SALA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING KV. RÄVEN

Transkript

1 SALA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING KV. RÄVEN

2 DAGVATTENUTREDNING Kv. Räven Sala Kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Filippa Rydwik Kristina Wilén PROJEKT Kv Räven UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning Kv Räven UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Filippa Rydwik, Sofie Boman DATUM Dagvattenutredning Kv Räven

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 5 2 BAKGRUND OCH SYFTE 6 3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER DAGVATTENPOLICY FÖR SALA KOMMUN 6 4 UTREDNINGSOMRÅDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM/ DAGVATTENHANTERING Avrinningsområde Recipient, recipientstatus/klassning Verksamhetsområde Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar Instängda områden, risk för översvämning DIKNINGSFÖRETAG ÖVRIGA LEDNINGAR OCH ANLÄGGNINGAR FÖRORENAD MARK OBSERVATIONER FRÅN PLATSBESÖK 12 5 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 13 6 BERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING DIMENSIONERANDE FLÖDEN EXTREMA FLÖDEN DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 18 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING GATUMARK OCH ALLMÄNNA YTOR Grönyta i gatusektioner Multifunktionell yta Infiltrationsstråk KVARTERSMARK Dagvattenutredning Kv Räven 3

4 7.3 FÖRSLAG TILL PLANBESTÄMMELSER FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER 25 8 KOSTNADSBEDÖMNING OCH SKÖTSEL 26 9 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN DAGVATTENSYSTEM MKN EXTREMA FLÖDEN FORTSATT ARBETE REFERENSER Dagvattenutredning Kv Räven

5 1 SAMMANFATTNING Sala kommun arbetar med att ta fram en ny detaljplan för kvarteret Räven i Ängshagen. Syftet med denna är att möjliggöra för bostäder i ett stadsnära läge. Planen medför ca nya bostäder och området är även en viktig del i att färdigställa Ängshagen. Området består idag av åkermark och den nya bebyggelsen kommer att innebära att fler ytor hårdgörs. Detta gör att vattnet inte kan infiltrera i marken i lika hög grad som i dagsläget. Åtgärder behöver därför sättas in för att minska flödet. Dagvattenberäkningar har visat att flödena från utredningsområdet kommer att öka med ca 90 % efter exploatering om inga åtgärder vidtas. Med hänsyn till klimatfaktorn uppgår ökningen till ca 140 %. Föroreningstransporten till recipienten ökar markant jämfört med idag. Eftersom det från området idag i stort sett inte avleds något vatten alls till ledningsnätet kommer en viss ökning vid höga flöden ske hur mycket fördröjning som än görs. För att skydda ledningsnät från ökade flöden och recipienten från ökade mängder föroreningar föreslås en systemlösning för dagvatten. Denna bygger i huvudsak på att utnyttja höjder och föreslagna gatusektioner inom området för att via ytlig avrinning leda vattnet till grönytor. Detta för att vattnet i så stor utsträckning som möjligt ska avdunsta, infiltrera eller tas upp av växter. Utredningen föreslår ett antal åtgärder; utföra asfalterade ytor med lutning mot grönyta, regnbäddar, infiltrationsstråk, förse parkens lågpunkt med en kupolbrunn samt att låta lågpunkten fungera som översvämningsyta. Samtliga föreslagna åtgärder är i linje med de riktlinjer som Sala kommun ställt kring dagvattenhantering Dagvattenutredning Kv Räven 5

6 2 BAKGRUND OCH SYFTE Sala kommun arbetar med att ta fram en ny detaljplan för kvarteret Räven i Ängshagen. Syftet är att möjliggöra för bostäder i ett stadsnära läge. Planen medför ca nya bostäder och området är även en viktig del i att färdigställa Ängshagen. Området består idag av åkermark och den nya bebyggelsen kommer att innebära att fler ytor hårdgörs, vilket kräver hantering av det ökade dagvattenflödet. I samband med detta har WSP fått i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning för området. 3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER Utredningsområdet sammanfaller med detaljplaneområdet. Flöden från övriga avrinningsområdet bedöms inte ha någon nämnvärd påverkan på utredningsområdet och har därför inte tagits med i beräkningarna. 3.1 DAGVATTENPOLICY FÖR SALA KOMMUN Ett utkast till en policy för dagvattenhantering har tagits fram för Sala kommun. Den är dock inte antagen än. Följande mål har angivits: Dagvattenhanteringen ska ske på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt så att de inte medför negativa effekter för i miljön eller för samhället i stort. Dagvattenlösningarna ska reducera och reglera dagvattenflödena så att belastningen på ledningsnätet och recipienten fördröjs och begränsas. Lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas. Dagvattnets bidrag till övergödning och förorening i recipienten ska minska. Hanteringen av dagvatten ska bidra till att vi uppnår god status i våra vattendrag, i enlighet med ramdirektivet för vatten. Dagvattnet ska, där det är möjligt, användas som resurs i stadsplaneringen för att skapa vackra och funktionella miljöer. Samhällsplaneringen ska förebygga skador orsakade av dagvatten Dagvattenutredning Kv Räven

7 4 UTREDNINGSOMRÅDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är ca fyra hektar och ligger i området Ängshagen i Salas södra delar, se Figur 1. Ängshagen har byggts ut i omgångar sedan 90-talet och Kv. Räven anses vara viktig för att färdigställa den påbörjade strukturen. Den befintliga bebyggelsen är belägen väster och söder om planområdet. Området är i nuläget obebyggt, med undantag för två G/C-vägar, och består av åkermark. Planområdet är flackt med en lågpunktslinje i nord-sydlig riktning. Figur 1. Illustration av detaljplaneområdets placering (markerat i rött). Bildkälla: hitta.se. 4.2 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Marken i området består av glacial och postglacial lera enligt översiktlig jordartskarta från Sveriges geologiska undersökning (SGU), se Figur 2. Hela området har låg genomsläpplighet enligt SGU:s genomsläpplighetskarta. Inga kända grundvattenförekomster finns enligt VISS. Figur 2. Översiktlig jordartskarta. Glacial lera (mörkgult), postglacial lera (ljusgult), berg (rött), morän (ljusblått). Ungefärlig detaljplanegräns markerad i svart. Bildkälla: SGU Dagvattenutredning Kv Räven 7

8 4.3 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM/ DAGVATTENHANTERING Avrinningsområde Utredningsområdet hör till delavrinningsområdet Ovan Isätrabäcken enligt VISS (2017). I en geohydrologisk undersökning gjord av Orrje & co Scandiaconsult 1979 finns inströmningsområden utpekat i öst och i väst, och ett utströmningsområde i mitten av området Recipient, recipientstatus/klassning Recipient för området är vattendraget Sagån, som slutligen mynnar i Mälaren mellan Västerås och Enköping. Den aktuella vattenförekomsten i VISS är Sagån: mellan "Sala flygplats" och mynningen till Lillån, se Figur 3. Figur 3. Översiktsbild. Recipienten är markerad i cyan och utredningsområdets placering är ungefärligt utmärkt i rött. Bildkälla: VISS, Dagvattenutredning Kv Räven

9 Statusklassning och avgörande kvalitetsfaktorer för recipienten sammanfattas i Tabell 1. Tabell 1. Statusklassning Sagån: mellan "Sala flygplats" och mynningen till Lillån (VISS, 2017). Recipient Ekologisk status Kemisk status Befintlig status Otillfredsställande Uppnår ej god Kvalitetskrav Avgörande kvalitetsfaktorer God ekologisk status 2027 Konnektivitet, morfologiska förändringar, övergödning, särskilt förorenade ämnen (zink) God kemisk status Bromerad difenyleter, tungmetaller (kvicksilver och bly) Enligt senaste klassningen (2017) är recipientens ekologiska status otillfredsställande. Det har varit ekonomiskt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövts för uppnående av god ekologisk status redan 2015 och därför har vattenförekomsten tidsundantag till Av de avgörande kvalitetsfaktorerna så är övergödning och den förhöjda halten zink av relevans för dagvattenutredningen. Den kemiska statusen uppnår ej god på grund av för höga halter av bromerad difenyleter samt tungmetallerna kvicksilver och bly. För de två förstnämnda överskrids gränsvärdena för i stort sett alla vattenförekomster i Sverige Verksamhetsområde Planområdet ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp Dagvattenutredning Kv Räven 9

10 4.3.4 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar I Länsstyrelsens planeringsunderlag finns ett markavvattningsföretag (Figur 4) markerat genom området (se även avsnitt 4.4). Detta dike har tidigare avlett vatten från området. Hur avledningen fungerar efter att Ängshagen byggts ut är inte känt. Den huvudsakliga riktningen bör dock vara densamma. I områdets sydvästra del finns enligt ledningskartan två dagvattenbrunnar som möjligen avleder delar av vattnet till ledningsnätet. Figur 4. Potentiell flödesriktning. Utredningsområdets ungefärliga placering ungefärligt utmärkt i rött. Bildkälla: Länsstyrelsens WebbGIS Instängda områden, risk för översvämning En skyfallskartering har utförts av SMHI. Skyfallskarteringen ger en uppfattning om var lågpunkter i terrängen finns och pekar ut riskområden som kan vara intressanta för ytterligare studier. Större potentiella flödeslinjer finns mitten av området där diket/lågpunktslinjen går. Ett mindre potentiellt översvämningsområde gränsar till planområdet i väst, se Figur Dagvattenutredning Kv Räven

11 Figur 5. Skyfallskartering med potentiella flödeslinjer: och riskområden. Större flödeslinjer och riskområden med djup över 1 m är utmarkerat i mörkrött, och mindre flödeslinjer och riskområden med djup över 0,2 m i rosa. Detaljplaneområdet ligger inom markeringen. Bildkälla: Länsstyrelsens WebbGIS. 4.4 DIKNINGSFÖRETAG Planområdet ligger inom Sala Landmannaskola dikesföretag från Diket mynnar i Sagån som ligger i Sagåns sänkningsföretag. Utbredningen för respektive företag ses i Figur 4. Då markavvattningsföretagets inte längre fyller den funktion det gjorde då det inrättades bör det rivas ur. 4.5 ÖVRIGA LEDNINGAR OCH ANLÄGGNINGAR Ledningar för VA, el och fjärrvärme finns inom planområdet. Underjordiska ledningar går norr om den planerade bebyggelsen längs Vintergatan. Ett ledningsstråk med VA finns även i södra delen av planområdet. 4.6 FÖRORENAD MARK Genomförda studier har visat på förhöjda halter av framförallt bly och kadmium inom Sala tätort. Föroreningarna härstammar från tidigare gruvverksamhet. Enligt en miljöteknisk markundersökning utförd 2010 av Bjerking AB (rapport , uppdrag nr 53206) innehåller området Ängshagen inga metallhalter som överskrider Salas platsspecifika riktvärden Dagvattenutredning Kv Räven 11

12 4.7 OBSERVATIONER FRÅN PLATSBESÖK Nedan i Figur 6, Figur 7 och Figur 8 visas exempel på dagvattenhantering i befintligt bostadsområde samt bilder över delar av det nya planområdet. Figur 6. Vattenansamlingar på gata i befintligt område i Ängshagen. Många av tomterna byggs med stor andel hårdgjorda ytor. Figur 7. Vy över delar av planområdet. T.v. syns en del av den befintliga bebyggelsen utanför planområdet. T.h. syns en av de G/C-vägar som finns inom planområdet. Figur 8. Avledning med dagvattenbrunn i befintligt område i Ängshagen Dagvattenutredning Kv Räven

13 5 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN Förslaget möjliggör ca nya bostäder inom området. En park och mindre parkytor, samt nya vägar och en cirkulationsplats planeras. En illustration av det färdigställda området visas i Figur 9. Figur 9. Illustration över hur området kan komma att se ut. Bildkälla: Plan- och genomförandebeskrivning (samrådshandling), Sala kommun Dagvattenutredning Kv Räven 13

14 6 BERÄKNINGAR 6.1 MARKANVÄNDNING Markanvändningen har karterats med hjälp av en grundkarta, flygfoto, illustrationsplan och observationer vid platsbesök. Markanvändningen före exploatering har bedömts som gatumark och åkermark, se Figur 10. Efter exploateringen har markanvändningen bedömts som gatumark, parkmark samt villaområde, se Figur 11. Figur 10. Markanvändning i utredningsområdet före exploatering. Figur 11. Markanvändning i utredningsområdet efter exploatering Dagvattenutredning Kv Räven

15 6.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats utifrån markanvändningen före och efter exploatering. I beräkningarna har följande antaganden gjorts: Gatumarken är uppdelad i gatumark asfalt och gatumark grönyta. Utifrån föreslagna gatusektioner har en genomsnittlig andel asfalt och grönyta i gatuområdet beräknats. Efter exploatering uppskattas 70 % av den totala gatumarken vara asfalt och 30 % grönyta. Avrinningskoefficient för bostadsområdet valdes till 0,2 för flacka områden med bebyggelsetypen villatomter >1000 m 2 enligt Svenskt vatten P110. Det dimensionerande dagvattenflödet från området beräknas med rationella metoden: där: qd är det dimensionerande flödet (l/s) A är avrinningsområdets area (ha) φ är avrinningskoefficienten q d = A φ i(t r ) i(tr) är den dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha) tr är regnets varaktighet (min). Beräknade dimensionerande flöden före och efter exploatering redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. Tabell 2. Flöden vid det dimensionerande regnet (10 min 10-årsregn) före exploatering. Markanvändning Area (ha) Avr. koeff.φ Red. area (ha) Q dim (l/s) Före Åkermark/gräsyta 3,59 0,10 0,36 82 Gatumark asfalt 0,34 0,80 0,27 62 Gatumark grönyta Totalt 3,9 0,16 0, Dagvattenutredning Kv Räven 15

16 Tabell 3. Flöden vid det dimensionerande regnet (10 min, 10-årsregn) efter exploatering. Klimatfaktor 1,25 har använts i beräkningarna. Efter Markanvändning Area (ha) Avr. koeff.φ Red. Area (ha) Q dim (l/s) Parkmark 0,44 0,10 0, Villaområde 2,26 0,20 0, Gatumark asfalt 0,86 0,80 0, Gatumark grönyta 0,37 0,10 0, Totalt 3,9 0,31 1, Q dim inkl. kf (l/s) Beräkningarna visar en ökning i dagvattenflöden med drygt 90 % om ingen fördröjning görs. Med hänsyn till klimatfaktorn uppgår ökningen till ca 140 %. Ökningen av flödet till ledningsnätet är egentligen ännu större då största delen av avrinningen från åkermarken idag inte når ledningsnätet. Påverkan på befintligt ledningsnät är alltså påtaglig. Beräkningar av dagvattenflöden efter exploatering för 10-års regn med 10 minuter, 2 timmar och 6 timmars varaktighet redovisas i Tabell 4. För regn med kortare varaktighet än en timme används klimatfaktor 1,25 och för regn med längre varaktighet än en timme används klimatfaktor 1,2, enligt Svenskt vatten P110. Tabell 4. Beräknade flöden efter exploatering för 10-årsregn olika varaktigheter. Varaktighet Dagvattenflöde (l/s) Dagvattenflöde med klimatfaktor (l/s) 10 min timmar timmar Dagvattenutredning Kv Räven

17 6.3 EXTREMA FLÖDEN All fysisk planering bör ske långsiktigt och det är därför relevant att redan idag ta hänsyn till de klimatförändringar som väntas. Det ändrade klimatet förväntas medföra högre flöden, vilket innebär att det finns risk för översvämningar i områden där dagvattensystemen är dimensionerade efter andra förutsättningar. För att klimatanpassa dagvattenhanteringen kan dimensionering göras utefter flöden beräknade med en klimatfaktor. Svenskt vatten P110 rekommenderar att en klimatfaktor på 1,25 används. Enligt P110 ska det även finnas en plan för hur avledningen av extrema regn ska ske. Med extrema regn menas ett regn större än ett 10-årsregn med klimatfaktor. I Tabell 5 visas de beräknade flöden för 10-, 20- samt 100-årsregn. Flödena är även redovisade med klimatfaktor. Värdena är avrundade till närmsta 10-tal. Tabell 5. Beräknade flöden för 10-, 20- och 100-årsregn för totala utredningsområdet efter exploatering. Regn, varaktighet 10 min Dagvattenflöde (l/s) 10-årsregn årsregn årsregn Dagvattenflöde med klimatfaktor (l/s) Dagvattenutredning Kv Räven 17

18 6.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll har beräknats med schablonhalter från StormTac (v17.2.2). Indata till StormTac är bl. a. utredningsområdets markanvändning, se avsnitt 6.1. Den årliga nederbörden för Sala väderstation är uppmätt till 600 mm/år (SMHI, normalvärden för nederbörd ). I StormTac har schablonhalter för jordbruksmark och lokalgata med avledning till öppet dike valts för att beskriva markanvändningen före exploatering. Efter exploatering har villaområde, parkmark och lokalgata med kantsten valts. De sammanvägda föroreningshalterna jämförs med riktvärde 1M, vilket gäller för ett delavrinningsområde med utsläppspunkt direkt recipienten (Regionplane- och trafikkontoret, 2009). Detta säger ingenting om vilka halter recipienten tål men ger däremot en grov fingervisning om hur halterna förhåller sig till ett normalt dagvatten. Vattendirektivets huvudregel är att statusen i vattenförekomsten inte ska försämras. De beräknade föroreningshalterna och jämförelsen med riktvärdet 1M redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering, med jämförelse mot riktvärden 1M. Förorening Före expl. (µg/l) Efter expl. (µg/l) P Riktvärden 1M N Pb 8,8 7,9 8 Cu Zn Cd 0,12 0,18 0,4 Cr 0,96 1,5 10 Ni 0,66 2,5 15 Hg 0,018 0,032 - SS Olja Dagvattenutredning Kv Räven

19 Det är inte bara föroreningshalterna i dagvattnet som spelar roll, utan mängden näringsämnen och metaller som transporteras till recipienten är också av betydelse. Med stora hårdgjorda ytor avrinner en större andel av årsnederbörden till recipienten och även relativt rent vatten kan påverka. I Tabell 7 visas hur föroreningsbelastningen (kg/år) från utredningsområdet före och efter exploatering förändras. Tabell 7. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) P 1,2 1,3 10 % Förändring (%) N % Pb 0,056 0, % Cu 0,11 0,2 80 % Zn 0,19 0, % Cd 0, , % Cr 0,0059 0, % Ni 0,0042 0, % Hg 0, , % SS % Olja 0,93 1,8 95 % Trots att fosforhalten är lägre i dagvattnet efter exploatering ökar alltså den totala mängden fosfor som leds bort från området. För ämnen förknippade med trafik, byggnader och annan mänsklig aktivitet såsom tungmetaller och olja blir effekten dubbel. Högre halter och högre andel når därmed recipienten och åtgärder som minskar avrinningen och renar dagvattnet är nödvändiga Dagvattenutredning Kv Räven 19

20 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Förslag på renings- och fördröjningsåtgärder har tagits fram med hänsyn till riktlinjerna i Salas föreslagna dagvattenpolicy. Förslaget innebär en systemlösning med ytlig avrinning där höjder inom området utnyttjas för att leda vattnet till grönytor. Detta för att vattnet i så stor utsträckning som möjligt ska avdunsta, infiltrera eller tas upp av växter. Detta minskar belastningen både på ledningssystem och recipient samt ger en robust dagvattenhantering som bättre tål extrema regn. En översikt över området visas i Figur 12 och Bilaga 1. Figur 12. Systemlösning för dagvattenhantering inom kvarteret Räven. En större bild återfinns i Bilaga 1. I Tabell 8 presenteras magasinsegenskaper och ytbehov för olika dagvattenanläggningar. Tabell 8. Magasinsegenskaper och ytbehov för olika anläggningstyper. Anläggningarna är dimensionerade för 20 mm magasinsvolym (Stockholm Stad, 2016). Anläggningstyp Vanlig skelettjord Magasinegenskaper och ytbehov Antaget djup (m) Antagen porositet Antaget ytmagasin (mm) Antagen infiltrationshastighet 0, Luftig skelettjord 0, Ytbehov (m 2 /100m 2 avrinningsyta) Nedsänkt växtbädd (djup) Nedsänkt växtbädd (grund) 0, , Infiltrationsstråk 0, Nedsänkt grönyta 0, Dagvattenutredning Kv Räven

21 7.1 GATUMARK OCH ALLMÄNNA YTOR Grönyta i gatusektioner I de gatusektioner som redan finns framtagna för området finns goda möjligheter till en hållbar dagvattenhantering. Inför detaljprojekteringsskede bör tydliggöras att asfalterade ytor ska utföras med lutning mot träd/gräs samtidigt som grönområdet sänks ner något för att uppnå önskad flödesriktning. Uppsamling av vatten mot kantsten eller i måsvinge med avledning till dagvattenbrunn bör endast undantagsvis tillåtas. Sektionerna för Galaxgatan och Vintergatan med föreslagna åtgärder visas i Figur 13 och Figur 14. Figur 13. Gatusektion Galaxgatan med föreslagna åtgärder. De blå pilarna indikerar önskad flödesriktning. Figur 14. Gatusektion Vintergatan med föreslagna åtgärder. De blå pilarna indikerar önskad flödesriktning. Infiltrerbara grönytor ger både flödesutjämning och renar dagvattnet från metallföroreningar och växtnäringsämnen som fosfor och kväve. Växtligheten bidrar med näringsupptag och upprätthåller infiltrationskapaciteten i grönytan. Högst reningseffekt uppnås i grönytor med tät gräsväxt och genomsläppligt ytlager. Tekniken är enkel, billig och kräver lite underhåll. Se Tabell 8 för magasinsegenskaper och ytbehov för nedsänkt grönyta Dagvattenutredning Kv Räven 21

22 Meteoritgatan är besvärlig ur avrinningssynpunkt då det i den föreslagna sektionen inte finns några grönytor för infiltration. Istället föreslås ett antal regnbäddar eller nedsänkta grönytor. En regnbädd utformas så att regnvatten lätt kan avrinna dit, t ex genom en öppning i kantsten. Vatten ansamlas först på ytan innan det infiltrerar ner i jorden. Regnbädden består ofta av ett övre lager med växter och under det anläggs ett filtermedium med god infiltrationsmöjlighet. Under detta anläggs ett dränerande lager för att leda bort vattnet. Se Tabell 8 för magasinsegenskaper och ytbehov för regnbädd (nedsänkt växtbädd). Regnbädden kräver löpande skötsel. Vid etablering krävs regelbunden bevattning. Det löpande underhållet innefattar ogräsrensning och växtskötsel samt inspektion och rensning av inlopp och bräddavlopp. Skötselkostnaderna kan jämföras med kostnaderna för att sköta en plantering med fleråriga växter. Som alternativ till regnbädd kan en nedsänkt gräsyta eller infiltrationsstråk anläggas för att minska skötselbehovet. Regnbädden eller den nedsänkta gräsytan kan utformas och placeras som farthinder så att den även har en trafiksäkerhetshöjande effekt, se Figur 15. Figur 15. Vänster: Regnbädd i gatumiljö med öppning i kantsten. Höger: Infiltrationsstråk i gatumiljö. I bilaga 1 ges förslag på höjdsättning av lokalgatorna i form av höjder och flödespilar. Vidare gatuprojektering med hänsyn till dagvattenlösningarna är nödvändig Dagvattenutredning Kv Räven

23 7.1.2 Multifunktionell yta En ny höjdsättning föreslås för att möjliggöra ytlig avrinning i riktning mot parkområdet. I parken skapas en multifunktionell yta där marken är lägre än omkringliggande tomter. Multifunktionella ytor används för att jämna ut flöden och undvika skador på bebyggelse vid kraftig nederbörd. Dagvattnet fördröjs och renas. Den multifunktionella ytan kan användas till lek och idrott under torrväder. När regnintensiteten överstiger kapaciteten i utloppsbrunnen bildas vattenspeglar. Ytan höjdsätts för att kunna magasinera ett 100- årsregn. Det motsvarar en vattenvolym om ca 450 m 3. Lågpunkten i parken förses med en kupolbrunn och dagvattenledning som ansluts till dagvattenledningen föreslagen av Sala kommun. Vid kraftiga regn kan överskottsvatten från Vintergatan ledas mot översvämningsytan i parken. Se bilaga 1 för ett förslag på höjdsättning för parken. I Figur 16 ses exempelbilder på multifunktionella ytor. Figur 16. Exempelbilder på multifunktionella ytor. Bildkälla: Uppsala Vatten Infiltrationsstråk I södra delen av området anläggs ett infiltrationsstråk. Stråket ligger lägre än omkringliggande fastigheter och anläggs med lutning österut. Infiltrationsstråket leder vattnet i samma riktning som det ursprungliga markavvattningsföretaget. Vid extrema regn kan infiltrationsstråket fördröja och avleda dagvattnet bort från planområdet. Figur 17 visar en principskiss av ett infiltrationsstråk. Figur 17. Principskiss av ett infiltrationsstråk (Bildkälla: Stockholm Vatten) Infiltrationsstråket utformas som ett makadamdike för att öka avledningskapaciteten. Här har rapporterats problem med stående vatten från fastigheterna i det angränsande kvarteret, vilket inte får förvärras. På makadamdiket kan en plantering eller gräs anläggas för att få ett grönstråk med rening Dagvattenutredning Kv Räven 23

24 Figur 18 visar en principskiss för infiltrationsstråket i södra delen av planområdet. Diket har makadam i botten och den övre delen är ett svackdike med svag släntlutning som ansluter till fastigheterna i Kv Räven och Kv Örnen. Släntlutningen anpassas till befintliga höjder i Kv Örnen. Markhöjderna i Kv Räven kan justeras för en bra anslutning och släntlutning till diket. Under infiltrationsstråket finns befintliga VA-ledningar. Kupolbrunnar placeras i infiltrationsstråkets slänt och ansluts till befintligt dagvattennät. En kupolbrunn placeras förslagsvis där infiltrationsstråket når GC-banan. Det krävs vidare utredning för en komplett lösning vid GC-banan. Infiltrationsstråket avslutas med en kupolbrunn. Figur 18. Vänster: Exempel på sektion. Botten av diket fylls med makadam. Svackdiket ansluter till fastigheterna. Höger: Urklipp från bilaga 1 över infiltrationsstråket. Vid GC-banan placeras en kupolbrunn med anslutning till dagvattennätet. I bilaga 1 ges ett förslag på en principiell höjdsättning där fastigheterna lutar mot infiltrationsstråket. Stråket lutar österut och har en bräddfunktion med anslutning till befintligt dagvattennät. Det krävs dock vidare utredning och detaljprojektering av infiltrationsstråket för en komplett dagvattenlösning. 7.2 KVARTERSMARK På kvartersmark uppmuntras tomtägarna att ta om hand om dagvatten lokalt. De illustrerade tomterna är stora och kan utan problem ta hand om takvatten så länge marken ges en viss lutning ut från fasad. Takvattnet leds via stuprör och utkastare till gröna ytor eller grusytor för infiltration. Figur 19. Utkastare mot grönyta för infiltration. Mellan tomterna föreslås svackdiken enligt markering i Figur 12. På detta sätt har de flesta tomterna ett avledningsstråk i tomtens bakkant som kan anvisas som anslutningspunkt för vatten från tomt och tak som lutar bort från gatan. Svackdiket kan skyddas genom att höjderna fastställs i detaljplanen Dagvattenutredning Kv Räven

25 7.3 FÖRSLAG TILL PLANBESTÄMMELSER Planbestämmelser om dagvatten som kan regleras med lagstöd framgår i 4 kap. PBL. För att säkerställa och skydda de föreslagna lösningarna föreslås följande bestämmelser: +0,0 Föreskriven höjd över ett nollplan. Föreskrivna höjder gör att vattnet kan ledas enligt de föreslagna flödesvägarna. b Avledning av dagvatten. Här föreslås att takvatten ska infiltreras på tomten. n Markytan får inte hårdgöras. Förslagsvis anges att minst 50 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig för att säkerställa att vattnet kan infiltrera i marken. SKYDD Användningen skydd bör användas för områden som skyddar mot störning, markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Skydd Översvämningsyta är en precisering av användningsslaget Skydd som gör att endast denna form av användning är tillåten. För infiltrationsstråket i södra delen av området skulle denna bestämning kunna användas. 7.4 FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER I beräkningarna för föroreningar efter föreslagna åtgärder har schablonsiffrorna för gatumark ändrats från lokalgata med kantsten till lokalgata med reduktion i öppet dike som en approximation av den rening som sker när gatuvattnet avleds via gröna ytor, se Tabell 9. Tabell 9. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering. Den procentuella förändringen är beräknad. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Med åtgärder (kg/år) Förändring (%) åtgärder jämf. före expl. P 1,2 1, % N % Pb 0,056 0,075 0,051-9 % Cu 0,11 0,2 0,14 27 % Zn 0,19 0,59 0, % Cd 0, ,0017 0, % Cr 0,0059 0,014 0, % Ni 0,0042 0,024 0, % Hg 0, ,0003 0, % SS % Olja 0,93 1,8 1,5 61 % Ökningen av mängden tungmetaller som transporteras till recipienten är dock fortfarande kraftig, vilket är särskilt allvarligt för zink som är en av orsakerna till att Sagån inte uppnår god ekologisk status. Enligt modelleringsresultaten kommer nu den största delen av metallerna från villaområdet. Eftersom Dagvattenutredning Kv Räven 25

26 källan i stor utsträckning är biltrafik är det i första hand rening av infarter och biluppställningsplatser som är viktiga. Om dessa i stor utsträckning lutar mot gatan och därmed renas i samma gröna stråk som gatuvattnet bör tungmetalltransporten minska ytterligare. Detta visar på hur viktigt gatusektionens utformning är. 8 KOSTNADSBEDÖMNING OCH SKÖTSEL Förslaget bygger till största del på att utnyttja de förutsättningar som redan finns i planförslaget i form av grönstråk, parkmark och gatusektioner på ett sätt så att de gynnar dagvattenhanteringen. 9 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN 9.1 DAGVATTENSYSTEM Med ett värsta-scenario där gatorna avvattnas med brunnar trots tillgång till grönstråk och där hårdgjorda uppfarter och tak leds direkt till ledning kommer påverkan på ledningsnätet vid dimensionerande regn vara stor. Med en genomtänkt dagvattenhantering enligt förslaget kommer dock avledningen bli betydligt mindre. Eftersom det från området idag i stort sett inte avleds något vatten alls till ledningsnätet kommer dock en viss ökning vid höga flöden ske hur mycket fördröjning som än görs. Det enda sättet att undkomma detta är att utföra kompensationsåtgärder i andra delar av systemet. 9.2 MKN Eftersom området idag är åkermark gör även relativt små renande insatser att transporten av näringsämnen till recipienten inte ökar. Denna kvalitetsfaktor påverkas därför inte. Vid en förändring från åkermark till bostadsområde ökar zinkhalterna kraftigt och även med rening kan en ökning ske. Då årsavrinningen från detaljplaneområdet står för en mycket liten del av den totala tillrinningen till Sagån skulle det krävas en zinkhalt många gånger högre än den uppmätta zinkhalten i ån för att halten skulle påverkas. Då den uppmätta halten ligger strax över 20 µg/l vilket är ungefär en tredjedel av den modellerade halten i vattnet från området utan rening kan inte heller denna kvalitetsfaktor påverkas. Detta betyder dock inte att nivån på reningsambitionerna kan sättas lågt. Många små försämringar har tillsammans en stor påverkan och ambitionen bör vara att minimera tillförseln av zink och andra tungmetaller till ån Dagvattenutredning Kv Räven

27 9.3 EXTREMA FLÖDEN Ett dagvattensystem kan aldrig dimensioneras för alla situationer och vid extrema regn kommer systemet inte att räcka till. Avrinningen sker då ytligt mot lågpunkter. I det förslag som visas lutar Vintergatan och Galaxgatan mot grönytor i gatusektionen. Vid mättade förhållanden rör sig dagvattnet mot den multifunktionella ytan i parken, naturområden samt infiltrationsstråket i södra delen av planområdet. En genomtänkt höjdsättning är viktig för att säkerställa att dagvattnet på ett säkert sätt kan ansamlas utan att förstöra byggnader eller anläggningar. Vid extrema regn kan infiltrationsstråket fördröja och avleda dagvattnet bort från planområdet. Den multifunktionella ytan och infiltrationsstråket förses med bräddbrunnar som ansluts till det befintliga dagvattennätet. 10 FORTSATT ARBETE Avvattningen från området i dagsläget bör kartläggas. Det bör utredas om det finns rester av markavvattningsföretaget i form av fungerande dräneringsledningar och hur dessa ska ersättas. Det juridiska markavvattningsföretaget bör rivas ur då det inte längre finns. Höjdsättning av gator och tomter måste göras med dagvattenavrinningen i åtanke Dagvattenutredning Kv Räven 27

28 11 REFERENSER Boverket Lagenliga planbestämmelser om dagvatten. Hämtad Länsstyrelsens WebbGIS: Extern karttjänst Västmanlands län. LstU SMHI Skyfallskartering. Hämtad Länsstyrelsens WebbGIS: Extern karttjänst Västmanlands län. LstU Markavvattningsföretag diken och vallar. Hämtad SGU kartvisare: Genomsläpplighet. Hämtad SGU kartvisare: Grundvattenmagasin. Hämtad SGU kartvisare: Jordarter html. Hämtad SMHI Klimatscenarier. Hämtad Stockholm Stad, Dagvattenhantering. Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse. Svenskt Vatten, Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Publikation P110. Regionplane- och trafikkontoret Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. VISS. Sagån: mellan "Sala flygplats" och mynningen till Lillån. Hämtad Dagvattenutredning Kv Räven

29 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Dagvattenutredning Kv Räven 29

30