Kvinnorna som skakade Sverige

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Kvinnorna som skakade Sverige En studie om de svenska kvällstidningarnas konstruktioner av kvinnliga gärningspersoner som begått mord Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2017 Caroline Ilola och Emelie Martell

2 Sammanfattning Brott är något som ofta får stor plats i mediala sammanhang. Eftersom män står för majoriteten av Sveriges grova våldsbrott framställs de ofta som gärningspersoner och kvinnor framställs således allt oftare som brottsoffer. Eftersom dessa olika roller är starkt kopplade till normer om genus fokuserar denna studie på att se hur media konstruerar kvinnor som begått mord. Fokus ligger vidare på hur kvinnor konstrueras i relation till rollen som gärningsperson, vilken avviker från deras femininitet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv, närmare bestämt normativ femininitet. Utgångspunkten syftar till att problematisera de konstruerade normerna som finns i samhället och som samhället sedan förhåller sig till. Den normativa femininiteten syftar till en kontrollerad kvinna där vissa egenskaper av samhället definieras som feminina och vidare hur kvinnor bör vara och bete sig. Att begå brott är en av flera handlingar som inte ses som feminina. Kvinnor som begår brott begår även ett normbrott vilket ifrågasätter hennes kvinnlighet. Utifrån denna teori har studien syftat till att analysera, med en kvalitativ innehållsanalys, medias konstruktion av kvinnor som begått brott och vidare ett normbrott. Detta för att se hur media, som en del av samhället, förhåller sig till den normativa femininiteten. Studien visar sammanfattningsvis till mycket komplexa konstruktioner av kvinnorna som begått mord. Det finns inga ensidiga konstruktioner utan kvinnorna framställs på olika sätt. Vad som däremot är gemensamt i konstruktionerna är att de på ett eller annat sätt förhåller sig till den normativa femininiteten. Å ena sidan genom att synliggöra och poängtera kvinnans normbrott för att vidare reproducera föreställningen om att en riktig kvinna inte begår brott. Är det en kvinna som har begått ett brott är det viktigt att även peka på normbrottet. Å andra sidan förklaras kvinnans brottsliga handling i relation till den normativa femininiteten och egenskaper kopplade till femininitet. Detta för att poängtera att om en riktig kvinna begår ett brott gör hon det inte utan anledning.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Studiens syfte Teori Vetenskapsteoretisk utgångspunkt Genusperspektiv och genuskonstruktioner Normativ femininitet..5 3 Tidigare forskning Kvinnan som bad Kvinnan som mad Kvinnan som victim Kvinnan som bad, mad och/eller victim Brott mot barn Utseende och sexualitet Metod Urval och insamling Innehållsanalys Tillvägagångssätt Etiska ställningstaganden Validitet och reliabilitet Studiens begränsningar Resultat och analys Kvinnan som bad Kvinnans brott mot den normativa femininiteten Kvinnan som mad Mad utifrån kvinnans mentala tillstånd Kvinnan som victim Victim utifrån kvinnans mentala tillstånd Utsatt för våld och hot Brott mot barn bad, mad och victim Bad Mad och victim Utseende och sexualitet Avslutande diskussion 24 7 Litteraturlista Övriga källor.. 29

4 1 Inledning Om det har begåtts ett mord är det en nyhet. Om det är en kvinna som har mördat är det en ännu större nyhet. Om en man begår ett mord är det hemskt för att någon blivit dödad, men om en kvinna begår ett mord är det hemskt för att hon har dödat (Kordon & Wetterqvist 2012:316). Kvinnlig brottslighet har traditionellt sett inte fått mycket utrymme i kriminologisk forskning (Lander m.fl. 2003:9) då fokus främst legat på manlig brottslighet. Vår inriktning på kvinnlig brottslighet grundar sig således i den generella och omfattande fokuseringen på manlig brottslighet (Marklund 2003:267). Å ena sidan kan kriminologins inriktning på manlig brottslighet förstås utifrån det faktum att män står för majoriteten av brottslighet, än mer gällande mord (Brå 2017:38). Å andra sidan blir det problematiskt eftersom kvinnlig brottslighet kommer i skymundan. Desto mindre utrymme desto mindre kunskap tillförs gällande fenomenet. Utifrån detta anser vi det relevant att inom kriminologin ge plats åt kvinnlig brottslighet lika väl som manlig brottslighet. Det är inte endast vi som är kritiska mot kriminologins generella genusblindhet då olika teoretiker inom det feministiska perspektivet länge har kritiserat olika delar inom kriminologin. Förespråkare inom den kritiska feminismen har problematiserat och ifrågasatt det faktum att fokus främst legat på manlig brottslighet. Konsekvenser blir, som nämnts tidigare, mindre utrymme och således mindre kunskap gällande kvinnlig brottslighet. Istället för att konstruera kvinnliga gärningspersoner som stereotyper förespråkas en mer nyanserad sådan (Lander m.fl. 2003:10). Vidare har feminismen inom den poststrukturalistiska kategorin betonat språkets betydelse och vikten av att tala om samhällskonstruktioner och inte se kvinnliga konstruktioner som fakta. Till exempel att begreppet kvinna inte är någonting självklart. Det är snarare en konstruktion beroende av framställningens kontext som ges olika meningar i förhållande till omgivningen (Ibid 2003:11). Brott anses av många vara intressant och besitter således ett medialt värde vilket leder till att utbudet av fenomenet är stort (Pollack 2001:73). Media är på så sätt en del av samhällets institutioner som är med och reproducerar onyanserade och stereotypa konstruktioner av kvinnliga gärningspersoner (Ibid 2001:86) som feminismen länge kritiserat. Genom att lyfta problematiken och samtidigt ge plats åt kvinnlig brottslighet är tanken att studien ska berika området gällande kunskap. Kunskapen i detta fall syftar till att synliggöra konstruktioner av kvinnliga gärningspersoner utifrån antaganden om genuskonstruktioner. 1

5 1.1 Bakgrund Som tidigare nämnts begår kvinnor färre brott än män. Vid brott såsom misshandel, hot, rån och sexualbrott är mindre än 20 procent av gärningspersonerna kvinnor (Brå 2017:38). Vidare gällande dödligt våld är mindre än 10 procent av gärningspersonerna kvinnor och andelen manliga och kvinnliga gärningspersoner har i stort sett varit oförändrat över tid (Ibid 2017:59). Å ena sidan finns det teoretiker som förklarar detta, om än gammalmodigt, med bakgrund mot kvinnors och mäns fysiska skillnader. Lombroso är ett sådant exempel på teoretiker som hävdar att brottsskillnaden bland annat kan förklaras genom könens olika fysik (Messerschmidt 2004:6). Å andra sidan finns förklaringar som grundar sig i samhällets olika konstruktioner av femininiteter och maskuliniteter, det vill säga hur kvinnor respektive män bör vara och bete sig (Lander 2003:33). I relation till samhällets normsystem anses kriminella handlingar för kvinnor vara illegitima medan de för män anses vara legitima (Messerschmidt 2004:50). Feminina normer som riktar sig mot kvinnor berör bland annat egenskaper kopplade till mödrarskap och omvårdnad (Lander 2003:34). Kvinnors önskade egenskaper syftar vidare till lydnad och stillhet. De ska bland annat kontrollera sig själva genom att vårda sitt språk, utseende och beteende för att agera som en riktig kvinna (Ibid 2003:32). Detta socialiseras och upprätthålls genom livet i och med olika institutioners och strukturers reproduktion (Ibid 2003:22). I motsats till detta syftar maskulina normer bland annat till egenskaper kopplade till produktion och risktaganden. Vidare associeras män med egenskaper som att vara aktiva, äventyrliga och rationella (Lander 2003:33; Pettersson 2003:142). Sammanfattningsvis syftar de olika konstruktionerna, som kan sägas vara dikotomier, till olika samhällspositioner och kvinnans brottsliga handlingar överensstämmer inte med hennes förväntade egenskaper och beteenden (Lander 2003:38). Våld har legitimerats som en maskulin handling i relation till mäns förväntade egenskaper som konstruerats av samhälleliga aktörer (Pettersson 2003:139). Kvinnors brottslighet, i relation till genusnormer och deras förväntade beteenden, ges inte legitimitet. Kvinnors handlingsutrymme och förväntade egenskaper lämpar sig snarare till hem och familj (Lander 2003:34). I relation till detta framställs kvinnors brottslighet inte i enlighet med mäns, kvinnors brottslighet konstrueras snarare som något dåligt i dubbel bemärkelse. Dels som något dåligt eftersom de brutit mot lagen, dels som något dåligt i relation till att de brutit mot sin kvinnlighet (Carlen & Worall 2004:2) då femininitet och deras förväntade egenskaper och beteenden inte syftar till brottsliga handlingar. Det utrymme som kvinnliga gärningspersoner ges i media påverkar samhällets uppfattning av kvinnor som begår brott. Även om dessa kvinnor inte är många till antalet får de som begår brott mycket 2

6 uppmärksamhet. De beskrivs som onda, sjuka eller offer. De beskrivs även utifrån deras utseenden, känslor och kroppar (Kordon & Wetterqvist 2012: ). I en studie av Lindgren och Lundström (2010) synliggörs konstruktioner i svenska medier gällande brott. Stereotypa konstruktioner belyses kring olika aktörer där kvinnor främst konstrueras som brottsoffer (Lindgren & Lundström 2010:28). Kvinnorna beskrivs ofta utifrån ideala offer -teorin 1 vilket även bygger på stereotypa antaganden om kvinnlighet och manlighet (Lindgren & Lundström 2010:37, Christie 2001:48). Att kvinnor främst konstrueras som brottsoffer i mediala sammanhang kan ses i relation till samhällets konstruerade genusnormer. Egenskaper som kännetecknar kvinnor (Pettersson 2003:142) går även i linje med egenskaper för det ideala offret. I relation till att kvinnor ofta konstrueras som brottsoffer i mediala sammanhang känns det både relevant och intressant att studera kvinnor som gärningspersoner och det normbrott som handlingen innebär. Det vill säga en omvänd utgångspunkt från en offerroll som tydligt förknippas med femininitet till att fokusera på kvinnor som gärningspersoner vilket är tydligt kopplat till maskulinitet. 1.2 Studiens syfte Med denna bakgrund syftar studien till att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur kvinnor som begår mord konstrueras i svenska kvällstidningar. Det innebär att studien dels avgränsas till att beröra kvinnor som begått mord och dels avgränsas till svensk kontext. Vidare begränsas tidsspannet att gälla artiklar mellan år Genom att legitimera antagandet om att språket, iscensättandet av termer i olika kontexter, konstruerar och upprätthåller vad som anses som kunskap (Lander m.fl. 2003:12) blir det relevant att utföra en innehållsanalys. Genom en lingvistisk analys av svenska kvällstidningar är avsikten att synliggöra konstruktioner av kvinnliga mördare inom den mediala kontexten. Det är av intresse att se hur gärningspersonerna framställs utifrån stereotypa konstruktioner. Det innebär att vi inte har för avsikt att undersöka varför kvinnor begår mord eller hur dessa mord ser ut. Syftet är snarare att se hur kvinnor som gärningspersoner konstrueras i relation till stereotypa föreställningar. 1 Nils Christies ideala offer -teori. Omkringliggande faktorer påverkar brottsoffrets status och legitimitet. Ett offer ses som mer idealt om denne är svag, befinner sig på ett klanderfritt ställe vid brottstillfället samt om händelsen inträffade plötsligt. Offret är beroende av en ideal gärningsperson, denne ska vara starkare, större och för brottsoffret okänd (Christie 2001:48). 3

7 2 Teori 2.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt Följande studie kommer att inta en vetenskapsteoretisk utgångspunkt som i sin tur grundar sig i socialkonstruktionismen. Det har blivit en allt mer vanlig utgångspunkt, särskilt när det kommer till hur femininiteter och maskuliniteter konstrueras och används (Sohlberg & Sohlberg 2013:267). Utgångspunkten grundar sig i en syn om att sociala fenomen och dess betydelse är en konstruktion av samhälleliga aktörer (Bryman 2014:37). Genom interaktion konstrueras vidare meningar, normer och regler som samhällets aktörer sedan agerar utefter (Sohlberg & Sohlberg 2013:274). Samtidigt är dessa under ständig omarbetning (Bryman 2014:37) vilket innebär att de inte ses som något givet. De är snarare föränderliga och beroende av kontext både gällande omgivning och tid (Sohlberg & Sohlberg 2013:268). 2.2 Genusperspektiv och genuskonstruktioner Förutom den vetenskapsteoretiska utgångspunkten som redogjorts för ovan kommer studien även att inta ett genusperspektiv. Perspektivet grundar sig i antagandet om att genus, femininitet och maskulinitet, är något som konstrueras av samhälleliga aktörer. Det innebär att det inte finns någonting i naturen som kan förklara kvinnors respektive mäns egenskaper och/eller handlingar. De egenskaper som tillskrivs de olika könen är snarare konstruerade (Lander 2003:27). I samhället finns det en föreställning om kvinnors och mäns olikhet (Gemzöe 2014:85) vilket leder till att kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper vilka ofta beskrivs genom dikotomier (Pettersson 2003:141). Länge har kvinnor beskrivits i termer av omtänksamma, varsamma, emotionella (Gemzöe 2014:85), passiva, veka, irrationella och så vidare (Pettersson 2003:142). Genom att förklara kvinnor på ett stereotypt sätt har dessa typer av egenskaper fastställts som feminina (Gemzöe 2014:85). Vidare har maskulina egenskaper förklarats som kvinnans motsats, till exempel genom att fastställa egenskaper som aktiv, rationell, muskulös och så vidare som maskulina (Pettersson 2003:142). Dessa genuskonstruktioner upprätthålls genom samhälleliga aktörer, till exempel media (Lander 2003:41). Eftersom samhällets samtliga aktörer är en del i konstruktionen av genus reflekteras det sällan över hur detta reproduceras. Varken från medias sida eller från samhällets sida då både media i sig och samhället i stort ständigt är med i konstruktionen (Ibid 2003:22). Vidare är samhällets främsta verktyg för dessa konstruktioner språket. Genom språk, i detta sammanhang med fokus på media, reproduceras föreställningar och idéer kring vad som är feminint och maskulint (Ibid 2003:42). Konstruktionerna utgör grunden för hur en riktig kvinna och man bör vara genom att tillskriva olika beteenden och egenskaper som antingen feminina eller maskulina (Ibid 2003:41). 4

8 2.2.1 Normativ femininitet Den genusvetenskapliga traditionen är en bred sådan och innehåller många olika teorier och begrepp. Denna studie kommer ta sin utgångspunkt i att se på genus som konstruerat, som redogjorts för ovan. Vidare kommer vi att inrikta oss på begreppet normativ femininitet och detta begrepp kommer ligga som en teoretisk ram för vårt analysarbete i hur kvinnliga gärningspersoner som mördat konstrueras i mediala sammanhang. Begreppet normativ femininitet syftar till hur en kvinna bör vara och förväntas bete sig utifrån strukturellt konstruerade egenskaper som tillskrivits som feminina. Utifrån samhällets genuskonstruktioner finns vissa egenskaper och beteenden som legitimerats för kvinnor och män (Lander 2003:33). Den normativa femininiteten är i sig konstruerad men ses av samhället som något naturligt. Till exempel att kvinnor förväntas vara moderliga, ha en god moral, förhålla sig till skönhetsideal och så vidare (Ibid 2003:32, 39). Kroppen och de fysiska könen har blivit den huvudsakliga förklaringen till att legitimera de konstruerade skillnaderna mellan kvinnligt och manligt (Ibid 2003:31). Som en följd av att det finns en fysisk skillnad könen emellan har dikotoma egenskaper, värderingar och handlingsmönster konstruerats och syftat till att gälla för vardera kön. Det finns således en djupt rotad uppfattning om dels femininitet och dels maskulinitet som grundar sig i de olika kropparna (Ibid 2003:30). En vidare koppling till kroppen är sexualitet vilket relaterar till konstruktionen av den normativa femininiteten. I och med kvinnors fysik och möjlighet till barnafödande syftar sexualiteten utifrån den normativa femininiteten till biologiska funktioner. Sexualitet ses som en del av naturen med avsikt till att fortplanta sig. I relation till normen ses mycket hud och sexuell aktivitet som något avvikande. Kvinnans beteende kopplas ihop med frågor om moral där kvinnans sexualitet förväntas syfta till kärlek och fortplantning snarare än erotik, som till exempel mycket hud kan tolkas syfta till. Den normativa femininiteten syftar således till en sexualitet där fokus ligger på att kontrollera kvinnors kroppar och sexuella beteenden (Ibid 2003:35, 40). De beteenden och handlingar som inte faller inom ramen för den normativa femininiteten, till exempel våldshandlingar (Pettersson 2003:139), definieras som avvikelser (Lander 2003:35). I relation till den normativa femininiteten förväntas kvinnor inte begå brott. Den normativa femininiteten ger inte legitimitet till att begå brottsliga handlingar och samtidigt ses som en riktig kvinna. Den riktiga kvinnan förväntas bland annat ha god moral. Denna exemplifierade egenskap som definieras som feminin är en av många andra egenskaper som inte stämmer överens med ett brottsligt beteende. Konstruktionen av den riktiga kvinnan leder därav till en avvikelse i och med brottet, både mot 5

9 lagen och hennes femininitet. I och med normbrottet konstrueras hon snarare som en dålig och avvikande kvinna (Ibid 2003:39). Den normativa femininiteten kan ses som en kontrollant för de som inte förhåller sig till ramarna. På så sätt blir det även ett verktyg för att reproducera de strukturella genuskonstruktioner som finns i samhället då den normativa femininiteten har en utgångspunkt i dessa konstruktioner (Ibid 2003:33). Förhåller man sig inte till den normativa femininiteten blir det tydligt när man avviker. Risken finns då att man stämplas som något annat och definieras således inte som en riktig kvinna (Ibid 2003:40). 3 Tidigare forskning Utgångspunkten i den tidigare forskningen syftar på sådan som har studerat konstruktionen av kvinnliga gärningspersoner i mediala sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är kategoriseringen av kvinnliga konstruktioner utifrån begreppen bad, mad och victim, vilka även kommer att ligga i fokus för vår redogörelse. Dels med grund i att de är kategorier som återkommande har kunnat urskiljas i den tidigare forskningen, dels för att de är kategorier som även vi kunnat urskilja i vår analys av artiklarna. Vidare kommer brott mot barn samt utseende och sexualitet inkluderas och synliggöras. Trots att konstruktionerna inom dessa kategorier kopplar an till bad, mad och victim har vi valt att presentera dem separat då de på ett eller annat sätt skiljer sig från eller förstärker konstruktionerna. Vad som i detta avsnitt har väckt en diskussion är att den tidigare forskningen genomgående är internationell litteratur. Det kan anses problematiskt då vi i vår studie avgränsat oss till svenska medier. Trots att vi är medvetna om detta väljer vi att fortsätta på samma spår. Dels på grund av att den svenska forskningen gällande medias konstruktion av kvinnliga gärningspersoner är begränsad. Dels på grund av att den internationella litteraturen grundar sig i forskning i västvärlden där genuskonstruktioner är relativt stabila och liknande. Sammanfattningsvis skiljer sig kontexten en aning för den tidigare litteraturen och vår studie men syftet är detsamma att synliggöra konstruktioner av kvinnliga gärningspersoner i mediala sammanhang. 3.1 Kvinnan som bad När kvinnor begår brott avviker de i dubbel bemärkelse, dels genom att bryta mot lagen och dels genom att bryta mot deras femininitet som bland annat innefattar egenskaper som ren och god (Collins 2016:305). Konstruktionen av kvinnorna som bad görs i relation till deras avvikelse från de förväntningar som finns i samhället om hur en kvinna bör vara och bete sig (Berrington & Honkatukia 6

10 2002:69; Grabe m.fl. 2006:156; Cecil 2007:321; Jewkes 2004:119). Konstruktionerna av kvinnorna som gärningspersoner tycks i mediala sammanhang beskrivas som värre än manliga gärningspersoner. Det kan tänkas ligga i linje med kvinnors förväntade beteende som icke-kriminell eftersom brott snarare är kopplat till maskulinitet. Kvinnlig brottslighet beskrivs då som exceptionell vilket förstärker konstruktionen av dem som till exempel bad (Collins 2016:306). Studier visar att kvinnor som begått brott, och kategoriseras som bad, ofta beskrivs som kalla och rationella (Collins 2016:306; Noh m.fl. 2010:126) vilka är egenskaper som inte sammankopplas till den normativa femininiteten. Genom att framställa kvinnorna som kalla och rationella lyfts även deras brott mot den normativa femininiteten fram vilket speglar en dubbel avvikelse. Vidare förstärks konstruktionen av bad genom att stämpla/titulera kvinnorna som face of a monster, face of an evil, monster, triple murderer, bad woman, evil person, cold blooded killer, etc. (Berrington & Honkatukia 2002:65 67; Barnett 2013:518; Meloy & Miller 2009:43; Noh m.fl. 2010:126). Det är även något som Naylor (2001a) finner i sin studie gällande kvinnor som mördat på grund av svartsjuka (Naylor 2001a:187). Att konstruera kvinnor genom normbrytande egenskaper förstärker bilden av henne som farlig och vidare bad då egenskaper som monster och cold blooded killer inte är kopplade till den normativa femininiteten. Ytterligare ett sätt som förstärker avvikelsen är beskrivningen av handlingen i grova och råa ord. I Berrington och Honkatukia s (2002) studie citerar de en tidning som framställer en kvinnas handling där hon gick in på en klubb och dödade tre män samt skadade en man med pistol (Berrington & Honkatukia 2002:50) genom följande mening slaughtered a group of men in a shooting range (Ibid 2002:66). Vidare används beskrivningar av kvinnliga gärningspersoners sexuella preferenser som syftar till ett rättfärdigande av dem som farliga och ondskefulla bad (Berrington & Honkatukia 2002:61; Jewkes 2004:114). Som en kontrast till medias konstruktion av kvinnliga gärningspersoner som bad kan de även framställas som mad. 3.2 Kvinnan som mad Kvinnor i mediala sammanhang konstrueras ofta som mad utifrån deras mentala tillstånd (Collins 2016:306; Berrington & Honkatukia 2002:61; Grabe m.fl. 2006:149; Brennan & Vandenberg 2009:156; Noh m.fl. 2010:126; Jewkes 2004:126). För att poängtera kvinnors mentala tillstånd som en orsak för handlingen ger man en bild av hur kvinnorna var innan händelsen. Till exempel genom att ingen skulle kunna tänka sig att kvinnan ifråga var gärningspersonen eftersom hon var som vem 7

11 som helst. Vidare beskrivs kvinnorna bland annat som tysta och lugna med ett normalt liv en motsatt framställning av vad man förväntar sig av en stereotyp gärningsperson (Berrington & Honkatukia 2002:65). I och med denna konstruktion ses kvinnorna inte som fullt ansvariga för handlingen eftersom det inte var deras riktiga jag som utförde den. Handlingen framställs inte som rationell eftersom det mentala tillståndet påverkade handlingsförmågan och omdömet (Berrington & Honkatukia 2002:70; Naylor 2001a:187; Jewkes 2004:126). Vidare ska kvinnors brottslighet i mediala sammanhang ofta försöka förklaras (Naylor 2001a:188). I konstruktionen av kvinnorna som mad lider de oftast av mental ohälsa som ligger till grund för handlingarna, de kan till exempel ha drivits av svartsjuka. Även om svartsjukan sägs vara motivet så förklaras det ytterligare i relation till det mentala tillståndet, vilket sker genom att konstruera kvinnorna utifrån termer som bristande intention och försvagat ansvarstagande (Naylor 2001a:187). Trots att kvinnorna brutit mot deras förväntade feminina beteende genom att begå grova brott konstrueras de ändå utifrån egenskaper som är kopplade till den normativa femininiteten. Till exempel genom att framställas som irrationella, sjuka och så vidare. En tydlig framställning som ses genomgående är att den mentala ohälsan grundar sig i en traumatisk bakgrund gällande sexuella övergrepp av en äldre närstående (Berrington & Honkatukia 2002:70; Meloy & Miller 2009:41; Jewkes 2004: ). I vissa fall används kvinnors bakgrund med sexuella övergrepp som en förklaring till vad media beskriver som den person hon blivit vilket snarare konstruerar kvinnorna som victim. 3.3 Kvinnan som victim Bortsett från kategorierna bad och mad konstrueras kvinnor som begått mord även som victim. Skillnaden mellan konstruktionerna mad och victim är att i mad ligger fokus på det mentala tillståndet och dess orsaker. I victim syftar det mentala tillståndet snarare till en konsekvens av fysisk och/eller psykisk utsatthet. När kvinnor konstrueras som mad lider de av mental ohälsa som orsakat handlingen. När kvinnor konstrueras som victim har de varit utsatta vilket vidare har lett till mental ohälsa eller självförsvar och vidare till den brottsliga handlingen. När kvinnors brottsliga handlingar förklaras utifrån deras mentala tillstånd refererar media ofta till deras traumatiska bakgrund, vilket bidrar till en offerroll (Berrington & Honkatukia 2002:53; Brennan & Vandenberg 2009:142; Naylor 2001b:165) varpå detta är kopplat till den normativa femininiteten. Nohs m.fl. (2010) finner ett tema gällande självförsvar när det kommer till medias konstruktion av kvinnor som har mördat. Detta tema grundar sig ofta i en utsatthet hos kvinnorna varpå de till exempel 8

12 handlat i självförsvar (Noh m.fl. 2010:116, 120). Å ena sidan kan det leda till en konstruktion som mad. Kvinnornas handlingar ses som ett resultat av utsatthet vilket gjort att de handlat irrationellt, vilket i sin tur lett till handlandet. Utifrån den normativa femininiteten är irrationalitet ett begrepp kopplat till feminina egenskaper. Genom att framställa kvinnor som irrationella förhåller de sig mer till den normativa femininiteten. Därav ses de inte som bad utan snarare som mad eftersom konstruktionen av bad främst relaterar till kvinnornas normbrott. Å andra sidan ges kvinnorna legitimitet genom sin offerroll i och med utsattheten de fått utstå (Noh m.fl. 2010:117; Brennan & Vandenberg 2009:146). Vidare knyter det an till den normativa femininiteten i och med offerrollen, som inkluderar egenskaper som svaghet och utsatthet, vilka ses som feminina. 3.4 Kvinnan som bad, mad och/eller victim Brott mot barn Brott mot barn har blivit en handling som väckt mycket intresse i nyhetsvärlden och därav fått mer plats (Naylor 2001b:158). När det kommer till medias konstruktioner av kvinnor som begått våldsbrott mot deras barn finns ingen entydig definition av denne som bad, mad eller victim. Å ena sidan konstrueras dessa kvinnor som bad då de förväntas leva upp till sin roll som kvinna. Att leva upp till sin roll som kvinna är kopplat till normativt feminina egenskaper vilket bland annat inkluderar moderliga och omhändertagande känslor. I samband med brott mot barn avviker kvinnorna från normen och konstrueras då som bad (Berrington & Honkatukia 2002:69; Grabe m.fl. 2006:156; Barnett 2006: ). De stämplas som moderligt inkompetenta då de inte är kapabla till att vara en riktig mamma (Barnett 2013:505; Naylor 2001b:160). För att förstärka kvinnornas stämpel som bad beskrivs de som en bad mother med egenskaper som våldsam, otålig, okontrollerbar, sexuellt avvikande och så vidare (Naylor 2001b:170; Meloy & Miller 2009:43). Dessa är egenskaper som avviker från den normativa femininiteten och förstärker således bilden av kvinnorna som avvikande. Å andra sidan, i kontrast till att beskriva kvinnorna som bad, konstrueras kvinnor som begått brott mot barn även utifrån mad - och victim -kategorin då handlingen framställs ha orsakats av något specifikt. De får en offerstatus genom att de framställs utifrån normativt feminina egenskaper. Till exempel genom mental instabilitet eller genom en framställning där handlingen förklarats som ett resultat av okontrollerbar stress (Grabe m.fl. 2006:150; Naylor 2001a:188; Brennan & Vandenberg 2009:156; Barnett 2013:517; Naylor 2001b:158; Meloy & Miller 2009:42; Jewkes 2004:130; Barnett 2006:416). Den okontrollerbara stressen kan handla om bristfällig tillgång till medicinsk hjälp, uppfattning om att ingenting kan hjälpa kvinnorna, bristfällig hjälp från anhöriga, etc., och i relation 9

13 till detta konstrueras de snarare som victim (Meloy & Miller 2009:46). Bortsett från kvinnornas brottsliga handlingar framställs de i övrigt oftast som bra mammor, vilket även förstärker deras handlande som en orsak av något okontrollerbart (Barnett 2006: ). Dels framställs de utifrån normativt feminina egenskaper som att vara en bra mamma och/eller irrationell, dels som normbrytande i och med den brottsliga handlingen. 3.5 Utseende och sexualitet Det är inte ovanligt att kvinnor som gärningspersoner konstrueras i relation till andra diskurser gällande kvinnor. Bland annat beskrivs kvinnor utifrån deras utseende och attraktivitet. Media reproducerar konstruktioner som förhåller sig till samhällets normativa femininitet. Det sker således en anpassad framställning av kvinnor till den manliga blicken (Jewkes 2004:118; Berrington & Honkatukia 2002:65). Trots att de som kvinnor brutit mot sin femininitet genom att begå brottsliga handlingar framställs de utifrån feminina faktorer såsom deras utseende, kläder, smink och hår. Utöver konstruktionen av kvinnorna i relation till deras utseende konstrueras de även utifrån deras sexualitet. Kvinnor och kvinnors kroppar har länge kopplats till sexualitet (Lander 2003:35) vilket även gäller i mediala sammanhang när kvinnliga gärningspersoner konstrueras. Det handlar inte alla gånger om kvinnornas handlingar, fokus ligger snarare på att sexuellt objektifiera kvinnorna. Konstruktionerna leder ofta till en sexualisering av kvinnorna där deras sexliv framställs i en osammanhängande form, även med dömande inslag (Collins 2016:305; Cecil 2007:305; Meloy & Miller 2009:41). Till exempel genom att beskriva kvinnorna utifrån sexuella preferenser som bisexuell, prostituerad, intresserad av kinky sex och så vidare (Berrington & Honkatukia 2002:61). Eftersom detta är egenskaper som inte är kopplade till den normativa femininiteten kan det vidare förstärka konstruktionen av kvinnorna som bad eftersom de inte endast avviker från själva brottet de avviker även från den normativa femininiteten och det förväntade sexuella beteende som den innebär. 4 Metod 4.1 Urval och insamling Studiens material som har analyserats är artiklar från svenska kvällstidningar, mer precist Aftonbladet och Expressen. En definition av begreppet kvällstidning är lösnummerförsåld tabloidtidning med inriktning på sensationella nyheter, bilder, sport och nöjen (NE 2017). Enligt Pollack (2001) kan brott definieras som en sensationell nyhet som många vill läsa och ta del av. Utifrån Nationalencyklopedins definition om att kvällstidningar riktar in sig på sensationella nyheter i relation till att 10

14 brott ses som en sensationell nyhet menar vi att det är relevant att avgränsa oss till Aftonbladet och Expressen. Materialet utgörs av 104 artiklar inhämtade från Mediearkivet Retriever under våren Antalet slutade på 104 artiklar då vi inte fann några nya relevanta sådana gällande kvinnor som begått mord och vi fick således en mättnad. Tidsspannet för de valda artiklarna har begränsats till att gälla mellan åren Den främsta anledningen till avgränsningen är att tidsspannet för vårt material, efter insamlingen, såg ut som sådant från den första till den sista artikelns publiceringsdatum. Vidare har ingen avgränsning gjorts gällande artiklarnas omfattning och/eller längd. Innan materialinsamlingen och analysprocessen hade vi en avgränsning för att exkludera korta artiklar och små notiser och endast inkludera längre och mer utvecklade artiklar. Vi motiverade det med att korta artiklar och små notiser inte skulle vara talande och därav irrelevanta för vår analys. I samband med materialinsamlingen och analysprocessen upptäckte vi att fallet var i motsats till vad vi trodde. Korta artiklar och små notiser kan vara minst lika talande och användbara som längre och mer utvecklade sådana (Bergström & Boréus 2012:21). Vi valde därefter att förkasta vår tidigare avgränsning gällande omfattning och inkludera alla former som var relevanta, det vill säga de artiklar som inkluderar kvinnor som begått mord. För att få tillgång till specifika artiklar krävdes sökord som relaterar till sådana artiklar vi var intresserade av. Till en början fann vi det problematiskt att hitta relevanta artiklar, vilket främst grundade sig i kvinnors låga brottslighet gällande mord. Vi använde sökord som kvinnor som mördar, kvinna dömd för mord, kvinnomördare och så vidare. Majoriteten av artiklar som kom fram handlade om män som mördat kvinnor. Eftersom vår första metod gällande sökord inte fungerade effektivt ändrade vi strategi. Med de enstaka artiklar vi hade om kvinnor som mördat ägnade vi oss istället åt snöbollsurval 2. I de artiklar som redan var insamlade fanns det sökord som blev relevanta för vidare insamling. Främst syftade sökorden till kvinnornas tilltalsnamn, dessa ledde i sin tur till andra artiklar och nya sökord. Till exempel medias konstruerade smeknamn på kvinnorna som barnflickan, svarta änkan, vampyrkvinnan, hästtjejen och så vidare. 4.2 Innehållsanalys För att undersöka hur kvinnliga gärningspersoner konstrueras i kvällstidningar är det relevant att genomföra en innehållsanalys eftersom det är en flexibel metod för att systematiskt analysera textmaterial (Bryman 2014:281; Hsieh & Shannon 2005:1277). En kvalitativ innehållsanalys syftar till 2 Snöbollsurval handlar om att vi i detta fall hade tillgång till ett antal relevanta artiklar som relaterade till vårt ämne. Utifrån dem plockade vi ut sökord för att vidare få tillgång till ett större antal artiklar. På så sätt fick vi upp fler relevanta sökord som senare ledde till ett större material (Bryman 2014:196). 11

15 att studera de egenskaper som finns hos språket med fokus på textens eller kontextens innebörd. Målet är att uppnå kunskap och förståelse för det studerade fenomenet (Hsieh & Shannon 2005:1278). Vidare definierar Hshie och Shannon (2005) kvalitativ innehållsanalys som en forskningsmetod för subjektiv tolkning av innehållet i en text. Detta görs genom att systematiskt skapa kodscheman samt identifiera olika teman. Vilken typ av innehållsanalys man ska använda varierar beroende på forskarens teoretiska och materiella intressen samt vilka problem som studeras (Ibid 2005: ). Vår analys har inspirerats av den konventionella innehållsanalysen då kodscheman och teman från textmaterial erhållits under en öppen analys. Fördelen med analysmetoden är att få en mer omfattande förståelse av det studerade fenomenet. Dock kan det vara en utmaning att utveckla en komplett förståelse av innehållet. Det finns en risk i att missa identifiering av viktiga teman och kategorier vilket i sin tur kan leda till resultat som inte representerar materialet (Ibid 2005:1280, 1286). Vi har försökt minimera denna risk genom att, under analysprocessen, ta hjälp av redan existerande kategorier från den tidigare forskning. 4.3 Tillvägagångssätt Det tillvägagångssätt vi har använt oss av i föreliggande studie har inspirerats av Hsiehs och Shannons (2005) konventionella innehållsanalys. Vi har läst igenom vårt material ett flertal gånger för att skapa oss en uppfattning om det. Efter detta har en mer djupgående och öppen analys gjorts för att få en översiktlig bild av hur kvinnor som begått mord konstrueras. Vidare har det lett till olika teman som vi sedan kategoriserat in i fyra huvudkategorier, bad, mad, victim och utseende och sexualitet, inspirerade av den tidigare forskningen. Konstruktioner som kategoriserats som bad relaterar till avvikelser från den normativa femininiteten. Kvinnorna i denna kategori har konstruerats utifrån maskulint kodade egenskaper som grundar sig i genusnormer 3. Exempel på dessa egenskaper är våldsamhet och rationalitet. Vidare har konstruktioner som kategoriserats som mad kodats utifrån faktorer som tagit sin utgångspunkt i kvinnornas mentala ohälsa. Exempel på dessa är medicinska termer, bristande empati och irrationalitet. Den tredje kategorin victim har kodats utifrån faktorer som psykisk och/eller fysisk utsatthet. Den sista kategorin utseende och sexualitet relaterar dels till beskrivningar gällande kläder, accessoarer och smink, dels till handlingar som förhåller sig till kvinnornas sexualitet. De fyra huvudkategorierna och de teman som inkluderas under dessa har använts genomgående för att koda olika beskrivningar och konstruktioner som vi funnit i artiklarna. Detta innebär att vi har 3 Det vill säga de genusnormer som beskrivits under rubrik 2.2 Genusperspektiv och genuskonstruktioner. 12

16 kodat olika konstruktioner för sig och inte kodat artiklar utifrån en enda konstruktion. Med hänsyn till att det finns flera konstruktioner i en och samma artikel skulle det således inte vara representativt att koda artiklar utifrån endast en huvudkategori. 4.4 Etiska ställningstaganden Gällande det etiska ställningstagandet finns dels forskningskravet och dels individskyddskravet som hela tiden måste vägas mot varandra. Forskningskravet handlar om betydelsen av forskning som samhället behöver för att kunna utvecklas gällande kunskap och metoder i att nå kunskap. Individskyddskravet handlar om att skydda individerna som är en del av forskningen så de inte utsätts för skada (VR 2002:5 6). Eftersom vår studie syftar till att gälla en innehållsanalys, och ingen direkt kontakt med individer kommer ske, är vissa individskyddskrav mer viktiga än andra att förhålla sig till. Vad som är ytterst relevant att ta hänsyn till gällande vårt material är konfidentialitetskravet. Det innebär att individerna i vårt material ska behandlas med sekretess och deras identiteter ska i största möjliga mån hållas hemlig. Detta krav grundar sig i risken att kvinnorna i vårt material och deras anhöriga kan finna det kränkande att offentliggöras på nytt i vår studie. Eftersom kvinnorna i vårt material är dömda för grova kriminella handlingar finns en risk för att de själva likt deras anhöriga skulle känna sig kränkta om vi offentliggjorde deras fulla identiteter. Det finns en risk för en sekundär traumatisering och med hänsyn till detta kommer vi inte att använda oss av kvinnornas namn (Ibid 2002:12). Trots vårt beslut om detta finns en risk för att kvinnorna kan kännas igen trots att vi avidentifierat dem. Det kan till exempel ske genom de beskrivningar som media har konstruerat i samband med deras rapporteringar (Ibid 2002:13). Vi kommer dock inte ha möjlighet att undgå sådana typer av beskrivningar eftersom det är en del av studiens syfte att synliggöra dem. I detta fall hänvisar vi till forskningskravet och menar att utvecklandet av kunskap gällande kvinnors brottslighet väger tyngre (Ibid 2002:5). 4.5 Validitet och reliabilitet Validiteten syftar till huruvida undersökningens fråga går att svara på och om den genom studien blir besvarad (Bergström och Boréus 2012:41). Då vår studie syftar till konstruktioner i mediala sammanhang tycker vi det är möjligt att besvara studiens syfte genom att analysera artiklar som är av relevans för vårt berörda ämne. Vad som däremot kan tänkas påverka validiteten i en negativ benämning är 13

17 vår förförståelse i relation till vår vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Våra upplevelser, uppfattningar, utbildning inom kriminologi etc. påverkar vår förförståelse. Det kan i sin tur komma att bestämma vilka svar vi finner i studien (Ibid 2012:31, 42). I och med socialkonstruktionismen är vi en del av studieobjektet vilket även innebär att vår förförståelse är det. Själva risken med detta är att vår förförståelse kommer styra studien vilket vidare skulle ifrågasätta validiteten (Ibid 2012:41 42). Vad som däremot talar för en god validitet är vår medvetenhet gällande vår förförståelse (Skrinjar 2003:112). I och med att vi redogör för denna reflexivitet ökar studiens transparens samtidigt som vi medvetandegör för oss själva att vi har en specifik förförståelse. Vi kan dock inte veta exakt hur vår förförståelse kommer att påverka vår tolkning av materialet, men medvetenheten om att den kommer påverka är en styrka i sig. På så sätt minimerar vi risken för att endast vilja bekräfta den och visar att vi är öppna för andra utfall (Bergström & Boréus 2012:42). Reliabilitet i kvalitativa studier syftar främst till noggrannhet. I vår studie blir innehållsanalysen en fråga om reliabilitet då den ska vara både transparent och noggrann. Transparens innebär att studien ska vara genomskinlig, det ska redogöras för hur man gått tillväga samt hur analysen genomförs samtidigt som detta argumenteras för. För att öka transparensen och framförallt reliabiliteten i vår studie ligger den största vikten vid att citera och referera för att visa vad våra resultat bygger på (Ibid 2012:42 43). 4.6 Studiens begränsningar Problematik som är av värde att synliggöra är vår kombination av utgångspunkten inom socialkonstruktivismen och studiet av mediala konstruktioner av kvinnliga gärningspersoner som är dömda för mord. Som tidigare nämnts är konstruktioner föränderliga och det kan således väckas en tveksamhet av att använda material från 2000-talet, ett tidsspann på 17 år. Genom att ta stöd mot genuskonstruktioners trögrörlighet (Walldén 2001:15) menar vi på att denna kombination är fullt möjlig. Genuskonstruktioner är i sig väldigt etablerade i samhället samtidigt som samhälleliga aktörer i stort bidrar till upprätthållandet av dessa. Det är således svårt att tänka sig en förändring gällande dessa under en så kort tid som 17 år i detta fall är. 14

18 5 Resultat och analys Under följande rubrik kommer studiens resultat och analys redogöras för. Utifrån vår teoretiska ram som är normativ femininitet har vi analyserat och tolkat materialet i form av tidningsartiklar gällande kvinnor som begått mord. Syftet är att synliggöra medias konstruktioner av dessa kvinnor i relation till den normativa femininiteten. 5.1 Kvinnan som bad Konstruktionen av kvinnorna som bad sker på ett eller annat sätt i relation till deras avvikelse från den normativa femininiteten. Denna analys går även i linje med den tidigare forskningen gällande konstruktionen av kvinnor som bad (Berrington & Honkatukia 2002:69; Grabe m.fl. 2006:156; Cecil 2007:321; Jewkes 2004:119). Främst på grund av avvikelsen som konstrueras i och med de brottsliga handlingarna i relation till de förväntningar som finns i samhället om hur en kvinna bör vara och bete sig. Förutom att kvinnorna är bad genom att begå brottsliga handlingar framställs dem och deras handlingar även utifrån brottet mot deras femininitet. Nedan presenteras vår analys av detta Kvinnans brott mot den normativa femininiteten Det genomgående temat för konstruktionen av kvinnor som bad sker i relation till normbrottet mot deras femininitet. Bland annat görs det genom att beskriva dem och deras liv innan de brottsliga handlingarna. Å ena sidan beskrivningar som syftar till kvinnors normbrott, vilket även syns i den tidigare forskningen (Berrington & Honkatukia 2002:61; Jewkes 2004:114). Å andra sidan beskrivningar som syftar till beteenden och egenskaper kopplade till den normativa femininiteten. I detta fall kan det till exempel handla om smeknamn som bär på förväntade egenskaper vilka kvinnorna inte kan leva upp till i och med den brottsliga handlingen. Så beskrivs /.../ styckmördaren av sina stallkompisar /.../ djurvän och en snäll hästtjej (Aftonbladet ). Beskrivningar som sådana leder till att förstärka kvinnornas brott, dels mot lagen men främst mot samhällets förväntningar som utgår från den normativa femininiteten. Genom att tydligt poängtera kvinnors avvikelse från normen förminskas kvinnligheten vilket vidare upprätthåller bilden av att en riktig 4 kvinna inte kan begå brott. Det sker bland annat genom att skapa en bild av kvinnorna innan brottet där de förhåller sig till den normativa femininiteten. Till exempel genom att beskriva en kvinna som den milda, vänliga barnflickan... för att använda det som en dikotom framställning som sedan sätts i kontrast till handlingen... sköt kallblodigt ihjäl henne (Aftonbladet ). Sådana beskrivningar är ett 4 Sådan som förhåller sig till den normativa femininiteten. 15

19 genomgående tema i och med konstruktionen av kvinnorna som bad. Genom att konstruera kvinnor som normativa innan handlingen, med egenskaper kodade som feminina, sätts det i kontrast till brottet. Bilden av vad som är rätt och fel för kvinnor synliggörs på så sätt, vilket även förstärker bilden av dem som bad. Som tidigare nämnts syftar konstruktionen av bad till brott mot samhällets förväntningar av kvinnor. Detta synliggörs på olika sätt i media, till exempel genom den dikotoma framställningen som synts ovan. Ytterligare sätt att poängtera avvikelsen från normen är att konstruera kvinnor utifrån maskulint kodade egenskaper såsom rationalitet och våldsamhet. Det är ett mönster som finns i den tidigare forskningen (Collins 2016:306; Noh m.fl. 2010:126) och som även är ett genomgående och omfattande mönster i vår analys. Det är alldeles uppenbart att hon har planerat det här. All den där utrustningen som hon medför och alla hennes sökningar på Google och så vidare (Expressen ). Framställningen yrkar på rationalitet i den mening att handlingen var planerad. När hon bestämt sig för något har hon genomfört det /.../ när hon väl har påbörjat brottet har hon varit målmedveten i att slutföra det (Expressen ). I sammanhanget finns det inte något eller någon annan att skylla på. Det ses således som ytterligare en avvikelse eftersom rationalitet bland annat innebär ansvar för handlingen, vilket inte ligger i linje med den normativa femininiteten då kvinnor snarare förväntas handla irrationellt. I ett undantagsfall under vår analys beskrivs en kvinna som driven av svartsjuka. Kvinnan mördade och styckade sin kärleksrival /.../ Målet är unikt. Ett svartsjukedrama, ett planerat mord och att styckmordet görs av en kvinnlig gärningsman (Aftonbladet ). Det är intressant då det visar på hur komplex konstruktionen kan vara. Dels beskrivs kvinnan utifrån normbrytande egenskaper såsom våldsamhet och rationalitet. Dels utifrån feminint kodade egenskaper som syftar till motiv grundade i känslor vilket vidare yrkar på en form av irrationalitet. Ett handlande i affekt avser ett handlade i ett häftigt känsloförlopp vilket innebär att det är känslorna som styr. Gällande våldsamhet kommer Berrington och Honkatukia (2002) fram till att kvinnors handlingar ofta beskrivs som grova och råa i mediala sammanhang. Något som inte är ett omfattande tema men som till viss del synliggörs i vår studie är betydelsen av brottsoffrets skador. Genom att beskriva brottsoffret med svåra skador förstärker det kvinnornas våldsamhet. [Offrets] hår var svart av blod. Hela hennes ansikte var demolerat (Aftonbladet ). Eftersom handlingarna framställs som grova och våldsamma förstärker det konstruktionen av kvinnorna som än mer sådana. Vidare studier pekar på att kvinnor, som konstrueras som bad, ofta beskrivs som bland annat kalla (Collins 2016:306; Noh m.fl. 2010:126). Detta är även något som ofta synliggörs i vår studie. 81-åringen 16

20 utsattes för kraftigt våld mot halsen och kroppen /.../ styckades i 14 delar. Hans blod hittades i stor mängd /.../ hans könsorgan skars bort, hans huvud grillades i ugnen (Aftonbladet ). Genom att beskriva kvinnorna och deras handlingar utifrån råa och kalla beskrivningar avviker dem än mer från den normativa femininiteten i samband med konstruktionen utifrån maskulint kodade handlingar. Genom framställningarna stämplas de som icke-feminina och således som något än värre än kriminell. Problematiken som synliggörs är att genuskonstruktioner reproduceras i media. Det i sin tur reproducerar föreställningen av vad som är norm och inte, vilket i detta sammanhang syftar till den kontroll som den normativa femininiteten innebär. I Nohs m.fl. (2010) studie finner de ett mönster i relation till kvinnors konstruktion som mad där uttalanden, främst av psykologer, synliggörs (Noh m.fl. 2010:121) medan vi i vår studie ser expertisens uttalande i relation till bad -kategorin. I samband med framställningarna utifrån rationalitet har resonemang emellanåt förts av kriminologer och representanter från tingsrätten, det vill säga aktörer inom den rättsliga kontexten. Exempel på sådana uttalanden är Att då prata om likgiltighetsuppsåt det tror jag inte en sekund på. Hon har åkt dit för att ha ihjäl henne (Expressen ) och Men tingsrätten i [stad] tror inte på henne. Det finns ingen annan rimlig förklaring till [offrets] död än att det är [kvinnan] /.../ som med avsikt att döda /.../ har serverat honom en dödlig dos av 14- butandiol (Aftonbladet ). Det kan tänkas att kunniga inom området och dess uttalanden tolkas som mer sanna vilket förstärker konstruktionerna. Att expertisen har en titel som kunnig inom området kan ge en bild av att dem besitter mycket kunskap. Det kan vidare tänkas leda till en bristande källkritik eftersom expertisens uttalanden ses som fakta och således som mer sanna. Att koppla samman begreppet fakta med en konstruktion kan skapa en förvriden bild. Dels eftersom en konstruktion inte är något givet och kan således inte syfta till fakta. Dels eftersom expertisens uttalanden kan tänkas syfta till kunskap i en generell mening och inte till specifika fall, vilket således innebär att kunskapen ifråga är irrelevant för konstruktionen. 5.2 Kvinnan som mad Ett genomgående tema är att kvinnorna konstrueras som mad i relation till den brottsliga handlingen. Konstruktionen sker ofta utifrån det mentala tillståndet, vilket ligger i linje med den tidigare forskningen (Collins 2016:306; Berrington & Honkatukia 2002:61; Grabe m.fl. 2006:149; Brennan & Vandenberg 2009:156; Noh m.fl. 2010:126; Jewkes 2004:126). Nedan presenterar vi vår analys av detta. 17