringar, 3 = tillfälliga spänningshöjningar, 4 = kopplingsöverspänningar, 5 = blixtöverspänningar Transienta överspänningar är spänningshöjningar under en kort tid, i mikrosekunderområdet, som kan vara många gånger högre än den nominella nätspänningen! De största spänningstopparna i lågspänningsförbrukningsnät är resultat av blixturladdningar. Det höga energiinnehållet i blixtöverspänningar vid direktnedslag i den yttre blixtanläggningen eller i en lågspänningsfriledning har - utan inre blixt- och överspänningsskydd - totalt bortfall av anslutna förbrukare och skador på isolering som följd. Inducerade spänningstoppar i byggnadsinstallationer som energi- eller dataledningar kan också nå den nominella matningsspänningen flera gånger om. Kopplingsöverspänningar, som inte framkallar så höga spänningstoppar som blixturladdningar, men som förekommer oftare, kan också slå ut anläggningar direkt. I regel består kopplingsöverspänningar av två till tre gånger matningsspänningen, blixtöverspänningar kan delvis bestå av 20 gånger värdet av den nominella spänningen och transportera högt energiinnehåll. Ofta inträffar bortfallet med fördröjning, eftersom åldringen på komponenter, orsakade av mindre transienter, framkallar långsamt slitage på elektroniken i enheterna. Beroende på orsak resp. blixturladdningens nedslagsplats behövs olika skyddsåtgärder. 10 OBO TBS

11 ilka impulsformer finns det? Planeringshjälp allmänt Impulstyper och deras karakteristik: gul = impulsform 1, direkt blixtnedslag, 10/350-µs-simulerad blixtimpuls, röd = impulsform 2, avlägset blixtnedslag eller omkopplingsförlopp, 8/20-µs-simulerad blixtimpuls (överspänning) Som följd av ett åskväder kan höga blixtströmmar skapas i jorden. Om en byggnad med yttre åskskydd träffas direkt uppstår ett spänningsbortfall i jordningsmotståndet i åskskyddspotentialutjämningen, som skapar en överspänning mot den avlägsna omgivningen. Denna potentialhöjning skapar ett hot mot elsystemen (tex. elförsörjning, telefonanordningar, kabel-t, styrledningar osv.) i byggnaden. För kontroll av olika åsk- och överspänningsskyddsenheter fastställdes lämpliga testströmmar i de nationella och internationella normerna. Direkt blixtnedslag: Impulsform 1 Blixtströmmar, så som de uppträder vid ett direkt blixtnedslag, kan efterskapas med vågformens stötström 10/350 µs. Blixttestströmmen efterskapar den snabba ökningen och också det höga energivärdet som uppträder i en naturlig blixt. Blixtströmavledare av typ 1 och det yttre åskskyddets komponenter testas med denna ström. Avlägsna blixtnedslag eller kopplingsförlopp: Impulsform 2 Överspänningar från avlägsna åsknedslag och kopplingsförlopp efterskapas med testimpulsen 8/20 µs. Energivärdet för denna impuls är betydligt mindre än blixttestströmmen från stötströmsvågen 10/350 µs. Överspänningsskydd av typ 2 och typ 3 belastas med denna testimpuls. TBS OBO 11

12 Planeringshjälp allmänt Orsaker till blixtströmmar Direkt blixtnedslag i en byggnad Om en blixt slår ner direkt i den yttre åskskyddsanläggningen eller i blixtströmtåliga jordade takkonstruktioner (t.ex. takantenn) kan blixtenergin ledas säkert ner i jordpotentialen. Detta går dock inte med endast en åskskyddsanläggning. På grund av jordningsanläggningens impedans lyfts hela byggnadens jordningssystem till en hög potential. Denna potentialhöjning påverkar uppdelningen av blixtströmmar till byggnadens jordningsanläggning, strömförsörjningssystem och dataledningar till närliggande jordningssystem (grannbyggnader, lågspänningstransformator). Riskvärde: upp till 200 ka (10/350) Direkt blixtnedslag i en lågspänningsfriledning Ett direkt blixtnedslag i en lågspänningsfriledning eller dataledning kan leda över delvisa blixtströmmar till närliggande byggnader. En särskild risk med överspänningar finns för elektriska anläggningar i byggnader i slutet av lågspänningsfriledningar. Riskvärde: upp till 100 ka (10/350) 12 OBO TBS

13 Orsaker till överspänningar Kopplingsöverspänningar i lågspänningssystem Kopplingsöverspänningar uppstår vid in- och urkopplingsprocedurer, vid koppling av induktiva och kapacitiva belastningar och genom avbrott i kortslutningsström. Särskilt avstängning av produktionsanläggningar, belysningssystem eller transformatorer kan skada närliggande elektriska enheter. Planeringshjälp allmänt Riskvärde: flera ka (8/20) Inkoppling av överspänningar genom nära eller avlägsna blixtnedslag När åskskydd och överspänningsskydd redan är installerade: id ett nära blixtnedslag skapas höga magnetfält som inducerar höga spänningstoppar i ledningssystem. Inom en radie upp till 2 km runt blixtnedslaget kan skador uppstå genom induktiv och galvanisk koppling. Riskvärde: flera ka (8/20) TBS OBO 13

14 Planeringshjälp allmänt Reducera överspänning gradvis med åskskyddszoner Åskskyddszoner LPZ 0 A LPZ 0 B LPZ 1 LPZ 2 LPZ 3 Åskskyddszoner - koncept Konceptet för åskskyddszoner, som beskrivs i den internationella normen SS EN har visat sig vara genomtänkt och effektivt. Grunden för konceptet är principen att reducera överspänningar gradvis till en ungefärlig nivå innan de når slutenheten och orsakar skada. För att uppnå detta delas hela energinätet i en byggnad upp i åskskyddszoner (LPZ = Lightning Protection Zone/Åskskyddszoner). id varje övergång från en zon till en annan installeras en överspänningsavledare för potentialutjämning som måste uppfylla de nödvändiga normkraven. Oskyddat område utanför en byggnad. Direkt blixtnedslag, ingen avskärmning mot elektromagnetiska störningsimpulser LEMP (Lightning Electromagnetic Pulse). Område skyddat av yttre åskskyddsanläggning. Ingen avskärmning mot LEMP. Område inuti en byggnad. Liten blixtenergi möjlig. Område inuti en byggnad. Liten överspänning möjlig. Område inuti byggnaden (kan även vara den metalliska kapslingen inuti en förbrukare). Inga störningsimpulser orsakade av LEMP eller överspänningar förekommer. 14 OBO TBS

15 Zonövergångar och skyddsenheter Fördelar med konceptet med åskskyddszoner Minimering av inkopplingarna i andra ledningssystem genom avledning av de energirika och farliga blixtströmmarna direkt vid ledningarnas ingång i byggnaden. Undvikande av störningar orsakade av magnetiska fält. Ett prisvärt, individuellt skyddskoncept med goda planeringsmöjligheter för ny-, ut- och ombyggnationer. Typklasser för överspänningsskyddsenheterna OBO:s överspänningsskydd är indelade i 3 typklasser 1, 2 och 3 (tidigare B, C och D) enligt SS EN I dessa normer är byggnadsriktlinjer, krav och kontroll för överspänningsskydd/avledare fastställda, som används i växelströmnät med nominell spänning upp till 1000 och nominella frekvenser mellan 50 och 60 Hz. Denna indelning möjliggör valet av skydd/avledare anpassat efter de olika kraven vad gäller placering, skyddsnivå och strömbelastning. En översikt över zonövergångarna finns i tabellen nedan. De förtydligar också vilka OBO-överspänningsskydd som kan monteras med vilka funktioner i energiförsörjningsnätet. Planeringshjälp allmänt Zonövergångar Zonövergång LPZ 0 B till LPZ 1 Zonövergång LPZ 1 till LPZ 2 Zonövergång LPZ 2 till LPZ 3 Skyddsanordning för att skapa åskskyddspotentialutjämning enligt SS EN vid direkta eller närliggande blixtnedslag. Enheter: Typ 1 (klass I, normkrav B), t.ex. MC50-B DE Max. skyddsnivå enligt norm: 4 k Installation t.ex. i huvudcentralen/vid byggnadens ingång Skyddsanordning för att skapa överspänningsskydd enligt IEC vid överspänning från elnätet på grund av fjärrblixtnedslag eller omkopplingar. Enhet: Typ 2 (klass II, normkrav C), t.ex. 20-C Max. skyddsnivå enligt norm: 2,5 k Installation t.ex. i strömfördelning, undercentral Skyddsanordning, bestämmer överspänningsskydd för flyttbara förbrukningsenheter på eluttag och strömförsörjning. Enhet: Typ 3 (klass III, normkrav D), t.ex. FineController FC-D Max. skyddsnivå enligt norm: 1,5 k Installation t.ex. vid slutförbrukaren TBS OBO 15

16 Planeringshjälp allmänt BET - testcenter för åskskydd, elteknik och kabelförläggningssystem Blixtströmkontroll BET med omfattande arbetsuppgifter Tidigare kunde "bara" blixtströms-, miljö- och eltester utföras vid BET, men nu är BET Testcenter också samarbetspartner för tester med kabelstegsystem.. BET står för Blixtskydd-Emc-Teknologicentrum Kontrollgenerator för blixtströmskontroller Med hjälp av den testgenerator som började planeras 1994 och som färdigställdes 1996 är det möjligt att genomföra blixtströmstester med upp till 200 ka. Generatorn har planerats och byggts tillsammans med yrkeshögskolan i Soest. Tack vare den noggranna planeringen och det vetenskapliga tillvägagångssättet vid konstruktionen av testanläggningen fungerar den felfritt sedan 12 år tillbaka och ger fullständig rättvisa åt dagens normerande testkrav. Testgeneratorn används främst för att testa produkter från produktgruppen TBS. Här genomförs löpande tester av produkter som nyutvecklas, modifieringar av befintliga OBO-produkter och även jämförelsetester med konkurrerande produkter. Hit räknas åskskyddskomponenter, överspänningsskyddsenheter och blixtströmsavledare. Tester för åskskyddskomponenter genomförs enligt SS EN , för skiljegnistgap enligt SS EN och för åsksamt överspänningsskyddsenheter enligt SS EN Det här är endast en liten del av de testnormer enligt vilka tester utförs i BET Testcenter. 16 OBO TBS

17 Planeringshjälp allmänt Blixtströmgenerator Saltdimmeskåp Belastningskontroll Kontrollsätt för åsk- och överspänningsskyddssystem Förutom blixtströmskontroller kan även stötspänningskontroller upp till 20 k genomföras. För de här kontrollerna används en hybridgenerator, som även den har utvecklats i samarbete med yrkeshögskolan i Soest. Med denna testgenerator kan också EMCkontroller på kabelförläggningssystem genomföras. Alla typer av kabeldragnings- resp. kabelförläggningssystem upp till 8 m längd kan undersökas utan svårigheter. Bland annat görs tester av elektrisk ledningsförmåga enligt EN Simulering av verkliga förhållanden För att kunna utföra standardiserade tester av komponenter som är avsedda för externt bruk måste dessa förbehandlas under verkliga förhållanden. Detta sker i ett saltdimskåp och i en svaveldioxidtestkammare. Beroende på testtyp varierar t.ex. testlängden och koncentrationen på saltdimman resp. svaveldioxiden i testkamrarna. Det är därmed möjligt att utföra kontroller enligt IEC , ISO 7253, ISO 9227 och EN ISO Kontroll av kabelförläggningssystem Med KTS-testanläggningen som är nyligen integrerad och utprövad i BET Testcenter kan alla kabelförläggningssystem som tillverkas av OBO testas avseende belastningskapacitet. Underlag för detta är EN Med BET Testcenter har OBO Bettermann en testavdelning där produkter kan testas enligt aktuella normer något som görs redan under utvecklingsfasen. TBS OBO 17

18 28 OBO TBS

19 Innehåll åsk- och överspänningsskydd solcellsinstallationer Normer solceller 30 Lagstadgade föreskrifter och försäkringstekniska krav 31 Soliga utsikter solceller 32 Åskskyddspotentialutjämning och skiljeavstånd 33 Blixtklotmetod 34 Skyddsvinkelmetod 35 Ledningsdragnings-, kabelsteg- och brandskyddssystem 36 Installationsprincip för bostadshus 37 Installationsprincip för industribyggnader 38 Installationsprincip utomhusanläggningar 39 TBS OBO 29

20 Normer solceller Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller id utformning av en solcellsanläggning måste olika normer följas. Här finns de viktigaste föreskrifterna. SS EN (IEC :2006): Åskskydd del 1: Allmänna principer SS EN (IEC :2006): Åskskydd del 2: Riskhantering SS EN Åskskydd del 3: Skydd av byggnader och personer SS EN (IEC :2006):2006 Åskskydd del 4: Elektriska och elektroniska system i byggnader SS EN Bbl 5 Åskskydd del 3: Skydd av byggnader och personer bilaga 5: Åsk- och överspänningsskydd för solcellssystem SS EN (IEC ) Överspänningsskydd för lågspänning del 11: Överspänningsskydd för användning i lågspänningsanläggningar SS Installation av lågspänningsanläggningar al och installation av elektrisk utrustning frånkoppling, omkoppling och styrning Överspänningsskyddsanordningar SS Installation av lågspänningsanläggningar del 4-44: Skyddsåtgärder Skydd vid störspänningar och elektromagnetiska störningar avsnitt 443: Skydd vid överspänningar till följd av atmosfärisk påverkan eller kopplingsförlopp. DE (IEC ): Krav för solcells-strömförsörjningssystem 30 OBO TBS

21 Lagstadgade föreskrifter och försäkringstekniska krav Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Förutom de vanliga normerna måste de lagstadgade ramvillkoren och kraven från försäkringsgivaren uppfyllas. Beakta också de lokala lagstadgade bestämmelserna. Lagstagdade krav Nationella byggnadsstadgar: Oavsett om det finns en solcellsanläggning krävs ett yttre åskskydd för vissa typer av byggnader. Byggnadsrättsliga regler för åskskydd finns för t.ex. höghus, sjukhus, skolor och samlingslokaler. Försäkringstekniska krav: dsdirektivet 2010, riskorienterat åsk- och överspänningsskydd För solcells-anläggningar som är större än 10 kw krävs ett åskskyddssystem i klass III och ett inre överspänningsskydd. För solcellsanläggningar krävs skyddsåtgärder mot överspänning och potentialutjämning. TBS OBO 31

22 Soliga utsikter solcellslösningar från OBO Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Solcellsbranschen räknas idag till en av de mest framgångsrika branscherna inom elektroindustrin. För varje investering finns en koppling mellan anläggningens funktion och amorteringstid och därför är det mycket viktigt med ett skydd mot åskoch överspänningar. Skydd av växelriktaren äxelriktaren är en central del av anläggningen och hotas särskilt av överspänningsimpulser på grund av inkopplingar. Inkopplingarna kan dämpas med hjälp av åskskydds-, jordnings-, potentialutjämnings- och avskärmningsåtgärder samt fackmässig ledningsdragning. Skador på solcellsanläggningar kan ha olika orsaker: Skador på grund av galvanisk koppling Blixtdelströmmar flyter direkt genom delar av solcellsanläggningen och skapar spänningar på några 100 K Skador på grund av magnetisk fältkoppling Blixtströmmar kopplar överspänningar på grund av magnetisk induktion. Kopplingen minskas genom avståndet. Skador på grund av elektrisk fältkoppling Överspänningar på grund av blixtströmmens elektriska fält. Inkopplingarna är mycket små jämfört med den magnetiska fältkopplingen. Åskskydd för Solcell-strömförsörjningssystem Ett åskskyddssystem i skyddsklass III uppfyller de normala kraven för solcells-anläggningar enligt. SS EN Bbl 5. 5):2009. Dessutom kan en beräkning av åskskyddsklass enligt SS EN göras. 32 OBO TBS

23 Åskskyddspotentialutjämning och skiljeavstånd Bild 1: skiljeavstånd (s) mellan åskskyddsanläggning och kabelstegsystem iktiga åtgärder För att säkerställa ett omfattande skydd för solcellsanläggningen måste hänsyn tas till följande punkter: Den lokala jordningen (PUS) måste anslutas till huvudpotentialutjämningen (HPUS). Potentialutjämningsledarna måste dras nära och parallellt med DC-ledningarna. Dataledningarna måste tas med i skyddskonceptet. En översikt över skyddsåtgärderna finns i tabell 1. Skiljeavstånd Åskskyddsanläggningen måste upprättas med skiljeavstånd (s) enligt SS EN till delarna i solcellsanläggningen. I regel är ett skiljeavstånd (s) = säkerhetsavstånd på 0,5 till 1 m tillräckligt. Bild 2: skiljeavstånd (s) mellan åskskydds- och P-anläggning. Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Tabell 1: Översikt över skyddsåtgärder Yttre åskskydd finns Ja Ja Nej Åtgärd Anpassa åskskyddssystemet enligt SS EN Anpassa åskskyddssystemet enligt SS EN Kravtest: LBO, ds 2010, riskanalys, Godkänt skiljeavstånd enligt SS EN Ja Nej Potentialutjämning minst 6 mm² minst 16 mm² - minst 6 mm² Överspänningsskydd DC: typ 2 AC: typ 1 DC: typ 1 AC: typ 1 DC: typ 2 AC: typ 2 TBS OBO 33

24 Blixtklotmetod Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Bild 1: planeringsförlopp: blixtklot (R), blixtklotmetod med monteringsdjup (p) och avstånd till åskledarstängerna (d) Metod Blixtklot-metoden gör det möjligt att via en geometrisk-elektrisk modell kontrollera hur skyddsutrymmet klarar ett direkt blixtnedslag. Ett skalenligt klot rullas ut på en modell av anläggningen, där alla beröringspunkter utgör möjliga punkter för direkta blixtnedslag. Säkra solcellsanläggningar med flera uppfångarstänger Om du använder flera uppfångarstänger för att säkra ett objekt måste monteringsdjupet mellan stängerna beaktas. En översikt finns i tabell 2. Tabell 2: Monteringsdjup efter åskskyddsklass enligt SS EN Avstånd för uppfångaren (d) i m Monteringsdjup Åskskyddsklass I Åskskyddskula: R=20 m Monteringsdjup Åskskyddsklass II Åskskyddskula: R=30 m Monteringsdjup Åskskyddsklass III Åskskyddskula: R=45 m 2 0,03 0,02 0,01 0,01 3 0,06 0,04 0,03 0,02 4 0,10 0,07 0,04 0,04 5 0,16 0,10 0,07 0, ,64 0,42 0,28 0, ,46 0,96 0,63 0, ,68 1,72 1,13 0,84 Monteringsdjup Åskskyddsklass I Åskskyddskula: R=60 m 34 OBO TBS

25 Skyddsvinkelmetod Bild 2: α = blixtskyddsvinkel Metod Skyddsvinkel-metoden kan användas vid uppfångare, takåsledningar och byggnader. Skyddsutrymmet mot ett direkt blixtnedslag beror på skyddsklassen och höjden på uppfångaranordning. Exempel En 10 m hög uppfångarkonstuktion på takås ger en skyddsvinkel på 60. Skiljeavståndet mellan solcells och åskskyddsanläggningen ska upprätthållas. Steg 1: Kontrollera skiljeavståndet Om det nödvändiga skiljeavståndet inte kan upprätthållas måste metalldelarna kopplas ihop med varandra på ett blixtströmståligt sätt. Steg 2: Kontrollera skyddsåtgärderna enligt tabell 1 Exempel: Blixtströmavledare (typ 1) för åskskyddspotentialutjämning sätts in på DC- och AC-sidan. Bild 3: skyddsvinkel (α), takåsledning Steg 3: Inkludera dataledningarna Dataledningarna måste tas med i skyddskonceptet. Steg 4: Genomför potentialutjämning En lokal potentialutjämning måste utföras vid växelriktaren. Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller TBS OBO 35

26 Ledningsdragnings-, kabelsteg- och brandskyddssystem Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Bild 5: skiljeavstånd (s) mellan kabelkanal och blixtuppfångarsystemet Ledningsdragning Tack vare den utrymmessnåla och parallella ledningsdragningen minimeras inkopplingarna. Blixtströmmen delas upp tack vare skärmade ledningar som kan leda blixtström. Uppfångar- och avledningar måste dras till solcellsanläggningen med skiljeavstånd (bild 5). Kabelstegsystem Tack vare kabelrännor av metall minimeras inkopplingarna. Slutna system med lock sänker U-belastningen på ledningarna i ute miljön. Skiljeavståndet mellan ledningarna i solcells-/ och åskskyddsanläggningen ska upprätthållas. Brandskyddssystem I offentliga byggnader är kraven på brandskydd mycket höga. OBO:s brandskydd ger ett professionellt skydd mot spridning av eld, rök och värme. OBO:s brandskyddssystem är en väl beprövad säkerhet i utrymmnings- och räddningsvägar. 36 OBO TBS

27 Installationsprincip för bostadshus Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Solcellsanläggningar är mycket intressanta objekt för privata investeringar. Avskrivningen av solcellsanläggningen kan dock fördröjas på grund av skador och inkomstbortfall. Fackmässig installation samt montering av blixtoch överspänningsskydd ökar tillförlitligheten för anläggningen. Systemkomponenter 1 Uppfångar och avledningssystem 2 Överspänningsskydd för energiteknik AC 3 Överspänningsskydd för datateknik 4 Blixtström- och överspänningsskydd/avledare för solceller DC 5 Potentialutjämningssystem 6 Skydd/avledare för jordningsanläggning 7 Kabel- och ledningsdragningssystem 8 Installationslösningar 9 Brandskydd i byggnaden TBS OBO 37

28 Installationsprincip för industribyggnader Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Solcellsanläggningar är mycket intressanta objekt för industriella investerare. Försäkringsgivarna kräver för anläggningar > 10 kw en yttre blixtskyddsanläggning i klass III enligt SS EN (IEC 62305) med överspänningsskydds- och potentialutjämningsåtgärder. Fackmässig installation och ledningsdragning ökar tillgängligheten och säkrar intäkterna för solcellsanläggningen. Systemkomponenter 1 Uppfångar och avledningssystem 2 Överspänningsskydd för energiteknik AC 3 Överspänningsskydd för datateknik 4 Blixtström- och överspänningsskydd/avledare för solceller DC 5 Potentialutjämningssystem 6 Jordningssystem 7 Kabel- och ledningsdragningssystem 8 Installationslösningar 9 Brandskydd i byggnaden 38 OBO TBS

29 Installationsprincip utomhusanläggningar Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller På friyteanläggningar räknas djupgående jordspett som verkningslösa över nivån för frostfritt djup. Ett lägre jordningsmotstånd (mindre än 10Ω, uppmätt vid låg frekvens) rekommenderas. id jordningssystem har en maskstorlek på 20 m x 20 m upp till 40 m x 40 m bevisats vara effektivt. Metallkonstruktionen av metall måste vara ihopkopplade med varandra. Dessutom måste överspänningsskydd användas. Systemkomponenter 1 Uppfångar och avledningssystem 2 Överspänningsskydd för datateknik 3 Blixtström- och överspänningsskydd/avledare för solceller DC 4 Potentialutjämningssystem 5 Jordningssystem 6 Kabel- och ledningsdragningssystem 7 Installationslösningar TBS OBO 39

30 Blixtström kontrollerad Blixtström kontrollerad klass H (100 ka) ELEKTROTECHNICKÝ ZKUŠEBNÌ ÚSTA, Tjeckien ATEX-certifikat för explosionsskyddade områden Ryssland, GOST The State Committee for Standards KEMA-KEUR, Nederländerna M Beteckning metriska produkter Magyar Eletrotechnika Unger Österreichischer erband für Elektrotechnik, Österrike Underwriters Laboratories Inc., USA Eidgenössisches Starkstrominspektorat, Schweiz Underwriters Laboratories Inc., USA erband der Elektrotechnik, Elektronik, Informationstechnik e.., Tyskland Beprövad säkerhet 5 års garanti. halogenfri; utan klor, fluor och brom 116 OBO TBS

31 Symbolförklaring Åskskyddsklasser Skyddsenhet enligt SS EN Kombiskydd av typ 1 och typ 2 Skyddsenhet enligt SS EN Skyddsenhet enligt SS EN Skyddsenhet enligt SS EN Åskskyddszoner Övergång från LPZ 0 till 1 Övergång från LPZ 0 till 2. Övergång från LPZ 0 till 3 Övergång från LPZ 1 till 2 Övergång från LPZ 1 till 3 Övergång från LPZ 2 till 3 Material, metaller Aluminium Specialstål, rostfritt Specialstål, rostfritt Specialstål, rostfritt Specialstål, rostfritt Koppar mässing Stål Aducergods Zinkgjutgods Material, plaster Glasfiberförstärkt plast Tillämpningar Fjärrsignalering Fjärrsignalering med säkringsövervakning Akustisk signalering Integrated Service Digital Network, ISDN-användning Digital Subscriber Line, DSL-användning Analog telekommunikation Katagori 5 TwistedPair Channel Performance enligt amerikansk standard EIA/TIA Mät-, styr- och regleringssystem P Ytor Petrolatum Polyamid Polykarbonat Polyetylen Polypropylen Polystyren bandförzinkat varmförzinkad galvaniskt förzinkad doppförzinkad T-användning SAT-T-användningar Multibase-underdel LifeControl Egensäker skyddsenhet för explosionsskyddade områden Channel Performance enligt ISO / IEC Power over Ethernet 230/400 -system Skyddsklass IP 54 förkopprad förnicklad förzinkad, Deltatone 500 Skyddsklass IP 65 TBS OBO 117

32 Material metall Alu Aluminium A (1.4301) Specialstål, rostfritt A (1.4401) Specialstål, rostfritt A (1.4404) Specialstål, rostfritt A (1.4571) Specialstål, rostfritt Cu Koppar CuZn mässing St Stål TG Aducergods galvaniskt förzinkad Zn Zinkgjutgods Ytterligare information 118 OBO TBS

33 Material plast GFK Temperaturbeständighet: -50 till 130 C beständig mot Hög kemisk resistens Korrosionsbeständighet U-tålig PETR PA Glasfiberförstärkt plast Petrolatum Polyamid Temperaturbeständighet: permanent till ca 90 C, under kort tid till ca 130 C samt till ca minus 40 C*. Kem. beständighet i allmänhet som med polyetylen. beständig mot Bensin, bensol, dieselolja, aceton, lösningsmedel för färg och lack, oljor och fetter. obeständig mot Bleklut, de flesta syror, klor. risk för dragsprickor Liten vid luftfuktigt tillstånd, endast för några vattniga saltlösningar.. Starkt uttorkade komponenter (hög temperatur och extremt låg luftfuktighet) har stor känslighet mot bränslen och olika lösningsmedel. PC Polykarbonat Temperaturbeständighet: permanent till ca 110 C (i vatten 60 C), under kort tid till ca 125 C samt till under minus 35 C. beständig mot Bensin, terpentin, de flesta svaga syror. obeständig mot Aceton, bensol, klor, metylenklorid, de flesta koncentrerade syror. risk för dragsprickor Relativt liten, Ämnen som utlöser dragsprickor är bl.a. bensin, aromatiska kolväten, metanol, butanol, aceton, terpentin. PS Polystyren Temperaturbeständighet: Användning vid temperaturer som ligger över normal rumstemperatur på ca 25 C kan inte rekommenderas på grund av känsligheten mot kemisk påverkan. Hållbarhet i kyla: till ca minus 40 C*. beständig mot Alkalier, de flesta syror, alkohol. förutsätts vara*beständig mot Oljor och fetter. obeständig mot Smörsyra, konc. salpetersyra, konc. ättiksyra, aceton, eter, bensin och bensol, lösningsmedel för färg och lack, klor, dieselbränsle. risk för dragsprickor Relativt hög. Dragsprickor kan utlösas bl.a. av aceton, eter, bensin, cyklohexan, heptan, metanol, propanol samt mjukningsmedel för en del PCkabelblandningar. *Minusvärdena gäller endast för delar i viloläget utan hög slagbelastning. Det finns inget material som är resistent mot alla kemikalier. De anförda ämnena utgör bara ett litet urval. Tänk på att plastdelarna alltid är särskilt utsatta vid kemisk påverkan och höga temperaturer. Det kan eventuellt leda till bildning av dragsprickor. I tveksamma fall ber vi dig skicka en förfrågan om resp. beständighet. Bildning av dragsprickor: Dessa kan uppstå när plastkomponenterna, som är påverkade av dragspänning, samtidigt belastas kemiskt. Särskilt utsatta är komponenter av polystyrol och polyetylen. Dragsprickor kan till och med utlösas av ämnen som den aktuella plasten är resistent mot om den inte är belastad. Exempel på komponenter som står under ständig dragspänning vid särskild användning: Griphållare, nipplar för kabelförskruvningar, straps. PE Polyetylen Temperaturbeständighet: hårda sorter permanent till ca 90 C, under kort tid till ca 105 C, mjuka sorter permanent till ca 80 C, under kort tid till ca 100 C samt till ca minus 40 C*. beständig mot Lut och oorganiska syror. förutsätts vara*beständig mot Aceton, organiska syror, bensin, bensol, dieselolja, de flesta oljor. obeständig mot Klor, kolväten, oxiderande syror. risk för dragsprickor Relativt hög. Dragsprickor kan utlösas bl.a. av aceton, olika alkoholer, myrsyra, etanol, bensin, bensol, smörsyra, ättiksyra, formaldehyd, olika oljor, petroleum, propanol, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, tvållösningar, terpentin, trikloretylen, citronsyra. PP Polypropylen Temperaturbeständighet: permanent till ca 90 C, under kort tid till ca 110 C samt till ca minus 30 C*. Kem. beständighet i allmänhet som med polyetylen. beständig mot Lut och oorganiska syror förutsätts vara*beständig mot Aceton, organiska syror, bensin, bensol, dieselolja, de flesta oljor obeständig mot Klor, kolväten, oxiderande syror risk för dragsprickor Liten, endast vid några syror som kromsyra, fluorvätesyra och saltsyra samt kväveoxid. Ytterligare information TBS OBO 119

34 Kontrollerade åskskyddskomponenter ridmoment M5 = 4Nm M6 = 6Nm M8 = 12Nm M10 = 20Nm Detaljerad information kan erhållas på begäran. Ytterligare information 120 OBO TBS

35 Litet överspänningsskydd-abc Den 100 %-iga aktiveringsblixtstötspänningen är värdet av blixtstötspänningen 1,2/50 µs, som leder till avledarens omkoppling. id den här kontrollspänningen måste överspänningsskyddsenheten aktiveras tio gånger vid tio aktiveringar. 100 % aktiveringsblixtstötspänning Aktiveringstiden visar i stort aktiveringsläget för de enskilda skyddselementen som används i avledarna. Beroende på stötspänningens derivata du/dt eller di/dt för stötströmmen kan aktiveringstiderna variera inom ett bestämt intervall. Aktiveringstid (ta) Åskskyddspotentialutjämningen är en viktig åtgärd för att minska brandoch explosionsrisken i rum resp. byggnader som ska skyddas. Åskskyddspotentialutjämningen uppnås med hjälp av potentialutjämningsledningar eller avledare, som förbinder den yttre åskskyddsanläggningen, byggnadens eller rummets metalldelar, installationen, de främmande ledande delarna samt de elektriska energioch telekommunikationsanläggningarna. Åskskyddspotentialutjämning Åskskyddssystem (LPS) Hela systemet betecknas som åskskyddssystem (Lightning Protection System-LPS), som skyddar ett rum eller en byggnad mot påverkan från ett blixtnedslag. Hit räknas både det yttre och det inre åskskyddet. Åskskyddszon (LPZ) Som åskskyddszon (Lightning Protection Zone - LPZ) betecknas alla områden, där blixtens elektromagnetiska område kan definieras och styras. id zonövergångarna ska alla ledningar och metalldelar räknas in i potentialutjämningen. Skydd/avledare Skydd/avledare är elektriska komponenter som till största delen består av spänningsberoende motstånd och/eller gnistgap. Båda elementen kan kopplas i serie eller parallellt och kan också användas enskilt. Överspänningsskydd fungerar som skydd för elektriska enheter och anläggningar. Avledare mätspänning Uc För skydd/avledare utan gnistgap är mätspänningen det maximalt tillåtna effektivvärdet för nätspänning vid avledarklämmorna. Mätspänningen kan ligga på hela tiden vid skyddet/avledaren, utan att driftegenskaperna ändras. För-säkring före överspänningsskyddet Skydd/avledare måste ha en försäkring Om den förkopplade säkringen är större än den maximalt tillåtna för-säkringen för skyddet (se tekniska data för enheten), måste skyddet säkras selektivt med det erforderliga värdet. Blixtstötström (limp) Blixtstötströmmen (blixtströmtålighet per ledare) betecknas av ett standardiserat stötströmsförlopp för kurvan 10/350 µs. Med parametrarna - toppvärde - laddning - specifik energi imiterar den aktivering genom naturliga blixtströmmar. Överspänningsskydd av typ 1 (tidigare normkrav B) måste kunna avleda sådana blixtströmmar utan att förstöras. Jordfelsbrytare (RCD) Enheter för skydd mot elektriska fel och för brandskydd Inre resistivitet per tråd, längsgående motstånd Den inre resistiviteten per ledare anger ledningens ohmska moståndshöjning,som uppstår vid användningen med överspänningsskydd. Kortslutningssäkerhet Överspänningsskyddet måste kunna leda kortslutningsströmmen tills denna avbryts antingen av själva enheten eller av en intern eller extern skiljeanordning eller av nätets överströmsskydd t.ex. en för-säkring. Kortvarig överspänning (TO) Som kortvarig överspänning (Temporary Overvoltage - TO) betecknas kortvariga (temporära) överspänningar, som kan uppstå inuti mellan- /lågspänningsnät på grund av fel. Nätrestström-absorptionsförmåga (If) Restströmmen, som även kallas nätrestström, är den ström som flyter genom överspänningsskyddsenheten efter ett avledningsförlopp och som levereras av elnätet. Restströmmen skiljer sig tydligt från strömmen för den kontinuerliga driften. Nätströmmens storlek är beroende av tilldelningen från transformatorn till avledaren. Nominell avledningsstötström (ln) Toppvärdet för strömmen som går genom avledaren med vågform 8/20. Det används för att klassificera kontrollen av överspänningsavledarna av typ 2 (tidigare normkrav C). Nominell frekvens (fn) Som nominell frekvens betecknas den frekvens som en elektrisk komponent är avpassad för, är namngiven efter och som andra nominella dimensioner refererar till. Nominell spänning (Un) Den nominella spänningen är det spänningsvärde som en elektrisk komponent är avsedd för. Det kan röra sig om ett likspänningsvärde eller effektivvärdet för en sinusformad växelspänning. Nominell ström (ln) Den nominella strömmen är den maximalt tillåtna driftström som får ledas permanent via de avsedda anslutningsklämmorna. Överföringsfrekvens (fg) Överföringsfrekvensen anger upp till vilken frekvens som infogningsdämpningen för den använda elektriska komponenten är mindre än 3 db. Överspänning En överspänning är en kortvarig spänning som uppstår mellan ledare eller mellan en ledare och jord, och som överskrider det högsta tillåtna värdet flera gånger om men inte har driftfrekvens. Den kan uppstå på grund av t.ex. oväder eller kortslutning. Överspänningsskydd typ 1 Skydd som tack vare sin särskilda konstruktion kan avleda blixtströmmar vid nedslag. Överspänningsskyddd typ 2 Avledare som kan avleda överspänningar som framkallas av fjärr-/när- /nedslag eller omkopplingar. Överspänningsskydd typ 3 Avledare som fungerar som överspänningsskydd för enskilda förbrukare eller förbrukargrupper och som ansluts direkt till eluttag. Överspänningsskyddsenhet (ÖSE) En enhet som är avsedd för att begränsa transienta överspänningar och stötströmmar. Den innehåller minst en icke-linjär komponent. Överspänningsskyddsenheter kallas i allmänt språkbruk också för avledare. Potentialutjämning Elektrisk anslutning som placerar elektriska komponenter och främmande ledande delar på samma eller nästan samma potential. Potentialutjämningsskena (PUS) En klämma eller skena som är avsedd för att förbinda skyddsledare, potentialutjämningsledare och vid behov ledaren för funktionsjordning med jordningsledningen och jordspetten. Restspänning (Ures) Spänningens toppvärde som uppstår vid överspänningsskyddsenhetens klämmor under eller omedelbart efter avledningsstötströmmens flöde. Ytterligare information TBS OBO 121

36 Litet överspänningsskydd-abc Skiljeanordning id överbelastning separerar skiljeanordningen avledarna från nätet resp. jordningsanläggningen, så att brandfara undviks och signaliserar samtidigt om skyddsenhetens frånkoppling. Skyddsnivå (Up) Skyddsnivån är spänningens högsta momentanvärde vid överspänningsskyddsenhetens klämmor före aktiveringen. SPD Surge Protection Device - engelsk beteckning för en överspänningsskyddsenhet. Temperaturområde Drifttemperaturområdet anger inom vilka temperaturgränser som en felfri funktion för överspänningsskyddsenheten garanteras. Ytterligare information 122 OBO TBS

37 TBS OBO 123

38 206 OBO TBS

39 Solcellsystem Solcells-system Blixt- och överspänningsskydd typ 1+2, solceller 600 DC 208 Blixt- och överspänningsskydd typ 1+2, solceller 900 DC 209 Överspänningsskydd typ 2, solceller 600 DC 210 Överspänningsskydd typ 2, solceller 1000 DC 211 Solcell-systemlösning med MC4-kontakt 212 Systemlösning med MC4-kontakt, obestyckad 213 Solcells-kapslingar med anslutningsklämmor 214 Solcells-kapslingar med -Tec-förskruvning 215 Överspänningsskydd, systemlösning solceller AC + DC 216 Solcells-överdelar 217 Solcell-underdelar 218 TBS OBO 207

40 Blixt- och överspänningsavledare typ 1+2, solceller 600 DC Kombiskydd typ 1+2 för solcellsanläggningar Feltålig Y-koppling för användning enligt IEC Överspänningsskydd-potentialutjämning enligt IEC Avledningsförmåga upp till 12,5 ka (10/350) och 50 ka (8/20) per pol Låg DC-skyddsnivå: < 2,6 K och Uoc max = 600 DC Instickbar avledare med termodynamisk skiljeanordning och funktionsindikering Inkapslad, ej utblåsande zinkoxid-varistor-avledare för användning i normkapslingar Användning: Solcellsanläggninagr med åskskydd Solceller, komplett block 50, 600 DC Typ 50-B+C 3-PH600 U max DC Förp. Styck kg/100 st polig för solcellssystem 1 41, ikt E-nr /st. Solceller, komplett block 50, 600 DC med FS Överspänningsskydd solceller Typ 50-B+C 3PHFS600 U max DC polig för solcellssystem med FS Solceller, komplett block 50, 600 DC Typ 50-B+C 2-PH600 U max DC Förp. ikt Styck kg/100 st. 1 Förp. 49, Styck kg/100 st polig för jordade Solcellsystem 1 30, ikt E-nr /st. E-nr /st. Solceller, komplett block 50, 600 DC med FS Typ 50-B+C 2PHFS600 U max DC 600 Utförande Utförande Utförande Utförande 2-polig för jordade Solcellsystem med FS Förp. ikt Styck kg/100 st. 1 24, E-nr /st. U max DC Normkrav enligt EN LPZ Impulsström (10/350) Nominell avledningsstötström (8/20) Maximal avledningsstötström Skyddsnivå Reaktionstid Temperaturområde Skyddsklass Modulenhet TE (17,5 mm) Anslutningstvärsnitt, fast Anslutningstvärsnitt, flertrådigt Anslutningstvärsnitt, flexibelt ϑ ka ka ka k ns C mm² mm² mm² 50-B+C 3-PH B+C 3PHFS B+C 2-PH B+C 2PHFS Typ 1+2 Typ 1+2 Typ 1+2 Typ ,5 ka 12,5 ka 12,5 ka 12,5 ka 30 ka 30 ka 30 ka 30 ka 50 ka 50 ka 50 ka 50 ka < 2,6 k < 2,6 k < 2,6 k < 2,6 k < 25 ns < 25 ns < 25 ns < 25 ns C C C C IP 20 IP 20 IP 20 IP ,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² OBO TBS Ange alltid artikelnr vid beställning

41 Blixt- och överspänningsavledare typ 1+2, solceller 900 DC Kombiskydd typ 1+2 för solcellsanläggningar Feltålig Y-koppling för användning enligt IEC ) Överspänningsskydd-potentialutjämning enligt IEC Avledningsförmåga upp till 7 ka (10/350) och 50 ka (8/20) per pol Låg DC-skyddsnivå: < 3,0 K och Uoc max = 900 DC Instickbar avledare med termodynamisk skiljeanordning och funktionsindikering Inkapslad, ej utblåsande zinkoxid-varistor-avledare för användning i normkapslingar Användning: Solcellsanläggningar med åskskydd Solceller, komplett block 25, 900 DC Typ 25-B+C 3-PH900 U max DC Förp. Styck kg/100 st polig för solcellssystem 1 42, ikt E-nr /st. Solceller, komplett block 25, 900 DC med FS Typ 25-B+C 3PHFS900 Typ 25-B+C 2-PH900 U max DC 900 U max DC 3-polig för solcellssystem med FS Förp. ikt Styck kg/100 st. 1 53, E-nr /st. Solceller, komplett block 25, 900 DC Förp. Styck kg/100 st polig för jordade Solcellsystem 1 30, ikt E-nr /st. Överspänningsskydd solceller Solceller, komplett block 25, 900 DC med FS Typ 25-B+C 2PHFS900 U max DC 900 Utförande Utförande Utförande Utförande 2-polig för jordade Solcellsystem med FS Förp. ikt Styck kg/100 st. 1 37, E-nr /st. U max DC Normkrav enligt EN LPZ Impulsström (10/350) Nominell avledningsstötström (8/20) Maximal avledningsstötström Skyddsnivå Reaktionstid Temperaturområde Skyddsklass Modulenhet TE (17,5 mm) Anslutningstvärsnitt, fast Anslutningstvärsnitt, flertrådigt Anslutningstvärsnitt, flexibelt ϑ ka ka ka k ns C mm² mm² mm² 25-B+C 3-PH B+C 3PHFS B+C 2-PH B+C 2PHFS Typ 1+2 Typ 1+2 Typ 1+2 Typ ka 7 ka 7 ka 7 ka 30 ka 30 ka 30 ka 30 ka 50 ka 50 ka 50 ka 50 ka < 3,0 k < 3,0 k < 3,0 k < 3,0 k < 25 ns < 25 ns < 25 ns < 25 ns C C C C IP 20 IP 20 IP 20 IP ,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² Ange alltid artikelnr vid beställning TBS OBO 209

42 Överspänningsavledare typ 2, solceller 600 DC Överspänningsskydd typ 2 för solcellsanläggningar Feltålig Y-koppling för användning enligt IEC Överspänningsskydd-potentialutjämning enligt IEC Avledningsförmåga upp till 40 ka (8/20) per pol Låg DC-skyddsnivå: < 2,6 k (Uoc max = 600 DC) Instickbar avledare med termodynamisk skiljeanordning och funktionsindikering Inkapslad, ej utblåsande zinkoxid-varistor-avledare för användning i normkapslingar Användning: Solcells-anläggningar utan eller med separat isolerad åskskyddsanläggning Solceller, komplett block 20, 600 DC Typ 20-C 3PH-600 U max DC Förp. Styck kg/100 st polig för solcellssystem 1 33, ikt E-nr /st. Solceller, komplett block 20, 600 DC med FS Överspänningsskydd solceller Typ 20-C 3PHFS-600 U max DC Förp. Styck kg/100 st polig för solcellssystem med FS 1 41, Solceller, komplett block 20, 600 DC Typ 20-C 2PH-600 U max DC Förp polig för jordade Solcellsystem 1 25, ikt ikt Styck kg/100 st. E-nr /st. E-nr /st. Solceller, komplett block 20, 600 DC med FS Typ 20-C 2PHFS-600 U max DC 600 Utförande Utförande Utförande Utförande 2-polig för jordade Solcellsystem med FS Förp. ikt Styck kg/100 st. 1 29, E-nr /st. U max DC Normkrav enligt EN LPZ Nominell avledningsstötström (8/20) Maximal avledningsstötström Skyddsnivå Reaktionstid Temperaturområde Skyddsklass Modulenhet TE (17,5 mm) Anslutningstvärsnitt, fast Anslutningstvärsnitt, flertrådigt Anslutningstvärsnitt, flexibelt ϑ ka ka k ns C mm² mm² mm² 20-C 3PH C 3PHFS C 2PH C 2PHFS Typ 2 Typ 2 Typ 2 Typ ka 20 ka 20 ka 20 ka 40 ka 40 ka 40 ka 40 ka < 2,6 k < 2,6 k < 2,6 k < 2,6 k < 25 ns < 25 ns < 25 ns < 25 ns C C C C IP 20 IP 20 IP 20 IP ,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² OBO TBS Ange alltid artikelnr vid beställning

43 Överspänningsavledare typ 2, solceller 1000 DC Överspänningsskydd typ 2 för solcellsanläggningar Feltålig Y-koppling för användning enligt IEC Överspänningsskydd-potentialutjämning enligt IEC Avledningsförmåga upp till 40 ka (8/20) per pol Låg DC-skyddsnivå: < 4,0 k (Uoc max = 1000 DC) Instickbar avledare med termodynamisk skiljeanordning och funktionsindikering Inkapslad, ej utblåsande zinkoxid-varistor-avledare för användning i normkapslingar Användning: Solcells-anläggningar utan eller med separat isolerad åskskyddsanläggning Solceller, komplett block 20, 1000 DC Typ 20-C 3-PH-1000 U max DC Förp. Styck kg/100 st polig för solcellssystem 1 36, ikt E-nr /st. Solceller, komplett block 20, 1000 DC med FS Typ U max DC 20-C 3PHFS polig för solcellssystem med 1000 FS Typ 20-C 2-PH-1000 U max DC Förp. ikt Styck kg/100 st. 1 44, E-nr /st. Solceller, komplett block 20, 1000 DC Förp. Styck kg/100 st polig för jordade Solcellsystem 1 27, ikt E-nr /st. Överspänningsskydd solceller Solceller, komplett block 20, 1000 DC med FS Typ U max DC Utförande Utförande Utförande Utförande 20-C 2PHFS polig för jordade Solcellsystem 1000 med FS Förp. ikt Styck kg/100 st. 1 31, E-nr /st. U max DC Normkrav enligt EN LPZ Nominell avledningsstötström (8/20) Maximal avledningsstötström Skyddsnivå Reaktionstid Temperaturområde Skyddsklass Modulenhet TE (17,5 mm) Anslutningstvärsnitt, fast Anslutningstvärsnitt, flertrådigt Anslutningstvärsnitt, flexibelt ϑ ka ka k ns C mm² mm² mm² 20-C 3-PH C 3PHFS C 2-PH C 2PHFS Typ 2 Typ 2 Typ 2 Typ ka 20 ka 20 ka 20 ka 40 ka 40 ka 40 ka 40 ka < 4,0 k < 4,0 k < 4,0 k < 4,0 k < 25 ns < 25 ns < 25 ns < 25 ns C C C C IP 20 IP 20 IP 20 IP ,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-35 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² 2,5-25 mm² Ange alltid artikelnr vid beställning TBS OBO 211