Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, 300 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan Sida 1 av 7 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, 300 högskolepoäng Master Program in Civil Engineering and Urban Development, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik och reviderad Därefter är utbildningsplanen reviderad av Utskottet för teknikutbildningar Mål Nedan preciserade mål för Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskap om byggnadsteknikens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa såväl brett kunnande inom byggnadsteknik, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av byggnadstekniken, - visa relevanta kunskaper inom byggrelaterad fysik, byggnadsteknik, byggnadskonstruktion, geoteknik, byggrelaterad processkunskap och samordnad systemkunskap, - visa relevanta kunskaper inom matematik med bland annat fokus på algebra och kalkyl, samt - visa relevanta kunskaper inom området hållbarutveckling som är en viktig del inom samhällsbyggandet. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att utifrån en helhetssyn utforma, bygga, förvalta och driva samhällets tekniska system så att de blir långsiktigt hållbara, samt att man i arbetet beaktat människorna som berörs av systemen, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,

2 Sida 2 av 3 - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att göra bedömningar inom byggnadsteknik med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, samt - visa förståelse för interaktionen i samhället mellan människa och teknik. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket på grundnivå är svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination är svenska. Obligatorisk litteratur kan vara på engelska. Vissa kurser på avancerad nivå kan ges i sin helhet på engelska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A och E. Undantag medges från kravet på E. D krävs. Urval Vid urvalet till programmet tillämpas betygsurval 60 % och provurval 40 %. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad är en femårig teknisk utbildning inom huvudområdet. Utbildningen kombinerar även kunskaper inom byggnadsteknik med samhälls- och beteendevetenskap. Första året innehåller grundläggande kurser främst inom byggnadsteknik och matematik. Det innehåller även grunderna för vetenskap och kommunikation som är viktiga verktyg för

3 Sida 3 av 3 en civilingenjör. Den första kursen innehåller även en introduktion i begreppet hållbar utveckling samt en introduktion till samhällsbyggandet. Andra året innehåller kurser inom ämnesområdet byggnadsteknik och en kurs i matematik. Det finns kurser som ger en introduktion till hela byggprocessen. Dessa ska ge en inblick i de olika skedena byggnadsprojektering, byggnadsproduktion och fastighetsförvaltning. Det finns även kurser inom området byggnadskonstruktion som ger en grund för att göra enklare beräkningar inom byggnadskonstruktion. En kurs i installationsteknik ger grunderna i installationsteknik. I slutet av år två ges en första profilering inom områdena brandteknik och konstruktionsteknik. Tredje året innehåller fördjupningar på grundnivå inom brandteknik och konstruktionsteknik. Det innehåller även kurser inom projektledning och fördjupningar i CAD. Året avslutas med en kurs som kombinerar ämnesområdena sociologi, pedagogik och psykologi. Den ska ge en förståelse för tillämpningen av teorier och metoder på aktuella samhällsområden, särskilt teknikens påverkan på sociala relationer. Fjärde och femte året innehåller fördjupningar på avancerad nivå inom brandteknik och energisnåla hus. Dessa fördjupningar har en koppling till de forskningsprofiler som finns inom byggnadsteknik. Det finns även en projektkurs där man tillämpar kunskaper inom ämnesområdena byggnadsteknik, sociologi, pedagogik och psykologi samt även kunskaper inom vetenskap och metod. Fjärde året läser man även en kurs inom matematik med inriktning mot sannolikhetslära och statistik. Det femte året avslutas med ett examensarbete på avancerad nivå. Inom utbildningen används undervisningsformer som föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examination sker i form av t ex skriftliga inlämningar, tentamen och muntliga redovisningar. Examination kan ske individuellt och i grupp. Inom utbildningen integreras många områden som behövs för att bygga det framtida samhället. Den ska även förutom kunskaper inom byggnadsteknik ge en förståelse för interaktionen i samhället.

4 Sida 4 av 3 Termin 1 Termin 2 Vetenskapligt arbete och kommunikation Samhällsbyggnad, 5 hp, 5 hp Mekanik, 5 hp Geoteknik och geologi, 7,5 hp Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Strukturmekanik, 7,5 hp Byggnadsmateriallära och byggnadsteknik, 7,5 hp Byggnadsfysik, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Installationsteknik, 7,5 hp Block Byggprocessen, 15 hp (tot 22,5 hp termin 3 & 4) Innehåller: Byggnadsprojektering, Byggnadsproduktion och Fastighetsförvaltning Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 1, 7,5 hp Block Byggprocessen, 7,5 hp (tot 22,5 hp termin 3 & 4) Brandteknik gk, 7,5 hp Byggnadskonstruktion 2, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Byggnadstekniskt brandskydd I, 15 hp Konstruktionsteknik fk, 15 hp Sociologi, pedagogik och psykologi Samhälls- och beteendevetenskap för ingenjörer, 15 hp Anläggning, 7,5 hp Övriga ämnen Projektledning och entreprenörskap, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Energisnåla hus, 15 hp Övriga ämnen Riskhantering, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Energioptimering för byggnader, 15 hp Byggnadstekniskt brandskydd II, 15 hp

5 Sida 5 av 3 Termin 9 Termin 10 Säkra och skyddade byggnader, 15 hp, sociologi, pedagogik och psykologi Hållbar samhällsbyggnad, 15 hp Examensarbete, 30 hp Val inom programmet Inga val görs inom programmet. Värdakademi eller motsvarande Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) är värdakademi för Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen Samhällsbyggnad (Master of Science in Engineering Civil Engineering and Urban Development) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Vid akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling följer kvalitetsarbetet en utarbetad kvalitetsplan. Programmet utvärderas enligt en kvalitetsplan för självvärdering avseende akademins utbildningsinsatser. Det innebär att kursvärderingar och programvärderingar genomförs med återkopplingar och förslag till förändringar, samt utveckling av programmet. Kursvärderingar genomförs efter avslutad kurs med återkoppling till studenterna. Programvärderingar utförs årsvis på en så kallad programutvärderingsdag. Utvärderingarna sker med hjälp av utvärderingsverktyget GOVA. Kurs- och programutvärderingarna redovisas och diskuteras av programansvariga, arbetsgrupper i de olika huvudområdena och i lärarlag som arbetar med programmet varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. En sammanställning av utvärderingar och nyckeltal redovisas även på akademirådet, där förändringar av program kan initieras. Ett branschråd är kopplat till programmet för att säkerställa att studenterna blir anställningsbara.

6 Sida 6 av 3 Studentmedverkan Studentkåren utser studeranderepresentanter till akademirådet samt ledningsrådet. Studenter på program erbjuds att sitta med i arbetsgrupper för programutveckling. Studenter erbjuds plats i branschrådet. Studenterna har också via sin linjeförening kontakt med den programansvarige. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad knyter an till inriktningen Miljö, energi- och resursoptimering. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade lärare deltar i planeringen och utvecklingen samt undervisar i programmet kurser. Flera av kurserna på avancerad nivå är direkt forskningsförberedande. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad finns ett branschråd där utbudet i utbildningen diskuteras. Studenterna har goda möjligheter till samverkan med näringslivet genom projektarbeten och examensarbetet. Detta samarbete underlättar för studenten att knyta kontakter med företag. Till utbildningen finns också ett Utbildningsråd i för samhällsteknik, naturvetenskap och matematik knutet, där det finns representanter från näringslivet i regionen med. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier kan även hittas på högskolans webbplats.

7 Sida 7 av 3 Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Studenterna blir upplysta om deras rättigheter som studenter vid Mälardalens högskola. I övrigt arbetar vi utifrån högskolans policy och handlingsplan för jämlikhet som finns tillgänglig på högskolans webbplats. Övriga föreskrifter För varje kursvid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.