Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden

Transkript

1 KALLELSE Nr 4:2009 Utbildningsvetenskapliga nämnden Dnr. MDH 2009/35 Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden Datum och tid: Plats: Torsdagen den 28 maj, kl ca Konferensrum Q314, Mälardalens högskola, Eskilstuna ( Ledamöter: anmält förhinder Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga: punkt 13 punkt 14 punkt 17 Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Enghag Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Roger Andersson Charlotta Lange Jenny Tselikis Gunilla Engvall Margareta Forsberg Hans Berggren Gunilla Eriksson Gunnel Eriksson Malin Gunnarsson Annelie Lindvall Marie Öhman Anette Sandberg Anders Alm Niclas Månsson Peter Gustafsson Hanna Johansson Dekanus Prodekanus Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Doktorandrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare SACO Utbildningsstrategg Ordförande lärarförslagsnämnden NT Universitetslektorr Akademichef UKKK Studeranderepresentant, adjungerad Förhinder anmäls till Annelie Lindvall, telefon , e-post 1 (26)

2 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 4:2009 nämnden Sammanträdesdatum: MDH 2009/35 Ärende Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Godkännande av föregående protokoll Utskickat tidigare 5. Delegationsbeslut Högskoleverkets rapport Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen, dnr CF39-376/07 återrapportering (föredras av Anette Sandberg) 7. Översyn av utbildningsplaner, dnr MDH /09 / Regler och anvisningar för utbildningsplaner, dnr MDH /09 (föredras av Gunnel Eriksson) 8. Fastställande av områdesbehörigheter för nybörjarprogram, dnr MDH /09 (föredras av Gunnel Eriksson) 9 Programutbud 2010/2011 påbyggnadsprogram och engelska nybörjarprogram, dnr MDH /09 (föredras av Gunnel Eriksson) 10. Nämndernas kvalitetsarbete, dnr MDH /09 (föredras av Gunnel Eriksson) 11. Internremiss förslag om regler om förfarande vid anklagelse om vetenskaplig oredlighet i forskning, dnr MDH 4-306/09 (föredras av Gunilla Eriksson) 12. Arbetsprocess avseende hanteringen av individuella studieplanerna inom utbildning på forskarnivå (föredras av Gunilla Eriksson) 13. Internremiss anställningsordning, dnr CF-P /09 (föredras av Anders Alm) 14. Master didaktik fastställande av utbildningsplanens allmänna del, dnr MDH /09 (föredras av Niclas Månsson) Skickas senare Tillsättande av utbildningsstrateg för UVEN ersättare 2 (26)

3 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 4:2009 nämnden Sammanträdesdatum: MDH 2009/35 Ärende 16. Beredning av nämndernas förslag till uppdrag och budget 2010, dnr MDH /09 a) Utbildning på grund- och avancerad nivå b) Forskning och utbildning på forskarnivå (föredras av Malin Gunnarsson) 17. Arbetet med den nya lärarutbildningen (föredras av Ulla Hillerdal) 18. Förslag till ledamöter till den etiska kommittén, dnr CF-P /09 (föredras av Hans Berggren) 19. Inkomna handlingar Behörighet till forskarutbildning för lärarstudenter för tidigare år som fortsätter med studier till 240 hp avsaknad av vetenskapsteori/vetenskapsmetod Bilaga 16.1 Skickas separat 17.1 Skickas senare Anmälningar Högskoleverkets rapport (2009:8R) Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 (föredras av Annelie Lindvall) 21. -Regeringens proposition (2008/09:134) Forskarutbildning med profilering och kvalitet (föredras av Annelie Lindvall) Regeringens proposition (2008/09:175) Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (föredras av Annelie Lindvall) Förskolelyftet (föredras av Annelie Lindvall) Anbud om kurser för skolutveckling uppdrag från HSV 24.1 Rapporter Utbildningsrådet Forskningsutskottet RUC Biblioteksrådet 29. Rapport från studentkåren (föredras av studeranderepresentant) 30. Rapport från doktorandrådet (föredras av studeranderepresentant) 31. Rapport från dekanus 32. Mötets avslutande Utskickat med kallelse till förra nämndmötet Utskickat med kallelse till förra nämndmötet Utskickat med kallelse till förra nämndmötet Utskickat med kallelse till förra nämndmötet 3 (26)

4 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 1 Mötets öppnande Förslag till beslut Ordförande, Carl-Anders Säfström förklarar mötet öppnat. Underlag Kallelse och föredragningslista Ärende 2 Val av justeringsperson Förslag till beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Magdalena Rangne att jämte ordföranden justera protokollet. ` Sign: 4 (26)

5 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 3 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa föredragningslistan. Ärendets beredning Föredragningslistan har behandlats i UVETTE. Underlag Ordförandes förslag till föredragningslista bilagd kallelsen. Ärende 4 Föregående protokoll Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna föregående protokoll och att lägga det till handlingarna. Underlag Föregående protokoll från Sign: 5 (26)

6 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 5 Delegationsbeslut Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilaga 5.1 Dekanusbeslut Sign: 6 (26)

7 Bilaga 5.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande GEM Högskolegemensamma kurser i utbildning på forskarnivå 2009 Beslut att fördela medel till högskolegemensamma kurser i utbildning på forskarnivå enligt bilaga. Gustafsson Jonsson Säfström GEM Inställande av kurstillfällen ht-09 Nämnderna beslutar att, på grund av för få sökande, höstterminen 2009 ställa in kurstillfällena: -Vårdande och genus, OVA006, 42014, HVV -Examensarbete i vårdvetenskap, OVA018, 42029, HVV -Svensk klassisk massage och triggerpunktsbehandling, OSG020, 42043, HVV (sökande informeras och omregistreras på kurs SÖA004 med anmälningskod 42140) -Valbar klinisk utbildning inom primärvård, OVA027, 42122, HVV -Environmental Issues and Sustainability, WMX037, 43000, HST -Litteraturkurs i historia, SHI119, 43025, HST -Ekonomisk styrning inom social omsorg, EFO014, 43035, HST -Arbetslivets psykologi, SPS136, 43073, HST -Introduktion till Affärssystem, EIK029, 43129, HST -Företagsstrategier för hållbar utveckling, WMX042, 43141, HST -Psykosocial arbetsmiljö, SPS135, 43161, HST -Ekologi och evolution, GBI311, 43164, HST -Historia inom lärarprogrammen 61-75, SHI123, 43165, HST -Ekologisk metod, GBI400, 43168, HST -Swedish Environmental problem solving, project, WMX047, 43179, HST -Project Management and Commercialization, WOA015, 43190, HST -Ecological Economics and Organizations, WMX038, 43191, HST -Biologisk projektdesign och projektledning, GBI310, 43193, HST -Zooekologi, GBI401, 43195, HST -Växtekologi, GBI402, 43199, HST -Urban ekologi, GBI303, 43200, HST -Åtgärdsprogram och individuella utvecklingssplaner, SQA007, 41084, UKK -Litteratur 1800-tal, FRA302, 41014, UKK -Learning study - en modell för didaktisk forskning och utveckling av undervisning i matematik och na, UÖÄ004, 41094, UKK Gustafsson Jonsson Säfström * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

8 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 6 Högskoleverkets rapport Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen - återrapportering (Dnr CF39-376/07) Vid utbildningsvetenskapliga nämndens sammanträde den 24 april 2008 diskuterades Högskoleverkets rapport Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen (Dnr CF39-376/07). Nämnden beslutade den 12 mars 2009 att uppdra till Utbildningsrådet att analysera konsekvenserna av Högskoleverkets utvärdering och föreslå hur de ska hanteras för att kvalitetssäkra nuvarande lärarutbildning samt i beaktande av det nya lärarutbildningsförslaget. Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilaga 6.1 Utbildningsrådets yttrande till Utbildningsvetenskapliga nämnden. Sign: 7 (26)

9 Bilaga TILL UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN Vid utbildningsvetenskapliga nämndens sammanträde den 24 april 2008 diskuterades Högskoleverkets rapport Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen (Dnr CF39-376/07). Utbildningsvetenskapliga nämnden beslutade den 12 mars 2009 att uppdra till utbildningsrådet att analysera konsekvenserna av Högskoleverkets utvärdering och föreslå hur de ska hanteras för att kvalitetssäkra nuvarande lärarutbildning samt i beaktande av det nya lärarutbildningsförslaget. De rekommendationer som högskoleverket lämnade var följande: Utveckla samarbetet med Örebro universitet och arbeta fram en arbetsfördelning mellan lärosätena när det gäller utbud av inriktningar. Integrera ämnesdidaktik tydligare i utbildningen och utveckla forskning inom detta område. Stärk integreringen mellan svenska språket och litteraturvetenskapen. Utveckla innehållet av matematik och matematikdidaktik samt se över kurslitteraturen i inriktningarna, speciellt med tanke på skolår 3 6 och gymnasiet. Utveckla samarbetet med Örebro Universitet och arbeta fram en arbetsfördelning mellan lärosätena när det gäller utbud av inriktningar Uppgiftslämnare Carl-Anders Säfström Carl-Anders Säfström har i uppdrag av rektor att tillsammans med dekanerna från Högskolan i Dalarna och Örebro att: 1) etablera Didaktikakademin som en lärosätesgemensam forskningsplattform för didaktik inkluderande för all forskning som stöder lärarutbildning. Till den 15 maj 2009 kommer dekanerna i en gemensam skrivelse till rektorerna deklarera denna forskningsplattform och vad som behövs för att hålla den vid liv.

10 Bilaga ) I ett utökat uppdrag har dekanerna att till i rektorernas möte i september 2009 ge en bild av lärosätenas samlade kompetens för att söka ämneskombinationer gemensamt. Detta kommer att formuleras som ett uppdrag till utbildningsrådet och utbildningsstrategen i samarbete med motsvarande vid Högskolan i Dalarna och Örebro Universitet. Integrera ämnesdidaktik tydligare i utbildningen och utveckla forskning inom detta område Uppgiftslämnare Margareta Sandström-Kjellin Ann-Christine Svensson föreslår att en åtgärd som kan vidtas är att studenter enbart skriver sitt examensarbete inom ett relevant ämnesområde och inte som idag väljer mellan ämnesområde eller pedagogik. Då skulle deras ämneskompetens stödjas i enlighet med utredningens förslag. Ett sätt att utveckla forskning inom detta område skulle kunna vara att stimulera att studenter skriver sitt examensarbete inom något som kan formuleras som forskningsprojekt inom ämnesområdet. Då tillgodoser man både tydligare integration av ämnesdidaktik i utbildningen och utvecklandet av forskning inom området. Stärk integreringen mellan svenska språket och litteraturvetenskapen Uppgiftslämnare Eva Sundgren Direkt efter utvärderingen initierades ett samarbetsprojekt mellan svenska och litteraturvetenskap under ledning av vår gästprofessor Fröydis Hertzberg, där vi skissade hur vi skulle kunna samarbeta via texter som är intressanta såväl litterärt som språkligt. Ett exempel vi behandlade vid ett seminarium var Agneta Pleijels Drottningens chirurg. P g a omorganisation, flytt, allmänt ökande arbetsbörda samt den ovisshet som rått och råder kring hur nya lärarutbildningen ska se ut har detta projekt lagts på is tills vidare. Vad som gjorts innevarande termin i detta avseende är att kursen Svenskämnets didaktik I, som studenterna läser inom kursblock 1 i svenska inom Lärarprogrammet, inriktning mot senare år och gymnasium, har berikats genom två kurstillfällen, en föreläsning och ett examinerande seminarium, om läs- och litteraturdidaktik, under ledning av Magnus Jansson, lektor i litteraturvetenskap. Kursen kommer också att avslutas med ett examinerande seminarium där vi behandlar McCourts Magistern (roman) och där studenterna också har i uppgift att exemplifiera vissa aspekter av kursen med exempel utifrån det vidgade textbegreppet, d v s utöver skönlitteratur också film, musik, konst, dramatik m fl uttrycksformer. I inriktningen Språk- och språkutveckling är vi hur integrerade som helst (Magnus Jansson). I kursen Språkutvecklingsdidaktik 1 har vi numera ett utmärkt samarbete mellan ämnena svenska, litteraturvetenskap och engelska.

11 Bilaga Också i examensarbetes kurserna är ämnena svenska språket och litteratur väl integrerade, och handledare kommer från såväl svenska som litteraturvetenskap beroende på studenternas ämnen. I kurser på AU1, AU2 och Tvären tar svensklärarna gärna exempel från skönlitteratur. Vi har börjat ge en kurs Litteratur i ett andraspråksperspektiv 15 hp där vi har ett nära samarbete mellan littvet och svenska som andraspråk. Utveckla nya kursmoment i matematik och matematikdidaktik samt se över kurslitteraturen i inriktningarna, speciellt med tanke på skolår 3-6 och gymnasiet Uppgiftslämnare Katalin Földesi Matematikinriktningsansvarig Katalin Földesi redovisar att följande åtgärder har genomförts för att möta högskoleverkets rekommendationer, samt ger arbetslagets syn på konsekvenser av det nya lärarutbildningsförslaget: 1. Forskning a) Från den 11 juli 2008 är Katalin Földesi doktorand i matematikdidaktik på Universitetet i Debrecen, Ungern. Hon deltog på en doktorandkonferens i Debrecen med en föreläsning, samt även på en internationell matematikdidaktisk konferens i Montréal, Kanada. b) Gästprofessor i matematikdidaktik, professor Julianna Szendrei, för barn i tidigare ålder kommer under höstterminen 2009 från University Eötvös Loránd, Budapest för en veckas vistelse. Hon kommer bland annat att hålla ett öppet seminarium för alla intresserade. 2. Matematiksatsning- Matematikcentrum Högskoleverket nämner i sin rapport om Matematiksatsningen. MDH deltog under tre år, men Matematiksatsningen avslutades förra året. En fortsättning behövs för att stödja alla, speciellt nybörjar- studenter i matematik. På Peter Gustafssons initiativ planeras 1,5 tjänst räknestuga i matematik på båda orter Eskilstuna och Västerås. 3. Öppna seminarier fortsätter också för att förstärka det didaktiska innehållet bl.a. i matematikkurserna. 4. Varje kursplan i matematiklärarutbildning diskuterades på flera träffar under läsåret 08/09. Studierektorer Erik Janse och Hans Eriksson, samt inriktningsansvariga Karin Filippsson och Katalin Földesi var med tillsammans med undervisande lärare. Följande förändringar är på gång:

12 Bilaga a) Varje examinator gör mindre förändringar i kursplanen som uttrycker bättre det matematikdidaktiska innehållet i kurserna. Tidsgränsen för dessa förändringar är tre veckor före nästa kursstart. b) Varje kursansvarig lärare tittar igenom, samlar, granskar och uppdaterar sin kurslitteratur. Tidsgränsen för dessa förändringar är också tre veckor före nästa kursstart. c) Med ledning av Andreas Ryve och PILs deltagande fortsätter kursplanernas omarbetning som är samtidigt redan en förberedelse till den nya lärarutbildningens kursplaner. d) I två matematiklärarkurser för senare lärare MMA013 och MMA014 inleds några nya inlämningsuppgifter för att förstärka kursernas didaktiska innehåll. e) En ny matematikdidaktisk kurs för senare lärare på avancerad nivå är på gång. Inrättandedata är redan klara. f) Kvalitetsaspekterna jämställdhet, genus och mångfald diskuterades också och ska intgreras i VFU-kursernas kursplaner. De fem progressionslinjerna ( värderingar, ansvar, systematisk reflektion, kritiskt vetenskapligt perspektiv och hållbar utveckling) diskuterades också på våra träffar. Dessa ska också nämnas i VFU-kursernas kursplaner. Tidsgräns: tre veckor före nästa kursstart. 5. Examensarbete: a) I den gamla lärarutbildningen skriver många studenter enligt Högskoleverket sitt examensarbete i matematikdidaktik, både tidigare lärare och senare lärare. De har olika andra ämne i dagens läge: kemi, teknik, samhällskunskap, ekonomi, engelska och så vidare. Tidigare lärare läser flera inriktningar som också ger möjlighet till att skriva examensarbete i. b) I den nya lärarutbildningen ser undervisande matematiklärare fortfarande en spännande möjlighet i att ge flera möjligheter för lärarstudenter att kombinera matematik inte endast med fysik, teknik, kemi och biologi utan till exempel med svenska, engelska, språk och varför inte även musik på vår akademi? UTBILDNINGSRÅDET

13 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 7 MDH /09 Översyn av utbildningsplaner Högskoleverket har i tillsynsbeslut kritiserat hur högskolans utbildningsplaner är utformade. Rektor beslutade att uppdra till de tre fakultetsnämnderna/motsvarande att göra en översyn av samtliga utbildningsplaner för att tillgodose de synpunkter Högskoleverket framfört liksom att samtliga akademier ska engageras i arbetet. En slutredovisning av uppdraget ska göras senast den 1 juni Förslag till beslut Nämnden beslutar att 1) fastställa Regler för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå (Dnr MDH /09) enligt förslag (bilaga), 2) fastställa Anvisningar för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå med tillhörande mall (Dnr MDH /09) enligt förslag (bilaga), 3) fastställa Tidplan för arbetet avseende revision och fastställande av utbildningsplaner enligt förslag (bilaga), samt 4) delegera till sektionschefen för utbildnings- och forskningssektionen att vid behov vidta mindre ändringar avseende anvisningar och tidplan innan expediering. Ärendets beredning Parallellt med uppdraget har nämnderna och tjänstemän från Utbildnings- och forskningssektionen, UFO, vid olika tillfällen diskuterat även andra förändringar bl.a. att utveckla nuvarande allmän del så att den ensam kan utgöra utbildningsplan men också strävan mot längre giltighetstid samt enklare hantering genom att frångå användandet av databasen DSI (förutom de uppgifter om program som krävs för att hantera anmälningsalternativ för program och information om dessa). Ärendet har vid tre tillfällen diskuterats i samband med möten med akademiernas utbildningsledare och tjänstemän från UFO. Sign: Vid nämndsammanträdet 22 april beslutade samtliga nämnder att ställa sig bakom slutsatserna i promemorian Översyn av utbildningsplaner slutsatser (bilaga till ärendet i kallelsen till sammanträdet 22 april). Nämnderna beslutade till följd av det att ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att inför nämndens majmöte 1) bereda förslag till tidplan för revisionsarbetet samt att 2) bereda förslag till reviderade nämndgemensamma riktlinjer för utbildningsplaner. Riktlinjerna ska inkludera mallar/layout för utformningen av utbildningsplanerna. Arbetet ska ske i samråd med informationssektionen och studentcentrum samt efter hörande av nämndens utbildningsutskott/motsvarande. Förslagen till regler samt till anvisningar med tillhörande mall liksom ett förslag till tidplan har nu utarbetats inom utbildnings- och forskningssektionen. I arbetet har 8 (26)

14 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: utbildningsledargruppen, ansvariga för internationalisering, jämlikhet, antagning och examen, företrädare för informationssektionen samt kanslichefen vid rektors kansli getts tillfällen att inkomma med synpunkter på hela eller delar av förslagen. Förslaget till beslut har utarbetats av handläggaren Gunnel Eriksson, Utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Förslag till: - regler för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå (ärendets bilaga 1), - anvisningar för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå (ärendets bilaga 2), samt - tidplan för arbetet avseende revision och fastställande av utbildningsplaner (ärendets bilaga 3). Delges Rektor Akademichefer Utbildningsledare Administrativa chefer Sektionschefer INF, STC och UFO Sign: 9 (26)

15 Bilaga 1 till ärende 7 Dnr: UV-nämnd, MDH / Regler för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå Dessa regler är fastställda av fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik samt den utbildningsvetenskapliga nämnden, träder i kraft den 1 juli 2009 och ersätter därmed alla tidigare lokala bestämmelser avseende utbildningsplaner. Reglerna är i alla relevanta delar även tillämpliga för s.k. förutbildningsprogram, dvs. programliknande utbildning inom behörighetsgivande förutbildning 1 samt högskoleintroducerande utbildning 2. För varje inrättat utbildningsprogram ska finnas en utbildningsplan som reglerar programmet (HF 3 6 kap. 16 ). Utbildningsplanen fastställs av den fakultetsnämnd (eller motsvarande) som har huvudansvar för programmet och gäller för hela den nominella utbildningstiden, dvs. för den student som antas och följer utbildningen enligt normal studietakt. Utbildningsplaner som fastställs ska vara på svenska men ska, för program som vänder sig till internationella sökande, översättas till det huvudsakliga undervisningsspråket. Ansvaret för att översätta utbildningsplaner åligger den nämnd som fastställt utbildningsplanen men det är den akademi som är värdakademi för programmet som står för kostnaderna. Vid en översättning ska det framgå att det är en översättning med hänvisning till att det är den fastställda (svenska) utbildningsplanen som gäller. I utbildningsplanen ska anges: 1. de kurser som utbildningsprogrammet omfattar, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet, och 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet (särskild behörighet). I utbildningsplanen ska det också anges när utbildningsplanen eller en ändring av den ska börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. (HF 6 kap. 17 ) 1 Förordning (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. 2 Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. 3 Högskoleförordningen (1993:100). Sida 1 av 2

16 Bilaga 1 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 Av utbildningsplanen ska också framgå: a) programnamn på svenska med engelsk översättning, b) programmets omfattning i högskolepoäng med engelsk översättning, c) diarienummer, d) ladok-kod, e) programmets mål, f) undervisningsspråk, g) krav för särskild behörighet enligt punkt 3 ovan, h) urval, i) programmets innehåll och huvudsakliga uppläggning enligt punkt 1 och 2 ovan varvid en grafisk beskrivning (tablå) över programmets samtliga terminer ska ingå, där samtliga i programmet ingående kurser förtecknas under respektive termin med namn och omfattning i högskolepoäng (undantaget valfria delar som istället ska innehålla hänvisning enligt fastställada anvisningar, se nedan), j) val inom programmet, k) vilken organisatorisk enhet eller motsvarande som är värd för programmet, l) examen, m) kvalitetssäkring, n) studentmedverkan, o) internationalisering, p) jämlikhet, q) övriga föreskrifter (såsom eventuella behörighetskrav, tröskelkrav, för fortsatta studier inom programmet eller andra villkor). r) beslutsinstans, samt s) ikraftträdande och eventuella övergångsbestämmelser enligt ovan. Utbildnings- och forskningssektionen ansvarar för att beakta beslut om utbildningsplaner i tidsplaner o. dyl. för utbildningsplaneringsprocessen (UPP). Vad som i övrigt gäller för innehåll i och utformning av utbildningsplaner framgår av fastställda Anvisningar för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå (Dnr MDH /09/09). Sida 2 av 2

17 Bilaga 2 till ärende 7 Dnr: UV-nämnd, MDH / Anvisningar för utbildningsplaner Dessa anvisningar, som är knutna till Regler för utbildningsplaner (Dnr /09) är fastställda av fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik samt den utbildningsvetenskapliga nämnden, träder i kraft den 1 juli 2009 och ersätter därmed alla tidigare lokala anvisningar avseende utbildningsplaner. Ansvarig för dessa Anvisningar för utbildningsplaner är chefen för utbildnings- och forskningssektionen som också delegeras rätt att fatta beslut om revidering av anvisningarna. Anvisningarna kompletterar reglerna och är tänkta att utgöra ett stöd i arbetet med att ta fram en ny eller revidera en befintlig utbildningsplan. Till anvisningarna hör en mall (se bilaga) i word-format som ska användas för att ge alla utbildningsplaner en enhetlig utformning. 1. Diarienummer och programkod Alla beslut som rör ett visst utbildningsprogram ska ha samma diarienummer (Dnr), från inrättande och fastställande eller revidering av utbildningsplan till beslut om avveckling. På så sätt blir det enkelt att för ett enskilt program få en överblick över samtliga beslut som fattats. Ansvar för korrekt diarienummer sätts och används har chefen för utbildnings- och forskningssektionen, dvs. den sektion som ansvarar för beredning av bland annat dessa beslut. Programkoden är den kod som används i studiedokumentationssystemet Ladok och i databasen för studieinformation, DSI. Den anges med fem tecken, tre bokstäver samt två siffror, samt eventuell inriktningskod som anges med fyra tecken. Chefen för Studentcentrum ansvarar för att sätta programkoder. Om ett program har flera inriktningar ska man ta ställning till om man lämpligen har en gemensam utbildningsplan (ett dokument), som ska gälla för samtliga inriktningar, eller om det är bättre att ha en utbildningsplan för respektive inriktning (flera dokument). Oavsett vilket ska det alltid tydligt framgå vilka villkor som gäller för vilken inriktning. Sida 1 av 11

18 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 2. Programnamn samt programmets omfattning i högskolepoäng Här anges programmets namn på svenska samt med engelsk översättning samt programmets omfattning i högskolepoäng. Beslut om programnamn och översättning tas när programmet inrättas vid högskolan av respektive fakultetsnämnd eller motsvarande. När man tar fram ett förslag till nytt program med tillhörande utbildningsplan ska man samråda förslag till programnamn och översättning med Utbildnings- och forskningssektionen. Programnamnet bör i möjligaste mån ligga i linje med den examen som programmet är tänkt att leda fram till. För s.k. förutbildningsprogram, dvs. programliknande utbildning inom behörighetsgivande förutbildning 1 samt högskoleintroducerande utbildning 2 ska omfattningen uttryckas på ett för respektive utbildning lämpligt sätt. Normalt gäller för behörighetsgivande förutbildning, (t.ex. basår eller bastermin) att omfattningen uttrycks i antal (studie)veckor och för högskoleintroducerande utbildning (t.ex. startåret) att högskoledelen uttrycks i antal högskolepoäng. Exempel nybörjarprogram: Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Master Program in Robotics, 300 Credits Exempel påbyggnadsprogram: Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng Midwifery Program, 90 Credits Exempel förutbildningsprogram: Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 1, 20 veckor Preparatory semester - Natural Science/Technical Science 1, 20 weeks 3. Ikraftträdande Utbildningsplanen gäller för hela programmets längd (omfattning) och innebär att högskolan ger ett löfte till den student som antas och följer utbildningen enligt normal studietakt. Av utbildningsplanen ska framgå när den träder i kraft. Likaså ska det framgå eventuella ändringar av utbildningsplanen, när dessa träder i kraft och vilka villkor som gäller för studenter som antagits till utbildningen innan förändringen, dvs. övergångsbestämmelser (se även punkt 18). 1 Förordning (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. 2 Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. Sida 2 av 11

19 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 Exempel: Utbildningsplanen för xxxxprogrammet beslutades av xxxxxxxxxx och gäller från och med 20xx Utbildningsplanen är reviderad efter beslut om xxxxxx. Denna utbildningsplan träder i kraft från och med xxxxterminen 20xx. 4. Mål Här beskrivs utbildningens mål, främst i termer av vad studenten ska kunna visa för kunskap och förståelse, färdighet och förmåga eller värderingsförmåga och förhållningssätt, vilka finns som egna underrubriker i utbildningsplanen. Mer övergripande mål läggs in direkt under huvudrubriken. När mål formuleras ska man ha i åtanke att dessa ska kunna bli föremål för utvärdering, exempelvis genom en genomgång av lärandemålen för de kurser som ingår i programmet. Ett av de grundläggande målen för programmet är förstås att det ska leda till att studenten uppfyller fordringarna för den examen/de examina som programmet är tänkt att leda fram till. Detta kan man anse som underförstått och då behöver man inte lägga in alla de mål som återfinns i fordringarna för examen enligt Examensordningen 3. Det kan räcka med mål för det specifika programmet eller mål som är mer generella för utbildning vid Mälardalens högskola. Exempel: (MÅL) Magisterprogrammet i specialpedagogik ska ge en god grund för kvalificerad yrkesutövning inom specialpedagogisk verksamhet. Utbildningen ska ge möjlighet till fördjupning inom olika områden inom specialpedagogik. Kurser och utbildningsformer inom programmet ska även förbereda studenterna för forskarutbildning. (Färdighet och förmåga) Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället. 5. Undervisningsspråk Här anges det huvudsakliga undervisningsspråket inklusive de eventuella ytterligare språk som förekommer. Vilket/vilka språk som används vid undervisning och examination och som förekommer i kurslitteratur m.m. påverkar vilka språkliga förkunskaper som man behöver ha för att anses ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och därmed vilka behörighetskrav som ska ställas för tillträde till utbildningen. Högskolan medger t.ex. 3 HF 1993:100, bilaga 2. Sida 3 av 11

20 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 undantag från kravet på svenska för grundläggande behörighet för utbildningar som i sin helhet bedrivs på engelska. Exempel: Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska men en betydande andel av kursens litteratur är på engelska. Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m Särskild behörighet och urval Här ska anges vilka krav som ställs för särskild behörighet respektive urvalsgrund och platsfördelning. Högskoleförordningen 4 reglerar med varierande grad av styrning vad högskolan får sätta upp för behörighetskrav och hur utbildningsplatserna får fördelas. De regler för utbildning som högskolan tillämpar, i fråga om anmälan, behörighet, undantag från behörighetsvillkor, urval samt hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas, anges i högskolans antagningsordning. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska antagningsordningen dessutom ange hur beslut om behörighet överklagas. Enligt högskoleförordningen ska högskolans styrelse själv besluta om antagningsordningen och den ska göras tillgänglig. 5 Särskild behörighet Vilka behörighetskrav som får ställas regleras till stor del av högskoleförordningen 6 där man också slår fast att de krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Högst grad av reglering har utbildningar som vänder sig till högskolenybörjare. Då ska den särskilda behörigheten för uttryckas i en områdesbehörighet 7 (tidigare utrycktes den i en standardbehörighet 8 ) med eventuella undantag från något eller några villkor. Om utbildningen dessutom leder till en yrkesexamen har Högskoleverket rätt att föreskriva 9 vilken områdesbehörighet (tidigare standardbehörighet) som ska gälla. 4 Högskoleförordningen, HF (1993:100). 5 HF 2 kap., 2 samt 6 kap HF, 7 kap. 7 Områdesbehörigheter tillämpas från och med antagningen till höstterminen Standardbehörigheter tillämpas till och med antagningen till vårterminen Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter (2007:8) respektive Högskoleverkets föreskrifter om standardbehörigheter (1996:21). Sida 4 av 11

21 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 När man tar ställning till vilka krav som bör ställas ska man också väga in vilket/vilka språk som undervisningen bedrivs på, som litteraturen är skriven på etc. Eftersom kraven för grundläggande behörighet för tillträde till program på avancerad nivå, de s.k. påbyggnadsprogrammen, inte innehåller några specifika krav på kunskaper i svenska eller engelska måste man lägga till relevanta språkkrav till kraven för särskild behörighet. För s.k. förutbildningsprogram gäller särskilda regler (se avsnitt 2) och behörighetskraven ska uttryckas på ett för respektive utbildning lämpligt sätt. Förslag avseende nya behörighetskrav eller revidering av behörighetskrav ska tas fram i samråd med antagningsenheten inom Studentcentrum som har specialistkompetens när det gäller innehåll i och tillämpning av tillträdesbestämmelserna i Högskoleförordningen och Högskoleverkets föreskrifter inom området. För mer information se Högskoleförordningen, Högskoleverkets föreskrifter samt Antagningsordning för Mälardalens högskola. Exempel nybörjarprogram: Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A och Matematik E. Undantag medges från kraven på Fysik B och Matematik E, Fysik A och Matematik D krävs. Eftersom utbildningen i sin helhet bedrivs på engelska medges även undantag från kravet på engelska för grundläggande behörighet. Exempel påbyggnadsprogram: Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom Xxxxxxxxxx. Därutöver krävs Svenska B och Engelska A. Urval Även när det gäller urvalsgrunder och platsfördelning gäller att utbildning som vänder sig till nybörjare är mer reglerad än den utbildning som vänder sig till andra än nybörjare. Av högskolans antagningsordning framgår att platserna till nybörjarprogram normalt fördelas så att 60 procent av platserna går till betygsurvalsgruppen och att 40 procent av platserna går till högskoleprovsurvalsgruppen. De program som har annan fördelning av platser eller andra urvalsgrunder redovisas i bilaga 1 till antagningsordningen. Platserna till påbyggnadsprogram fördelas normalt utifrån antal högskolepoäng. De påbyggnadsprogram som har andra urvalsgrunder redovisas i bilaga 2 till antagningsordningen. För s.k. förutbildningsprogram gäller särskilda regler (se avsnitt 2) och urvalet ska uttryckas på ett för respektive utbildning lämpligt sätt. Sida 5 av 11

22 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 Förslag avseende ny eller förändring av urvalsgrunder och platsfördelning ska tas fram i samråd med antagningsenheten inom Studentcentrum som har specialistkompetens när det gäller innehåll i och tillämpning av tillträdesbestämmelserna i Högskoleförordningen och Högskoleverkets föreskrifter inom området. Exempel nybörjarprogram: Betygsurval 60%, provurval 40%. Till högst 5 platser tillämpas alternativt urval bland studenter som närmast föregående läsår gått Startår till högskolestudier vid Mälardalens högskola. Till resterande platser tillämpas betygsurval 60%, provurval 40%. Exempel påbyggnadsprogram: Antal högskolepoäng. Antal högskolepoäng utöver behörighetsgivande förutbildning resp. högskoleprov. Platsgaranti. Exempel förutbildningsprogram: Den som antagits till Komvuxdelen antas automatiskt till högskoledelen och får platsgaranti till de kurser som ingår i utbildningen under förutsättning att behörighetskraven är uppfyllda. 8. Innehåll Här beskrivs i löpande text utbildningens innehåll och huvudsakliga uppläggning kompletterat med en grafisk beskrivning (tablå) över programmets samtliga terminer. I tablån ska de kurser som ingår i programmet förtecknas med namn och högskolepoäng under den eller de programterminer som kursen ges (kurskod kan utelämnas). Tablån ska kompletteras med att rubricera valbara delar med valbart respektive valfritt för att markera om det är fråga om val mellan fasta alternativ eller om man kan välja fritt inom högskolans kursutbud för programstudenter. Valbara kurser bör som regel ha platsgaranti men skulle kunna ha förbehåll om inställande av något alternativ vid för få sökande. (Vilket i så fall måste framgå av utbildningsplanen.) Alla valfria kurser behöver inte ha platsgaranti men programstudenten ska ha platsgaranti på minst den omfattning som krävs för den studietakt som man antagits till. Tablån bör kompletteras med rubriker, fotnoter eller någon annan markering för att på något sätt synliggöra vilka kurser som tillhör huvudområdet, teknikområdet eller motsvarande. Indelningen bör göras mot bakgrund av examenskraven i syfte att underlätta för studenten att se hur kurserna svarar mot fordringarna för examen. Sida 6 av 11

23 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 Exempel: Termin 5 Termin 6 Företagsekonomi Fördjupningskurs I, 15 hp Valbart 15 hp: Företagsekonomi Fördjupningskurs II med inriktning mot marknadsföring, 15 hp Fördjupningskurs III med inriktning mot organisation, 15 hp Företagsekonomi Examensarbete, 15 hp Valfritt 15 hp: Kursval inom högskolans kursutbud för kurser inom program, 15 hp. Garantikurs: Breddningskurs I, 15 hp. Informatik Fortsättningskurs I, 15 hp Pedagogik Ledarskap I, 15 hp 9. Val inom programmet Här ska beskrivas i vad mån programmet innehåller valbara eller valfria delar och annan väsentlig information angående val inom program. Om programmet innehåller kursval ska alltid anges att: Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Observera att studenten oavsett valbara eller valfria delar måste vara garanterad studier enligt den studietakt som man antagits till. Det innebär att man under Valbart ska ange om någon av de valbara kurserna inte har platsgaranti och att man under Valfritt ska ange minst en garanterad kurs, dvs. kurs som har platsgaranti och som inte kan ställas in. Likaså bör man ange om det finns förbehåll att en viss kurs kan komma att ställas in om det blir för få sökande. Exempel: Val inom exempelprogrammet görs inför terminerna 3, 4 och 5, se även programtablån under Innehåll. Valmöjligheterna kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Sida 7 av 11

24 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH / Värdakademi eller motsvarande Här anges vilken akademi (eller annan organisatorisk enhet) som är värd för programmet. Exempel: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för programmet. 11. Examen Här ska beskrivas vilken examen / vilka examina som programmet är tänkt att leda fram till i form av en obligatorisk standardtext som bland annat hänvisar till den lokala examensordningen med utrymme för att skriva in examensbenämningen för respektive examen. Examensbenämningen med engelsk översättning beslutas när aktuell examen inrättas vid högskolan av respektive fakultetsnämnd eller motsvarande. När man tar fram ett förslag till ny utbildningsplan ska man samråda examensavsnittet med examensenheten inom Studentcentrum som har specialistkompetens när det gäller innehåll i och tillämpning av bestämmelserna i Högskoleförordningen och Högskoleverkets föreskrifter inom området. Obligatorisk standardtext: Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Sjuksköterskeexamen (exempel, byts ut mot aktuell examen) - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Vårdvetenskap (exempel) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. 12. Kvalitetssäkring Här ska kvalitetssäkringen av utbildningen beskrivas, t.ex. hur kursvärderingar och programvärdering görs och hur de används för att utveckla programmet. Exempel: Vid akademin för hälsa, vård och välfärd följer kvalitetsarbetet en utarbetad kvalitetsplan. Programmet utvärderas enligt en kvalitetsplan för självvärdering avseende akademins utbildningsinsatser. Det innebär att kursvärderingar och programvärderingar genomförs årsvis med återkopplingar och förslag till förändringar, samt utveckling av programmet. Sida 8 av 11

25 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 Kursvärderingar görs regelmässigt i varje kurs med återkoppling till studenterna. I slutet av varje termin genomförs dessutom en övergripande programutvärdering av grundkursåret. Kursutvärderingarna och programutvärderingarna redovisas och diskuteras av programansvariga, arbetsgrupperna i de olika huvudområdena och i det lärarlag som arbetar med programmet varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. 13. Studentmedverkan Här ska beskrivas på vilket sätt studenterna medverkar i planering, utveckling och uppföljning av utbildningen. Exempel: Studenterna har genom sin linjeförening tillträde till alla arbetsgrupper som arbetar med programmets innehåll. Studenterna är representerade i akademiråd, programråd, samverkansgrupp, branschråd, kursplanegrupp samt ledningsråd. Ett studentråd har som huvuduppgift att utvärdera och diskutera utbildningen i ett helhetsperspektiv. I studentrådet har studenterna majoritet och kan i princip ta upp alla frågor som rör programmets upplägg och undervisningens utformning. Arbetet i studentrådet är en del i akademins kvalitetsarbete och ett komplement till kursvärderingar. Studentrepresentanter medverkar regelbundet i programmets branschråd. Dessutom stöder och samarbetar programansvariga med beteendevetarnas linjeförening. Slutligen är studentkåren representerad i värdakademins ledningsråd. 14. Internationalisering Här beskrivs programstudentens möjligheter till internationella och interkulturella kontakter/aktiviteter. Inriktningen på och innehållet i högskolans internationaliseringsarbete framgår av Strategi för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola (Dnr CF /07) 10 Frivillig standardtext som går att ändra och utöka: Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. 10 Strategi för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola , Dnr CF /07. Sida 9 av 11

26 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH / Jämlikhet Under denna rubrik ska beskrivas hur programstudenten oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck bemöts och bedöms likvärdigt. Diskrimineringslagen 11 anger att studenter oavsett ovanstående diskrimineringsgrunder inte får missgynnas. I högskolans Likabehandlingsplan, Åtgärder mot diskriminering samt Strategi för jämställdhetsintegrering beaktas en rad förebyggande aktiva åtgärder, såsom kartläggning av studentens trivsel/studiesociala miljö och att ge studenten information om sina rättigheter och skyldigheter inom diskrimineringsområdet. Reflektera över utbildningsprogrammets innehåll och form. Bedrivs en jämlik undervisning? Har man tagit hänsyn till funktionshinder, HBT-perspektiv och kön vid utformningen av kurser? Finns ett helhetsperspektiv som garanterar att dessa frågor integreras? Exempel: Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. 16. Egen rubrik (annat som man särskilt vill lyfta fram) Genom övergången till att arbeta i en word-mall blir det möjligt att vid behov lägga till stycken. Om man har annan information om utbildningen som man särskilt vill lyfta fram kan man välja att göra detta under en egen rubrik. 17. Övriga föreskrifter Här ska annat som gäller för programmet, som inte passar att skriva under någon annan rubrik, skrivas in. Det kan gälla exempelvis: - Eventuella behörighetskrav (tröskelkrav) för fortsatta studier inom programmet. - Villkor för utlandsstudier som erbjuds inom ramen för programmet. - Villkor för basutbildningarnas garantiplatser. - Villkor för val av inriktning (skulle även kunna ligga under rubriken Val inom program). Om utbildningsplanen avser s.k. förutbildningsprogram, bör man här informera om att endast kurser på grundnivå och avancerad nivå kan ingå i en examen, dvs. kurser som är klassade som behörighetsgivande förutbildning kan per definition inte ingå i en examen. Förslaget till text ska samrådas med examensenheten inom Studentcentrum som har 11 Diskrimineringslagen (2008:567). Sida 10 av 11

27 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: MDH /09 specialistkompetens när det gäller innehåll i och tillämpning av bestämmelserna i Högskoleförordningen och Högskoleverkets föreskrifter inom området. Exempel: För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. 18. Övergångsbestämmelser Här ska de villkor som gäller för studenter som antagit till utbildningen innan en viss förändring, dvs. övergångsbestämmelser, anges. Exempel: Student som påbörjat sina studier xxxterminen 20xx eller senare kommer xxxterminen att överföras till denna utbildningsplan. Bilaga: Mall (worddokument) för utformning av utbildningsplan. Sida 11 av 11

28 Utbildningsplan Sida 1 av 1 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Dnr: X.X-000/00 Programkod: XXX00 OINR Programmets namn, 000 högskolepoäng Programmets namn in English, 000 Credits Här ska text in om beslut och ikraftträdande. Mål Eventuella övergripande mål läggs in direkt under rubriken Mål eventuella övriga mål läggs in under nedanstående underrubriker. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten - visa på xxxxx, och - kunna xxxx. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten - visa förmåga xxxx. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten - visa förmåga xxxxxx, och - visa insikt xxxx. Undervisningsspråk Här anges undervisningsspråk. Särskild behörighet Här anges vilka behörighetskrav som ställs. Urval Här urvalsgrunder och platsfördelning. Innehåll Beskrivande text avseende utbildningens innehåll och uppläggning samt tablå (nedan).

29 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Sida 2 av 2 Dnr: Termin 1 Termin 2 Rubrik Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Termin 3 Termin 4 Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Termin 5 Valbart 00 hp: Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Termin6 Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Valfritt 00 hp: Kursval inom högskolans kursutbud för kurser inom program, 00 hp. Termin 7 Termin 8 Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Rubrik Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Kursens namn, 00 hp Val inom programmet Här ska beskrivas i vad mån programmet innehåller valbara eller valfria delar och annan väsentlig information angående val inom program. Värdakademi eller motsvarande Akademin för xxxxxx Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

30 Bilaga 2 till ärende 7 UV-nämnd, Sida 3 av 3 Dnr: - Examensbenämning på svenska (Engelsk översättning av examensbenämning) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Här ska kvalitetssäkringen av utbildningen beskrivas. Studentmedverkan Här ska beskrivas på vilket sätt studenterna medverkar i planering, utveckling och uppföljning av utbildningen. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annan stans i världen. Studentmedverkan Här ska beskrivas hur programstudenten oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck bemöts och bedöms likvärdigt. Ev. egen rubrik Om man har annan information om utbildningen som man särskilt vill lyfta fram kan man välja att göra det under en egen rubrik. Övriga föreskrifter Här ska annat som gäller för programmet, som inte passar att skriva under någon annan rubrik, skrivas in. Övergångsbestämmelser Här ska de villkor som gäller för studenter som antagit till utbildningen innan en viss förändring, dvs. övergångsbestämmelser, anges.

31 Bilaga 3 till ärende 7 UV-nämnd, Tidplan för arbetet avseende revision och fastställande av utbildningsplaner Denna tidplan är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik samt den utbildningsvetenskapliga nämnden. Tidplanen avser hur övergången till ny utformning av utbildningsplaner ska ske i enlighet med de regler och anvisningar för utbildningsplaner som träder i kraft den 1 juli Den nya utformningen ska användas för samtliga program som antar till termin 1 höstterminen 2010 eller senare. I den mån man i den nya utformningen kan inkludera de årskurser som antagits vårterminen 2010 eller tidigare terminen bör man göra det, vilket då tydligt måste framgå av utbildningsplanens ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Är detta inte lämpligt i ett visst fall gäller den nu fastställda s.k. allmänna delen, vilken då bör ses över och kompletteras, t.ex. med giltighetstid eftersom den s.a.s. är under utfasning. Likaså måste det fastställas en planeringsdel som gäller för samtliga de terminer som är kvar inom programmet för de årskullar av studenter som den allmänna delen avser. 1. Majsammanträdet Nämnderna fastställer regler och anvisningar. 2. Maj - juni Utbildnings- och forskningssektionen (UFO) för över innehållet i nuvarande allmänna delar till wordfil enligt mall. 3. Senast onsdag den 30 juni 4. Senast fredag den 17 september Akademierna får från UFO underlagen för de nya utbildningsplanerna för vidare bearbetning. Akademierna levererar till UFO förslag till nya utbildningsplaner (och i förekommande fall förslag till kompletterande beslut avseende allmän del). 5. Oktobersammanträdet Nämnderna fastställer utbildningsplaner samt i förekommande fall revidering av allmän del. 6. Senast fredag den 22 oktober Akademierna levererar förslag till planeringsdelar för de program där allmän del fortfarande gäller till UFO. 7. Novembersammanträdet Nämnderna fastställer planeringsdelar för de program där allmän del fortfarande gäller. Sida 1 av 1

32 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 8 MDH /09 Områdesbehörigheter för nybörjarprogram Från och med antagningen till hösten 2010 ersätts de nuvarande standardbehörigheterna av områdesbehörigheter. Antagningsenheten inom Studentcentrum har för respektive nybörjarprogram tagit fram förslag på vilka områdesbehörigheter som ska ersätta nuvarande standarbehörigheter. Förslaget (se bilaga) har tagits fram i samråd med akademierna. Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa områdesbehörigheter för nybörjarprogram inom nämndens ansvarsområde enligt förslag (bilaga 8.1). Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningshandläggare Gunnel Eriksson. Underlaget har utarbetats av enhetschef Susanne Rönnemark Nording, Studentcentrum (STC), efter hörande av samtliga akademier. De krav på behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga. Högskolan kan medge undantag från något eller några villkor om man kan bedöma att man ändå har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I de fall utbildningen leder till en yrkesexamen föreskriver Högskoleverket vilken områdesbehörighet som ska gälla. För att få ställa högre krav än vad som anges i områdesbehörigheten måste detta godkännas av Högskoleverket. I oktober 2008 informerade antagningsenheten inom STC akademierna om de nya tillträdesreglerna som kommer att gälla fr.o.m. antagningen till hösten Standardbehörigheterna ersätts då av områdesbehörigheter. Den 17 april 2009 skickade STC ut ett underlag till respektive akademi där programmen listades tillsammans med den standardbehörighet som gäller nu och behörigheten utskriven i klartext samt förslag på ny områdesbehörighet. Vid det utskicket informerades akademierna om att utgångspunkten var att det (i de flesta fall) ska vara samma behörighetskrav som nu. När det gäller civil- och högskoleingenjörsprogrammen har NT-nämnden fattat beslut om vilka områdesbehörigheter som ska gälla. För högskoleingenjörsutbildning är det områdesbehörighet 8 och för civilingenjörs-utbildningar är det områdesbehörighet 9. Undantag kan medges men endast om akademin kan visa på synnerliga skäl. Akademierna har därefter lämnat in uppgifter till STC inför sammanställandet av beslutsunderlaget. Delges Akademichefer, HST samt UKK Utbildningsledare, HST samt UKK Susanne Rönnemark Nording, STC Sign: 10 (26)

33 Förslag på områdesbehörigheter fr o m 2010 att besluta om. Bilaga 8.1 Nämnd Akademi Kategori Utbildningsprogram Standardbehörighet UV UKK lär Lärarprogrammet Engelska G.11 Sv B, En B, Sh A, Ma A 6: En B, Sh A UV UKK lär Lärarprogrammet Lek, lärande och utveckling G.11 (undantag) Sv B, En A, Sh A, Ma A 6: En B, Sh A med undantag för En B Nuvarande behörighet Förslag på områdesbehörighet UV UKK lär Lärarprogrammet Matematik G.16 (undantag) Sv B, En A, Sh A, Ma D 13: Bi B, Fy B, Ke B, Ma D med undantag för Bi B, Fy B och Ke B UV UKK lär Lärarprogrammet Naturvetenskap och teknik G.12 (undantag) Sv B, En A, Sh A, Ma A, Nk A UV UKK lär Lärarprogrammet Spanska G.14 (undantag) Sv B, En A, Sh A, Ma A, Sp steg 3 16: Ma B, Nk B, Sh A med undantag för Ma B och Nk B. Ma A och Nk A krävs. 2: En B, Språk - steg 3 med undantag för En B UV UKK lär Lärarprogrammet Språk och språkutveckling G.11 (undantag) Sv B, En B, Sh A, Ma A 6: En B, Sh A UV UKK lär Lärarprogrammet Svenska G.11 (undantag) Sv B, En A, Sh A, Ma A 6: En B, Sh A med undantag för En B UV UKK lär Lärarprogrammet Utveckling av matematiskt G.13 (undantag) Sv B, En A, Sh A, Ma B 16: Ma B, Nk B, Sh A med undantag för Nk B tänkande UV UKK lär Lärarprogrammet Öppen ingång G.11 (undantag) Sv B, En A, Sh A, Ma A 6: En B, Sh A med undantag för En B 1

34 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Programutbud läsåret 2010/11, påbyggnadsutbildningar och nybörjarprogram som ges på engelska Nämnden har att fatta beslut om programutbud för läsåret 2010/11 avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska. Ärende 9 (Dnr MDH /09) Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa programutbud avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska för läsåret 2010/11 enligt bilaga Ärendets beredning Det programutbud som fastställts för läsåret 2009/10 har varit utgångspunkt för framtagande av förslaget till programutbud för 2010/11. Därtill har de program som akademierna ansökt om inrättande av tillkommit. Synpunkter på förslaget har efterhörts från utbildningsledarna och justeringar utifrån dessa har gjorts. Förslaget till beslut har framtagits av Anna-Karin Fornberg, UFO. Underlag Bilaga 9.1 Förslag till programutbud avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska för läsåret 2010/11. Delges Akademichefer, administrativa chefer, forskningsledare, utbildningsledare, sektionschef STC, sektionschef INF, sektionschef UFO. Ärende 10 Nämndernas kvalitetsarbete (Dnr MDH /09) Skickas senare. Sign: 11 (26)

35 Bilaga 9.1 XXXXXXXXX Förslag programutbud (påbyggnad och engelska nybörjarprog.) läsåret 2010/2011 Bilaga 13.1 Nämnd Värdakademi Programtyp Examenstyp Examensnivå Examen Programnamn, inkl. ev. inriktning Omfattning i hp Programkod i LADOK Inriktningskod i LADOK Studiestart Ort (värdort) Utlokalisering; distans Rekryteringsmål Undervisningsspråk (sv / en) Särskild behörighet Behörighetskrav uttryckta för utländska studenter (fältet är obligatoriskt om utbildningen ges på engelska) Urval Förändringar gentemot föregående läsårs utbud. Anmärkning UVEN UKK PÅB G AN Master Masterprogrammet i didaktik/ Master Program in Didactics HT10 Eskilstuna 20 sv Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med utbildningsvetenskaplig relevans, eller motsvarande. Dessutom krävs Sv kurs B och En kurs A. Antal högskolepoäng. Nytt program. Ansökan behandlad och under beredning. 1 (1)

36 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 11 Internremiss förslag om regler om förfarandet vid anklagelse om vetenskaplig oredlighet i forskning (Dnr MDH 4-306/09) Nämnden har ombetts lämna synpunkter på förslag om Regler om förfarandet vid anklagelse om vetenskaplig oredlighet i forskning. Förslag till beslut Nämnden beslutar att stödja förslagen som presenteras i promemorian Regler om förfarandet vid anklagelse om vetenskaplig oredlighet i forskning. Nämnden beslutar även att stödja förslaget från nämndens forskningsutskott, och gör följande kommentar: Då det är sannolikt att MDH:s forskare på ett eller annat sätt varit föremål eller offer för plagiering, vore det önskvärt att MDH utarbetade en policy för att kunna stötta dessa forskare i de processer som följer på plagiering av forskning och publicering som dessa har producerat. Ärendets beredning Ärendet inkom till nämnden den 23 april och synpunkter ska lämnas senast den 12 juni. Förslaget till beslut har framtagits av Gunilla Eriksson, UFO, efter hörande av de tre nämndernas utskott för forskning. Här framgår synpunkterna som då framkommit. o Fakultetsnämnden för naturvetenskap och tekniks forskningsutskott stödjer förslagen i internremissen, och finner inte anledning att lämna ytterligare synpunkter. o Utbildningsveteskapliga nämndens forskningsutskott gör följande kommentar: Då det är sannolikt att MDH:s forskare på ett eller annat sätt varit föremål eller offer för plagiering, vore det önskvärt att MDH utarbetade en policy för att kunna stötta dessa forskare i de processer som följer på plagiering av forskning och publicering som dessa har producerat. o Forskningsutskottet vid fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap hade följande synpunkter: Man tyckte förslaget var bra men hade en synpunkt som gällde rättsäkerheten för den anmälde. Enligt förslaget får den anmälde veta att man blivit anmäld först i steget när rektor beslutar om att tillsätta en förberedande undersökningsgrupp, där även externa personer ingår. Utskottet anser att den anmälde borde få vetskap om att man blivit anmäld, och vem som anmält, och även kunna få yttra sig innan undersökningsgruppen tillsats, och därmed också blivit offentligt. Man resonerade kring att det är viktigt att den anmälde tidigt både får kännedom om anmälan och komma till tals tidigt eftersom det skapar en väldig utsatthet både för den anmälde och anmälaren. Utskottet hade exempel på både anmälda Sign: 12 (26)

37 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: och anmälare som närmast blir utfrysta, också vid oskäliga anmälningar och att rättsäkerheten därför är viktig. Underlag Bilaga 11.1 Internremiss angående promemorian Regler om förfarandet vid anklagelse om vetenskaplig oredlighet i forskning. Delges Förvaltningschef Sign: 13 (26)

38 Bilaga 11.1

39 Bilaga 11.1

40 Bilaga 11.1

41 Bilaga 11.1

42 Bilaga 11.1

43 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 12 Arbetsprocess avseende hanteringen av individuella studieplaner inom utbildning på forskarnivå Den senaste granskningen av studieplanerna har gett anledning till att se över arbetsprocessen avseende hanteringen av individuella studieplaner för utbildning på forskarnivå. Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilaga 12.1 Förslag till arbetsprocess avseende hanteringen av Individuella Studieplaner (ISP) inom utbildning på forskarnivå från och med hösten Sign: 14 (26)

44 Bilaga 12.1 Utbildningsvetenskapliga nämnden PM Nr 4:2009 MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Förslag till arbetsprocess avseende hanteringen av Individuella Studieplaner (ISP) inom utbildning på forskarnivå från och med hösten 2009: 1. Fakultetsnämnden och UVEN skickar den 1 november ett gemensamt brev om att det är dags att påbörja uppföljningssamtalen. Detta ställs till alla handledare. Ett påminnelsebrev skickas den 1 december med samma mottagare. (UFO) 2. Uppföljningssamtal hålls årligen, och huvudhandledaren ansvarar för att samtalet hålls. Uppföljningssamtalet behandlar doktorandernas studieresultat och hur den individuella studieplanen följs. I uppföljningssamtalet deltar huvudhandledare och doktorand. Bihandledare inbjuds deltaga. (Huvudhandledare) 3. Inför uppföljningssamtalet erhåller huvudhandledaren utdrag från Ladok och den ekonomiska situationen för den aktuella doktoranden. (Akademirepresentant) 4. Huvudhandledaren ansvarar för att ISP:n uppdateras, men doktoranden kan skriva i ISP:n. (Huvudhandledare) 5. Den uppdaterade ISP:n skrivs ut av UFO och skickas till huvudhandledaren. 6. Huvudhandledaren ansvarar för att ISP:n undertecknas/godkänns av: huvudhandledare respektive doktorand, och lämnar därefter över ISP:n till akademichef/forskningssamordnare. (Huvudhandledare) 7. Akademirepresentanten lämnar efter godkännande över ISP:n till UFO. De undertecknade ISP:erna behandlas i nt-nämnden respektive UVEN, eller det organ respektive nämnd delegerar uppgiften till, som beredning inför godkännande av dekanus. Detta innebär en kvalitetsgranskning där dekanus kan/bör deltaga. Denna beredning kan resultera i dels krav på komplettering, dels förslag till dekanusbeslut. o o o ISP:erna ska finnas på både svenska och engelska. En ny upplaga av studieplanen där det gångna årets resultat redovisas ska skickas till studierektor för forskarutbildning senast 15 januari 2010 och därefter årligen samma datum. Det förändrade arbetssättet kommer att presenteras på respektive akademi vid höstterminens början. Förslag: En huvudhandledare som inte skött hanteringen av ISP:erna avseende sina tidigare antagna doktorander ska inte kunna bli huvudhandledare för nya doktorander.

45 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 13 Internremiss - anställningsordning (Dnr CF-P /09) Förslag om ny anställningsordning för Mälardalens högskola har skickats på remiss till bland andra fakultetsnämnderna för naturvetenskap och teknik respektive humaniora, samhälls- och vårdvetenskap. Förslag till beslut Nämnden beslutar att låta sammanställningen av H/S/V- och N/T-nämndernas lärarförslagsnämnders synpunkter på förslaget till anställningsordning, bilaga 13.1, utgöra nämndens svar på internremissen. Ärendets beredning Förslaget till anställningsordning har diskuterats i lärarförslagsnämnderna för fakultetsnämnderna för naturvetenskap och teknik respektive humaniora, samhälls- och vårdvetenskap. Förslaget till beslut har formulerats av utbildnings- och forskningshandläggare Johan Grundberg. Underlag Bilaga 13.1 Sammanställning av lärarförslagsnämndernas synpunkter. Delges Registrator vid personalsektionen. Sign: 15 (26)

46 Bilaga 13.1 Sammanställning av synpunkter på förslaget till anställningsordning som framkommit i H/S/Vrespektive N/T nämndens lärarförslagsnämnd De synpunkter som inte framförts av båda lärarförslagsnämnderna har markerats med NT eller HSV. Synpunkterna redovisas i punktform: Inledning. Första stycket. Den centrala bestämmelsen vid anställning bör omformuleras för att lättas upp. HSV: Tredje stycket meningen: Dessutom skall jämställdhet liksom social och etnisk mångfald främjas. Skriv istället: Dessutom skall jämställdhet och jämlikhet främjas. Under 1.2 Lärarkategorier 4:1 HF stycket är citat ur lagtext och ska därför sättas inom ram Efter adjunkt står: (inbegripet adjungerad lektor). Ändras till (inbegripet adjungerad adjunkt) Under 1.3 Jämställdhet Och i ruta 4:16 saknas ett ord i lagtexten i meningen; Vid anställningen får en person av underrepresenterat kön med sådana kvalifikationer som avses i 15. Första stycket under rutan : stryk dvs. en fördelning mellan kvinnor och män inom ramen för procent. Meningen blir då: Vid rekrytering skall arbetsplatsen aktivt verka för en jämn könsfördelning. Tredje stycket under rutan. Förtydliga beredningsorgan genom att inom parentes efter ange (lärarförslagsnämnd) Under 3 Behörighetskrav HSV: Under ruta 4:5 HF görs ett tillägg i första stycket efter docentkompentens. Meningen blir då: Den vetenskapliga skickligheten skall ha visats genom självständiga forskningsinsatser som i betydande grad överstiger vad som krävs för docentkompetens (se MDH:s riktlinjer för bedömning av docentkompetens) Under 4 Bedömningsgrunder NT: Andra stycket och sidan 10 och sista meningen. Stryk lärare och skriv istället: Vetenskaplig skicklighet kan därutöver ha visats genom förmåga att i forskning uppnå resultat genom samverkan med andra och genom förmåga att informera om forskning NT: Sista meningen under denna rubrik innehåller ett stavfel; social förmåga ska vara sociala förmåga Under 5 Ledigkungörande och ansökan HSV: I rutan 4.18 HF och punkt 7 saknas ordet stöd. Korrekt skrivning ska vara: en anställning till vidare av lektor eller adjunkt som har varit anställd med stöd av 30 3;

47 Bilaga 13.1 Under 5. 2 Ansökan NT: Lärarkategorin forskarassistent saknas i uppräkningen och måste läggas till. Lämpligast efter universitetslektor. Under 7. Beredning inom fakulteten 7.1 Ansvar och organisation NT: Femte stycket som börjar: För anställningar som. Här skall universitetsadjunkt läggas till. 7.3 Fakultetens beredning HSV: Under lagtextrutan. Ny mening föreslås: Utöver att inhämta sakkunnigyttranden skall lärarförslagsnämnden besluta om och normalt genomföra intervjuer och vid behov anordna provföreläsning. HSV: I tredje stycket. Stryk, t.ex. i form av tjänsteanteckning. Ge inga exempel. Sista styckets näst sista mening vill nämnden ändra till följande: Även tjänsteman och i förekommande fall sakkunniga har rätt att få avvikande mening antecknad. Under Generella krav HSV: Första styckets andra mening bör formuleras om till: Krav på ledigkungörande eller annan information gäller inte för gästlärare (4:18 2 HF). Även beredningen av ärendet kan skilja sig från den som gäller för övriga anställningskategorier. Under 10 Övriga bestämmelser Undernumreringen behöver ändras till 10.1 och 10.2

48 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 14 Master didaktik - fastställande av utbildningsplanens allmänna del Den utbildningsvetenskapliga nämnden uppdrog vid sitt möte (UVENS MDH 2009/32, 9 ) till UKK att inkomma med en utbildningsplan för masterprogram i didaktik, senast inför nämndens möte i maj Ett förslag till utbildningsplan har kommit in till nämnden. (Dnr MDH /09) Förslag till beslut Den utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar att fastställa utbildningsplanens allmänna del för Masterprogrammet i didaktik, enligt bilaga. UKK ges möjlighet att senast till nämndens möte, UVEN 6:2009 i oktober, inkomma med önskemål om mindre justeringar. Ärendets beredning Utbildningsplanen har tagits fram på UKK i enlighet med nämndens anvisningar. Underlag Bilaga 14.1 Utbildningsplan för Masterprogrammet i didaktik. Delges Akademichefer Administrativa chefer Utbildningsledare Sektionschef för STC Sign: 16 (26)

49 Bilaga 14.1 Masterprogram i didaktik, 120 högskolepoäng Master Programme in Didactics, 120 credits Gäller för utbildning med start höstterminen Den allmänna delen gäller för hela utbildningstiden dvs under 120 högskolepoäng. Fastställd av den Utbildningsvetenskapliga nämnden 2009-XX-XX. Utbildningen omfattar 120 högskolepoäng och leder till en masterexamen med didaktik som huvudområde. Efter studier om 60 högskolepoäng kan etappavgång ske med magisterexamen. Mål Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som den studerande får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska den studerande För magisterexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet didaktik, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet didaktik.

50 Bilaga 14.1 För masterexamen - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska den studerande För magisterexamen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska den studerande För magisterexamen visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

51 Bilaga 14.1 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För masterexamen visa förmåga att inom huvudområdet didaktik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Syfte Masterprogrammet i didaktik är en utbildning som behandlar sådana kunskaper och färdigheter som är centrala för att kunna reflektera kring själva lärargärningen och dess ämnesinnehåll och utföra kvalificerade skolutvecklingsprojekt på vetenskaplig grund. Utbildningen ger därmed en grund för kvalificerad utbildningsanknuten yrkesutövning som undervisning, administration, utbildningsplanering, kursutveckling, läromedelsutveckling, utvärdering, utredning eller annan verksamhet inom området. Programmet syftar också till att den studerande skall uppnå behörighet att antas till utbildning på forskarnivå. Innehåll Utbildningen omfattar totalt åtta års kvartstidsstudier totalt 120 högskolepoäng, varav de första 60 högskolepoängen innefattar studier på magisternivå. I utbildningen ingår en introducerande kurs som syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse för vad kunskap är, hur den uppstår och förmedlas i samspelet mellan individ och samhälle. Kurser i ämnesdidaktik, vetenskaplig metod, utredning och utvärdering samt fältarbete i ingår programmet. Det sista året ägnas helt åt en kurs i examensarbete som kopplas till den studerandes yrkesprofessionalism inom skolan. Samtliga kurser inom programmet ges inom huvudområdet didaktik. Det interkulturella perspektivet ingår i varje delkurs och beaktas på olika sätt beroende på kursinnehållet. År 1 Didaktik som kunskaps- och forskningsområde, 15hp Kursens målsättning är att ge ökad kunskap om och förståelse för vad kunskap är, hur den uppstår och förmedlas i samspelet mellan individ och samhälle. Vidare skall den studerande nå djupare kunskap om utbildning, undervisning och lärande i relation till det omgivande samhällets utbildningssystem och utbildningspolitiska ambitioner. I detta gränsland återfinns grundläggande problem relevanta för utbildningens och undervisningens praktiska och etiska villkor.

52 Bilaga 14.1 År 2 Ämnesdidaktisk fördjupning 1, 15hp Kursen syftar till att utveckla fördjupade kunskaper och förståelse om undervisningens olika innehåll, i såväl ett praktiskt som ett vetenskapligt sammanhang. Kursen tar upp såväl generella aspekter av utbildning, undervisning och lärande som specifika ämnesområden och dess innehållsliga aspekter (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi). Genom en mindre forskningsuppgift inom valt ämnesdidaktiskt område uppmuntras den studerande att se kopplingen mellan teori och praktik. Kursens målsättning är att den studerande utvecklar en yrkesmässig beredskap för att kunna hantera de valsituationer och utmaningar som kännetecknar undervisande verksamheter och komplexa lärandemiljöer. År 3 Vetenskaplig metod, 7.5hp Kursens syfte är att den studerande skall tillägna sig fördjupad kunskap om didaktisk forskning dess forskningsmetoder. Genom praktiska metodövningar applicerade på den egna praktiken blir den studerande kompetent att tillämpa sina metodologiska kunskaper i kommande examensarbete. Språklig och kulturell mångfald, 7.5hp Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper om språklig och kulturell mångfald samt ge ökad förståelsen för de olika didaktiska möjligheter, utmaningar och problem undervisande praktiker kännetecknas av i mångkulturella miljöer. I kursen förenas teorier och forskning om språklig och kulturell mångfald med praktiskt arbete i mångkulturella lärandemiljöer genom att mindre observationsuppgifter genomförs och redogörs för. År 4 För magisterstuderande Examensarbete 1, 15hp Arbetet innefattar genomförandet av en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat ämnesområde där den studerande visar förtrogenhet med didaktisk forskning, teoribildningar och forskningsmetoder. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. För masterstuderande Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15hp Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper och förståelse för teorier inom ämnesdidaktiken, i synnerhet i relation till praxisorienterad forskning. Vidare syftar kursen till att ge olika perspektiv på ämnesdidaktik som tvärvetenskaplig disciplin samt fördjupade kunskaper i ett ämnesdidaktiskt kunskapsområde och dess plats inom vetenskapsområdet (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi). Den studerande ska under kursen utifrån egna formulerade forsknings- och metodfrågor utföra en mindre fältstudie inom eget valt ämnesdidaktiskt område där olika aspekter av lärarens undervisning och elevers lärande fokuseras.

53 Bilaga 14.1 År 5 Utvärdering och fältarbete, 15hp I kursen behandlas utvärderingen som en del av verksamhetens utveckling samt utvärderingens teoretiska och forskningsetiska grunder. Genom en fältstudie utvärderas den egna praktiken på ett vetenskapligt sätt där kopplingen mellan utvärderingens teoretiska grund och den praktik som utvärderas står i fokus. Utvärderingsprocessen redovisas i rapportform. År 6 Vetenskaplig metod och fältarbete, 15hp Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig fördjupade kunskaper i vetenskapsteoretiska, analysiska ansatser och fältstudier. Genom praktiska övningar analyseras den egna praktiken på ett vetenskapligt sätt där kopplingen mellan teori och praktik görs begriplig. Arbetsprocessen redovisas i rapportform. År 7-8 Examensarbete, 30hp Kursens syfte är att den studerande genomför en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat problemområde där fördjupad förtrogenhet med vetenskapliga förhållningssätt och tillvägagångssätt inom didaktisk forskning uppvisas. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. För magisterstudenter som går vidare mot master gäller År 7 Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15hp Se ovan. År 8: Examensarbete 2, 15hp Kursens syfte är att den studerande genomför en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat problemområde där studenten visar fördjupad förtrogenhet med vetenskapliga förhållningssätt och tillvägagångssätt inom didaktisk forskning. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete.

54 Bilaga 14.1 År 1 Termin 1-2 Didaktik som kunskaps- och forskningsområde, 15hp År 2 Termin 3-4 Ämnesdidaktisk fördjupning 1, 15hp År 3 Termin 5 Vetenskaplig metod, 7.5hp Termin6 Språklig och kulturell mångfald, 7.5hp År 4 Termin 7-8 För magisterstuderande Examensarbete 1, 15hp För masterstuderande Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15hp År 5 Termin 9-10 Utvärdering och fältarbete, 15hp År 6 Termin Utvärdering och fältarbete, 15hp År 7-8 Termin Examensarbete, 30hp

55 Bilaga 14.1 Studieformer Undervisningen bedrivs på kvartsfart med en träff om tre timmar varannan vecka, med undantag för helgdagar, lov och tentamensskrivning. Kursernas arbetssätt utgörs av föreläsningar och seminarier tillsammans med egna studier och fältarbete, där studenterna i praktiska uppgifter knyter samman teoretiska moment med den egna, dagliga praktiken. Gästföreläsare kommer att delta och stärka forskningsanknytningen genom att bidra med såväl nationella som internationella rön. Studierna är utformade för att stimulera det kritiska tänkandet, förmågan att söka, inhämta och värdera information, förmågan att självständigt följa kunskapsutvecklingen och förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Till kursen kommer också det digitala kommunikationsverktyget Blackboard att knytas. Detta verktyg ger möjlighet till kommunikation där studenter kan träffas i virtuella diskussionsforum. Vidare är det möjligt att både skicka och ta emot dokument som bifogade filer. All information under kursens gång läggs i Blackboard. Då arbetssättet i kursen främst bygger på seminarietraditionen, dvs. en blandning av föreläsningar, diskussioner i mindre grupper och i större grupper kommer en indelning ske i mindre diskussionsgrupper. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Särskild behörighet Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Sv kurs B och En kurs A. Urval Antal högskolepoäng tagna senast sista anmälningsdag. Val inom programmet Efter studier om 60 högskolepoäng kan etappavgång ske med magisterexamen. Den studerande kan efter magisterexamen välja att gå vidare till masterexamen. För magisterstudenter som går vidare mot master gäller då Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15hp (År 7) och Examensarbete 2, 15hp (År 8). Inom programmet görs i övrigt inga val. Internationalisering Högskolan har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter och anställda ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet.

56 Bilaga 14.1 Information om internationalisering och utlandsstudier finns på följande sidor: Examen Magisterexamen, Degree of Master of Arts (One Year) with a Major in Didactics. Masterexamen, Degree of Master of Arts (Two Year) with a Major in Didactics. Examenskrav Studierna i programmet leder till Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik alternativt Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik, förutsatt att student uppfyller examenskraven. Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng Student som uppfyller kraven enligt ovan och som läst enligt de preciseringar av obligatoriska moment/kurser som anges i programmets utbildningsplan uppfyller kraven för examensfordringarna. En magisterexamen uppnås efter att den studerande, utöver examen på grundnivå, kursfodringar om 60 högskolepoäng, varav - minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå, varav - minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet didaktik, samt - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom ramen för huvudområdet. En masterexamen uppnås efter att den studerande, utöver examen på grundnivå, kursfodringar om 120 högskolepoäng, varav - minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav - minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet didaktik, varav - minst 30 högskolepoäng fältarbete förlagt till förskola, skola, gymnasieskola eller motsvarande, samt - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom ramen för huvudområdet.

57 Bilaga 14.1 För ytterligare information, se lokala riktlinjer för examina. Kvalitetssäkring och studentmedverkan Utvärdering av magister- och masterprogrammen sker efter varje kurs. Den studerande förväntas aktivt delta i utvärderingarna och på sikt också ta ett ökat ansvar för utvärderingens utformning och tillsammans med samordnare och kursansvarig analysera och utveckla denna. Efter genomgången utbildning görs en skriftlig utvärdering av hela programmet. Resultaten av utvärderingarna ligger till grund för återkommande översyn och utveckling av respektive kurs och programmet som helhet. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola".

58 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 15 Utse UVENs utbildningsstrateg (Dnr MDH /09) Då UVENs utbildningsstrateg, Annette Sandberg, slutar, behöver nämnden utse en ersättare. Förslag till beslut Nämnden beslutar utse Niclas Månsson till UVENs utbildningsstrateg för perioden 1 juni 2009 till 30 juni Ärendets beredning UFO har bett akademicheferna för UKK och HST att inkomma med förslag. Följande namn har inkommit: Birgitta Brorsson, Margareta Sandström Kjellin, Marja-Terttu Tryggvason, Niclas Månsson och Jens Sjödin. Delges Akademichefer UKK, HST Administrativa chefer UKK, HST Utbildningsledare UKK, HST Ärende 16 Beredning av nämndernas förslag till uppdrag och budget 2010 (Dnr MDH /09) Skickas separat. Ärende 17 Arbetet med den nya lärarutbildningen Skickas senare. Sign: 17 (26)

59 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 18 Etiska kommittén beredning av förslag till ledamöter (Dnr MDH /09 CF-P /09) Rektor beslutade att inrätta Mälardalens högskolas rådgivande etiska kommitté, förkortad REKO, med placering under rektor. Kommittén skall ha sju ledamöter, varav tre skall vara vetenskapligt kompetenta, två skall vara undervisande lärare och två skall vara studenter vid högskolan (en forskarstuderande och en studerande i övrig utbildning). Rektor utser lektor Gordana Dodig-Crnkovic till ordförande i kommittén. Rektor uppdrar åt högskolans tre nämnder att inkomma med förslag på vetenskapligt kompetenta ledamöter och förslag på undervisande lärare. Rektor fastställer därefter vilka av dessa som utses till ledamöter. Rektor uppdrar åt Mälardalens Studentkår att utse de två studentrepresentanterna. Förslag till beslut Nämnden beslutar lämna till <Forskningsutskott, grundutbildningsutskott,..> att ta fram förslag på vetenskapligt kompetenta ledamöter och förslag på undervisande lärare till ledamöter i REKO till nämndens möte i september Ärendets beredning Uppdraget har vidarebefordrats från rektor till nämnderna. Underlag Bilaga 18.1 Rektorsbeslut, Kvalitetssäkring av verksamheten vid Mälardalens högskola ur ett etiskt perspektiv: tillika förordnande av ny ordförande i ny kommitté (inkl. bilaga1 Arbetsordning men exkl. bilaga 2 Förslag till forskningsetisk policy vid Mälardalens högskola) Delges Ordförande i REKO Akademichefer Rektor Rektors kansli Förvaltningschef Sign: 18 (26)

60 Bilaga 18.1

61 Bilaga 18.1

62 Bilaga 18.1

63 Bilaga 18.1

64 Bilaga 18.1

65 Bilaga 18.1

66 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2009 nämnden MDH 2009/35 Sammanträdesdatum: Ärende 19 Behörighet till forskarutbildning för lärarstudenter för tidigare år som fortsätter med studier till 240 hp avsaknad av vetenskapsteori / vetenskapsmetod Lärarprogrammets handledarkollegium har granskat lärarprogrammet för lärarstudenter för tidigare år. Man vill att UVEN tar ställning till huruvida dessa studenter saknar en kurs i vetenskapsteori och/eller vetenskapsmetod och om de därmed inte får tillräckliga förkunskaper för att gå vidare till utbildning på forskarnivå. Förslag till beslut Nämnden beslutar hänvisa handledarkollegiet till UKK för vidare diskussioner i ärendet. Ärendets beredning Frågan har skickats till utbildningsledaren på UKK som tillsammans med två studievägledar på UKK lämnat ett underlag till UFO som sammanställt svaret. Underlag Bilaga 19.1 Brev från Handledarkollegiet riktat till UVEN, Bilaga 19.2 PM Delges Ordförande för Lärarprogrammets handledarkollegium Marja-Terttu Tryggvason Akademichefer UKK, HST Utbildningsledare UKK, HST Sign: 19 (26)

67 Bilaga 19.1 Till Utbildningsvetenskapliga nämnden Mälardalens högskola Angående studenter för tidigare år som tar en examen om 240 hp Lärarprogrammets handledarkollegium vill lyfta fram en fråga som gäller de lärarstudenter för tidigare år som fortsätter med sina studier från 210 hp till 240 hp. Enligt de lokala krav som lärarutbildningen vid Mälardalens högskola bygger på och som är fastställda av Utbildningsvetenskapliga nämnden har dessa studenter ingen kurs i vetenskapsteori och/eller vetenskapsmetod i sin utbildning. Efter att studenterna har tagit en examen omfattande 240 hp är de formellt behöriga till forskarutbildning utan att ha gått en vetenskapsteoretisk kurs. Studenterna har skrivit två examensarbeten: den ena på grundnivå som kan vara ämnesdidaktiskt eller pedagogiskt och det andra på avancerad nivå som är ämnesteoretiskt. Handledarkollegiet vill göra Utbildningsvetenskapliga nämnden uppmärksam på den här situationen, då handledarkollegiet ser avsaknaden av en vetenskapsteoretisk kurs som ett problem vid bedömning av behörighet till forskarutbildning och det är handledarkollegiets mening att Utbildningsvetenskapliga nämnden måste ges möjlighet att ta ställning till frågan. Eskilstuna den 13 maj 2009 Marja-Terttu Tryggvason Ordförande för Lärarprogrammets handledarkollegium

68 Bilaga 19.2 Utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren PM < > Angående Handledarkollegiets fråga om lärarstudenternas kurser i vetenskapsteori och /eller vetenskapsmetod De som väljer Estetiska lärprocesser (Kurskod UÖÄ021) istället för Forskningsmetod för lärare (Kurskod UÖÄ018) är inte behöriga att göra examensarbete på avancerad nivå (termin 7) och kan heller inte bygga på sin utbildning med en termin 8, specialisering på avancerad nivå. Estetiska lärprocesser väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik för verksamhet mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år 210 hp. Denna kombination väljs för examen på grundnivå och examensarbete på grundnivå. I utbildningsplanens planeringsdel för Lärarprogrammet 210/240/270/300/330 högskolepoäng (Programkod: USE20), under allmänt utbildningsområde kursblock 2, framgår av en fotnot att valet Estetiska lärprocesser gäller för dem som ska ta ut sin examen på grundnivå. Däremot finns inte motsvarande fotnot på Forskningsmetodkursen som anger att den krävs för examen på avancerad nivå. Det framgår endast av behörighetskraven i kursplanen för examensarbetet på avancerad nivå. Det skulle kunna vara så att en student missat detta krav när de valt och på så sätt inte haft den med sig när examensarbetet ska påbörjas. 1