Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Transkript

1 PROJEKTERINGS-PM MILJÖTEKNIK Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Varbergs kommun, Hallands län Projektnummer:

2 Dokumenttitel: PROJEKTERINGS-PM MILJÖTEKNIK Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: , rev Dokumenttyp: PM DokumentID: Ärendenummer: TRV 2013/88739 Projektnummer: Version: 2 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Andreas Gustafsson Uppdragsansvarig: Andreas Gustafsson Tryck: Fotograf: Framsida Pär Connelid Distributör: Trafikverket, Kruthusgatan 17, Göteborg, telefon:

3 Medverkande Trafikverket Andreas Gustafsson Jesper Mårtensson Sofia Widengren Katinka Klingberg-Annertz Konsult, Tyréns AB Jessica Åberg Liselott Petersson Karin Kockum Bertil Sundlöf Nadja Lundgren Erika Andersson Johan Striberger Maria Åkesson Malin Sjöstrand Magnus Lindsjö Caroline Apell Hanna Ekberg Anna Hall Susanne Nilsson Peter Alstorp 3

4 Läsanvisning Föreliggande dokument är ett PM som ingår som ett underlag till systemhandlingen i Trafikverkets projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, i nedanstående text kallat Projektet, om inte annat anges. Till Projekterings-PM Miljöteknik hör MUR/Geoteknik, Hydrogeologi, Miljöteknik, Berg, dokumentid Med bilagor: Fältrapport/Miljöteknik, , Laboratorierapport/Miljöteknik, , Risker med föroreningar i grundvattnet och hur dessa ska hanteras behandlas i Projekterings-PM Hydrogeologi, dokumentid

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning och avgränsning Underlag för projekteringen Styrande dokument Allmänna förutsättningar Krav enligt UB Planerad konstruktion Byggmetoder och konstruktioner Lassabacka Norra tråget och betongtunneln Markförhållanden Geologiska förhållanden Hydrogeologiska förutsättningar Områdesbeskrivning Historik Spårområdet norr om Getteröbron samt Lassabackadeponin Vivabs område Valenområdet Oljedepå och cisterner Monarks fabrik och Heurlins Lackering Nedströms Kvarteret Renen Spårområde i markplan söder om Getteröbron Betongtråg och betongtunnel Bergtunnel Spårområde söder om tunneln Befintlig järnväg som ska rivas Ytvatten Skyddsobjekt Underlag för bedömning av föroreningssituation Tidigare utförda undersökningar Nu utförda undersökningar Statistiska beräkningar Karakterisering av påträffade föroreningar

6 8.1 Metaller Organiska föreningar Bedömningsgrunder Generella riktvärden Jord Grundvatten Ytvatten Sediment Asfalt Platsspecifika riktvärden Jord Klorerade lösningsmedel i berggrundvatten Platsspecifika förutsättningar Förslag på övergripande åtgärdsmål Platsspecifika riktvärden Mätbara åtgärdsmål Bedömning av föroreningssituationen Översikt föroreningssituation Jord översiktligt Sammanfattning klorerade kolväten samt bekämpningsmedel Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km km , delområde Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km km , delområde Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km km , delområde Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km km , delområde Betongtunnel, km km , delområde Bergtunnel, km km , delområde Spåranläggning söder, km km , delområde Befintlig järnväg som ska rivas Grundvatten Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km km , delområde Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km km , delområde Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km km , delområde

7 Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km km , delområde Betongtunnel, km km , delområde Bergtunnel, km km , delområde Spåranläggning söder, km km , delområde Befintlig järnväg som ska rivas Ytvatten Sediment Asfalt Riskbedömning förorenad jord Hälsa Markmiljö Getteröns naturreservat Hamnen Masshantering av förorenad jord Karakterisering och avgränsning av deponimassor Klassificering av jordmassor Massbalans och masskvalitet Deponimassor Fyllnadsmassor Förorenade massor i naturligt avsatt material Triklorförorenad jord, porgas och grundvatten Förslag till masshantering Avfall Övriga förorenade massor Jordmassor med förorenat grundvatten Tillfällig lagring av massor Återanvändning Massor till Lassabacka Mottagningsanläggningar Transport till mottagningsanläggning Anmälan och tillstånd för massor Riskbedömning grundvatten Bedömd föroreningsspridning i grundvattnet, byggskedet Norra delen av betongtråget (km km ) Mellersta delen av betongtråget (km km )

8 Södra delen av betongtråget, nedströms kvarteret Renen (km km ) Betongtunnel (km km ) Bedömd föroreningsspridning i grundvattnet i driftskedet Risker Gasinträngning i byggnader Arbetsmiljörisker med klorerade alifater i grundvattnet Nedbrytning Hantering av grundvatten, dagvatten och byggvatten under byggtiden Materialval Slutsats riskbedömning grundvatten Byggskedet Driftskedet Kontroll under byggskedet Riktvärden och åtgärdsmål Förorenade massor Förorenat länsvatten och dagvatten Grumlande arbeten i förorenade sediment Tillämpning av mätbara åtgärdsmål Övergripande principer Praktiska principer Kontroll Schaktmassor, jord och asfalt Länsvatten Grundvatten Byggnader Arbetsmiljö Skyddsnivåer E01 Norra godsbangården inklusive Lassabackadeponin och Getteröbron E02 Från Getteröbron till planerat tråg E03 Tråg och betongtunnel Organisation av arbetsplats Referenser

9 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 2c Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 3c Bilaga 4a Bilaga 4b Bilaga 4c Bilaga 5a Bilaga 5b Översikt provtagning jord Norr om Getteröbron, metaller i jord Norr om Getteröbron, PAH i jord Norr om Getteröbron, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Söder om Getteröbron till Monarkbäcken norra, metaller i jord Söder om Getteröbron till Monarkbäcken norra, PAH i jord Söder om Getteröbron till Monarkbäcken norra, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Söder om Getteröbron till Monarkbäcken södra, metaller i jord Söder om Getteröbron till Monarkbäcken södra, PAH i jord Söder om Getteröbron till Monarkbäcken södra, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, metaller i jord Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, PAH i jord Bilaga 5c Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Bilaga 6a Bilaga 6b Betongtråg nedströms kvarteret Renen, metaller i jord Betongtråg nedströms kvarteret Renen, PAH i jord Bilaga 6c Betongtråg nedströms kvarteret Renen, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Bilaga 7a Bilaga 7b Bilaga 7c Bilaga 8a Bilaga 8b Bilaga 8c Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11a Bilaga 11b Bilaga 11c Bilaga 11d Bilaga 12a Betongtunnel och bergtunnel norr, metaller i jord Betongtunnel och bergtunnel norr, PAH i jord Betongtunnel och bergtunnel norr, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Spåranläggning i söder, metaller i jord Spåranläggning i söder, PAH i jord Spåranläggning i söder, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Norra området, km , klorerade kolväten i grundvatten - berg Södra området km , klorerade kolväten i grundvatten - berg Norra området, km , metaller i grundvatten - jord Norra området, km , PAH i grundvatten - jord Norra området, km , aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i grundvatten jord Norra området, km , klorerade kolväten i grundvatten jord Södra området km , metaller i grundvatten jord 9

10 Bilaga 12b Bilaga 12c Bilaga 12d Bilaga 13a Bilaga 13b Bilaga 13c Bilaga 13d Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Södra området km , PAH i grundvatten jord Södra området km , aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i grundvatten jord Södra området km , klorerade kolväten i grundvatten jord Metaller i sediment PAH i sediment Aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i sediment PCB i sediment Läge provpunkter ytvatten Läge provpunkter asfalt Sammanställning källor förorenade områden Sammanställning tidigare verksamheter Bilaga 18a Sammanställning laboratorieanalyser jord, nu utförda undersökningar, fas 1 och fas 2 Bilaga 18b Bilaga 19a Bilaga 19b Bilaga 20 Bilaga 21 Bilaga 22 Bilaga 23 Bilaga 24 Bilaga 25 Sammanställning laboratorieanalyser jord, tidigare utförda undersökningar Sammanställning laboratorieanalyser grundvatten, nu utförda undersökningar, fas 1 och fas 2 Sammanställning laboratorieanalyser grundvatten, tidigare utförda undersökningar Sammanställning laboratorieanalyser ytvatten Sammanställning laboratorieanalyser sediment Sammanställning laboratorieanalyser asfalt Sammanställning av laktester inom trågområdet och Lassabacka Beräkning av Platsspecifika riktvärden och Mätbara åtgärdsmål Beräkning av statistik för bedömning av föroreningssituationen i jord och grundvatten 10

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Genom sin anslutning till Södra stambanan i Lund förbinder Västkustbanan Sveriges andra och tredje största städer, Göteborg och Malmö, till varandra. Den är även en naturlig förbindelse till Köpenhamn och vidare ut i Europa via Öresundsbron. Den cirka 30 mil långa banan ingår i EU:s utpekade transportnätverk Trans European Network (TEN-T) och i det av Trafikverket utpekade strategiska godsnätet. Sedan 1980-talet har Västkustbanan byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel för både människor och gods. Idag är cirka 88 % av banan utbyggd till dubbelspår. I Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Övrig kvarvarande enkelspårig sträcka är sträckan Ängelholm-Helsingborg. Den planerade anläggningen kommer att passera ett flertal konstaterat förorenade områden i Varberg. Det nedsänkta tråg- och stationsområdet innebär att jordmassor i vissa delar behöver schaktas bort. I andra delar ska den översta marken schaktas bort för att ersättas med bättre massor ur geoteknisk synpunkt. I norr ska avfallsmassor schaktas bort där den nya godsbangården skär in i Lassabackadeponin. Utmed i stort sett hela sträckan förekommer mer eller mindre förorenat grundvatten i såväl jord som berg. Mest bekymmersam är situationen nedströms kvarteret Renen i centrala Varberg där grundvattnet, i synnerhet i berg, är förorenat av trikloreten och dess nedbrytningsprodukter. 1.2 Syfte Syftet med Projekterings-PM Miljöteknik är: Att bedöma föroreningssituationen i de områden som påverkar eller påverkas av projektet. Att redovisa förslag på övergripande åtgärdsmål utifrån planerad markanvändning. Att redovisa förslag på mätbara åtgärdsmål utifrån platsspecifika förutsättningar. Att översiktligt uppskatta volymen på de jordmassor som ska schaktas bort och klassificera massorna utifrån dess föroreningsinnehåll. Att beskriva förändring av föroreningsspridning i grundvattnet orsakad av projektet samt föreslå åtgärder för att minska påverkan på omgivningen. Att principiellt beskriva vilken kontroll som bör ske under byggskedet. Att översiktligt beskriva de arbetsmiljörisker som kan uppstå under byggskedet. 1.3 Omfattning och avgränsning Projekterings-PM Miljöteknik omfattar hela planområdet för utbyggnaden av Västkustbanan Varberg-Hamra till dubbelspår, med tyngdpunkt på de delar som är norr om bergtunneldelen. Hantering av länsvatten under byggskedet behandlas inte i föreliggande rapport.

12 2 Underlag för projekteringen Den information som finns om föroreningssituationen har i huvudsak inhämtats från genomförda undersökningar under men även från äldre utredningar vilka redovisas i referenslista i Bilaga 16. I järnvägsutredningen från 2002 redovisades föroreningssituationen i en delrapport: Järnvägsutredning Västkustbanan delen Varberg-Hamra, Delrapport Förorenad mark (Banverket, 2002) Undersökningarna utförda omfattar provtagning av jord, grundvatten, ytvatten, sediment, porgas och asfalt. Resultatet redovisas i: Markteknisk Undersökningsrapport, MUR, dokumentid , Fältrapport/Miljöteknik, dokumentid , Laboratorierapport/Miljöteknik, dokumentid , De utredningar som har genomförts av Tyréns AB inom ramen för föreliggande projekt och som ligger till grund för föreliggande rapport är: PM Risk för föroreningsspridning i grundvatten, dokumentid PM Masshantering, dokumentid PM Platsspecifika riktvärden, dokumentid Relevanta delar av dessa PM är inarbetade i Projekterings-PM Miljöteknik. Utöver ovanstående rapporter inom det aktuella teknikområdet har förutsättningar och information hämtats från rapporter inom främst teknikområdena geoteknik, hydrogeologi, byggproduktion samt berg. 12

13 3 Styrande dokument 3.1 Allmänna förutsättningar I den fördjupade översiktsplanen för Varbergs kommun framgår att utbyggnad av dubbelspår av järnvägen samt tågtunnel ska prioriteras. Omedelbart nordväst om Varbergs tätort ligger Getteröns naturreservat. Detta område har framför allt mycket höga ornitologiska värden och är förutom naturreservat även skyddat som Natura område och utpekat som ett Ramsarområde, ett internationellt värdefullt våtmarksområde. Området är beläget i anslutning till spårområdet. De projektmål för miljö som fastställts för projektet är: Naturvärdena kring Natura 2000-området Getteröns fågelreservat ska inte försämras av projektet. Skyddsåtgärder ska genomföras för att minska bullerpåverkan. Under byggskedet ska skyddsåtgärder genomföras för att minska risken för påverkan från lakvatten från Lassabackadeponin och påverkan på grundvatten. Förekomsten av förorenad mark inom järnvägsområdet och risker kring spridning av miljöfarliga ämnen från förorenad mark ska efter projektets genomförande vara mindre än i nuläget. Program och åtgärder ska genomföras under byggskedet kring risker med miljöfarliga ämnen. Påverkan på grundvattnet i drift- och byggskedet ska minimeras. Under byggskedet ska påverkan från masstransporter minimeras genom att undvika transporter genom Varberg och genom att utnyttja lämpliga tillfälliga upplagsytor. Överskottsmassorna ses som en resurs och kommer att i möjligaste mån nyttjas i projektet och andra närliggande projekt. 13

14 3.2 Krav enligt UB Tabell 3-1 visar teknikövergripande och teknikspecifika krav som ställts i bilaga E3 i uppdragsbeskrivningen. Tabell 3-1 Objektspecifika krav som berör masshantering enligt uppdragsbeskrivning Kravnr Kravformulering Kravkommentar 16:26 Förorenade massor ska hanteras enligt BVH Hantering av jordmassor ur avfalls- och föroreningssynpunkt. Vid oklarheter angående hantering av förorenade områden och schaktmassor ska Trafikverket Underhåll Säkerhet och Miljö kontaktas. 16:28 Laboratorieanalyser ska utföras av företag som Trafikverket har tecknat ramavtal med. 16:30 Deponering av förorenat material avfall på Trafikverkets fastigheter, i Trafikverkets anläggningar eller på annat sätt så att Trafikverket erhåller ansvar för deponin får inte ske. Dispens kan i undantagsfall ges av Trafikverket Ekonomi och Styrning Fastighet och då endast om nyttan överstiger den långsiktiga kostnaden. 16:31 Vid förvärv av fastighet ska redovisning göras över förorenade områden på fastigheten. 16:33 Där föroreningar förekommer i anslutning till banan ska diken och dräneringar lösas på ett sätt att inte Trafikverkets fastighet påverkas negativt. Beakta särskilt pumpstationer, vägportar och skärningar. 16:34 Vid ytterligare inventering och undersökningar ska BVH , Hantering av jordmassor ur avfalls- och föroreningssynpunkt, tillämpas. Kravnr 16:26 och 16:34 hänvisar till en handbok från Därefter har Naturvårdsverket tagit fram en ny riktvärdesmodell (Naturvårdsverket, 2009), en handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010) samt föreskrifter för deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10). Avfall Sverige har tagit fram uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor (Avfall Sverige, 2007) utkom även en ny avfallsförordning (SFS 2011:927). I de fall det finns nyare riktlinjer eller lagkrav används dessa istället för handbok BVH

15 4 Planerad konstruktion Järnvägsplanen omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 8,5 kilometer, se Figur 4-1. Under centrala Varberg planeras järnvägen gå i en tunnel. I norr ansluter planförslaget till det befintliga dubbelspåret vid km (74 km och 40 meter från Västkustbanans nollpunkt i Göteborg). Norr om Getteröbron anläggs en ny godsbangård. Stationen för resandeutbyte planeras ligga cirka 150 meter längre norrut än det befintliga stationshuset. Det nya plattformsområdet ligger nedsänkt cirka 9 meter i ett betongtråg, se Figur 4-2. Stationen har en mellanplattform och en sidoplattform med 250 meters längd. Betongtråget är utformat för att i framtiden kunna förlänga plattformarna norrut med 100 meter. Direkt söder om plattformarna övergår tråget i en täckt betongtunnel. Under staden går järnvägen i en bergtunnel. Parallellt med bergtunneln planeras en service- och räddningstunnel. Den södra tunnelmynningen planeras i Brearedsområdet. Planförslaget ansluter till den befintliga järnvägen vid Vareborg, Hamra, vid km Figur 4-1 Översiktsbild över planerad konstruktion. Figur 4-2 Möjlig utformning av stationsdelen med plattformar. 15

16 Figur 4-3 Den nya järnvägen genom Varberg och dess placering inom tillåtlighetskorridoren 16

17 Projektet delas geografiskt in i sju olika utbyggnadsetapper, se Tabell 4-1. Etapperna har varierande omfattning av jordschakt. För kilometertal se Figur 4-3. Tabell 4-1 Etappindelning med schaktmängder. Delsträckor Från km Till km Längd (m) Kommentar EO1 Norra godsbangården inkl. Lassabackadeponin och bron för Getterövägen EO2 Getterö till planerat tråg EO3 Tråg och betongtunnel i norr Omfattande jord- och bergschakt. Schakt bland annat i deponimassor Ytligt schakt för höjdjustering av nya spår Omfattande jord och bergschakt innanför stödkonstruktioner, grundvattenhantering. EO4 Bergtunnlar Jordschakt för service- och räddningstunnlar. EO5 Tråg och betongtunnel vid södra påslaget Öppna bergschakt och jordschakter innanför stödkonstruktioner, grundvattenhantering. EO6 Södra bergpåslaget till Österleden EO7 Österleden till Vareborg Spår i markytan Spår i markytan. Σ = Byggmetoder och konstruktioner Lassabacka Inom de delar av Lassabackadeponin där godsbangården ska anläggas kommer befintliga avfallsmassor schaktas ur ned till ursprungligt material. För att detta skall kunna göras kommer en permanent tätskärm att slås som håller inne kvarvarande avfallsmassor inom deponin och förhindrar fortsatt flöde av lakvatten från deponin in mot järnvägsområdet. Ytterligare en tätskärm, temporär, drivs ned för att kunna anlägga en ny lakvattenledning. Sponten installeras längs en sträcka av cirka 270 m, Figur 4-4. En principsektion för hur sponten utformas visas i Figur

18 Figur 4-4. Planritning över föreslagen permanent spont. Figur 4-5. Principsektion av föreslagen permanent stödkonstruktion Norra tråget och betongtunneln Betongtråget byggs med så kallad cut- and coverteknik där jord och berg schaktas ur innanför sponter varefter tråget gjuts och återfylls. Schakterna måste länshållas och grundvattensänkas via diken och pumpar. Den generella schakttekniken antas följa nedanstående schema: 1. Täta stålsponter vibreras ned genom jordlager till bergets överyta varefter de förankras och tätas. 2. Jord- och bergschakt utförs innanför sponterna tillsammans med en kontinuerlig avsänkning av grundvatten i jord och berg. Förekommande fyllning och jord bedöms vara lättschaktad och bergschakten utförs via sprängning. 3. Ridå- eller botteninjekteringar av berget kan behövas på vissa avsnitt beroende på hur stort grundvatteninläckaget är. För tråg och betongtunnel har både en lösning med öppen botten och lösning med bottenplatta övervägts. I detta PM behandlas endast lösning med bottenplatta, i enlighet med övriga projekterings-pm, eftersom en sådan lösning i driftskedet dels är att betrakta som säkrare ur föroreningssynpunkt, dels på enklaste sätt möjliggör en utformning med minimal störning av den naturliga grundvattenavrinningen. 18

19 När schakten är slutförd formsätts och gjuts bottenplattan liksom trågväggarna. I detta skede installeras också permanenta bottenstag som borras ned i berget. Stagen behövs för att hantera vattnets upplyftande krafter om trågets egenvikt inte ger ett tillräckligt mothåll. Större delen av tråget kommer att vara grundlagt på krossat berg, vilande på bergytan. Trågväggar byggs till nivån +3,5 meter för att klara framtida höga översvämningar i kombination med höga havsnivåer. När betongkonstruktionen är gjuten görs återfyllnad med krossat berg på ömse sidor för att minska riskerna med dämning av grundvatten. I Figur 5-2 visas en principsektion för betongtunneldelen. För att förhindra grundvattenflöden längs med betongkonstruktionen, i driftskedet, kommer täta skott att anläggas i fyllningen av bergkross tvärs tråget/tunneln. Figur 4-6. Principsektion för betongtunnel, stödkonstruktioner och spont. 19

20 5 Markförhållanden Geologin i Varbergsområdet präglas, som på flera andra håll längs Västkusten, av bergplintar kringskurna av ofta djupa och långa sedimentfyllda dalgångar. Det innebär att den nya järnvägssträckningen genom Varberg passerar omväxlande förhållanden från lösa leror till hårdaste berg. Nedan ges en kort beskrivning av geologiska och hydrogeologiska förhållanden längs sträckan från norr till söder kopplat till jord- och berglagerprofilen, Figur 5-1. Figur 5-1 Jord- och berglagerprofil längs sträckan. 5.1 Geologiska förhållanden I Tabell 5-1 beskrivs geologiska förhållanden längs sträckan från norr till söder. Tabell 5-1 Beskrivning av geologiska förhållanden längs utbyggnadssträckan. Kilometer från Kilometer till Beskrivning Lös lera med mäktigheter överstigande m Berg i dagen eller friktionsjord på ytligt berg Lös lera med mäktigheter överstigande m. Vid Lassabackadeponin kilometer till kilometer förekommer avfall/sopor Varierande jordmaterial av sand, silt, lera och morän och jorddjup som varierar mellan 1-20 m över ett undulerande berg Kristallint berg som utgörs av gnejsgranit och charnockit, som täcks av tunnare jordtäcke som domineras av friktionsjord Lös lera med mäktigheter överstigande m Tunnare lager av lera, sand och morän vilande på berg 20

21 5.2 Hydrogeologiska förutsättningar Inom huvuddelen av det område som berörs av projektet har grundvattnet i berg och i djupare marklager en avrinning riktad mot havet i väster. Variationer från detta huvudmönster kan finnas i ytligare grundvatten som kan styras av ytavrinningen i mindre diken och vattendrag med lokalt andra avrinningsriktningar. Grundvattenförhållandena norr om Getteröbron utgörs främst av områden med ofta mäktiga lager av finkorniga sediment, vilket innebär begränsade grundvattentillgångar. Inom dessa områden är det dock inte ovanligt att det under de tätare lagren kan finnas vattenförande lager med en viss uttagskapacitet. Området strax norr om Lassabackabäcken präglas av fyllnadsjordar och avfallsmassor från den gamla Lassabackadeponin, samt av berg i dagen. Norr om detta område planar marken ut i ett flackt marsklandsområde. Det är ett utströmningsområde för grundvatten och ligger nära havsvattennivån. Området söder om Lassabackabäcken och vidare mot stationsområdet och den norra tråg/betongtunneln präglas av fyllnadsjordar med troligen ofta stor infiltrationskapacitet, samt grusiga svallsediment med god infiltrationskapacitet. I lagerföljden ned mot bergytan finns ofta någon eller några horisonter med låggenomsläppligt material. I järnvägslinjen varierar djupet till berg relativt mycket, från nära berg i dagen till cirka meter. Utifrån bedömningar gjorda i samband med borrningar av energibrunnar är berget ofta måttligt till rikligt vattenförande beroende på förekomst av såväl brantstående som horisontella spricksystem. Längs sträckningen för bergtunneln är jordlagren mestadels relativt tunna. Jordlagren ovan berget utgörs främst av friktionsjordar, men inom delområden längs bergtunneln förekommer lerlager ofta relativt nära bergytan. Söder om bergtunneln finns under förhållandevis tjocka lerlager vattenförande sandoch grusskikt med goda uttagsmöjligheter. 21

22 6 Områdesbeskrivning Den nuvarande sträckningen av Västkustbanan passerar områden i norra delen av Varberg där industriell verksamhet har bedrivits under en lång tidsperiod. Där bergtunneln tar vid passerar järnvägen under stadsbebyggelse för att mynna ut i ett rekreationsområde och fortsätta i ett öppet jordbrukslandskap. 6.1 Historik Resultatet av utförd inventering visar att det är verksamheter norr om bergtunneln som främst bidragit till föroreningar längs den planerade järnvägssträckan. I Figur 6-1 illustreras olika verksamhetsområden som beskrivs i korthet nedan. N Figur 6-1 Översikt verksamhetsområden. 22

23 Spårområdet norr om Getteröbron samt Lassabackadeponin Lassabackadeponin angränsar till spårområdet i öst och Getteröns fågelreservat i väst. Grovt uppskattat utgörs avfallsmängderna av cirka ton avfall. Avfallet ska utgöras av hushållsavfall, industriavfall, byggavfall, sjukhusavfall och slakteriavfall. Deponin startade 1962 och avslutades 1979 men är inte sluttäckt (Avfall Sverige, 2011). De undersökningar som är genomförda inom Lassabackadeponin visar på förekomst av deponimassor ner till 8 meters djup under markytan inom de centrala delarna av deponin. Järnvägsprojektet berör endast den östra delen av Lassabackadeponin. Mellan järnvägen och deponin finns en drän/lakvattenledning som avbördar vatten söderut till Lassabackabäcken, som går genom deponins södra delar, se Figur 6-2. Figur 6-2. Läge av bäckar som berörs av spårsträckningen. 23

24 Vivabs område Varbergs reningsverk är beläget mellan järnvägen i öst och Östra Hamnvägen i väst. I norr avgränsas området av Getterövägen och i söder av Monarkbäcken. Monarkbäcken rinner norrut och flödar samman med diket i Lassabackadeponins södra del. Ett industrispår löper från stambanan mot hamnområdet i väster. Marken inom reningsverket utgörs av fyllnadsmassor som överlagrar naturlig havsbotten. Fyllnadsmassorna består av grovt material, grus, sten, sand uppblandat med diverse metallskrot, tegel, betongrester och även bilvrak har påträffats (Ramböll, 2010). Under och 1960-talet användes området som deponi för bland annat hushållssopor och slaktavfall. Det finns även muntliga uppgifter om att bilvrak pressats ihop på platsen och att eternitplattor deponerats där (Ramböll 2010) Valenområdet Inom Valenområdet har industriell verksamhet bedrivits främst i form av tillverkning av ståltråd, spik och wirar. Marken inom fastigheterna är delvis utfylld med massor som innehåller restprodukter från verksamheten bland annat slagg och aska. Valendiket, mellan Valenområdet och järnvägen avvattnar norrut och flödar samman med Lassabackabäcken i Lassabackadeponins södra del Oljedepå och cisterner I området som begränsas av Monarkbäcken, järnvägen, hamnspåret och Östra Hamnvägen har det funnits en oljedepå med cisterner som idag är rivna. I cisternerna förvarades eldningsoljor, diesel och kreosot. Området är utfyllt. Det finns uppgifter om att cisternerna kan ha byggts på en gammal deponi. I området finns några oljecisterner kvar Monarks fabrik och Heurlins Lackering Monarks cykelfabrik anlades 1925 och verksamheten har bland annat inneburit avfettning och rostskyddsbehandling i kadmium- eller kopparbad, förnickling, förkromning och förzinkning. Tidigare släpptes processavloppsvattnet ut till Monarkbäcken. Heurlins Lackering har bedrivit metallytbehandlingsverksamhet som genererat avfall i form av metallhydroxidslam och färgrester. Det har även förekommit processer där klorerade lösningsmedel har använts Nedströms Kvarteret Renen Inom kvarteret Renen (Renen 13) har det från 1960 fram till 2003 bedrivits finmekanisk industri med ytbehandling där rengöring har skett med bland annat trikloreten. Användningen av klorerade lösningsmedel upphörde troligen i början av 1990-talet men den bassäng där trikloretenhaltigt slam förvarades tömdes inte förrän Marken, jordgrundvattnet, berggrundvattnet och dagvattensystemen kring Renen 13 är förorenade av klorerade lösningsmedel. Varbergs kommun har upprättat restriktionsområden inom Varberg med anledning av påträffade klorerade lösningsmedel från Renen 13 i grundvattnet. Inom dessa restriktionsområden krävs anmälan till kommunen i samband med borrning i berg och provpumpning av vatten Spårområde i markplan söder om Getteröbron Området utgörs av befintligt järnvägsområde vilket anlades på 1800-talet. 24

25 Betongtråg och betongtunnel Området utgörs av befintligt järnvägsområde samt lokstallar och småskalig verksamhet. Sträckan ligger delvis nedströms kvarteret Renen. Strax öster om järnvägen finns en bensinstation belägen. På platsen har liknande verksamhet funnits sedan 1930-talet. Bensinstationen är delvis sanerad, men restföroreningar kan finnas kvar Bergtunnel Vid en tidigare undersökning inom kvarteret Trädgården, belägen cirka 300 meter söder om den norra bergtunnelmynningen, påträffades klorerade alifater. Föroreningskällan bedömdes vara belägen sydost om undersökningsområdet. Enligt uppgifter från Varberg kommun kan det ha funnits en kemtvätt uppströms undersökningsområdet (Ramböll, 2011). Någon mer uppgift om denna kemtvätt har inte hittats. Förutom kemtvätten finns det inte någon större industriell verksamhet som fungerat som föroreningskälla inom området för bergtunneln Spårområde söder om tunneln I den planerade sträckningen, söder om bergtunneln finns jordbruksmark Befintlig järnväg som ska rivas Denna del av Västkustbanan anlades första gången Under mitten av 1900-talet drogs sträckningen vid Apelviken längre bort från havet. I samband med denna omdragning byttes överbyggnaden ut, men det underliggande materialet är av äldre datum (Banverket, 2002). 6.2 Ytvatten Den befintliga järnvägen passerar Lassabackabäcken, Monarkbäcken och Vrångabäcken. Den planerade nya järnvägssträckningen passerar även Brearedsbäcken som är biflöde till Vrångabäcken, se Figur 6-2. Inga av de fyra vattendragen som berörs i planförslaget utgör en vattenförekomst inom Vattenförvaltningsförordningen, och har därmed heller inte några fastställda miljökvalitetsnormer. Däremot mynnar de i Getteröviken/Farehammarsviken, Varbergs hamnbassäng samt Apelviken som alla ligger inom vattenförekomsten Norra mellersta Hallands kustvatten (SE ). År 2009 klassades vattenförekomsten med måttlig ekologisk status. Fastställd miljökvalitetsnorm är att de ska uppnå god ekologisk status senast år Vattenförekomsten har god kemisk status exklusive kvicksilver. 6.3 Skyddsobjekt Getteröns naturreservat har framför allt mycket höga ornitologiska värden och är förutom naturreservat även skyddat som Natura 2000-område och utpekat som ett Ramsarområden, ett internationellt värdefullt våtmarksområde. Inga brunnar finns i området enligt SGU:s brunnsarkiv. Inga väsentliga mängder utvinningsbart grundvatten finns i området. Getteröviken/Farehammarsviken, Varbergs hamnbassäng samt Apelviken som alla ligger inom vattenförekomsten Norra mellersta Hallands kustvatten (SE ) ska uppnå god ekologisk status senast år

26 7 Underlag för bedömning av föroreningssituation 7.1 Tidigare utförda undersökningar Information avseende konstaterat förorenade områden som, genom schaktningsåtgärd eller på annat sätt, bedöms kunna påverka eller påverkas av den nya anläggningen har inhämtats från Tyréns arkiv, Varbergs kommuns miljökontor, Länsstyrelsen, Trafikverket med flera. Inhämtad information som bedöms relevant för projektet har lagts in i en GIS-databas. En sammanställning av allt inventerat material redovisas i en referenslista i Bilaga 16. Bilaga 17 innehåller en kortfattad beskrivning av kända verksamheter och vilka rapporter i bilaga 16 som berör dem. För vissa delar längs den aktuella sträckan bedöms markanvändningen inte ha orsakat föroreningar som kan påverka eller påverkas av projektet: Den södra bergtunneldelen, cirka km till km Sträckan består främst av stadsmiljö av blandad karaktär med bostäder och mindre verksamheter. Vid det södra tunnelpåslaget finns ett kolonistugeområde.. Sträckan från det södra tunnelpåslaget till Hamra, cirka km till Denna sträcka består jordbruksmark. En sammanställning över resultat från tidigare undersökningar, som bedöms som relevanta, redovisas i Bilaga 18b (jord) och Bilaga 19b (grundvatten). Tyréns har inte kvalitetssäkrat dessa data på grund av att det har varit svårt att hitta fullständig fältinformation i underlagsmaterialet. För information om vilken utredning tidigare utförda provtagningspunkter kommer ifrån hänvisas till sista kolumnen (rubriken Referens) i resultattabellerna. Fullständigt namn på rapporten återfinns sedan i Bilaga Nu utförda undersökningar Utförda undersökningar som gjorts i fas 1 och fas 2 i planområdet av Tyréns (2014 och 2015) beskrivs i detalj i Markteknisk Undersökningsrapport, MUR, dokumentid med bilagorna Fältrapport/Miljöteknik, dokumentid och Laboratorierapport/Miljöteknik, dokumentid I Bilaga finns sammanställning av laboratorieanalyser för jord, grundvatten, ytvatten, sediment och asfalt tillsammans med bedömningsgrunder för respektive media. I Bilaga 23 redovisas resultat av utförda laktester inom betongtrågområdet och Lassabacka. 7.3 Statistiska beräkningar Resultaten avseende jord- och grundvattenprovtagningar diskuteras utifrån delområden som tagits fram beroende på tidigare verksamhet, resultat och planerad utformning av spåranläggning. I samband med sammanställningen av resultat för jord och grundvatten har statistiska beräkningar utförts för 7 delområden, se Figur 7-1. Dessa delområden tar hänsyn till förväntad föroreningssituation och skiljer sig något från utbyggnadsetapperna i Tabell 4-1. De statistiska beräkningarna redovisas i Bilaga

27 Figur 7-1 Områdesindelning vid beräkning av statistik över resultat i jord. Områdena är benämnda (från norr till söder): 1 Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km km Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km km Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km km Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km km Betongtunnel, km km Bergtunnel, km km Spåranläggning söder, km km

28 8 Karakterisering av påträffade föroreningar Egenskaper för de föroreningar som har förekommit i halter högre än laboratoriets rapporteringsgräns beskrivs översiktligt nedan. 8.1 Metaller Kvicksilver binds hårt till organiskt material i jorden och har mycket låg löslighet. I reducerande miljöer bildar ämnet svårlösliga sulfider. Vid rumstemperatur avgår kvicksilver till luft. Ju högre upp i näringskedjan man kommer, desto högre blir halten ackumulerat kvicksilver. Kvicksilver kan i sin farligaste form orsaka skador på andningsorganen och det centrala nervsystemet samt ge psykiska störningar och ge fosterskador. Människor får främst i sig kvicksilver av att äta fisk. Bly binds hårt till organiska komplex i mark och är därför svårlöslig. Lösligheten ökar dock med minskande ph. Transport av bly i marken sker främst genom lösta humuskomplex. Människor exponeras för bly främst via föda. Bly kan ge skador på det centrala nervsystemet, njurar och orsaka fosterskador. Kadmium kan liksom bly lagras i kroppen och orsaka cancer och fosterskador. Kadmium är även toxisk för vattenlevande organismer. Utöver rökning utgör kosten den största källan för människors exponering av kadmium. Till skillnad från många andra metaller är kadmium relativt lättrörlig i marken vid låga ph-värden och under syresatta förhållanden men binds starkt till markpartiklar vid högt ph och i anaeroba jordar. Koppar förekommer naturligt i vår miljö och utgör ett essentiellt ämne. Koppar binder liksom bly starkt till markpartiklar. På samma sätt som för bly ökar lösligheten med minskande ph och koppar transporteras huvudsakligen som lösta humuskomplex i mark och vatten. Höga halter koppar kan vara toxiska för vattenlevande organismer. I höga halter kan koppar även orsaka huvudvärk, yrsel, diarré eller njur- och leverskador. Krom förekommer i trevärd och sexvärd form, varav den första är stabil i mark medan den andra är mer mobil och toxisk. Krom är känslig för redoxförhållanden och det är redoxförhållandena och ph som avgör i vilken form krom föreligger. I normalfallet, i oxiderade förhållanden, förekommer krom i regel i dess trevärda form. Den sexvärda formen kan bland annat ge upphov till irritation för hud och slemhinnor och orsaka allergier. Sexvärt krom kan även ge skador på luftvägarna och ge astmaliknande symptom, samt orsaka njur- och leverskador. Sexvärt krom är cancerframkallande, främst genom exponering av lungor och luftvägar. Både tre- och sexvärt krom kan ge genetiska skador. I miljön kan krom orsaka långtidseffekter. Sexvärt krom anrikas i organismer i högre grad än trevärt krom, och är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Negativa effekter kan även uppstå för däggdjur. Nickel räknas som ett essentiellt ämne för flera organismer, dock inte för människor. Exponering av nickel kan ske via inandning, förtäring eller genom huden, och är vid höga koncentrationer cancerogent. Metallen tas lätt upp av växter som förväxlar den med zink och kan redan vid måttligt höga halter påverka fortplantningen och överlevnaden hos växter och djur. Nickel bildar en komplex med organiskt material och järn- och manganoxider vid högt ph, medan lösligheten av jonen ökar med lägre ph. Arsenik kan bilda svårlösliga föreningar med till exempel järn och aluminium, men även med koppar, krom eller zink. Lösligheten för arsenik ökar med ökande ph-värde. Organiska arsenikföreningar, som påträffas i exempelvis havsfisk och skaldjur, är 28

29 mindre giftiga än de oorganiska. Arsenik kan orsaka cancer och kan i sin oorganiska form efter kronisk exponering ge upphov till leverskador och diabetes. Zink är ett vanligt förekommande ämne i naturen. Vid ph<7 förekommer zink i jonform och är därmed vattenlöslig. Zink är ett essentiellt mikronäringsämne för växter, djur och människor. I höga halter kan det orsaka blodbrist och skador på bukspottskörteln. 8.2 Organiska föreningar PAH, polycykliska aromatiska kolväten, består av flera sammansatta bensenringar. PAH bildas bland annat vid ofullständig förbränning. PAH som förekommer i form av tjära eller kreosot är generellt stabila. Exponering för människan i ett förorenat område kan innebära hudirritation och ge upphov till blodförgiftning, njur- och leverskador samt cancer. PAH har Naturvårdsverket (1999) klassats som ett ämne med mycket hög farlighet. Även småskalig vedeldning, fabriker och bensinstationer utgör källor till spridning av PAH. PAH som sprids på ett diffust sätt hamnar slutligen i vattenmiljön, där de kan ansamlas i sedimenten. Alifatiska och aromatiska kolväten återfinns naturligt i vår omgivning, men förekommer även i högre koncentrationer i till exempel bensin och oljor. Ju större antal kolatomer, desto högre benägenhet att binda till organiskt material i marken. Enligt Naturvårdsverkets klassning utgör aromatiska kolväten ämnen med hög farlighet, medan alifatiska kolväten klassas som ämnen med måttlig farlighet. BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener) är kolväten som förekommer bland annat i lösningsmedel och förekommer i bensin. Bensen kan förekomma som allmän luftförorening i tätorter och kan nybildas i förbränningsprocesser. Vid hög exponering kan BTEX ge skador på centrala nervsystemet, lever och njurar. Bensen klassas som ett ämne med hög farlighet av Naturvårdsverket (1999). Klorerade lösningsmedel har använts som avfettningsmedel inom flertalet verksamheter och har haft stor betydelse inom textiltvätt sedan 1940-talet. Klorerade lösningsmedel såsom trikloreten med flera kännetecknas av att de har högre densitet än vatten. Det innebär att klorerade lösningsmedel vid utsläpp rör sig nedåt genom genomsläppliga jordlager och sprickor i lera eller berg, tills ämnena når tätare jordlager eller tätt berg. Därifrån kan lösningsmedlet transporteras vidare horisontellt över stora avstånd. Lösningsmedelsrester i jordporer kan medföra hälsorisker genom exempelvis påverkan på inomhusmiljön, om ångor tränger in i byggnader eller om man dricker förorenat grundvatten. Höga koncentrationer av klorerade alifatiska kolväten kan ge upphov till effekter på centrala nervsystemet. Nedbrytningsprodukten vinylklorid är dokumenterad som cancerframkallande. Miljörisker bedöms vara av underordnad betydelse i jämförelse med hälsorisker. 29

30 9 Bedömningsgrunder 9.1 Generella riktvärden Jord Naturvårdsverket har utvecklat en modell för att ta fram riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Modellen har använts för att ta fram generella riktvärden för vanliga förhållanden vid förorenade områden i Sverige. De generella riktvärdena för förorenad mark anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i efterbehandlingssammanhang. Överskridandet av riktvärdena behöver dock inte nödvändigtvis medföra negativa effekter. De generella riktvärdena är framtagna för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM). Markanvändningen styrs av de aktiviteter som förekommer och därmed vilka som exponeras och i vilken omfattning det sker. De generella riktvärdena beaktar fyra skyddsobjekt; människor som vistas på området, markmiljön inom området, grundvatten samt ytvatten, se Tabell 9-1. Riktvärden beräknas för respektive skyddsobjekt och lägst riktvärde blir det antagna riktvärdet för ämnet. Klassning av påträffade halter i jord görs utifrån både KM och MKM, vilket ger underlag till bedömningen av kommande masshantering i utförandeskedet. Även Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall, FA, används för klassning av massor (Avfall Sverige, 2007). Tabell 9-1 Kriterier för val av markanvändning för mark (NV 5976). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Markmiljön på området Grundvatten Ytvatten Heltidsvistelse Skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten inom och intill området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer Deltidsvistelse Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer Grundvatten För grundvatten jämförs halter av metaller med SGUs bedömningsgrunder för tillstånd (SGU, 2013). Alifatiska och aromatiska kolväten jämförs med SPBIs branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (SPBI, 2010), med avseende på miljörisker för ytvatten. För analyser utförda innan de nu gällande riktvärdena publicerades (Naturvårdsverket, 2009), indelades PAH i fraktionen övriga och cancerogena. Som riktvärden för PAHcanc och PAH H har SGUs bedömningsgrund för PAH4 använts. PAH4 utgör summan av benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren. PAH H omfattar fler ämnen än dessa och PAHcanc innefattar 3 av dessa fyra ämnen. Bedömning mot PAH4 är därför inte helt riktig att göra, men ger ändå en uppfattning om storlek av halter jämfört med befintliga bedömningsgrunder. Notera att halva 30

31 rapporteringsgränsen för PAH H motsvarar en halt på 0,15 µg/l, vilket är högre än SGUs bedömningsgrund Klass 5. Avseende klorerade kolväten används holländska interventionvärden (VROM, 2000) för att beskriva halterna Ytvatten För jämförelse av prover tagna i ytvatten används de miljökvalitetsnormer som finns angivna för ett urval av metaller samt PAH enligt vattendirektivet. Jämförelse görs även mot de förslag till gränsvärden för krom, zink och koppar i ytvatten som tagits fram av Naturvårdsverket inom ramen för arbetet med vattendirektivet (Naturvårdsverket, 2008). För arsenik har gränsen mindre allvarligt tillstånd enligt Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat ytvatten använts (Naturvårsdverket, 1999) Sediment Det finns svenska jämförvärden för sediment avseende metaller men det finns inte motsvarande värden för oljekolväten (Naturvårdsverket, 1999). I de schaktningsåtgärder som ingår i projektet kommer det sediment som berörs att schaktas bort (det vill säga det blir en masshanteringsfråga). Därför bedöms det som lämpligt att utgå från generella riktvärden för mark vid bedömningen av halter i sedimentet. Sediment har dock fysiska och kemiska egenskaper som avviker från de egenskaper som anges i den generella riktvärdesmodellen för jord (till exempel högre halt av organiskt material, lägre syrehalt). En jämförelse med generella riktvärden är alltså inte helt korrekt att göra, men bedöms ändå kunna användas som utgångspunkt för att uttrycka storleken av de halter som påträffats Asfalt För bedömning av asfaltsprover används de riktlinjer som tagits fram av väghållare och miljökontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö (Göteborgs stad, 2012). 9.2 Platsspecifika riktvärden Jord Den framtida markanvändningen i området för den nya godsbangården, spårområdet mellan godsbangården och betongtråget, betongtråget samt det nya stationsområdet avviker i flera avseenden från de generella antagandena för riktvärden för förorenade områden. Därför beräknas platsspecifika riktvärden med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell, vilken justeras efter de platsspecifika förutsättningarna. Platsspecifika riktvärden beräknas för olika delområden och för jord på olika djup under markytan eftersom förutsättningarna för kontakt med föroreningar, och därmed skyddet av människor, kommer att vara olika beroende på hur marken ska användas. Spridningsförutsättningar till omgivande vatten och luft skiljer sig också, liksom behovet att skydda olika organismer. Se även kapitel 10 Platsspecifika förutsättningar. De mätbara åtgärdsmålen visar vilka haltnivåer som är acceptabla att lämna kvar inom ett visst område. I projektet har mätbara åtgärdsmål tagits fram, med utgångspunkt från de platsspecifika riktvärdena. De mätbara åtgärdsmålen ska även kunna tillämpas på massor som skulle kunna återanvändas inom anläggningsområdet. 31

32 Klorerade lösningsmedel i berggrundvatten Det är konstaterat att berggrundvattnet inom delar av Varberg är förorenat av klorerade lösningsmedel. Varbergs kommun har därför låtit ta fram en vägledning för att kunna hantera ny- och ombyggnationer i dessa områden (Structor, 2010). Vägledningen innehåller beräknade riktvärden för berggrundvatten under bostäder och lokaler, men även riktvärden för utsläpp till dagvatten och recipient samt riktvärden för inomhusluft. Riskvärdena har använts i undersökningsfasen då det varit aktuellt med utsläpp av omsättningsvatten och vatten från provpumpningar. 32

33 10 Platsspecifika förutsättningar 10.1 Förslag på övergripande åtgärdsmål Nedan beskrivs förslag på övergripande åtgärdsmål för projektområdet. En del av de övergripande åtgärdsmålen gäller delar av området. 1. Hela området ska fungera som järnvägsområde. 2. Områden nedströms den nya järnvägsanläggningen i norra delen (Getteröområdet) ska fortsätta fungera som skyddsvärda naturområden, det vill säga spridning av föroreningar från projektområdet ska långsiktigt inte öka. 3. Människor ska kunna arbeta på och kring spår och i anläggningar (till exempel tråg, banområde, plattformar), utan risk för oacceptabla effekter på hälsa. 4. Resande ska kunna vistas på stationsområdet utan risk för oacceptabla effekter på hälsa. 5. Skyddet av markmiljön ska säkerställa den markfunktion som krävs för respektive markanvändning. 6. Återanvändning av massor inom projektområdet ska gynnas Platsspecifika riktvärden I projektet har platsspecifika riktvärden tagits fram för sträckan km km Syftet med platsspecifika riktvärden är att ta fram unika riktvärden gällande för den aktuella platsen, där antingen föroreningstypen, dess omfattning eller spridningsförutsättningarna avviker från de antaganden som Naturvårdsverket har gjort i den generella riktvärdesmodellen (Naturvårdsverket, 2009). Vid framtagning av platsspecifika riktvärden för projektet studerades fyra utvalda delområden, se Figur Uppdelningen i dessa delområden baserades bland annat på typ av markanvändning, skyddsobjekt (vuxna eller barn, recipient mm), föroreningssituation och spridningsförhållanden. Studierna visade att delområde A och B har samma recipient, Getteröområdet, samt att delområde C och D har samma recipient, inre hamnen. Platsspecifika riktvärden beräknades således på två större områden, delområde A+B samt delområde C+D. Vidare beräknades riktvärden för två djup under markytan, ytlig jord (0-0,7 m) och djup jord (>0,7 m). I beräkningarna blev skydd av markmiljö styrande för samtliga riktvärden, vilket innebar att de platsspecifika riktvärdena blev desamma oavsett delområde och djup Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål har tagits fram med de platsspecifika riktvärdena och de övergripande åtgärdsmålen som underlag. De mätbara åtgärdsmålen är framtagna för att de ska kunna användas under projektering, byggskede och driftskede. Mätbara åtgärdsmål tillämpas för massor som skulle kunna återanvändas inom anläggningsområdet, samt utgör underlag för vilka haltnivåer som är acceptabla att lämna kvar under eller i direkt anslutning till den nya anläggningen. Skillnaden mellan de platsspecifika riktvärdena och de mätbara åtgärdsmålen är att för de platsspecifika riktvärdena har skyddsnivån för mindre känslig markanvändning enligt den generella riktvärdesmodellen använts. Detta ger ett skydd för 50% av alla arter. Skydd av markmiljö blev styrande för samtliga platsspecifika riktvärden vilket 33

34 innebär att om dessa används som åtgärdsmål kan det innebära att en orimlig mängd massor schaktas bort i förhållande till de faktiska riskerna för markmiljön i området. Markmiljön i den planerade utbyggnaden för sträckan km km bedöms ha ett relativt lågt skyddsvärde då jorden består av fyllnads- och anläggningsmassor (som makadam). För åtgärdsmålen har därför en lägre skyddsnivå för markmiljö använts. Vid dessa förhållanden föreslås en skyddsnivå som innebär att 75 % av alla arter kan påverkas. Ett undantag görs för kvicksilver, som är ett särskilt farligt ämne, där föreslås samma skyddsnivå som för MKM. För skydd av recipienter och hälsa har inga justeringar gjorts jämfört med de platsspecifika riktvärdena. På samma sätt som för platsspecifika riktvärden, föreslås samma mätbara åtgärdsmål oavsett djup och oavsett delområde. För alla mätbara åtgärdsmål blir skydd av markmiljö fortsatt styrande efter gjorda justeringar, förutom för kadmium. För kadmium styrs det mätbara åtgärdsmålet av skydd av ytvatten. Platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål redovisas i Tabell Beräkningarna samt uttagsrapporter från Naturvårdsverkets beräkningsmodell finns i Bilaga

35 Figur Karta över delområden A till D som platsspecifika riktvärden har beräknats för. 35

36 Tabell 10-1 Beräknade platsspecifika riktvärden samt mätbara åtgärdsmål för delområden enligt Figur 10-1 Ämne Oorganiska ämnen Platsspecifika riktvärden (mg/kg) Mätbara åtgärdsmål (mg/kg) Generella riktvärden KM (mg/kg) Generella riktvärden MKM (mg/kg) Arsenik Bly Kadmium ,5 15 Koppar Krom tot Kvicksilver ,25 2,5 Nickel Zink Organiska ämnen PAH L PAH M PAH H Bensen ,012 0,04 Toluen Etylbensen Xylen Alifat >C6-C Alifat >C8-C Alifat >C10-C Alifat >C12-C Alifat >C16-C Aromat >C8-C Aromat >C10-C Aromat >C16-C ,2-dikloretan ,02 0,06 1,1,1-trikloretan Trikloreten ,2 0,6 Tetrakloreten ,4 1,2 36

37 11 Bedömning av föroreningssituationen De fastigheter inom Trafikverkets tillåtlighetkorridor som bedöms vara mest påverkade av föroreningar är belägna från km i norr till km strax söder om den norra tunnelmynningen. Nedan sammanfattas erhållna resultat från tidigare utförda undersökningar samt nu utförda undersökningar i fas 1 och fas 2 uppdelat i de delområden som presenteras i Figur 7-1. Resultaten visualiseras i plankartor i bilagor De statistiska beräkningar, som bedömningen av föroreningssituationen beräknas på, redovisas i Bilaga 25. I detta kapitel jämförs halterna i jord med Naturvårdsverkets generella riktvärden. I kapitel 12 Riskbedömning förorenad jord görs en riskbedömning utifrån platsspecifika riktvärden Översikt föroreningssituation En beskrivning av förekomst av föroreningar som kan komma att påverka projektet beskrivs för varje delområde. Flera av de tidigare utförda undersökningarna är relativt gamla och saneringar har skett i varierande omfattning inom några fastigheter. Det är inte alltid klart inom vilket område sanering har skett, och enstaka prover från massor som idag är sanerade kan vara inkluderade i redovisningen. Dock bedöms detta inte påverka den slutliga bedömningen av ett område. Vid bedömning av halter används medelvärden som representativa halter. Eftersom människor och djur normalt rör sig över stora ytor, är medelhalter ofta lämpliga att använda som representativa halter, snarare än enstaka halter. Även koncentration i grundvatten eller inomhusluft som beror på spridning eller förångning beskrivs bättre genom ett medelvärde för en större jordvolym än enstaka halter. Generellt beskrivs även de långtida riskerna för flora och fauna bättre genom att använda medelhalter som representativa halter. Dock kan enskilda individer av en art påverkas av lokalt förhöjda halter. Hänsyn har därför också tagits till enskilda uppmätta halter. För avfallsmassor som är väldigt heterogena är inte medelvärden lika lämpliga som för relativt heterogena massor Jord översiktligt Provtagningsresultat från nu och tidigare utförda undersökningar i jord redovisas på plankartor i Bilaga 1 Bilaga 8. I detta kapitel beskrivs erhållna resultat inom, och i närheten av, korridoren. En buffert om 70 meter från korridoren används i sammanställningarna för att ta hänsyn till variationer i resultat i korridorens närhet. För en översikt av delområden i plan se Bilaga Sammanfattning klorerade kolväten samt bekämpningsmedel Över hela området har totalt tio jordprover provtagits och analyserats för klorerade kolväten. Endast i tre av dessa (14T312XG, 14T342SM samt 14T3095G) har trikloreten, dikloreten eller cis-1,2-dikloreten påträffats i halter högre än laboratoriets rapporteringsgräns för respektive ämne. Dock är halterna lägre än de holländska riktvärdena som indikerar påverkan. Punkterna 14T312XG och 14T342SM är belägna väster om spåret i höjd med karaktärsområde Monark/Heurlins. Punkt 14T3095G ligger inom spårområde väster om kvarteret Renen 13. Fyra provtagningspunkter i jord har analyserats med avseende på bekämpningsmedel i ytlig jord i befintligt spår (14T318YM, 14T335YM, 14T412YM, 14T433YM.) I punkt 37

38 14T412YM har diuron och AMPA påträffats, i övrigt har inga ämnen påträffats i halter högre än laboratoriets rapporteringsgräns för respektive ämne Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km km , delområde 1 Beräknade medelvärden för utförda metallanalyser ligger betydligt lägre än generella riktvärden för MKM och för alla ämnen utom för bly även under KM. Knappt 6 % av de analyserade halterna överstiger MKM. Medelhalten av PAH med hög molekylvikt samt alifater med kolkedjelängd är högre än generella riktvärden för KM, men lägre än MKM. För övriga analyserade organiska ämnen är halterna under KM. Halter som är högre än MKM påträffas i cirka 8 % av de analyserade proverna. Utförda provtagningar av jord under de befintliga spåren norr om Getteröbron och norr om Lassabackadeponin visar på halter av metaller som är lägre än KM. Provtagningarna visar att halter av metaller och PAH generellt är något högre vid områdets sydvästra kant, där spåret gränsar till Lassabackadeponin. Avfallsmassorna är heterogena, vilket innebär att det även kan finnas andra föroreningar i deponin än de som har konstaterats i de undersökningar som är gjorda. I en rapport från 2014 har Structor bedömt åtgärdsbehovet för Getteröområdet nedströms Lassabackadeponin och kommit fram till att det i dagsläget inte är motiverat med mer omfattande undersökningar i naturreservatet för att utesluta påverkan av föroreningar (Structor, 2014a). I föreslagna principer för åtgärder nämns förorenad mark endast i samband med klorerade lösningsmedel i Monarkdiket. Metallhalterna i dagvattendiket bedöms av Structor inte utgöra någon risk för naturreservatet. Halterna bedöms vara i nivå med dagvatten från andra mindre städer. Resultaten ses i plan i Bilaga Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km km , delområde 2 Av beräknade medelhalter av metaller överstiger bly och zink Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM medan övriga medelhalter är lägre. Medelhalten av PAH är relativt låga, mellan KM och MKM eller lägre. För övriga organiska ämnen är medelhalterna av summa alifater >C5-C16, >C16-C35 samt aromater >C8-C10 och >C10-C16 över MKM. Inom fastigheten Valen har höga halter av främst zink och bly påträffats, ofta knutet till ställvisa punkter utfyllda med aska och slagg (Golder Associates, 2006). Vid nu utförda undersökningar har höga halter även påträffats i en vall längs västra kanten av området som kan innehålla schaktmassor från exploatering av kvarteret Valen. De halter som överstiger haltgränsen för FA som påträffats inom Valenområdet utgörs främst av bly, zink och oljekolväten, vars medelhalter också är högre än generella riktvärden motsvarande MKM för respektive ämne. För övriga analyserade ämnen är medelhalterna lägre än generella riktvärden för MKM. Ställvis finns nickel i halter över haltgränsen för FA. Punkterna där dessa påträffats finns i kvarteret Getakärr 9:6 i höjd med läget där industrispåret viker av mot hamnområdet, och provtogs i samband med att Varbergs Energi anlade fjärrvärmeledning för en ny panncentral. Dessa halter slår igenom i statistiken för området, speciellt i maxhalterna. Dock påträffas de mycket höga halterna endast i enstaka punkter, men det bör påpekas att avgränsning österut mot järnväg inte genomfördes vid undersökningen (Ramböll, 2013). En del av området har sanerats. 38

39 Flera av punkterna med extrema halter ligger inom områden med industriverksamhet. Resultaten ses i plan i Bilaga 3 och Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km km , delområde 3 Inom området för betongtråg innehåller fyllnadsmaterialet under den befintliga bangården förhöjda halter av metaller, främst koppar, i något lägre mån bly, kadmium, arsenik och zink. Medelhalterna överstiger genomgående Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM men är lägre än MKM, med undantag av koppar vars medelhalt är något högre än MKM. PAH H och arsenik utgör de ämnen som förekommer mest frekvent i halter högre än MKM. Medelhalter för BTEX, alifater och aromater understiger generellt riktvärden för KM. I en punkt (R10BH20) alldeles väster om järnvägskorridoren i norra delen av området, tillhörande Getakärr 9:6, uppmättes halter av zink och koppar högre än haltgränsen för FA. Även i punkt 14T333XK, som ligger inom spårområde i södra delen av delområdet översteg koppar haltgränsen för FA. Området omfattar till del även Getakärr 9:6 som delvis är sanerat efter att förhöjda halter av petroleumämnen påvisats i marken. Även om halter av oljekolväten är generellt låga eller strax över generella riktvärden för KM kan det därför inte uteslutas att det ställvis förekommer förhöjda inom området. Resultaten ses i Bilaga Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km km , delområde 4 Inom delområdet är medelhalter av metaller, PAH, BTEX och oljekolväten lägre än MKM, med undantag av arsenik och bly. Punktkällor med högre föroreningsinnehåll förekommer. De högsta halterna har påträffats i den södra halvan av delområdet. Arsenik är det ämne som mest frekvent förekommer i halter högre än MKM). Inom det här området finns en omfattande förorening av klorerade lösningsmedel i grundvatten, se vidare Kapitel Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km km , delområde 4. Resultaten ses i bilaga Betongtunnel, km km , delområde 5 Inom delområdet för betongtunneln är halter av metaller, PAH, BTEX och oljekolväten generellt låga. Medelhalter är lägre än de generella riktvärdena för KM för respektive ämne. Medelhalter för fraktionerna totalt extraherbara alifater och opolära alifater utgör dock undantag och är något högre än bakgrundshalter för stadsmiljö (Naturvårdsverket, 1996). De förhöjda halterna av oljekolväten har påträffats i läge för en bensinstation som ligger strax öster om järnvägskorridoren. Resultaten ses i plan i bilaga Bergtunnel, km km , delområde 6 Inom området för bergtunneln har viss provtagning skett, men i mindre omfattning än längre norrut. Halter av metaller, BTEX, PAH och oljekolväten är generellt låga eller mycket låga. Samtliga analyserade halter i området understiger MKM. Resultaten ses i plan i bilaga 7. 39

40 Spåranläggning söder, km km , delområde 7 Där spåranläggningen går på markytan i den södra delen finns fyra provtagningspunkter utförda i jord. Ett jordprov från en av punkterna har analyserats på laboratorium med avseende på metaller och PAH. Samtliga jordprov har analyserats med XRF. Samtliga analyserade parametrar uppvisar halter lägre än de generella riktvärdena för KM. Resultaten ses i plan i Bilaga Befintlig järnväg som ska rivas Längs det område som ska rivas har det nästan uteslutande påvisats metallhalter som är lägre än generella riktvärden för MKM, se bilaga 8a-c. Generellt är halterna högre inom stadsområde, och lägre ju längre söderut längs den gamla spårsträckningen man kommer. I en punkt provtagen söder om Apelvikshöjd har en arsenikhalt högre än MKM påträffats (26 mg/kg TS) i jord. Resultaten finns inte redovisade i plan Grundvatten För grundvatten redovisas provpunkter och analyser inom korridoren med en marginal på cirka 200 meter. På så sätt tas hänsyn till den omgivande grundvattensituationen och möjlig variation i grundvatten mellan närliggande punkter. Tidigare/nu utförda undersökningar inkluderas. En jämförelse med bedömningsgrunder görs. För resultat avseende grundvatten i berg hänvisas till Bilaga 9 och 10. För grundvatten i berg har fokus varit provtagning av klorerade kolväten, varför det är endast dessa resultat som redovisas i planritningarna. Resultat från grundvatten i jord redovisas i Bilaga 11 och 12 avseende metaller, PAH, oljekolväten och klorerade kolväten. I den gjorda redovisningen har en grov indelning av grundvattenrör gjorts utifrån om vatten bedöms härröra från jord eller berg. Ett flertal rör sitter med filter i övergången mellan jord och berg. Vissa av dessa rör bedöms påverkas av en blandning av grundvatten från jord och grundvatten från underliggande berg som tränger upp. Dessa har i den gjorda redovisningen tolkats som att de representerar jordgrundvatten Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km km , delområde 1 Medelhalter av nickel och bly är högre än SGUs bedömningsgrunder för klass 4, hög halt. Övriga medelhalter för metaller är generellt låga. Maxhalterna återfinns inom Lassabackadeponin. Halter av övriga organiska ämnen är generellt låga. Undantag utgörs av bensen samt alifater med kolkedjelängd PAH har påträffats i mycket höga halter i punkt SCCGW i Lassabackadeponins västra kant. Endast en punkt har analyserats för klorerade kolväten. Nedbrytningsprodukten cis-1,2- dikloreten påträffas i halt över holländska riktvärden för ingen påverkan, men visar inte på kraftig påverkan. Övriga resultat avseende klorerade kolväten är lägre än laboratoriets rapporteringsgräns för respektive ämne. Det är inte känt att något prov av bergrundvatten från området finns analyserat Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km km , delområde 2 Medelhalten av bly för området är högre än SGUs bedömningsgrunder för klass 5, mycket hög halt. Detta beror på en mycket hög halt i ett enskilt prov (SCCGW475002, 84 µg/l ). Tas detta prov bort är medelhalten för övriga prov betydligt lägre och hamnar i 40

41 klass 1, måttlig halt enligt SGUs bedömningsgrunder. Övriga medelhalter avseende metaller är generellt låga. Halten av PAH H och PAHcancerogena är något förhöjd. Halter av övriga organiska ämnen är generellt låga. Endast en punkt har analyserats för klorerade kolväten. Samtliga halter är lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Inget prov av berggrundvatten från området finns analyserat Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km km , delområde 3 För resultat i jordgrundvatten vid betongtråg nedströms kvarteret Renen, se kapitel Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km km , delområde 4. Medelhalten av nickel motsvarar SGUs klass 5, mycket hög halt. Medelhalterna av arsenik och bly motsvarar klass 4, hög halt. Övriga medelhalter avseende metaller är låga. Analyserade halter av PAH understiger laboratoriets rapporteringsgräns. I dessa fall används halva rapporteringsgränsen för beräkning av medelhalter. Halva rapporteringsgränsen för PAH-H motsvarar en halt på 0,15 µg/l, vilket är högre än SGUs bedömningsgrund klass 5, mycket hög halt. Det gör att framräknad statistik blir missvisande i detta fall. Avseende oljekolväten är halter i vattnet låga, bensen undantaget som i medeltal är i nivå med klass 5, mycket hög halt. Analyser av klorerade kolväten som har utförts i grundvatten i jord inom området har medelhalter av nedbrytningsprodukterna trans-1,2- och cis-1,2-dikloreten samt vinylklorid som är högre än holländska riktvärden för kraftig påverkan. Medelhalterna av trikloreten, som utgör moderprodukten, visar sammantaget på tydlig men ej kraftig påverkan. Enskilda punkter är kraftigt påverkade även av trikloreten. Ett prov av berggrundvatten från området (punkt 14T3034U i spårområdet) finns analyserat för klorerade kolväten. Uppmätta halter av nedbrytningsprodukterna cis-1,2- dikloreten och trans-1,2-dikloreten är högre än holländska riktvärden för ingen påverkan, men betydligt lägre än de riktvärden som indikerar kraftig påverkan. Vid provtagning av energibrunn på kvarteret Laxen 15 har halter av klorerade kolväten samt BTEX varit lägre än laboratoriets detektionsgräns Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km km , delområde 4 Medelhalter av samtliga analyserade metaller, undantaget bly, utgör måttliga halter (halter i klass 3 eller lägre enligt SGUs bedömningsgrunder). Medelhalt för bly motsvarar klass 4 enligt SGUs bedömningsgrund. Maxhalter av arsenik, bly och nickel motsvarar dock klass 5, mycket höga halter. Halter av PAH är lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Halter av övriga organiska ämnen är låga med undantag av bensen vars medelhalt är högre än klass 5, mycket hög halt. Medelhalter av cis-1,2-dikloreten och vinylklorid visar på kraftig påverkan enligt holländska riktvärden. Medelhalten av cis-1,2-dikloreten är lägre än längre norrut, medan medelhalten av vinylklorid är något högre. Halter av trikloreten är generellt lägre än de halter som klassas som ingen påverkan enligt holländska riktvärden. Punkterna Structor 1011 samt 14T3085U har dock halter som visar på påverkan, om än inte kraftig. 41

42 Sammanlagt har tio punkter för berggrundvatten från området tagits. Två prover är analyserat med avseende på metaller där samtliga halter är låga jämfört med bedömningsgrunderna. PAH har detekterats, men i låga halter. Summa PAH-4 är under rapporteringsgränsen. Halter av BTEX är låga. Halter av cis-1,2-dikloreten är högre än de holländska riktvärdena för kraftig påverkan i hälften av provpunkterna för berggrundvatten. De högsta halterna påträffas alldeles nordväst om kvarteret Renen 13 (Str B3). Även halter av övriga klorerade kolväten har påträffats i halter som motsvarar påverkan eller kraftig påverkan. Sammantaget bedöms halterna klorerade lösningsmedel i det ytliga jordgrundvattnet inom området vara förhöjda även nära järnvägen. Halterna i det djupare liggande jordgrundvattnet närmast berget är mycket högre liksom halterna i berggrundvattnet på över 100 meters djup i berget. Källan till klorerade kolväten i berg finns inom kvarteret Renen. Slambassängen som bedöms utgöra källområdet antas vara cirka 20*20 meter stor och ämnena bedöms ha spridit sig cirka meter vertikalt under slambassängen (Geosigma, 2013). Provtagningar som utförts i borrhål i berg (B1-B4) på olika djup och vid olika tidpunkter visar på att halterna av klorerade lösningsmedel ökar med djupet Betongtunnel, km km , delområde 5 Medelhalter av kvicksilver motsvarar klass 5 hög halt, och nickel och bly motsvarar klass 4 enligt SGUs bedömningsgrunder. Medelhalter avseende övriga metaller är låga. Halter av PAH uppvisar stor variation. Av de äldre mätningarna är halterna höga (PAHcancerogena), medan de nyligen provtagna grundvattenproverna är lägre än laboratoriets rapporteringsgränser. Halter av övriga organiska ämnen är generellt låga men halten tunga alifater (C16-C35) avviker och kan teoretiskt medföra miljörisk för ytvatten. Medelhalten av bensen motsvarar klass 4, hög halt. Medelhalter av trikloreten och cis-1,2-dikloreten visar på kraftig påverkan enligt holländska riktvärden. Medelhalter av övriga klorerade alifater indikerar påverkan, dock är medelhalterna lägre än nedströms kvarteret Renen. Sammanlagt har fem punkter för berggrundvatten från området provtagits och analyserats för klorerade kolväten. I punkt STR_2 har mycket höga halter av trikloreten och nedbrytningsprodukten cis-1,2-dikloreten påträffats. Denna punkt ligger alldeles öster om järnvägkorridoren strax söder om kvarteret Renen. I övriga punkter inom delområdet för betongstunnel är påträffade halter lägre Bergtunnel, km km , delområde 6 Medelhalten av bly motsvarar klass 5, mycket hög halt, enligt SGUs bedömningsgrunder. Avseende arsenik, kvicksilver och nickel motsvarar medelhalter klass 4. PAH-halter är mycket höga i grundvattenprover som uttagits vid tidigare undersökningar. För de två prover som analyserats i samband med Tyréns undersökning är halterna lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Av de två prover som analyserats för organiska ämnen samt BTEX är samtliga resultat lägre än laboratoriets rapporteringsgräns för respektive ämne. Medelhalter av klorerade kolväten indikerar påverkan. Maxhalter av cis-1,2-dikloreten samt vinylklorid visar på kraftig påverkan enligt bedömningsgrunderna. En provtagningspunkt för berggrundvatten inom delområdet har provtagits för klorerade kolväten. Samtliga halter, förutom cis-1,2-dikloreten (indikerar påverkan), är 42

43 lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Även provtagning i samband med energibrunnen vid Kvarnen 5 och 6 är halterna lägre än rapporteringsgränserna Spåranläggning söder, km km , delområde 7 Inom området spåranläggning i söder finns en punkt provtagen för grundvatten i jord, avseende klorerade kolväten. Halterna av analyserade ämnen är lägre än laboratoriets rapporteringsgräns Befintlig järnväg som ska rivas Inom den befintliga järnvägen som ska rivas är det inte känt att det finns grundvatten i jord eller berg som har provtagits Ytvatten Ytvatten har provtagits i totalt åtta punkter vid ett tillfälle per punkt, se Bilaga 14 för punkternas lägen. Resultaten presenteras i sin helhet Bilaga 20. Inget av de provtagna ytvattnen utgör vattenförekomster och miljökvalitetsnormer (MKN) finns därför inte uppsatta för dem. Jämförelse med miljökvalitetsnormer (övriga ytvatten) är därför inte helt korrekt att göra, men ger ändå en känsla för storlek på uppmätta halter. Resultaten kan sammanfattas som; Inga analyserade halter av PAH eller BTEX har varit högre än laboratoriets rapporteringsgräns. PAH har analyserats i Lassabackabäcken, Monarkbäcken och i dammen vid Monark. BTEX har provtagits i samtliga punkter. Huvuddelen av punkterna uppvisar halter av klorerade kolväten som är lägre än rapporteringsgräns för respektive ämne. I dammen vid Monark förekommer halter av klorerade kolväten högre än rapporteringsgräns, men halterna är lägre än de årsmedelvärden som föreslås som miljökvalitetsnormer (AA-MKN). Oljekolväten har konstaterats i halter lägre än rapporteringsgräns i samtliga punkter förutom i Monarkbäcken, där halten av alifater med kolkedjelängd påträffats i något högre halt än rapporteringsgräns. Samtliga provtagningspunkter har halter av koppar och zink som överstiger de förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen som finns i dagsläget (Naturvårdsverket 5799). Generellt överskrider halten bly och kadmium AA-MKN i flera punkter medan halterna nickel i Monarkbäcken och i dammen vid Monark är högre än maximala tillåtna koncentrationen (MAC-MKN). Lakvattnet från Lassabacka innehåller höga halter näringsämnen Sediment Sediment har provtagits i totalt sex punkter inom det nuvarande projektet. Dessa resultat redovisas tillsammans med tidigare utförda resultat från tidigare provtagna punkter i Bilaga 21. Resultaten redovisas i plan i Bilaga 13. Ställvis är metallhalterna, speciellt för bly, koppar, nickel och zink, mycket höga. Halterna överstiger haltgränser för FA, främst mellan spåren men även i Monarkbäcken. Även sedimenten och marken intill Valendiket, beläget mellan kvarteret Valen och järnvägen, innehåller ställvis höga halter av tungmetaller. 43

44 11.6 Asfalt Inom projektet har Tyréns låtit analysera åtta prover av asfalt på laboratorium. För läge i plan se Bilaga 15. En sammanställning av resultat ses i Bilaga 22. Generellt är innehållet av PAH i asfalt mycket låg, endast i två av de åtta proven har halter högre än laboratoriets rapporteringsgräns detekterats. Provtagen asfalt kan användas inom anläggningsprojekt utan några krav. Dock kan restriktioner förekomma inom känsliga områden. Vid återanvändning ska tillsynsmyndigheten kontaktas för samråd. 44

45 12 Riskbedömning förorenad jord Riskbedömningen baseras bland annat på resultat från de markundersökningar som har genomförts och de framtagna platsspecifika riktvärdena. Föroreningssituationen beskrivs i kapitel 11 Bedömning av föroreningssituationen Hälsa De halter av föroreningar som har påträffats i jord inom delområden A-D, enligt Figur 10-1, är lägre än de platsspecifika riktvärden som har beräknats för skydd av hälsa. Det är förbjudet för obehöriga att vistas inom spårområdet. Det innebär att inga barn kommer att komma i direkt kontakt med jorden med den markanvändning som planeras (godsbaneområde, spårområde och perrong). I driftskedet kommer vuxna, vid arbetsinsatser i spåret, kunna ha viss kontakt med jord men den är liten eftersom ytorna täcks av makadam och grus. Risken för negativ påverkan på människors hälsa bedöms därför som mycket låg under driftskedet. Under byggtiden bedöms kontakt med jord vara större än i driftskedet. Byggskedet pågår under en mindre del av ett arbetsliv, det vill säga en förhållandevis kort tid, vilket minskar risk för att negativa hälsoeffekter ska uppstå. Åtgärder för att minska exponering under byggskedet presenteras i kapitel16 Arbetsmiljö. Det är förbjudet för obehöriga att vistas inom entreprenadområdet Markmiljö Enligt Naturvårdsverkets vägledningsmaterial (Naturvårdsverket, 2009) är det inte motiverat med höga skyddskrav på markmiljön i fall där markmiljön redan är påverkad av olika verksamheter. Inom det nu aktuella området består jorden av fyllnadsmassor och industriverksamhet har pågått under lång tid. Man kan anta att det redan idag är relativt dåliga förutsättningar för marklevande organismer oberoende av föroreningsförhållandena, och de organismer som finns där har anpassat sig efter rådande förhållanden. Markmiljön bedöms som påverkad av föroreningar. Som mest bedöms markmiljön påverkad av föroreningar i cirka 10 % av delområde Tråg och Nya stationsområdet (C+D). Generellt bedöms därför egenskaper hos massor, hårdgjorda ytor med mera ha lika stor eller större påverkan på markmiljön än föroreningar Getteröns naturreservat Vid bedömning av risker förknippade med spridning är medelhalter i jord relevant att titta på snarare än halter som representerar enstaka provpunkter. Då medelhalterna är lägre än de platsspecifika riktvärdena som styr skydd av recipienten för alla bedömda ämnen i område A + B, bedöms risken för påverkan från projektområdet vara liten. Till driftskedet har teknisk schakt minskat mängden föroreningar i projektområdet, vilket minskar risken för negativa effekter på organismer i Getteröns naturreservat ytterligare. Under byggtiden planeras omhändertagande av dagvatten i olika former vilket minskar risken för tidvis högre halter i dagvatten på grund av processer från område A + B. I tidigare rapporter anges att sedimenten inte är ackumulationsbotten, vilket är positivt för organismerna i området ur föroreningssynpunkt, eftersom risken för förutsättningar för anrikning av föroreningar i näringskedjor via sediment därmed är liten (Golder, 2010). 45

46 12.4 Hamnen Inre hamnen bedöms ha lågt skyddsvärde på grund av de verksamheter som bedrivs i området. Väster om inre hamnen är vattendjupet lägre och skyddsvärdet betydligt högre. Beräknade medelhalter i massorna på området Tråget och Nya stationsområdet (C+D) är lägre än de platsspecifika riktvärdena. Det innebär att risken för negativ påverkan på recipienten bedöms som låg. Under byggtiden planeras omhändertagande av dagvatten i olika former vilket minskar risken för tidvis högre halter i dagvatten från delområde C och D. 46

47 13 Masshantering av förorenad jord 13.1 Karakterisering och avgränsning av deponimassor Resultat av utförda undersökningar visar på deponimassor direkt väster om befintligt spår från cirka km fram till Getteröbron cirka km Deponimassorna varierar i mäktighet från 2-3 meter närmast järnvägen till över 8 meter längre västerut inom tillåtlighetskorridoren. Sammansättningen av avfall antas vara mycket heterogent. Tidigare utredningar beskriver att avfallet består av hushållsavfall, byggavfall, sjukhusavfall, specialavfall (slakteri, aska) och rötat biologisk slam (Avfall Sverige, 2011). För att avgränsa och karakterisera deponimassorna grävdes under nu utförda undersökningar 16 provgropar inom tillåtlighetskorridoren. Provgroparna visade att avfallet i norra delen av deponiområdet till större delen består av jordmassor med inslag av tegel, betong och plast samt punktvis oljeförorenade massor, se Figur Längre söderut i deponiområdet varierar sammansättning på avfallet från att vara jordmassor med inslag av tegel och plast närmast järnvägen till att bestå av avfall av mer hushållskaraktär längre västerut, se Figur Med hjälp av foton från provgropsgrävning och fältobservationer har en grov uppskattning av andelen hushållssopor i varje provgrop gjorts. Tillsammans med sonderingsdjup för mäktighet av deponimassor vid provgropen har översiktliga beräkningar utförts. Figur Exempel på hur deponimassornas ser ut i partiet närmast befintlig järnväg. Foto från provgropsgrävning i punkt 14T2006A, , belägen cirka 13 meter från banvallen. 47

48 Figur Exempel på avfallets sammansättning i Lassabackadeponin. Foto är taget i provgropsgrävning i punkt 14T2013D, , belägen cirka 60 meter från banvallen. Prov från provgropar med liknande sammansättning och läge blandades till fyra samlingsprov: 14T2002A+B norra delen, i närheten av järnvägen, jordmassor med inblandning av skrot och betong 14T2013D+14T2006C norra delen, nära planerad spont, stort inslag av hushållssopor 14T2021D+E södra delen, nära planerad spont, stort inslag av hushållssopor 14T2022A+B södra delen, söder om Lassabackabäcken, viss del hushållssopor Laktester har utförts på samlingsproven för att utreda hur avfallet ska karakteriseras, se Deponimassor Klassificering av jordmassor Generellt kommer överskottsmassor, de massor som inte kan återanvändas av geotekniska eller byggnadstekniska skäl i spåranläggningen, att klassificeras som: <KM mindre än känslig markanvändning, (Naturvårdsverket, 2009) <MKM mindre än riktvärden för mindre känslig markanvändning, (Naturvårdsverket, 2009) >MKM över riktvärden för mindre känslig markanvändning, (Naturvårdsverket, 2009) >FA över haltgräns för farligt avfall, (Avfall Sverige, 2007). Vid klassificering av massor har i första hand bedömning gjorts baserat på laborationsresultat. Då alla prover inte är analyserade på laboratorium utförs klassificering i andra hand baserat på resultat från fältmätningar med PID, XRF samt HDI-instrument. Därutöver har okulär besiktning såsom jordartssammansättning, färg och lukt i närliggande punkter även legat till grund för klassificering ifall osäkerheter uppstått. 48

49 13.3 Massbalans och masskvalitet Deponimassor Den översiktliga karakteriseringen av deponimassor visar att deponimassorna inom den del som berörs av projektet består till cirka 25 % av avfall i form av bland annat hushållssopor. Resterande 75 % bedöms bestå av schaktmassor, betong, skrot och annat rivningsavfall. Halterna i två av laktesterna understiger riktvärdena som gäller för avfall som får tas emot vid deponier för inert avfall. Resultatet av resterande två laktester överstiger riktvärdena för avfall som får tas emot vid deponi för inert avfall och måste således köras till deponi för icke-farligt avfall (NFS 2010:4). Resultaten redovisas i Bilaga 23. Föroreningsinnehållet i deponimassorna varierar men i ett flertal punkter har halter av metaller och PAH överskridande riktvärden för MKM påvisats, se även kapitel Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km km , delområde Fyllnadsmassor I den norra delen planeras omfattande jordschakt i framförallt utbyggnadsetapp E01 Norra godsbangården inklusive Lassabackadeponin och Getteröbron och E03 Tråg och betongtunnel i norr. Utbyggnadsetapp E02 Från Getteröbron till planerat tråg omfattar något mindre mängd överskottsmassor men omfattar delområde 2 där förhöjda halter av föroreningar har påträffats. I Tabell 13-1 redovisas beräknade mängder fyllnadsmassor som kommer att utgöra överskottsmassor i samband med schakter i de tre deletapperna uppdelat i de olika klasserna >FA, >MKM, <MKM - >KM samt <KM. Tabell Mängden överskottsmassor av fyllnadsmaterial i olika etapper. I fyllnadsmaterial i etapp E01 har inkluderats de m 3 fyllnadsmassor som beräknas kunna sorteras ut från avfallet från Lassabackadeponin men inkluderar inte de återstående cirka m 3 som består av sopor och hushållsavfall. Etapp: E01 E02 E03 Från km Till km Fyllning (tfm 3 ) m m m 3 >FA 0 m m m 3 >MKM 6000 m m m 3 <MKM - >KM m m m 3 <KM m m m Förorenade massor i naturligt avsatt material Provtagningen har visat att det naturligt avsatta materialet inte är påverkat av föroreningar i större grad. Vid de översiktliga markundersökningarna har föroreningar över MKM påträffats i två provtagningspunkter i naturligt avsatt material under fyllnadsmassorna. Dels i punkt 14T347XK (skruv) och dels i punkt 14T 2013A (provgrop Lassabacka). I punkt 14T347XK bedöms föroreningen gå ned cirka 0,3 meter under gränsen för fyllnadsmaterialet och i provgrop 14T2013A cirka 0,8 meter under gränsen 49

50 för fyllnadsmaterial. I provgropen är gränsen diffus vad gäller nivån för sopor. De förorenade massor som ligger under fyllnadsmaterialet bedöms ringa påverka den totala schaktmängden. Samtliga förorenade jordmassor tas omhand i samband med schakt i fyllnadsmassor Triklorförorenad jord, porgas och grundvatten Trikloreten och dess nedbrytningsprodukter har påvisats i grundvatten och porgas inom området för betongtråget i tre delsträckor; Nedströms Svärdfisken 3 och 28, cirka km Förorenat grundvatten har påträffats på ett större än djup än vad som berörs av schaktning för tråget. Ingen schaktning sker i jord med förorenat grundvatten. Nedströms fastigheten Renen 13, cirka km Det totala schaktdjupet för betongtråget är 6 meter. Förorenat grundvatten och porgas har påträffats från cirka 4 meter under markytan. En grov uppskattning är att schaktning kommer att utföras av cirka 2500 m 3 massor med förorenat grundvatten. Vid punkt 14T4008U, cirka km Det totala schaktdjupet för betongtråget är cirka 7 meter. Förorenat grundvatten och porgas har påträffats från cirka 5 meter. En grov uppskattning är att schaktning kommer att utföras av cirka 700 m 3 massor med förorenat grundvatten. Se även kapitel 11 Bedömning av föroreningssituationen samt 14 Riskbedömning grundvatten. Vid provtagning av jord har inga halter av klorerade lösningsmedel över KM uppmätts inom dessa områden Förslag till masshantering Avfall Vid Lassabacka kommer cirka m 3 massor att grävas ur. Av de beräknade m 3 avfall som ska schaktas bort från Lassabackadeponin bedöms med översiktliga beräkningar cirka 25 % bestå av avfall i form av bland annat hushållssopor. Återstående massor, cirka 75 %, bedöms bestå av schaktmassor, betong, skrot och annat rivningsavfall. Urgrävning i en äldre deponi kan omfatta andra typer av avfall, såsom byggavfall, sjukhusavfall, specialavfall (slakteri, aska). Arbetena ska därför utföras med en försiktighet som står i relation till detta. Det avfall av hushållskaraktär som grävs fram kan inte tillföras någon annan deponi då det innehåller organiskt och brännbart avfall vilket är förbjudet att deponera. Avfallet är uppblandat med jordmassor och tas inte emot vid förbränningsanläggningar utan föregående sortering. Avfallet separeras efter urschaktning och jordmassor och metaller skiljs från organiskt/brännbart avfall. Sorteringen sker med hjälp av grävmaskin inom arbetsområdet. Hanteringen kan medföra luktproblem i närområdet. Sortering sker så att avrinnande vatten samlas upp och omhändertas. Ur den icke brännbara delen sorteras större fragment av betong, trä och virke samt metallskrot ut och lämnas till återvinning. Metaller som påträffas bör utvinnas ur jordmassorna i den mån det är möjligt enligt hänsynsreglerna i Miljöbalken med avseende på resurshållning. Jordmassor med lägre föroreningshalter kan efter 50

51 godkännande återanvändas, se kapitel 13.6 Återanvändning. Förorenade massor transporteras till avsedd mottagningsanläggning i närområdet, se kapitel 13.8 Mottagningsanläggningar. Det brännbara avfallet skickas till förbränningsanläggning. Sopförbränningsanläggningar inom cirka 100 km från Lassabacka är: Borås Energi & Miljö AB, Borås, cirka 90 km Sävenäsverket, Renova, Göteborg, cirka 80 km Kristinehedsverket, Halmstad Energi och Miljö AB, Halmstad, cirka 70 km Ovanstående anläggningar är hämtade från Avfall Sverige branschorganisationen för avfallshantering och återvinning. Kristinehedsverket har vid en förfrågan i maj 2015 svarat att de kan ta emot den typen av organiskt avfall som påträffats i Lassabackadeponin om avfallet är bearbetat så att andelen inert material är mycket liten. Lassabackadeponin är ännu inte sluttäckt. Den nuvarande täckningen består av cirka 30 cm moränlager (Avfall Sverige, 2011). En utredning pågår och en sluttäckning planeras att starta Ytterligare ett alternativ har utretts översiktligt: att samtliga deponimassor omfördelas till andra delar på Lassabackadeponin. För att detta ska vara genomförbart måste det ske som en del av arbetet med sluttäckning och därför krävs samordning med Vivab. Detta förslag, att omfördela samtliga massor inom deponin, är det mest fördelaktiga, både med ekonomiska mått och med hänsyn till koldioxidutsläpp. Det dyraste alternativet är att sortera ut och transportera bort alla massor till förbränningsanläggning respektive mottagningsanläggning/deponi. Kostnadsberäkning samt beräkning av utsläpp av fossil koldioxid ses i Tabell Tabell Jämförelse mellan olika omhändertagande av avfallet på Lassabackadeponin. Scenario Total kostnad Totalt bidrag av koldioxid Bortförsel av allt avfall SEK 373 ton Intern användning av jordmassor och bortförsel av övrigt avfall Intern användning av samtliga avfallsmassor SEK 202 ton SEK 147 ton Övriga förorenade massor Massorna ska hanteras på ett sådant sätt att spridningen av föroreningar vid schaktning eller transport minimeras. Massor med lägre föroreningsklass kan efter godkännande avsättas permanent inom utvalda områden, se kapitel 13.6 Återanvändning. Förorenade massor transporteras till avsedd mottagningsanläggning i närområdet, se kapitel 13.8 Mottagningsanläggningar Jordmassor med förorenat grundvatten Inför schaktning under grundvattenytan kommer spontning att ske. Länshållningsvattnet omhändertas och kontrolleras innan utsläpp till recipient. De 51

52 jordmassor som schaktas från lager där klorerade alifater påvisats i grundvattnet placeras på tät platta för avrinning. Det avrunna vattnet omhändertas på sammas sätt som länshållningsvattnet. Provtagning sker av jorden för kontroll av föroreningsinnehåll Tillfällig lagring av massor Det kan bli aktuellt att tillfälligt lagra massor inom arbetsområdet. Till exempel för dränering eller i väntan på analysresultat eller slutlig klassificering. Förslag på lämpliga platser redovisas i PM Byggproduktion, dokumentid Återanvändning Återvinning av massor innebär att överskottsmassor används istället för ett jungfruligt material vid anläggningsarbete. En strävan bör vara att återvinna så mycket massor som möjligt inom arbetsområdet. Hänsyn måste dock tas så att massorna inte orsakar föroreningar på nya platser. Vid återvinning av överskottsmassor måste det finnas ett tydligt anläggningsändamål, det anses annars som deponering. Återvinning av massor för anläggningsändamål kan vara anmälnings- eller tillståndspliktigt beroende på risk för föroreningar. Om föroreningsrisken är >MRR råder anmälningsplikt. Lämpligtvis görs först en anmälan till tillsynsmyndigheten som då kan avgöra om anläggningen är så omfattande att det krävs tillstånd. Vid återvinning av massor som uppkommer vid saneringsarbeten kan en anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål inkluderas i saneringsanmälan. Återanvändning av massor kan också innebära att massorna läggs tillbaka inom samma område där de grävts upp. För detta behövs ingen särskild anmälan utan kan hanteras inom ramen för saneringsanmälan. Förorenade massor i halter upp till föreslagna mätbara åtgärdsmål bör inte användas för återfyllning under grundvattenytans framtida nivå. Massor <MRR får återanvändas i projektet utan anmälan om det i övrigt inte ger någon negativ påverkan på omgivningen, till exempel genom grumling. De får också under samma villkor återanvändas i andra projekt utan anmälan. I projektet bedöms förekommande jordar norr om bergtunneln vara svåra att nyttja för kvalificerade ändamål och fyllningar av geotekniska skäl. Delar av befintligt fyllnadsmaterial är förorenat och måste transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Massor som tillförs projektområdet ska som princip vara opåverkade av föroreningar för att inte öka föroreningsbelastningen. Vid eventuella avsteg från denna princip bör samråd ske med tillsynsmyndigheten Massor till Lassabacka I projektet har möjliga ytor för permanent avsättning studerats. Vid sluttäckning av Lassabackadeponin finns behov av massor för avjämningsskikt under tätskiktet, massor till tätskiktet samt massor till skyddsskikt ovan tätskiktet. Tätskiktet ställer krav på att massornas ska ha låg genomsläpplighet, till detta passar leror. Massor ovan tätskiktet ställer krav på föroreningshalter eftersom ytavrinning sker till en känslig recipient. Under tätskiktet kan massor med en viss föroreningshalt bli aktuella då risken att exponeras för dessa är relativt liten. Lakvatten från deponin kommer vid sluttäckningen att minska på grund av minskad infiltration och system för att samla upp och rena utläckande lakvatten kommer att finnas. En riskbedömning pågår med syfte att ta fram 52

53 platsspecifika kriterier gällande föroreningar och andra krav på massor som placeras under tätskiktet. Denna utredning kommer att vara klar under våren Mottagningsanläggningar Möjliga mottagningsanläggningar för förorenade massor från projektet är: Sobackens miljöanläggning, Borås, cirka 80 km Ragnsells, Heljestorp, cirka 160 km RGS 90, Göteborg, cirka 90 km Renova, Fläskebo avfallsanläggning, Härryda, cirka 90 km Ingen kontakt har tagits med ovanstående mottagningsanläggningar. Vid byggstart kan anläggningar ha tillkommit eller avetablerats Transport till mottagningsanläggning Största mängden förorenade jordmassor kommer att borttransporteras till mottagningsanläggning. Transport ska ske med lastbil av godkänd transportör för aktuella massor. Det är verksamhetsutövarens ansvar att kontrollera att anlitade transportörer och mottagningsanläggning har relevanta tillstånd och godkännanden. Förorenade jordmassor av olika föroreningsgrad kan behöva transporteras till olika mottagningsanläggningar Anmälan och tillstånd för massor För efterbehandling av förorenat område krävs anmälan enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I anmälan behandlas bland annat masshanteringen. Vid tillfällig lagring av schaktmassor som uppkommit på platsen krävs ingen anmälan. Miljöbalkens hänsynsregler gäller dock. Yrkesmässig hantering av massor utanför arbetsområdet definieras som mellanlagring och är tillstånds-/anmälningspliktigt. Överskottsmassor som ska användas för anläggningsändamål där risken bedöms mer än ringa ska anmälas/tillståndsprövas enligt (verksamhetskoder och ) enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Överskottsmassor som inte kan användas för anläggningsändamål transporteras till anläggning som har tillstånd att ta emot aktuell avfallstyp. 53

54 14 Riskbedömning grundvatten Riskbedömningen omfattar de områden inom och intill arbetsområdet för järnvägsanläggningen där föroreningar i grundvattnet har påträffats och där grundvattenavsänkande åtgärder i bygg- och driftskede riskerar att förändra nuvarande föroreningsspridning via grundvattnet. Detta innebär att föroreningsspridningen i grundvatten för betongtråg och betongtunneln beskrivs, det vill säga sträckan från km till km Övriga sträckor; norr om betongtråget, bergtunnel och söder om bergtunnel, omfattas inte i riskbedömningen eftersom inga eller mycket begränsade grundvattenavsänkande åtgärder kommer utföras i bygg- och driftskedet (sträckan norr om betongtråget), eller eftersom inga eller låga föroreningshalter har påvisats i grundvattnet samt att risken för föroreningar i grundvattnet bedöms som liten (bergtunneln och sträckan söder om bergtunneln). Norr om Getteröbron kommer lakvatten avledas och renas i samband med urgrävning av avfallsmassor i Lassabackadeponin för byggnation av en ny godsbangård. I samband med dessa anläggningsarbeten kan det även bli aktuellt med viss avledning av grundvatten, främst vid anläggning av nya dräneringsledningar. Eftersom denna grundvattenpumpning är begränsad och inte bedöms påverka grundvattnets flödesförhållanden - och därmed heller inte spridningsförutsättningarna- beaktas inte området norr om Getteröbron i riskbedömningen. För beskrivning av grundvattensänkande åtgärder och påverkansområde hänvisas till Projekterings-PM Hydrogeologi, dokument-id Bedömd föroreningsspridning i grundvattnet, byggskedet Norra delen av betongtråget (km km ) Den idag rådande gradienten i berg och kontakten jord/berg mot västnordväst kommer i byggskedet att, öster om järnvägssträckningen, övergå till ungefär sydväst. Påverkan på grundvattenströmningen i de ytliga jordlagren kommer att vara marginell med hänsyn till dels måttlig gradientförändring, dels till den låga genomsläpplighet i de övre jordlagren. De måttliga förändringar som sker av flödesförhållandena i de övre jordlagren, i samband med schakten i den norra halvan av delsträckan, bedöms inte ge några negativa effekter avseende spridning och transport av de föroreningar som finns i grundvattnet i dessa jordlager. Med de transporthastigheter som kan beräknas/skattas i de övre jordlagren bedöms det heller inte föreligga någon risk för att de relativt ytliga föroreningar, av bland annat klorerade kolväten och metaller, som finns inom och öster om järnvägsområdet kommer att röra sig påtagligt. I samband med bergschakten, och länshållningen i denna, inom den mellersta till södra halvan av delsträckan kommer grundvatten från bland annat jord/berg-kontakten med visst innehåll av klorerade lösningsmedel, bensen och metaller rinna till och behöva bortledas och renas. Som en följd av bortpumpning av det delvis förorenade grundvattnet kommer föroreningssituation inom och i anslutning till delsträckan förbättras. Det syns inte, ur föroreningssynpunkt, finnas några skäl att täta berg- eller jordlager på denna delsträcka mer än vad som angetts i förutsättningarna för byggskedet (tätspont 54

55 mot berg och jetgrouting). De ökade gradienter som i byggskedet uppkommer i det djupare grundvattnet inom den södra halvan av delsträckan bedöms inte påverka/flytta de, i huvudsak, ytliga grundvattenföroreningar som finns öster om järnvägssträckning längre norr ut vid Monark och Heurlins Lackering. Det kan dock finnas skäl att överväga utförande av en injekteringsskärm i berget tvärs betongtrågsträckningen vid cirka km för att motverka föroreningstransport i berget längs sponten/tråget under byggskedet Mellersta delen av betongtråget (km km ) Generellt syns föroreningsnivån inom denna delsträcka vara låg till måttlig och risken för att, i samband med schakt och länshållning, flytta eller negativt påverka föroreningssituationen syns vara liten. De ökade gradienter som i byggskedet uppstår kring schakten bidrar till att under ordnade former omhänderta och rena det tillrinnande, måttligt förorenade vattnet från berget och bergkontakten. Några sprickzoner i berget som skulle kunna stå i kontakt med mer förorenat grundvatten och vid ökade gradienter transportera föroreningar, har inte kunnat beläggas Södra delen av betongtråget, nedströms kvarteret Renen (km km ) Med hänsyn till den spridningsplym av klorerade kolväten som, efter utförd efterbehandling inom kvarteret Renen, kommer att finnas i både ytligt och djupt grundvatten väster om fastigheten Renen, kommer åtgärder vidtas för att motverka att vatten förorenat av sådana ämnen kommer in i schakten. Detta görs både av arbetsmiljöskäl och för att förbättra möjligheterna att omhänderta och rena sådant förorenat vatten så effektivt som möjligt. Brunnar kommer att borras företrädesvis i den sprickzon som korsar spårsträckningen vid km cirka för att på ett större djup än schaktbotten kunna omhänderta förorenat vatten. Brunnarna kommer att borras antingen strax innanför eller strax öster om den östra sponten. Den gradientökning som pumpning från dessa brunnar orsakar samt inläckaget till det inspontade området leder till att vattenhastigheterna öster ifrån ökar markant jämfört med dagsläget. I det sprickiga berget och i den relativt genomsläppliga kontaktzonen jord/berg bedöms, lokalt, vattenhastigheter av i storleksordningen 10 m/dygn kunna uppkomma i anslutning till schakten. Med hänsyn till att resthalterna av klorerade kolväten efter genomförd efterbehandling bedöms ligga på 1 mg/l i berggrundvattnet i föroreningsplymen väster om kvarteret Renen, så kommer halterna i det uppumpade vattnet som skall renas inledningsvis ligga uppåt en sådan halt. Totalhalterna av klorerade kolväten i berggrundvattnet inom källområdet på fastigheten Renen 13, efter efterbehandling, förutsätts uppgå till 5 mg/l. Grundvatten med sådana halter kommer successivt röra sig in i nuvarande plymområde men vattenvolymerna bedöms vara begränsade. Enligt Geosigmas bedömning kan vattenvolymen i källområdet i berg omfatta cirka 100 m 3 (Geosigma, 2013). Halterna i det vatten som ska pumpas upp och renas vid trågschakten kommer genom utspädning med nybildat grundvatten uppströms och nedströms källområdet vara påtagligt lägre. Med hänsyn till den snabba vattenomsättningen och att vatten som rör sig i mindre spricksystem inte mobiliseras så snabbt kommer halterna sjunka när vattnet i de större sprickorna omsatts. Den brunn som provpumpades vid blivande betongtråg, nedströms kvarteret Renen visade på en specifik kapacitet av cirka 0,2*10-3 m 2 /s vilket innebär att den skulle ge i 55

56 storleksordningen 100 m 3 /dygn vid endast 6 meters avsänkning i brunnen. Det finns med andra ord förutsättningar att åstadkomma god vattenomsättning i området. Jordgrundvattnet i källområdet för kvarteret Renen respektive plymen, med åtgärdsmål på 1 mg/l respektive 0,1 mg/l avseende totalhalter av klorerade kolväten, kommer huvudsakligen att sjunka ned mot bergytan då en tydligt nedåtriktad gradient utbildas genom pumpningen i berg. Eftersom inget tydligt, täckande och tätande lerlager finns i området för den blivande järnvägssträckningen, utan endast halvpermeabla siltskikt, kommer den laterala avrinningen i de ytliga jordlagren bli liten jämfört mot den vertikala gradienten. Genom att pumpningen kommer att göras på en relativt kort sträcka tvärs föroreningsplymen bedöms riskerna som små att det förorenade grundvattnet skall sprida sig norr eller söder ut. Omsättningen i grundvattenzonen kommer att vara stor under hela byggskedet och om brunnarna i järnvägslinjen börjar pumpas tidigt kommer omsättning ske under närmare sex år. I driftskedet kommer täta skott i kringfyllnadsmaterialet fortsatt styra grundvattenflödet tvärs tråget/tunneln i riktning mot havet. Genom successiv urtvättning av källområdet och plymen samt utspädning med nybildat grundvatten från nederbörden kommer halterna med tiden avta. Sannolikt har halterna redan sjunkit märkbart när grundvattnet släpps upp kring tråget och driftskedet närmar sig. Det diffusa utflödet av föroreningar mot havet kommer sannolikt vara betydligt mindre än i dagsläget. Med hänsyn till att det bör vara en fördel att ta hand om föroreningarna i berggrundvattnet - och även det jordgrundvattnet som vid grundvattenavsänkningarna transporterats till pumpbrunnar - under ordnade och kontrollerbara former, samt successiv rening syns det lämpligt att endast täta berg och bergkontakt till måttlig nivå på denna delsträcka om inte uppenbara negativa geotekniska konsekvenser uppstår vid en stor sänktratt. Genom permanent pumpning under byggskedet kan fortsatt föroreningsspridning öster om järnvägen troligtvis begränsas påtagligt Betongtunnel (km km ) Grundvattnet inom schaktområdet för betongtunnel har generellt låga till måttliga föroreningshalter, men ställvis förekommer höga till mycket höga halter av främst klorerade kolväten och bensen. För betongtunneldelen är förhållandena och förutsättningarna något annorlunda än för betongtråget. Ett viktigt skäl för att i byggskedet inte göra schakten för betongtråget alltför tät är att bergmassan och jorden under och på sidorna av tråget i driftskedet skall vara fortsatt genomsläpplig och inte förorsaka dämning och därmed bland annat riskera att föroreningarna okontrollerat sprids åt sidorna. För betongtunneldelen, som är förhållandevis kort finns inte riskerna för dämning i samma grad, bland annat för att grundvattenrörelserna kommer från en riktning där det inte bedöms finnas några föroreningar. Det bör snarare vara tvärtom så, att genom att bättre täta denna del, som ligger djupare än avsnittet förbi kvarteret Renen, så förhindras oönskade grundvattenrörelser av förorenat vatten mot detta avsnitt och mot bergtunneln. För att begränsa föroreningsspridningen till dessa delar bör därför övervägas att injektera berget kring betongtunneln till en nivå ungefär motsvarande bergtunneln. 56

57 Figur Områden med förväntat ökad föroreningstransport under byggskede, med rekommenderade kompletterande tätningsbehov Bedömd föroreningsspridning i grundvattnet i driftskedet Förorenad jord kommer schaktas bort inom anläggningsområdet för betongtråg och betongtunnel. Detta medför att dagens pågående föroreningsspridning till grundvatten och hamnbassäng/havet från markföroreningar inom schaktområden, som totalt upptar en yta på cirka m 2, upphör. 57