KV. ÄLGEN. Dagvattenutredning

Transkript

1 KV. ÄLGEN Dagvattenutredning

2 KV. ÄLGEN Dagvattenutredning KUND Bostads AB Mimer KONSULT WSP Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Susanna Ciuk Karlsson UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning Älgen UPPDRAGSNUMMER Kristina Wilén FÖRFATTARE Susanna Ciuk Karlsson DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Kristina Wilén GODKÄND AV Susanna Ciuk Karlsson

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 5 3 UTREDNINGSOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING ILLUSTRATIONSPLAN GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR AVRINNINGSOMRÅDE OCH RECIPIENT BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 9 4 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING 9 5 DAGVATTENBERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING DAGVATTENFLÖDEN BEHOV AV FÖRDRÖJNINGSVOLYM FÖRORENINGSHALTER 12 6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG BOSTADSHUSEN PARKERING ÖVRIGA YTOR RENINGSEFFEKTER AVFÖRESLAGNA ÅTGÄRDER SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER 20 7 KLIMATANPASSNING 21 8 KONSEKVENSER AV FÖRTÄTNING DAGVATTENFLÖDEN FÖRORENINGAR MKN SLUTSATS 23 9 REFERENSER 24 Kv. Älgen Dagvattenutredning 3

4 1 SAMMANFATTNING Mimer planerar att bygga bostäder inom kvarteret Älgen i Västerås. WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning, enligt Västerås kommuns riktlinjer, för den tillkommande bebyggelsen. Utredningsområdet består idag av trädbevuxna ytor, gräsmattor, asfalterade parkeringsytor, asfalterade gångvägar samt tre större bostadshus. Recipient för dagvatten från utredningsområdet är delsträckan av Svartån som går mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna. Recipienten har, sett till den ekologiska statusen, problem med övergödning, vandringshinder och avsaknad av funktionella kantzoner. Recipienten uppnår god kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. I och med att förtätningen sker på vad som idag är en parkering, blir det en liten ökning av dagvattenflöden i och med exploateringen. Det är fortfarande viktigt att minska dagvattenflödet till ledningsnätet och framförallt att införa dagvattenåtgärder som medför rening. Beräkningar visar att föroreningshalter i dagvattnet ligger över ställda riktvärden. Ett flertal mindre åtgärder föreslås, anpassade utefter de olika områdena inom utredningsområdet. Förslaget inkluderar diken för bostadshusens baksidor och diffus avrinning på gräsmatta på framsidan, samt infiltrationsstråk längs parkeringen. Anslutning av dagvattnet kan ske till ledning i Emausgatan, efter att det passerat de fördröjande och renande åtgärderna. Behoven av fördröjningsvolymer är små och det är snarare nödvändigt att anpassa åtgärderna utefter att samtligt dagvatten ska kunna passera dagvattenåtgärden för den rening som är nödvändig för att uppfylla kraven enligt Västerås dagvattenpolicy. Detta gäller särskilt för parkeringen med den föreslagna åtgärden infiltrationsdiken. I och med att dagvattenåtgärder saknas för parkeringen i dagsläget kommer det ske en markant förbättring om infiltrationsstråk införs på den nya/utökade parkeringen. Resultaten från föroreningsberäkningarna visar att föroreningshalterna i dagvattnet kommer att vara lägre efter relativt före exploatering, om föreslagen reningsåtgärd tillämpas. Samtliga föroreningshalter hamnar också under ställda riktvärden. Det visas även att samtliga föroreningar kommer att minska i mängd, efter exploatering, om rening i infiltrationsdiken införs. Med föreslagna åtgärder sker ingen ökning av varken näringsämnen eller metaller. Ingen påverkan från exploateringen i utredningsområdet på halterna i recipienten kommer därför att ske. Slutsatsen är att exploateringen i utredningsområdet är genomförbar ur ett dagvattenperspektiv, förutsatt att fördröjande och renande åtgärder införs

5 2 BAKGRUND OCH SYFTE Mimer planerar att bygga bostäder inom kvarteret Älgen i Västerås. WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning, enligt Västerås kommuns riktlinjer, för den tillkommande bebyggelsen. 3 UTREDNINGSOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING Kvarteret Älgen ligger i Södra Skallberget inom Västerås tätort, se röd markering i Figur 1. Figur 1. Översiktskarta, Västerås. Utredningsområdet markerat med röd prick. Bildkälla: Lantmäteriet, Själva utredningsområdets utbredning är markerad med röd linje i Figur 2. Utredningsområdet är ca 2,2 ha stort. Figur 2. Översiktskarta. Utredningsområdet ungefärligt markerat med röd linje. Omgivande gator namngivna. Bildkälla: Lantmäteriet, Kv. Älgen Dagvattenutredning 5

6 Utredningsområdet består idag av trädbevuxna ytor, gräsmattor, asfalterade parkeringsytor, asfalterade gångvägar samt tre större bostadshus i utredningsområdets södra del (Figur 3). Figur 3. Ortofoto, utredningsområdet markerat med röd linje. Bildkälla: Lantmäteriet, Den tillkommande bebyggelsen ska placeras på den norra parkeringsytan, se foto från platsbesök (Figur 4). Figur 4. Foto på parkeringsplatsen samt parkeringshus i norra delen av utredningsområdet. Foto taget på platsbesök Topografiskt sett så har utredningsområdet en övergripande lutning från norr till söder, där norr ligger ungefär 2 m högre än söder. Det bebyggda området direkt norr om utredningsområdet ligger högre och lutar in mot utredningsområdets mitt. Inga markavvattningsföretag förekommer inom, eller i direkt närhet av, utredningsområdet. 3.2 ILLUSTRATIONSPLAN Området ska, i ett förslag utarbetat av White Arkitekter, förtätas med två tillkommande bostadshus och nya parkeringsplatser (se Figur 5). Resterande bebyggelse lämnas i befintligt skick

7 Figur 5. Illustrationsplan för utredningsområdet. Bildkälla: Mimer och White Arkitekter. Illustrationsbild på den tilltänkta typen av bostadshus visas i Figur 6. Taken kommer att ligga på olika nivåer och luta svagt utåt. Figur 6. Illustrationsbild, visar den planerade typen av bostadshus. Bildkälla: Mimer och White Arkitekter. 3.3 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktlig jordartskarta från Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar förekomst av två jordarter i utredningsområdet: glacial lera och sandig morän/morän (Figur 7). Djupet på leran är inte känd, inte heller grundvattennivån. I utredningsområdets direkta närhet förekommer även jordarten berg. Kv. Älgen Dagvattenutredning 7

8 Figur 7. Översiktlig jordartskarta. Bildkälla: SGU, Utifrån detta underlag bedöms möjligheterna till infiltration i utredningsområdet som möjligen goda där sandig morän/morän förekommer. Lera har å andra sidan låg genomsläpplighet. En geoteknisk utredning kan ge mer utförligt underlag. Länsstyrelsens WebbGIS visar ingen markering för föroreningar inom utredningsområdet. 3.4 AVRINNINGSOMRÅDE OCH RECIPIENT Enligt SMHI:s kartverktyg så tillhör utredningsområdet avrinningsområde med Svartån som recipient, se markeringar Figur 8. I och med att utredningsområdet ligger inom tät bebyggelse förs i princip allt dagvatten bort genom ledningar. Enligt kontakt med Mälarenergi ( ) ser det ut som att dagvattenledningen nedströms utredningsområdet delar sig och att det mesta av dagvattnet i dagvattennätet leds ner i tunneln som går till Svartån. Figur 8. Avrinningsområde och recipient. Bildkälla: VISS, Den del av Svartån som är recipient till utredningsområdet är klassad som vattenförekomsten Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna. Denna del av Svartån mynnar sedan direkt ut i Mälaren

9 Miljökvalitetsnorm för Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna beslutades och kungjordes Version anges som arbetsmaterial t.o.m. januari Vattenförekomstens ekologiska status bedöms som måttlig. Det är undersökningar av kiselalger (2007 och 2011) och fisk ( ), som är avgörande. I vattenförekomsten finns flera definitiva vandringshinder, som påverkar fisksamhället negativt. Vattenförekomsten har också övergödningsproblem samt saknar ekologiskt funktionella kantzoner. Vattenmyndigheten har bestämt om tidsfrist till 2027 för att god ekologisk status ska uppnås. Detta på grund av att den administrativa kapaciteten och den offentliga finansieringen är otillräcklig för att genomföra de åtgärder som behövs. Vattenförekomsten uppnår god kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka. Samma bedömning gäller för kvicksilver och kvicksilverföreningar. 3.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Utifrån de tillhandahållna underlagen samt observationer från platsbesök har det bedömts att samtligt dagvatten från utredningsområdet avleds via ledningar. Vid platsbesök ( ) noterades ett antal dagvattenbrunnar i utredningsområdet i anslutning till de hårdgjorda ytorna. Dessa har inte funnits noterade i underlag från Mälarenergi utan tillhör ett internt ledningsnät inom Mimers kvartersmark. Underlag för dessa brunnar samt tillhörande ledningar inom kvarteret har inte funnits tillgängliga under utredningen. Dagvatten från utredningsområdet avrinner ytligt till brunnar och leds genom de lokala ledningarna till ledningsnätet upptaget i ledningskarta. Vid platsbesök noterades även utvändiga stuprör med anslutning till ledningsnät under markyta. Inom utredningsområdet, där bostadshusen och parkeringar ska tillkomma, förekommer glacial lera som jordart. Detta är en jordart som har mycket låg genomsläpplighet och det finns anledning att anta att infiltration inte kommer att ske i någon större utsträckning. Söder om utredningsområdet finns en befintlig kommunal dagvattenledning (375 BTG), i Emausgatan. Ett antal serviser ansluter utredningsområdet till denna ledning. I dagsläget avleds alltså allt dagvatten från utredningsområdet, utan fördröjning, till det kommunala ledningsnätet. 4 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING Dagvattenutredningen följer den dagvattenpolicyn som antogs av kommunfullmäktige (Västerås kommun, 2014). Syftet med dagvattenpolicyn är att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska Kv. Älgen Dagvattenutredning 9

10 mängden dagvatten som avleds inom planlagt område. Ett 100-årsregn skall klaras utan att skador på byggnader uppstår. Mälarenergi har gett krav på att området efter exploateringen ska likna naturmark. Enligt Figur 4.6 i P90 uppgår specifik naturmarksavrinning från genomsnittlig skogs/åkermark till 15 l/s och ha. Efter exploatering ska fördröjande åtgärder begränsa utgående dagvattenflöde till ledningsnät till 15 l/s och ha. 5 DAGVATTENBERÄKNINGAR Dagvattenberäkningarna har gjorts i StormTac (StormTac Web v , 2016) med vissa kompletteringar gjorda i Excel. Samtliga värden i tabeller har avrundats till jämna 10-/100-/1000-tal. Resultaten som presenteras är teoretiska och är att betrakta som uppskattningar. 5.1 MARKANVÄNDNING Beräkningsmodellen som använts (StormTac Web v ) estimerar flöden och föroreningshalter utifrån bl.a. markanvändning. Markanvändning i utredningsområdet före exploatering har uppskattats, utifrån grundkarta samt ortofoto, som gångväg, gräsmatta, parkering, skog samt takyta. Markanvändningen i utredningsområdet efter exploatering har karterats med hjälp av grundkarta och situationsplan. Utredningsområdet efter exploatering har bedömts bestå av samma typer av markanvändning som före exploatering, se Tabell

11 Tabell 1. Markanvändning och tillhörande avrinningskoefficienter för utredningsområdet, före och efter exploatering. Före exploatering Markanvändning Avr. koefficient Area (ha) Red. area (ha) Gångväg 0,80 0,2 0,16 Gräsmatta 0,10 0,2 0,02 Parkering 0,85 0,3 0,26 Skog 0,05 1,3 0,07 Takyta 0,90 0,2 0,18 Totalt 0,31* 2,2 0,68 Efter exploatering Markanvändning Avr. koefficient Area (ha) Red. area (ha) Gångväg 0,80 0,2 0,16 Gräsmatta 0,10 0,4 0,04 Parkering 0,85 0,4 0,34 Skog 0,05 0,9 0,05 Takyta 0,90 0,3 0,27 Totalt 0,54* 2,2 0,86 *sammanvägd avrinningskoefficient för utredningsområdet 5.2 DAGVATTENFLÖDEN Indata till StormTac är bl. a. utredningsområdets markanvändning och årlig nederbörd. Som årsnederbörd har 590 mm/år använts (Svenskt Vatten, 2011). Beräknade flöden för utredningsområdet, före och efter exploatering, ges i Tabell 2. Kv. Älgen Dagvattenutredning 11

12 Tabell 2. Dagvattenflöden före exploatering vid ett 10 min. 10-årsregn samt dagvattenflöden efter exploatering för 10 min. 10- och 100-årsregn, utan och med klimatfaktor (1,25). Regn Dagvattenflöde, l/s Dagvattenflöde med klimatfaktor (1,25), l/s 10 min. 10-årsregn, före exploatering 10 min.10-årsregn, efter exploatering 10 min. 100-årsregn, efter exploatering Beräkningarna visar att dagvattenflödet för området före exploatering uppgår till 160 l/s vid ett 10 minuters 10-årsregn. Den framtida markanvändningen kommer att ge ett ökat dagvattenflöde, 190 l/s. Med klimatfaktor tillämpad i uträkningen uppgår framtida dagvattenflöde till 240 l/s (Tabell 2). Under rubriken Systemlösning redovisas ett förslag på möjlig avledning vid extrema regn. 5.3 BEHOV AV FÖRDRÖJNINGSVOLYM Behövliga fördröjningsvolymer har beräknats för utredningsområdet, efter exploatering, utifrån 10 minuters 10-årsregn. Resultatet visas utan och med klimatfaktor 1,25. Enligt Västerås dagvattenpolicy ska man vid nybyggnationer sträva efter en dagvattenhantering som minskar dagvattenflödena. Mälarenergi har gett det specifika kravet att området efter exploateringen ska likna naturmark. Enligt Figur 4.6 i P90 uppgår specifik naturmarksavrinning från genomsnittlig skogs/åkermark till 15 l/s och ha. Efter exploatering ska fördröjande åtgärder begränsa utgående dagvattenflöde till ledningsnät till 15 l/s och ha. Naturmarksavrinning 15 l/s och ha samt utredningsområdets storlek på 2,2 ha ger 33 l/s. Med en avrinning på 190 l/s (se Tabell 2) blir magasinsbehovet ca 100 m 3. Medräknat klimatfaktor 1,25 (avrinning 240 l/s, se Tabell 2) uppgår behovet till ca 130 m FÖRORENINGSHALTER Västerås dagvattenpolicy (antagen i kommunfullmäktige ) anger att dagvattnet ska renas om det bedöms innehålla högre årsmedelhalter av näringsämnen, tungmetaller och olja än givna riktvärden. Riktvärden som anges kommer från Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionplane- och trafikkontoret (2009). För utredningsområdet används kategorin Mälaren, Nivå 1 (i rapporten från Regionplane- och trafikkontoret benämns samma kategori 1M ), se Tabell 3. Denna nivå väljs eftersom utredningsområdets dagvatten leds direkt (genom ledningsnät) till recipienten Svartån

13 Tabell 3. Föroreningshalter i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering, med jämförelse mot riktvärden Mälaren Nivå 1 (Västerås dagvattenpolicy). Förorening Halt före expl. (µg/l) Halt efter expl. (µg/l) Riktvärden för halter (µg/l), Mälaren Nivå 1 Fosfor, P Kväve, N Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Kadmium, Cd 0,38 0,42 0,40 Krom, Cr 6,7 7,2 10 Nickel, Ni 3 3,3 15 Kvicksilver, Hg 0,032 0,032 0,03 Susp. material, SS Olja PAH16* 0,6 0,7 X BaP** 0,021 0,024 0,03 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine Enligt den teoretiska beräkningen kommer vissa föroreningshalter i dagvattnet från utredningsområdet, efter exploatering, att ligga över ställda riktvärden (Tabell 3). Föroreningshalter över riktvärden är bly, koppar, kadmium, suspenderat material och olja. Dagvattnet från utredningsområdet behöver genomgå rening. De resulterande föroreningsmängderna i dagvattnet från utredningsområdet visas i Tabell 4. Kv. Älgen Dagvattenutredning 13

14 Tabell 4. Föroreningsmängder i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering. Renande åtgärder är inte medräknade. Förorening Mängd före expl. (g/år) Mängd efter expl. (g/år) Fosfor, P Kväve, N Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Kadmium, Cd 2 2,6 Krom, Cr Nickel, Ni Kvicksilver, Hg 0,17 0,2 Susp. material, SS Olja PAH16* 3,2 4,3 BaP** 0,11 0,15 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine Enligt resultaten i Tabell 4 visas att samtliga föroreningsmängder ökar i och med att utredningsområdet förtätas. Föroreningstransporten ökar mer än föroreningshalterna eftersom ökade halter i kombination med ökad avrinning ger dubbel effekt. 6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG I och med att förtätningen sker på vad som idag är en parkering, blir det en liten ökning av dagvattenflöden i och med exploateringen. Det är fortfarande viktigt att minska dagvattenflödet till ledningsnätet och framförallt att införa dagvattenåtgärder som medför rening. Rening av dagvattnet är nödvändigt för att föroreningsmängderna i dagvattnet från utredningsområdet inte ska öka i och med exploateringen samt att föroreningshalterna ska ligga under ställda riktvärden. Detta är i enlighet med Västerås dagvattenpolicy. Utredningsområdet uppdelat i delområden, utefter bebyggelse, samt lågpunkter och ungefärliga ytliga flödesriktningar visas i Figur

15 Figur 9. Utredningsområdet uppdelat i delområden, utefter bebyggelse, samt lågpunkter och ungefärliga ytliga flödesriktningar. Det markerade låglänta området i Figur 9 utgör en lågpunkt för omgivningen norr om utredningsområdet, men överlag inom utredningsområdet finns en lutning från norr, som ligger högt, till söder. I följande underrubriker ges förslag på åtgärder, anpassade utefter de två olika delområdena; bostadshusen och parkeringen. Sammanfattningsvis så föreslås diken på bostadshusens baksidor, diffus avrinning till gräsmattor på framsidorna, genomsläppliga ytmaterial på cykel- och bilparkeringsrutor samt infiltrationsstråk i anslutning till parkeringsplatserna, se Figur 10. Figur 10. Lämplig placering av olika dagvattenåtgärder. 6.1 BOSTADSHUSEN Gångvägar i anslutning till bostadshusen och ned till parkeringen bör utföras med genomsläppliga material som grus eller gles plattsättning. Detsamma för cykelparkeringsrutorna. Genomsläppligt ytmaterial som ger upphov till mindre dagvattenflöden än asfalt, genom att vattnet tillåts infiltrera till underliggande mark. Genomsläppliga material är dock inte alltid lämpliga av tillgänglighetsskäl. Om vissa ytor ändå måste hårdgöras bör de ändå höjdsättas så att vattnet rinner mot en grönyta/plantering istället för direkt till en brunn. Kv. Älgen Dagvattenutredning 15

16 Som förslag ska takvattnet från bostadshusen ledas genom stuprör till gräsmattor på framsidan. En brunn med avledning till ledningsnät placeras i lågpunkt. Genom diffus avrinning och spridning ges de bästa förutsättningarna för infiltration, växtupptag och avdunstning. En typskiss på vattenavledare visas i Figur 11. Figur 11. Vattenavledare. Bildkälla: P105. För exempel på utförande, se Figur 12. Figur 12. Inspirationsbild på avledning av dagvatten från tak över gräsmatta med utvändigt stuprör, utkastare, vattenavledare och brunn placerad i lågpunkt. På baksidan kan samma princip användas. Alternativt kan grunda diken grävas ut för att leda bort vatten snabbare och skydda från att vatten från omgivningen rinner in mot husen. Placering och flödesriktningar i åtgärderna kan ses i Figur PARKERING Parkeringsplatsen utgör en långsmal yta. Det föreligger en naturlig lutning i utredningsområdet från norr, som ligger högre, till söder. Den naturliga lutningen kan utnyttjas för att leda dagvatten från parkeringsytan ytligt i infiltrationsstråk. Det är också möjligt att luta den norra delen av parkeringen

17 för avrinning i infiltrationsstråk norr om parkeringsrutorna, för placering se Figur 10. En principskiss på infiltrationsstråk i form av ett makadamdike visas i Figur 13. Figur 13. Makadamfyllt infiltrationsstråk med dagvattenintag. Bildkälla: Svenskt Vatten, En inspirationsbild på ett utförande av infiltrationsstråk vid GC-väg visas i Figur 14. Figur 14. Inspirationsbild, infiltration vid GC-väg. Infiltrationsstråken ges bräddutlopp till ledningsnät i Emausgatan. Bräddavlopp kan läggas en bit över bottennivån i diket/växtbädden så att en magasinsvolym med stående vatten skapas under bräddavloppen. Som komplement till övriga dagvattenåtgärder så kan träd med fördel planteras i trädgropar uppbyggda med skelettjord, se Figur 15. Dagvatten från parkeringsplatserna kan avledas ytligt till dessa. Skelettet fyller funktionen att ge god bärighet, vilket skapar en ideal miljö för trädrötter. Detta i och med att skelettet håller upp markvolymen istället för att markinnehållet trycks ihop till en kompakt massa. Då finns plats för både syre och vatten. För att undvika att skelettjorden dränks behövs utlopp i form av en dräneringsledning för avledning av överskottsvatten. Om skelettjorden ska användas som trädgrop finns rekommendationer från Svenskt Vatten (publikation P105) att trädgropen på det djupaste stället inte bör understiga 1 m och ytan bör vara minst 4 gånger 4 m. Kv. Älgen Dagvattenutredning 17

18 Figur 15. Inspirationsbild, träd i hårdgjord yta. Parkeringsrutor bör förses med genomsläppliga material, som nämndes i det tidigare stycket. En inspirations bild visas i Figur 16. Figur 16. Genomsläppligs ytmaterial i form av raster, på parkeringsrutor. Det är viktigt att tillräckligt stora ytor i anslutning till parkeringen avsätts för dagvattenhantering, för att tillgodose det relativt stora behovet av fördröjningsvolymer inom utredningsområdet. 6.3 ÖVRIGA YTOR Eftersom naturmarken runtom de nya bostadshusen ska lämnas orörd föreslås inga åtgärder för dessa ytor. Även de övriga, redan bebyggda ytorna, ska lämnas i befintligt skick. 6.4 RENINGSEFFEKTER AVFÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Föroreningshalter i dagvattnet efter rening i den föreslagna åtgärden, makadamdike, har beräknats utefter schablonvärden från StormTacs databas. StormTacs databas ger ett sammanställt medelvärde per förorening utifrån resultaten av tillgängliga publicerade studier. I och med att den reningseffekt som anges i databasen är ett medelvärde, kan den verkliga reningseffekten i det enskilda fallet skilja sig från givet värde. Föroreningshalter efter exploatering och rening i makadamdike, jämfört med halter före exploatering, redovisas i Tabell

19 Tabell 5. Föroreningshalter i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering med reningseffekt från infiltrationsdike. Förorening Halt före expl. (µg/l) Halt efter expl. (µg/l) med rening i diken Riktvärden för halter (µg/l), Mälaren Nivå 1 Fosfor, P Kväve, N Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Kadmium, Cd 0,38 0,06 0,40 Krom, Cr 6,7 1,1 10 Nickel, Ni 3 0,3 15 Kvicksilver, Hg 0,032 0,018 0,03 Susp. material, SS Olja PAH16* 0,6 0,27 X BaP** 0,021 0,010 0,03 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine Resultaten i Tabell 5 visar att föroreningshalterna i dagvattnet kommer att vara lägre efter, relativt före exploatering, om föreslagen reningsåtgärd tillämpas. Samtliga föroreningshalter hamnar också under ställda riktvärden. Föroreningsmängder efter exploatering och rening i dike, jämfört med mängder före exploatering, redovisas i Tabell 6. Kv. Älgen Dagvattenutredning 19

20 Tabell 6. Föroreningsmängder i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering med reningseffekt från infiltrationsdike. Förorening Mängd före expl. (g/år) Mängd efter expl. (g/år), med rening i diken Fosfor, P Kväve, N Bly, Pb 56 10,8 Koppar, Cu ,5 Zink, Zn ,5 Kadmium, Cd 2 0,39 Krom, Cr 35 6,75 Nickel, Ni 16 2,1 Kvicksilver, Hg 0,17 0,11 Susp. material, SS Olja PAH16* 3,2 1,72 BaP** 0,11 0,15 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine De beräknade resultaten i Tabell 6 visar att samtliga föroreningar kommer att minska i mängd efter exploatering om rening i infiltrationsdiken införs. MKN är alltså möjligt att uppfyllas. Allt dagvatten från utredningsområdet kommer inte att passera reningsåtgärden infiltrationsdiken så den verkliga reningseffekten kommer att skilja sig från den beräknade. Parkeringen ger upphov till den största föroreningsspridningen i utredningsområdet och det är extra viktigt att säkerställa att dagvatten från parkeringen passerar infiltrationsdikena. Dagvatten från resten av utredningsområdet har snarare en utspädande effekt. Makadamdiken, täckdiken och regnbäddar har jämlika reningseffekter. Även flertalet övriga åtgärder som föreslagits; skelettjordar, genomsläppliga ytmaterial samt ytlig avrinning, ger en renande effekt utöver fördröjningen. 6.5 SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER Infiltrationsstråk vid parkeringsytor bör vid behov rensas från växtmaterial och skräp. Detsamma gäller för där genomsläppliga ytmaterial används samt skelettjordar. Samtliga av dessa åtgärder riskerar annars att sätta igen. Regnbäddar kan vara ett mycket estetiskt tilltalande inslag i bostadsmiljöer men om växtligheten vissnar kan de istället se vanvårdade och stökiga ut. Det är därför viktigt att de sköts korrekt och rensas, både från växtrester och skräp som annars riskerar att sätta igen bädden

21 7 KLIMATANPASSNING Då all fysisk planering bör ske långsiktigt är det relevant att ta hänsyn till förväntade klimatförändringar redan idag. De förväntningar som finns är att översvämningar kommer att ske oftare och att flödena blir högre. Klimatsimuleringar visar på ett mildare klimat i Sverige i framtiden med högre flöden under sommar och höst. Det innebär risk för översvämningar i områden där dagvattenledningar är dimensionerade efter andra förutsättningar. SMHI:s skyfallskartering visar potentiella flödeslinjer, d.v.s. dagvattnets ytliga transportvägar. En mindre potentiell flödeslinje slingrar sig igenom utredningsområdets mitt (Figur 17) och vidare till Emausgatan. Detta är i linje med det identifierade låglänta området, markerat med turkost i Figur 9. Figur 17. SMHI:s skyfallskartering, potentiella flödeslinjer. Bildkälla: Länsstyrelsens WebbGIS, Det finns inget potentiellt riskområde, för vattendjup över 0,2 m eller 1 m, inom själva utredningsområdet (Figur 18). Detta tyder på att dagvatten från omgivningen uppströms utredningsområdet passerar utan att stiga. Uppströms förekommer sandig morän, vilket är en jordart med relativt hög genomsläpplighet och det är möjligt att detta begränsar dagvattenflöden uppströms. Kv. Älgen Dagvattenutredning 21

22 Enligt SMHI:s skyfallskartering ansamlas vatten nedströms vid korsningen Vasagatan och E18/56. Figur 18. SMHI:s skyfallskartering, potentiella riskområden. Bildkälla: Länsstyrelsens WebbGIS, Enligt skyfallskarteringen påverkas utredningsområdet endast i mycket liten utsträckning av flöden från kringliggande ytor. Skyfallskarteringen är dock en översiktlig studie och ska endast användas som en uppskattning. Ungefärliga flödesvägar av dagvatten vid extrema regn, för utredningsområdet efter exploatering, kommer att sammanfalla med utritade flödesriktningar i Figur 9. Det är viktigt att dagvatten kan rinna igenom i mitten av utredningsområdet och nå Emausgatan. Enligt rekommendation från P110 är det lämpligt att låta extrema regn rinna via gator och vägar. Det är viktigt att byggnaderna inte skadas när vattnet ansamlas. Vid höjdsättning av byggnaderna kan exempelvis norm enligt P105 användas; närmast byggnaden, ca 3 m, ska marken minst ha en lutning 1:20, längre ut kan en flackare lutning tillåtas (1:50 till 1:100). För utredningsområdet skulle detta innebära, för höjdsättningen mellan husen där avståndet mellan huskropparna är 12 m, att en gata mitt emellan husen skulle ligga minst 0,21 m lägre än byggnadens golvnivå. Vid höjdsättning av gator och fastigheter är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna av ytledes via gator vid extrema regn. För utredningsområdet bör sådan avrinning ske mot Emausgatan. Dagvattenutredningens bedömning, med hänsyn till observationer vid platsbesök samt tillhandahålla underlag, är att ett 100-årsregn kommer att avledas från utredningsområdet till Emausgatan och att skador på byggnader inom utredningsområdet kan undvikas genom rekommenderad höjdsättning. 8 KONSEKVENSER AV FÖRTÄTNING 8.1 DAGVATTENFLÖDEN I och med att förtätningen sker på vad som idag är en parkering, blir det en liten ökning av dagvattenflöden i och med exploateringen. Det är fortfarande

23 viktigt att minska dagvattenflödet till ledningsnätet och ha åtgärder som kan utjämna flöden vid kraftiga regn. Genom de föreslagna fördröjande åtgärderna; diken, infiltrationsstråk och diffus avledning, utjämnas dagvattenflöden till befintligt dagvattennät. Som kompletterande åtgärder föreslås även att träd planteras i skelettjord samt att genomsläppliga ytmaterial används på parkeringsrutor samt gångvägar. Behoven av fördröjningsvolymer är små och det är snarare nödvändigt att anpassa åtgärderna utefter att samtligt dagvatten ska kunna passera dagvattenåtgärden för den rening som är nödvändig för att uppfylla kraven enligt Västerås dagvattenpolicy. Detta gäller särskilt för parkeringen med den föreslagna åtgärden infiltrationsdiken. 8.2 FÖRORENINGAR Den utökade parkeringen inom utredningsområdet kommer att utgöra den yta som ger störst bidrag av föroreningar till dagvattnet. I och med att det fanns en parkering även innan, med dagvattenbrunnar som ger en direkt transport av orenat dagvatten till recipient, finns det stora möjligheter att förbättra situationen i och med ombyggnaden. Förslaget med infiltrationsstråk på parkeringsplatsen ger höga reningseffekter samt fördröjning, innan dagvattnet ansluts till dagvattenledning i Emausgatan. Resultaten från föroreningsberäkningarna visar att föroreningshalterna i dagvattnet kommer att vara lägre efter relativt före exploatering, om föreslagen reningsåtgärd tillämpas. Samtliga föroreningshalter hamnar också under ställda riktvärden. Det visas även att samtliga föroreningar kommer att minska i mängd, efter exploatering, om rening i infiltrationsdiken införs. 8.3 MKN Då recipienten inte ligger inom utredningsområdet så är problematiken i recipienten med vandringshinder samt avsaknad av ekologiska kantzoner inte relevant. Med föreslagna åtgärder sker ingen ökning av varken näringsämnen eller metaller. Ingen påverkan från exploateringen i utredningsområdet på halterna i recipienten kommer därför att ske. 8.4 SLUTSATS Slutsatsen är att exploateringen i utredningsområdet är genomförbar ur ett dagvattenperspektiv, förutsatt att fördröjande och renande åtgärder införs. Kv. Älgen Dagvattenutredning 23

24 9 REFERENSER Höglund, Lena Mälarenergi, per epost (flertal datum). Lantmäteriet, Karttjänst, tillgänglig online: Hämtad Länsstyrelsen, WebbGIS, tillgänglig online: Hämtad: Regionplane- och trafikkontoret, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. StormTac, StormTac Web v Tillgänglig online: Hämtad Svenskt vatten, Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Publikation P90. Svenskt vatten, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem. Publikation P104. Svenskt Vatten, Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och utformning. Publikation P105. Svenskt Vatten, Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Publikation P110. Svenskt Vatten, Beräkningsbilagor till P110. Tillgängliga online: Hämtad: Sveriges geologiska undersökning, Kartvisaren, tillgänglig online: Hämtad: VISS (Vatteninformationssystem Sverige) (2014). Vattenkartan, tillgänglig online: Hämtad: