Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan Sida 1 av 7 Programkod: SSV21 Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng Bachelor s Program in Social Science, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap och gäller för utbildning som ges efter Mål Det övergripande målet med Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig teoretiska såväl som praktiskt tillämpbara kunskaper inom det samhällsvetenskapliga området, som förbereder för både yrkesverksamhet och fortsatta studier på avancerad nivå. Syftet med Samhällsvetenskapliga programmet är att ge grundläggande kunskap inom historia, sociologi och statsvetenskap samt ge de studerande förkunskaper för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom något av de tre huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap. Avsikten är också att de studerande ska tillägna sig färdigheter, för att kunna arbeta som utredare, utvärderare, projektledare eller strateg, och kunna se samband mellan olika historiska, sociala, ekonomiska och kulturella processer där begrepp som hållbar utveckling, mångfald, etnicitet och genus äger aktualitet. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap, - visa kunskap och förståelse om samhällsvetenskapens vetenskapliga grund, däribland hur olika metoder kommer till användning i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen, - visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap, - visa kunskap om hur samhällsvetenskapen kan bidra till hållbar utveckling samt förstå vikten av detta, - visa förmåga till samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera frågeställningar inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,

2 Sida 2 av 7 - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter på ett strukturerat och metodiskt sätt inom givna tidsramar, - visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som skriftligt med olika målgrupper inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, - visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom offentlig sektor, organisations- och näringsliv, - visa förmåga att arbeta och tänka samhällsvetenskapligt och kritiskt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: - visa insikt om etiska överväganden som kan komma ifråga inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet, - visa insikt om vilken roll samhällsvetenskapen spelar i det omgivande samhället, hur samhällsvetenskaplig kunskap kan användas för olika syften, samt hur denna kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt, - visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom det individuellt valda huvudområdet och hur denna kompetens kan fortsätta utvecklas, - visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner, - visa insikt i samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 5: Matematik B och Samhällskunskap A. Undantag medges från kraven på Matematik B. Matematik A krävs. Urval Till högst 2 platser tillämpas alternativt urval bland studenter som närmast föregående läsår gått Startår till högskolestudier vid Mälardalens högskola. Till resterande platser tillämpas betygsurval 60 % och provurval 40 %. Innehåll Samhällsvetenskapliga programmet ges med historia, sociologi och statsvetenskap som huvudområden. Kurserna är obligatoriska inom programmets ram förutom den valbara kursen som studenterna väljer fritt (7,5 hp). Samhällsvetenskapliga programmet är ett integrerat program där kursinslagen är obligatoriska och integrerar de tre ämnena historia, sociologi och statsvetenskap - samhällsvetenskap. Tyngdpunkten i programmet ligger därför på den samhällsvetenskapliga delen fördelat som sju temakurser (90 hp). Till detta kommer tio kurser (75 hp), samt en

3 Sida 3 av 7 valbar kurs (7,5 hp) och verksamhetsförlagda studier (7,5 hp), vilket tillsammans utgör 90 hp. Sammantaget läser studenterna 120 hp inom samhällsvetenskapliga ämnen och väljer huvudinriktning i och med uppsatsen under tredje året. Utbildningen ger en ämnesteoretisk bredd där teoretiska moment varvas med fördjupningsoch tillämpningskurser samt verksamhetsförlagda studier. Målet är att de blivande samhällsvetarna professionellt ska kunna utföra arbete i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. Förutom de tre huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap bygger utbildningen på andra ämnen med relevans för verksamhetsområdet. Genom kritiskt tänkande, reflekterande praktik, kunskapsproducerande arbete, fördjupningsmoment och metodiska övningar, varvat med verksamhetsförlagda studier och projektarbete, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier inom området. I utbildningen ingår: År 1 1:a terminen: Temakurs I: Civilsamhälle, stat och marknad där programmets övergripande teman och begrepp introduceras (7,5 hp). Temakurs II: Stat och kommun tar upp den offentliga förvaltningens framväxt och skapande, hur välfärdsstaten formerades och förändrades från 1900-talet och framåt. Fokus ligger på hur arbete går till inom statlig och kommunal förvaltning och hur politiskt styrda organisationer arbetar (15 hp). Vetenskapsfilosofi och metod behandlar vetenskapsfilosofiska frågor, det kritiska tänkandet samt kvantitativa och kvalitativa metoder (7,5 hp). 2:a terminen Temakurs III: Medborgare och samhälle fokuserar på medborgarnas och individernas förändrade status och handlingsmönster. Medborgaren sätts i relation till hushålls- och familjestrukturer och frågor om etnicitet, genus och klass behandlas (15 hp). Juridikkursen behandlar medborgliga fri- och rättigheter, grundlagar, rättsliga regler och normer som styr samhälle, förvaltning och näringsliv och ger inblick i rättens roll i samhällsomvandlingen (7,5 hp). Samhällsvetenskaplig teori och metod fördjupar det kritiska tänkandet och ökar kunskapen om olika kvantitativa metodproblem. Kursen behandlar också intervju- och enkätteknik (7,5 hp). År 2 3:e terminen Temakurs IV: Arbete, välfärd och marknad behandlar och fördjupar kunskapen dels om arbetsmarknadens och välfärdsstatens förändring under 1900-talet fram till idag, dels om EU:s betydelse för regelverken och konkurrensen (15 hp).

4 Sida 4 av 7 Samhällsekonomi handlar om övergripande ekonomiska processer och de teorier som har varit vägledande för såväl nationalekonomi som verksamhetsstyrning (7,5 hp). Verksamhetsstyrning tar upp hur budgetprocesser kan förstås som styrinstrument och för utvärdering av organisationer (7,5 hp). 4:e terminen Temakurs V: Civilsamhälle och individ behandlar frågor om yttrandefrihet och opinionsbildning i relation till demokratiproblem ur ett globalt perspektiv. Kursen behandlar hur demokratins villkor har förändrats med olika offentlighetsprinciper och informationssystem samt sociala rörelsers påverkan på politik och opinionsbildning (15 hp). Verksamhetsförlagda studier innebär att studenterna under en femveckorsperiod får praktisera antingen i den offentliga förvaltningen, det privata näringslivet eller inom NGO (Non-Governmental Organization). Avsikten är att studenten ska få en inblick i mer praktiska problem samt få kännedom om olika organisationers verksamhet (7,5 hp). Valbara kursen väljs fritt från Mälardalens högskolas utbud. Den kan ses som en fördjupning inför uppsatsmomentet eller som en breddning av programmet. Kursen kan också bytas mot internationell utbyteskurs vid en av Mälardalens högskolas partnerskolor (7,5 hp). År 3 5:e terminen Samhällsvetenskaplig teori och metod behandlar olika samhällsteoretiska aspekter och hur teorier kan användas i vetenskapliga sammanhang. Kursen behandlar olika kvantitativa och kvalitativa metoder (7,5 hp). Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning är en läskurs kopplad till studentens inriktnings- och uppsatsval (7,5 hp) Temakurs VI: Examensarbete handlar om att välja huvudinriktning på examen genom att skriva en uppsats inom huvudämnena historia, sociologi eller statskunskap (15 hp). 6:e terminen Projektledning behandlar hur man leder projekt, hur man för fram idéer till verklighet och hur förändringsarbete går till inom en organisation (7,5 hp). Kommunikation behandlar informationsöverföring ur en bred aspekt och kursen tar upp olika tekniker och verktyg inom medie- och informationssystem, samt opinionsskapande verksamheter, marknadsföring och varumärkesstrategier (7,5 hp). Utvärdering behandlar centrala begrepp, teorier, modeller och problemområden och präglas av praktisk anknytning till verksamma utredare och utvärderade inom förvaltning och näringsliv (7,5 hp). Temakurs VII: Miljö i ett globalt samhällsperspektiv problematiserar produktion, distribution och konsumtion ur ett globalt perspektiv. Kursen fokuserar på relationen miljö, människa och samhälle (7,5 hp).

5 Sida 5 av 7 Termin 1 Termin 2 Temakurs I: Civilsamhälle, stat och marknad, 7,5 hp Temakurs II: Stat och kommun, 15 hp Vetenskapsfilosofi och metod, 7,5 hp Temakurs III: Medborgarskap och samhälle, 15 hp Grundläggande juridik, 7,5 hp Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Temakurs IV: Arbete, välfärd och marknad, 15 hp Samhällsekonomi, 7,5 hp Verksamhetsstyrning, 7,5 hp Temakurs V: Civilsamhälle, stat och kommun i globalt perspektiv, 15 hp Verksamhetsförlagda studier (praktik), 7,5 hp Kursval inom högskolans kursutbud för kurser inom program. Garantikurs: Genus i historien, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp Temakurs VI: Examensarbete, 15 hp Projektledning, 7,5 hp Kommunikation, 7,5 hp Utvärdering, 7,5 hp Temakurs VII: Civilsamhälle, stat och marknad klimathot och hållbar utveckling, 7,5 hp Val inom programmet Valbara kursen, under termin 4 väljs fritt från Mälardalens högskolas utbud. Den kan ses som en fördjupning inför examensarbetet eller som en breddning av programmet. Kursen kan också bytas mot internationell utbyteskurs vid en av Mälardalens högskolas partnerskolor (7,5 hp). Värdakademi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för Samhällsvetenskapliga programmet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Historia (Bachelor of Arts in History), - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Bachelor of Science in Sociology), eller

6 Sida 6 av 7 - Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Bachelor of Science in Political Science). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kursvärderingar görs regelmässigt i varje kurs. I slutet av läsåret genomförs dessutom en övergripande programutvärdering i varje årskurs av programmet. Efter läsåret anordnas en uppföljningskonferens i vilken studenter, lärare och programansvariga deltar. Med sammanställningar av kursutvärderingarna som underlag, redovisas och diskuteras resultaten av de övergripande programutvärderingarna och de förändringar som kan komma att bli aktuella i programmet. Studentmedverkan Studentmedverkan avser studenternas rätt att utöva inflytande över utbildningen och deras möjligheter att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Det formella inflytandet sker genom sådana företrädare för studenterna som utsetts av studentkåren. Därutöver finns för den enskilde studenten olika möjligheter att medverka i vidareutveckling av utbildningen. Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsgrupp och akademirådet. I dessa grupper diskuteras såväl frågor som rör innehåll i utbildningarna och övergripande frågor för akademin. Programmet har en programsamordnare som handhar kontakterna med programmets studenter. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Samhällsvetenskapliga programmet anknyter i huvudsak till inriktningen Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För Samhällsvetenskapliga programmet finns ett branschråd där programmets förankring till arbetslivet diskuteras. Studiebesök ingår och externa föreläsare deltar i programmet, dessutom utgör Verksamhetsförlagda studier en del i utbildningen

7 Sida 7 av 7 Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet och jämställdhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande i undervisningen kan stödåtgärder erbjudas. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.