Innehåll. Finanslandstingsrådet har ordet...3

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll Finanslandstingsrådet har ordet...3 Inledning...4 Förvaltningsberättelse...7 Ekonomisk utveckling...7 Landstinget och omvärlden...8 Den ekonomiska utvecklingen i världen...8 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige...8 Den ekonomiska ut vecklingen i Stockholms län...9 Väsentliga händelser under...9 Mål Bedömning av måluppfyllelse...12 En ekonomi i balans...12 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälsooch sjukvården...13 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem...14 Ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet...15 Hållbar tillväxt och utveckling...16 Attraktiv och konkurrens kraftig arbetsgivare...18 Ekonomisk analys...19 Resultat...21 Intäkter Kostnader Finansiering Investeringar Investeringsutveckling Investeringar inom hälso- och sjukvård Investeringar inom kollektivtrafik Investeringar i annan verksamhet...37 Förväntad ekonomisk utveckling Utveckling de kommande åren Sverige och omvärlden Verksamhetsberättelse...40 Övergripande verksamhetsområden...40 Styrning Landstingets styr- och ledningssystem Uppdrag Uppföljning av uppsiktsansvar Hälso- och sjukvård Övergripande hälso- och sjukvård Ekonomisk uppföljning av egenproducerad vård Kollektivtrafik Övergripande kollektivtrafik...51 Kultur Övergripande kultur Regionplanering...55 Övergripande regionplanering Övrig verksamhet...57 Övergripande övrig verksamhet Fastigheter inom hälso- och sjukvård R Framtidens vård informationsmiljö Arbetsgivare för framtiden...60 Stiftelser, donationsfonder och samordningsförbund Bildade av landstinget ensamt eller tillsammans med andra Ekonomisk redovisning Resultaträkning...67 Balansräkning...68 Kassaflödesanalys Driftredovisning Investeringsredovisning...71 Redovisningsprinciper...72 Noter...75 Nyckeltal Revisionsberättelse för landstingsstyrelsen Förkortningar Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år om inte annat anges. Avvikelser kan förekomma i tabeller och diagram då siffrorna är avrundade från tusen kronor till miljoner kronor. LS -0900

3 Finanslandstingsrådet har ordet När verksamhetsåret sammanfattas kan jag som nytillträtt finanslandstingsråd med glädje konstatera att landstinget för tionde året i rad redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Resenärerna i kollektivtrafiken är oerhört nöjda, mest av allt med tunnelbanan. Externa mätningar visar också att invånarna är nöjda med sjukvården. Åtta av tio är positiva till den akutsjukvård de erhållit och åtta av tio kan rekommendera sin husläkare. Vi har bland Sveriges kortaste köer till specialistsjukvård. En ekonomi i balans, väl fungerande kollektivtrafik och en sjukvård med hög kvalitet präglad av valfrihet är ett kvitto på det gedigna arbete som alla landstingets och privata entreprenörers medarbetare har lagt ned under året. För det vill jag rikta ett varmt tack till er alla. Ni gör skillnad för Stockholms läns invånare! års resultat efter omställningskostnader på 808 miljoner kronor ger landstinget ett starkt ekonomiskt fundament att ta oss an de stora utmaningar som möter Stockholmsregionen. Länet växte med stockholmare förra året, vilket innebär fler patienter och resenärer som behöver sjukvård och kollektivtrafik. Våra invånare förväntar sig hälso- och sjukvård som finns tillgänglig när den behövs och pålitlig kollektivtrafik som underlättar vardagen. Samtidigt har vi för långa väntetider till vissa behandlingar inom specialistsjukvården att kapa, trängsel på akutsjukhusen som måste lösas med fler medarbetare och behov av ökad kapacitet i kollektivtrafiken som ska svälja den kraftiga befolkningsexpansionen. Därtill är ett måste för den nära framtiden att bli en bättre arbetsgivare för att kunna locka och behålla fler medarbetare. Som inflyttad smålänning anser jag att varje förslösad skattekrona är en stöld från länets patienter och resenärer. Vi ska bli Sveriges effektivaste lands- ting för att använda varje skatte krona på bästa sätt. Min främsta prioritering är att frigöra resurser från byråkrati som istället ska gå till kärnverksamheten. Det inkluderar att undanröja hinder i arbetsdagen för våra medarbetare och entreprenörer så att ni kan ägna mer tid åt patienter och resenärer och mindre tid åt administration och krångel. Därför kommer arbetet med ett effektivare landsting, som leds av vår nya landstingsdirektör Malin Frenning, att vara särskilt viktigt under det kommande året. De utmaningar vi möter i länet ska vi ta oss an med vetskapen att invånarna har rättmätigt höga förväntningar på landstinget och det arbete vi alla utför. Jag ser fram emot att möta och överträffa de förväntningarna tillsammans med er, våra entreprenörer och länets kommuner under det kommande året. Irene Svenonius Finanslandstingsråd 3

4 1Inledning Stockholms läns landsting visar ett positivt resultat för men står inför stora utmaningar. Under ökade befolkningen i Stockholms län med invånare till invånare*. Det är värdefullt att många vill bo i länet, samtidigt som en växande befolkning innebär ett ökat behov av en väl fungerande hälso- och sjukvård samt kollektiv trafik. Landstingets uppgift är att se till att morgondagens behov av vård och kollektivtrafik tillgodoses, likaväl som dagens. * Avser uppgifter per 1 november. 4 Årsredovisning

5 Stockholms läns landsting genomför en utbyggnad och upprustning av hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken som svarar mot den växande befolkningens behov. Satsningarna inom landstinget medför både ekonomiska och planeringsmässiga utmaningar. Målet är en ekonomi i balans, vilket innebär en strikt budgethållning och löpande prioriteringsarbete. Stockholms läns landstings resultat före omställningskostnader uppgick till miljoner kronor för, vilket är miljoner kronor högre än föregående år. Resultatförbättringen beror på ökade verksamhets- och samlade skatteintäkter, främst i form av generella statsbidrag. I resultatet ingår engångsposter som förbättrar resultatet, bland annat reavinster som avser fastighetsförsäljningar på 656 miljoner kronor. Resultatet, efter omställningskostnader som är kopplade till framtidens hälso- och sjukvård, uppgick till 808 miljoner kronor. Cirkeldiagrammen visar hur Stockholms läns landstings intäkter och kostnader är fördelade under. Landstingets största kostnadsposter är bemanningskostnaderna i den egenproducerade verksamheten, samt av andra producenter köpt hälso- och sjukvård och köpt trafik. Under genomfördes delar av de strukturförändringar som Framtidsplanen innebär. I november togs de första patienterna emot i den första vårdbyggnaden vid Nya Karolinska Solna. Framtidsplanen innebär även att en större del av vården ska ske hos vård givare utanför akutsjukhusen. Vårdkonsumtionen under uppgick till ( ) vårdtillfällen, vilket var en minskning med 2,0 procent i jämförelse med föregående år. Minskningen kan delvis förklaras av en ökad poliklinisering 1 inom den somatiska specialistsjukvården, vilket är i enlighet med akutsjukhusens omställningsavtal 2. Intäkter Statsbidrag och övriga bidrag, mkr (5 %) Hyresintäkter, försäljning övriga tjänster mkr (4 %) Försäljning av primärtjänster mkr (2 %) Patientavgifter mkr (2 %) Resenärsintäkter mkr (8 %) Övriga intäkter, mkr (2 %) Samlade skatteintäkter mkr (77 %) Kostnader Lämnade bidrag mkr (2 %) Avskrivningar mkr (5 %) Övriga kostnader mkr (6 %) Övriga material och varor mkr (6 %) Lokalkostnader m m mkr (3 %) Bemanningskostnader mkr (32 %) Läkemedel mkr (8 %) Köpt trafik mkr (15 %) Finansnetto mkr (1 %) Omställningskostnader 899 mkr (1 %) Köpt hälso- och sjukvård mkr (21 %) 1 Att vård som tidigare utfördes inom slutenvården istället utförs inom öppenvården. 2 I januari ingicks omställningsavtal mellan respektive akutsjukhus, beställare och ägare. Genom omställningsavtalen får akutsjukhusen förutsättningar att utveckla och effektivisera sin verksamhet utifrån långsiktiga mål för vårduppdrag, kvalitet och bemötande. Inledning Årsredovisning 5

6 Inom kollektivtrafiken på land har antalet påstigande resenärer ökat med 2,8 procent i jämförelse med föregående år. Kollektivtrafiken på vatten har ökat antalet passagerare med 17,2 procent i jämförelse med föregående år. Under året startade två nya pendelbåtslinjer, Riddarfjärden och Sjövägen. Det totala antalet resor inom kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning har ökat med 0,7 procent i jämförelse med Stockholms läns landsting gör stora investeringar i hälso- och sjukvården och i kollektivtrafiken, större pågående investeringar är byggnationen av Nya Karolinska Solna och utbyggnaden av tunnelbanan. Investeringsutfallet under uppgick till miljoner kronor, vilket motsvarar 91 procent av investeringsbudgeten. För att säkerställa en långsiktigt stabil ekonomi måste arbetet med att anpassa kostnadsutvecklingen till landstingets långsiktiga ekonomiska förmåga få fortsatt hög prioritet. Stockholms läns landsting har sex övergripande mål där den samlade bedömningen är att tre av sex övergripande mål har uppnåtts under. Totalt har 9 av 19 nedbrutna mål uppnåtts, medan 5 nedbrutna mål inte har kunnat mätas. Sammanlagt har 21 av 41 indikatorer uppnåtts. Det pågår ett arbete med att se över och utveckla målstyrningen i syfte att göra den tydligare och enklare. 6 Årsredovisning Inledning

7 2 Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling Stockholms län har under flera års tid haft en stor befolkningsökning och tillväxt, vilket ställt ökade krav på en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Stockholm läns landsting har klarat av att möta dessa ökade krav och samtidigt upprätthålla en stabil ekonomi med positiva resultat sedan Tillväxten för Stockholms län fort sätter och befolkningsökningen i Stockholm län är högst i landet. Landstinget befinner sig i en expansiv fas med stora investeringar de kommande åren. Investeringarna idag bidrar till att göra Stockholms regionen hållbar och attraktiv även i framtiden. Ökande drifts- och kapitalkostnader innebär att verksamheternas kostnadsökningar måste begränsas för att ekonomin ska vara i balans. Det är viktigt att detta sker på ett fortsatt ansvarsfullt och klokt sätt för att trygga verksamheten på kort och på lång sikt. Årsredovisning 7

8 Landstinget och omvärlden Landstingets ekonomi påverkas av den ekonomiska utvecklingen i världen, liksom av den ekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften i Sverige som helhet. När världsekonomin utvecklas väl och de svenska företagens konkurrenskraft är stark kan företagen i länet anställa fler. Då ökar också skatteintäkterna som utgör huvuddelen av landstingets intäkter. Företagens efterfrågan på arbetskraft påverkas även av befolkningens kompetens och av personalkostnader, liksom av rörligheten på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Denna utveckling är främst nationell, även om regionens attraktivitet naturligtvis har betydelse. Samtidigt innebär högre aktivitet i ekonomin normalt att löne- och investeringskostnaderna stiger när det råder konkurrens om ekonomins resurser som kompetens, maskinkapacitet och så vidare. Landstingets kostnader påverkas av hur mycket vård och kollektivtrafik som efterfrågas, vilket bland annat är beroende av den ekonomiska utvecklingen och av befolkningsutvecklingen. Den kraftiga befolkningsökningen i länet beror delvis på att födelsenettot är positivt och delvis på den stora inflyttningen. Inflyttningen till länet är i stor utsträckning kopplad till en utrikes inflyttning, bland annat av asylsökande och migranter, men även till strukturomvandlingen i den svenska ekonomin. Landstingets totala kostnader påverkas även av räntekostnader för lån och de stora investeringar som planeras innebär ett markant ökat upplåningsbehov. Landstinget har ett högt kreditbetyg och en väl diversifierad upplåning med flera finansieringskällor. Den ökade upplåningen innebär ändå att landstingets ekonomi blir mer känslig för ränteutvecklingen på den svenska och den internationella kreditmark naden. Den ekonomiska utvecklingen i världen 3 Världsekonomin fortsätter att växa, om än i långsammare takt. I Europa och USA har den ekonomiska tillväxten varit jämförelsevis stark under. Flera förtroendemätningar har stigit över sina historiska medelvärden. Det talar för att den globala konjunkturen fortsätter att förstärkas den närmaste tiden. Trots detta går den ekonomiska återhämtningen i Europa trögt. Trögheten bidrar till att inflationen bedöms ligga kvar under inflationsmålet de närmaste åren och att den europeiska centralbankens lågräntepolitik ligger fast. I USA har den amerikanska central banken däremot påbörjat en serie höjningar av styrräntan. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 4 Den svenska ekonomin har utvecklats starkt de senaste åren och befinner sig nu i en högkonjunktur. Investeringarna har ökat i snabb takt, främst på grund av en kraftig ökning i bostadsbyggandet, men även på grund av ökande investeringar inom näringslivet. Till följd av det stora flyktingmottagandet 2015 ökade den offentliga konsumtionen under och Riksbankens expansiva penningpolitik gav en hög tillväxt även i hushållens konsumtion. Efter många år av låga investerings nivåer i Europa har behovet av ersättningsinvesteringar BNP-tillväxt Kalenderkorrigerade värden, Procentuell förändring 2015 Prognos Prognos 2017 USA 2,6 1,6 2,3 Euroområdet 1,9 1,6 2,3 Kina 6,9 6,6 6,2 Världen 3,2 3,2 3,5 Sverige 3,8 3,2 2,5 Källa: Konjunkturinstitutet. Nyckeltal svensk ekonomi Procentuell förändring om inte annat angett 2015 Prognos Prognos 2017 BNP* 3,8 3,2 2,5 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,8 1,3 Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 7,4 6,9 6,5 Timlön 2,4 2,5 2,9 Konsumentpriser, KPI 0,0 1,0 1,3 Skatteunderlag, riket 5,0 4,8 4,4 Befolkningsökning (1 nov) 1,0 1,3 1,5 * Kalenderkorrigerad Källor: SCB, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. 3 Källa: Konjunkturinstitutet. 4 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. 8 Årsredovisning Ekonomisk utveckling

9 ökat, vilket i kombination med kronförsvagningen gynnar svensk export. Den fortsatta konjunkturuppgången ledde till att arbetslösheten sjönk under och den bedöms fortsätta sjunka under kommande år. Tillväxten i efterfrågan på arbetskraft mattas dock av något på grund av en brist på arbetskraft med rätt kompetens. Trots en högre efterfrågan på arbetskraft är löneökningarna låga utifrån det rådande konjunkturläget, vilket beror på att lönetillväxten följer utvecklingen i konkurrentländerna där konjunkturen inte är lika stark. Den låga prisutvecklingen och den låga lönetillväxten i omvärlden gör att inflationen är fortsatt låg, trots Riksbankens expansiva penningpolitik, och den bedöms inte nå målet på två procent de närmaste åren. Den ekonomiska ut vecklingen i Stockholms län 5 Den ekonomiska utvecklingen i landet som helhet har varit god de senaste åren och tillväxten i Stockholms län har överstigit övriga landet. Stockholms handelskammares konjunkturbarometer visade något svagare siffror det första halvåret, men siffrorna vände upp igen under hösten vilket främst berodde på att hushållen var mer optimistiska. Länets arbetsmarknad har under varit mycket stark, vilket delvis beror på den goda konjunkturen men också på att Stockholms läns befolkning har ökat med invånare under. Sedan 2013 har arbetslösheten haft en nedåtgående trend och andelen sysselsatta låg under på en mycket hög nivå i förhållande till normalt konjunkturläge. Utvecklingen sker i riktning mot en mer tudelad arbetsmarknad, i likhet med i övriga landet, och personer med en utsatt ställning på arbetsmarknaden utgör en allt större del av samtliga arbetslösa i Stockholms län. Samtidigt råder det stor brist på arbetskraft inom vissa yrkesgrupper, till exempel ingenjörer, vårdpersonal och lärare. Väsentliga händelser under Nya Karolinska Solna I juni överlämnades nyckeln till den första vårdbyggnaden vid Nya Karolinska Solna. I november flyttades patienter inom hjärt-, lung- och thorax samt verksamheter från Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna in, inklusive barnakutmottagningen. Arbetet med att bygga och färdigställa övriga delar av Nya Karolinska Solna fortsätter och den nya anläggningen i Solna ska vara i full drift under De flesta av sjukhusets övriga verksamheter finns kvar i sina nuvarande lokaler fram till Framtidsplan för hälsooch sjukvården Arbetet med att genomföra förändringarna i enlighet med Framtidsplanen pågår nu i hög takt. Förändringen enligt Framtidsplanen innebär att en större del av vården ska ske hos vårdgivare utanför akutsjukhusen. Under det första halvåret har antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen fortsatt att minska. I början av året genomfördes förändringar i bröstcanceruppdraget då uppdrag fördes från Danderyds sjukhus till Capio S:t Görans Sjukhus och Södersjukhuset. Genom en verksamhetsövergång den 1 oktober överfördes Karolinskas onkologiska verksamhet organisatoriskt till Södersjukhuset. Den nya akutmottagningen vid Capio S:t Görans Sjukhus invigdes i april. Delar av den kirurgiska och ortopediska vården för barn har under hösten förts över till Södersjukhuset från Karolinska Universitetssjukhuset Solna. De centrala förvaltningarnas arbete med att skapa förutsättningar för förändringarna fortlöper. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar bland annat med att utveckla patientvägledning och det akuta omhändertagandet. Landstingsstyrelsens förvaltnings viktigaste åtaganden inom ramen för Framtidsplanen är att ge bättre förutsättningar för kompetensförsörjning, att utveckla IT, samt att leda de strategiska fastighetsinvesteringarna. Förlossning Samtliga berörda enheter har arbetat intensivt för att klara förlossningsvården och genom ett väl fungerande samarbete klarades sommarmånadernas toppar på ett fungerande sätt. Detta har varit nödvändigt då BB Sophia sa upp sitt vårdvalsavtal för den förlossning- och neonatalvård de har bedrivit sedan Avtalet upphörde i maj. Det innebar att övriga enheter behövde anpassa och bygga ut sina verksamheter för att kunna ta emot cirka fler förlossningar. Hälsooch sjukvårds förvaltningen arbetar med att ta fram en långsiktig plan för förlossningsvården i länet. Nyckeltal Stockholms län Sysselsättning (4:e kv), procent 70,9 71,3 71,6 Arbetslöshet (4:e kv), procent 6,3 6,0 5,8 Nystartade företag (t.o.m. sep), antal Skatteunderlag, länet, procent 4,1 5,8 5,2 Befolkningsökning (1 nov), procent 1,7 1,4 1,6 Källor: SCB och Tillväxtanalys. 5 Källor: Statistiska centralbyrån och Tillväxtanalys. Ekonomisk utveckling Årsredovisning 9

10 Kollektivtrafiken Leveransen av nya pendeltåg påbörjades i januari. De kommande åren levereras två tåg per månad och 2017/2018 är alla nya tåg levererade. En ny depå för bättre underhåll av tåg togs i bruk i maj i Hammarby och en utbyggnad av depån i Högdalen har beslutats. I augusti invigdes Tvärbanans hållplats Solna station. I oktober öppnade den nya stationsbyggnaden och den nya bussterminalen i Barkarby för resenärer. Pendeltågstationen har entré från den nybyggda Barkarbybron. I dagsläget delas bron med biltrafik, men Järfälla kommun planerar att bron så småningom endast blir en gång- och cykelbro. Landstingsfullmäktige beslutade i början av 2014 att genomföra en utbyggnad av tunnelbanan, vilken medfinansieras av staten och berörda kommuner. Utbyggnaden är ett av de största infrastrukturprojekten i länet sedan den befintliga tunnelbanan byggdes och omfattar två mil nya spår och tio nya stationer. Under har landstinget arbetat med planering, projektering och underlag för tillståndsansökningar. Ett åtgärds- och optimeringsarbete har genomförts för att hitta en kostnadseffektiv anläggning. Under 2017 fortsätter arbetet med planläggning och projektering av utbyggnaderna, samtidigt som byggskedet förbereds genom produktionsplanering och förberedelser för upphandling av entreprenader. Den tredje gröna obligationen Som första landsting i Sverige emitterade Stockholms läns landsting sin första gröna obligation Sedan dess har ytterligare två gröna obligationer emitterats, en 2015 och ytterligare en. Gröna obligationer är ett sätt att låna pengar till miljösmarta satsningar, samtidigt som investerare bidrar till en bättre miljö. Den tredje gröna obligationen som utfärdades i maj uppgick till 1,5 miljarder och avser tre projekt: byggnationen av Nya Karolinska Solna, uppgraderingen av tunnelbanans Röda linje och en ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus. Förutom att gröna obligationer bidrar till att sätta fokus på hållbarhetsfrågor har de också inneburit att landstinget har fått kontakt med fler investerare, vilket innebär en riskspridning och ökad handlingsberedskap när stora investeringar genomförs. Ett stort intresse från många investerare ger ofta större möjligheter till bättre villkor vid upplåning. Vid emitteringen av landstingets tredje gröna obligation uppnåddes en lägre ränta än vad kommuner och landsting normalt betalar. Ökat bidrag för läkemedel inom förmånssystemet I juni godkände Sveriges Kommuner och Landstings styrelse en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för bland annat läkemedelsförmånen. För har Stockholms läns landsting erhållit miljoner kronor i statligt bidrag. I beloppet ingår en engångskompensation för avgiftsfria läkemedel för barn under 18 år som infördes den 1 januari. Utöver det ingår bidrag på 70 procent av den beräknade kostnaden för som avser läkemedel för behandling av hepatit C. Ägarstyrning Den nya ägarfunktionen som har etablerats inom landstingsstyrelsens förvaltning syftar till att stärka ägarstyrningen och skapa en tydlighet kring målbild, roller och ansvar. En fastställd process för ägardialog har utvecklats och införts. Den stärkta ägarstyrningen har medfört att landstingets egen produktion av hälso- och sjukvård har samordnats bättre. Processen för att nominera kandidater till styrelserna har reviderats och kompetensbehovet för styrelserna har kartlagts. Målet är att öka omsättningen av ledamöter och ge möjlighet att växla styrelseuppdrag. De tre styrelserna vid Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus har samma styrelsesammansättning, vilket är ett direkt resultat av uppdraget att skapa en mer sammanhållen ledning och tydligare ägarstyrning i landstinget. Sverigeförhandlingen fortlöper I februari inleddes förhandlingsfasen i Sverigeförhandlingen. Sverigeförhandlingen är en förhandlingsprocess som har initierats av regeringen med syftet att skapa förutsättningar för att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige, samt att öka bostadsbyggandet och utveckla kollektivtrafiken i de tre storstadsregionerna. En viktig del i processen är att hitta lösningar där flera parter kan dela på finansieringen och skapa samarbeten som leder till snabba genomföranden. Förhandlande parter är kommuner, regioner och staten. 10 Årsredovisning Ekonomisk utveckling

11 3 Mål Landstingets verksamhet styrs utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär som avser mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets verksamhet. Målstyrning förbättrar förutsättningarna för styrning och utveckling av landstingets verksamheter och syftar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Landstinget har sex övergripande mål. Dessa är uppdelade i 19 ned brutna mål som visar på olika prioriterade områden som ska göra det möjligt att nå de övergripande målen. Uppföljningen sker i samband med bokslut och mätningar av måluppfyllelsen sker med hjälp av indikatorer. Årsredovisning 11

12 Bedömning av måluppfyllelse De övergripande målen ska bedömas över tid och anses uppnådda då minst hälften av de samlade indikatorerna under respektive mål har uppnåtts. De nedbrutna målen anses uppnådda då minst hälften av de underliggande indikatorerna har uppnåtts. I mål och budget för Stockholms läns landsting, LS , beslutade landstingsfullmäktige att fastställa målvärden för. Om målvärden saknas ska indikatorernas värde förbättras eller behållas i jämförelse med de värden som uppnåddes Utifrån ovanstående är den samlade bedömningen att tre av sex övergripande mål har uppnåtts under. Två övergripande mål har inte kunnat mätas. Totalt har 9 av 19 nedbrutna mål uppnåtts, medan 5 nedbrutna mål inte har kunnat mätas. Sammanlagt har 22 av 41 indikatorer uppnåtts. Det pågår ett arbete med att se över och utveckla målstyrningen i syfte att göra den tydligare och enklare. En ekonomi i balans Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för ekonomin i Stockholms läns landsting som: Ekonomi i balans. Enligt kommunallagen ska landstinget ha en ekonomi i balans. Detta är en förutsättning för att trygga verksamheten på kort och på lång sikt. Det övergripande målet har ett nedbrutet mål, finansiell stabilitet, som följs upp genom indikatorerna resultat, finansiering, skuldsättning, kapitalkostnader och skuldsättningsgrad. Resultat För att nå resultatmålet ska Stockholms läns landsting redovisa ett positivt resultat enligt balanskravet. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 152 miljoner kronor. Balanskravsutredningen redovisas i kapitel Mål värdet för indikatorn är uppnått. Finansiering Målet innebär att ersättningsinvesteringar ska självfinansieras till 100 procent. Utrymmet för att kunna finansiera investeringar med egna medel utgörs av periodens resultat, justerat för poster som inte påverkar likviditeten. I kassaflödesanalysen framgår det att kassaflödet från den löpande verksamheten uppgår till miljoner kronor, vilket överstiger utgiften för ersättningsinvesteringarna på miljoner kronor. Ersättningsinvesteringarna har därmed självfinansierats. Målvärdet för indikatorn är uppnått. Skuldsättning Målet innebär att driftkostnader och ersättningsinvesteringar inte får finansieras med upplåning. För är kassaflödet från den löpande verksamheten, med avdrag för ersättningsinvesteringar, ett positivt belopp på miljoner kronor. Ingen lånefinansiering har därmed använts för att finansiera driftkostnader och ersättningsinvesteringar. Målvärdet för indikatorn är uppnått. Kapitalkostnader Kapitalkostnadernas andel får maximalt uppgå till 11 procent av de samlade skatteintäkterna. Kapitalkostnadernas andel av de samlade skatteintäkterna uppgår till 7,6 procent för. Målvärdet för indikatorn är uppnått. Skuldsättningsgrad Skuldernas andel justerat för extern finansiering får maximalt uppgå till 131 procent av de samlade skatteintäkterna. Skuldernas andel uppgår för till 101 procent av de samlade skatteintäkterna, efter justering av skulderna. Målvärdet för indikatorn är uppnått. Målet finansiell stabilitet är uppnått och därmed är det övergripande målet en ekonomi i balans är uppnått. Ekonomi i balans Mål och indikator Finansiell stabiliet Resultat: Mål 2015 Uppfyllt Ett positivt resultat enligt balanskravet 152 mkr 2 mkr 199 mkr Ja Finansiering: Ersättningsinvesteringar självfinansieras till 100 procent 100 % 100 % 100 % Ja Skuldsättning: Att lånefinansiering inte används för att finansiera drift eller ersättningsinvesteringar 0 % 0 % 0 % Ja Kapitalkostnader: Kapitalkostnadernas andel får maximalt uppgå till 11 procent av de samlade skatteintäkterna Skuldsättningsgrad: 7,6 % 11 % 7,4 % Skuldernas andel får maximalt uppgå till 131 procent av de samlade skatteintäkterna 101 % 131 % 100 % Ja 1) I mål och utfall 2015 redovisas utfallet exklusive omställningskostnader. Ja 12 Årsredovisning Mål

13 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Det övergripande målet har fyra nedbrutna mål: vård i rätt tid, säker vård, hög effektivitet samt högt förtroende för vården. Vård i rätt tid De indikatorer som används för att styra mot målet vård i rätt tid fokuserar på korta väntetider till hälso- och sjukvården och mäts genom tre indikatorer. Andelen slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhusen har ökat i jämförelse med föregående år, till 20,2 procent av det totala antalet vårdtillfällen. Detta beror delvis på att vissa delar av slutenvården utanför akutsjukhusen, främst de geriatriska tillfällena, har ökat. Målet på 20 procent är därmed uppnått. Andelen besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar, 36,1 procent, är oförändrad i jämförelse med föregående år. Akutbesöken ökar på såväl akutsjukhusen som på närakuterna och några reella förändringar väntas inte ske förrän de första närakuterna inom ramen för den nya närakutstrukturen sätts i drift. Målet på 43 procent är inte uppnått. Uppfyllelsegraden av vårdgarantin för fysiska besök består av tre delar: tid hos husläkare inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar, samt tid för behandling hos specialist inom 90 dagar. Detta kommenteras nedan. Andelen patienter som under året fick tid hos husläkare inom fem dagar är 86 procent, exklusive patientvald väntan, vilket är 1 procentenhet lägre än föregående år och lägre än målet på 90 procent. Kravet inom Stockholms läns landsting är skarpare än den nationella vårdgarantin där tid hos husläkare inom 7 dagar gäller. Alla husläkare deltar inte i mätningen som genomförs under två tvåveckorsperioder årligen och mätmetoden är under utveckling. Ett intensivt arbete pågår för att alla ska redovisa väntetider till läkarbesök varje månad via automatiserade överföringar. Ett sextiotal husläkarmottagningar har redan infört automatiserad väntetidsmätning. Andelen patienter som under väntade i upp till 30 dagar på ett mottagningsbesök hos specialistläkare efter att en remiss hade skickats uppgick till 70 procent. et är 2 procentenheter högre än föregående år, men lägre än målet på 73 procent. Enligt den nationella vårdgarantin är gränsen 90 dagars väntetid. Stockholms läns landsting har en högre måluppfyllelse än genomsnittet i riket, 95 procent mot rikets 80 procent. Andelen patienter som under fick tid för behandling hos specialist inom 90 dagar uppgick till 84 procent. et är 4 procentenheter lägre än föregående år och lägre än målet på 90 procent. Det är sannolikt en följd av införandet av reducerad ersättning på grund av bristande tillgänglighet hos akutsjukhusen samt akutsjukhusens omstyrning av patienter till vårdgivare utanför akutsjukhusen, vilket sker i enlighet med framtidens hälso- och sjukvård. Stockholms läns landsting har en högre måluppfyllelse än riket i övrigt. Karolinska Universitetssjukhuset har svårigheter att nå målen inom vårdgarantin och har fått i uppdrag att ta fram handlingsplaner med åtgärder för att komma till rätta med detta. Särskilt fokus ligger på de verksamheter där Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Mål och indikator Vård i rätt tid Mål 2015 Uppfyllt Andel slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus 20,2 % 20 % 18,7 % Ja Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar 36,1 % 43 % 36,0 % Nej Uppfyllelsegrad vårdgarantin 1) 85 % 79,0 % Nej Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 9,7 % 9,0 % 9,5 % Nej 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården 15,1 % 15,0 % 15,8 % Nej Antibiotikaförskrivning 2) Nej Hög effektivitet Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete 41,5 % 29 % 32 % Ja Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete 62,3 % 70 % 62 % Nej Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården 62,0 % 64 % 3) Nej 1) Indikatorn har inte kunnat mätas på grund av tekniska problem vid införandet av automatiserad månatlig mätning av väntetiden till husläkare. 2) Antibiotikaanvändningen i länet följs genom indikatorn antal uthämtade antibiotikarecept per invånare och år. 3) Ingen jämförelse med föregående år kan göras eftersom mätmetod och frågor har förändrats i samband med den förnyade konkurrensutsättningen av mätningen. Mål Årsredovisning 13

14 Karolinska Universitetssjukhuset är ensamutförare av vård, samt de verksamheter inom cancerbehandling eller annan vård som inte kan senareläggas där Karolinska Universitetssjukhuset uppvisar bristande tillgänglighet. Under hösten förbättrades väntetiden vid Karolinska Universitetssjukhuset men arbete återstår. Målet vård i rätt tid är inte uppnått. Säker vård Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög patientsäkerhet. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas, samtidigt som vårdens resurser används mer effektivt. Målet säker vård mäts genom tre indikatorer. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner har ökat något i jämförelse med föregående år, till 9,7 procent, vilket innebär att målet på 9,0 procent inte är uppnått. Att indikatorn inte nås beror på flera faktorer och kräver en djupare och mer omfattande analys. Återinläggningsfrekvensen inom slutenvården har minskat i jämförelse med föregående år, från 15,8 procent 2015 till 15,1 procent. Målvärdet på 15,0 procent är i det närmaste uppnått. Under 2017 fortsätter arbetet med att implementera ett standardiserat arbetssätt i såväl utskrivnings- och mottagandeprocessen som i den uppsökande vårdinsatsen. Detta väntas på sikt minska oplanerade återinskrivningar. Att motverka antibiotikaförskrivning är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Antibiotikaförskrivningen, vilken följs genom antalet uthämtade antibiotikarecept per invånare och år, har minskat i jämförelse med föregående år, till 345, men målvärdet på < 340 har inte helt uppnåtts. Arbetet fortsätter och det långsiktiga målet är 250 uthämtade recept per invånare. Målet säker vård är inte uppnått. Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamåls- enligt och resurssnålt sätt. Målet mäts genom två indikatorer. Andelen invånare i befolkningen som har ett invånarkonto på Mina vårdkontakter har ökat markant i jämförelse med föregående år och uppgick till 41,5 procent. Indikatorn är uppfylld. Ökningen av antalet konton avspeglas även i antalet avslutade ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster som har ökat med nästan 40 procent i jämförelse med föregående år. De mest frekvent använda e-tjänsterna är förnyande av recept samt tidbokningar på nätet. Andelen husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete har ökat något i jämförelse med föregående år, till 62,3 procent, men når inte målvärdet på 70 procent. En anledning till att indikatorn inte nås för är att andelen rådgivande samtal är låg under sommaren, vilket i sin tur beror på att verksamheten under semesterperioden framför allt inriktas mot att upprätthålla den mest nödvändiga vården. Fler sjuksköterskor och distriktssköterskor har genomgått utbildning under och kan erbjuda samtal. Det innebär att fler och fler husläkarmottagningar har goda förutsättningar att arbeta med rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal. Målet hög effektivitet är uppnått. Högt förtroende för vården Målet högt förtroende för vården mäts genom en indikator. Andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården uppgick i befolkningsundersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern till 62 procent för, i jämförelse med det uppsatta målvärdet på 64 procent. En förklaring till att indikatorn inte fullt nås kan vara att de som svarade i genomsnitt var något yngre än i den tidigare befolkningsundersökningen Vårdbarometern. Äldre tenderar att vara mer positiva till hälso- och sjukvården än övriga åldersgrupper. Målet högt förtroende för vården är inte uppnått. Det övergripande målet förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården är inte uppnått eftersom färre än hälften av de nedbrutna målen är uppnådda. Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting som: Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. Det övergripande målet har tre nedbrutna mål: attraktiva resor, tillgänglig och sammanhållen region, samt effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan. Attraktiva resor Attraktiva faktorer för invånarna är en god tillgänglighet genom tidhållning och turtäthet. Därtill är även linjenätet viktigt, liksom att det ska vara enkelt att resa kollektivt. Andra betydelsefulla faktorer är restid, pris, trafikinformation och ett gott bemötande. Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna når sitt målvärde. Det gör även andelen nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik, samt kollektivtrafiken på vatten. Andelen nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik, där utfallet är 83 procent, når dock inte sitt målvärde på 90 procent. Orsaken till den lägre kundnöjdheten bedöms i huvudsak vara försämrad tidhållning. Genom avtal och samverkan med leverantörer genomförs insatser för att succesivt förbättra kvaliteten. Målet attraktiva resor är uppfyllt. Tillgänglig och sammanhållen region Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för dem som bor och vistas i regionen. Den ska skapa närhet till arbete, utbildning, service och rekreation utifrån olika behov och förutsättningar. Andelen bussar respektive spårfordon med tillgängliga insteg når sina målvärden för. Landstinget arbetar med att ta fram en ny indikator som mäter res tiden i kollektivtrafik och motsvarande resa med bil mellan regionala stads kärnor. Målet tillgänglig och sammanhållen region är uppfyllt. 14 Årsredovisning Mål

15 Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Kollektivtrafiken ska vara effektiv och ha en låg negativ inverkan på miljön och människors hälsa. Indikatorerna andel förnybar energi i kollektivtrafiken, kostnad per personkilometer respektive antalet påstigande en vanlig vinterdag når sina målvärden. Målet effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan är uppfyllt. Det övergripande målet, attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem, är uppfyllt eftersom samtliga nedbrutna mål har uppnåtts. Ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för kulturen som: Ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Det övergripande målet har tre nedbrutna mål: barn och unga prioriteras, konst och kultur i vården, samt ett fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar. Barn och unga prioriteras Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Genom att ge barn och unga möjligheter att ta del av konst och kultur av hög kvalitet, samt uppmuntra till eget skapande, ges de möjlighet till självreflektion och insikter om det omgivande samhället. De stöd som redovisas prioriterar barn och unga, men inte i så hög grad som anges i målet. Målet barn och unga prioriteras är inte uppnått. Konst och kultur i vården Målet är att avsätta två procent av investeringskostnaden vid byggnation för konstnärlig gestaltning i vårdlokaler, samt att avsätta medel för konstnärlig gestaltning i övriga lokaler. Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Mål och indikator Attraktiva resor Mål 2015 Uppfyllt Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna 1) 49 % 37,5 % 38 % Ja Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik 2) 80 % 75 % 78 % Ja Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik 83 % 90 % 86 % Nej Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten 93 % 91 % 96 % Ja Tillgänglig och sammanhållen region Andel bussar med tillgängligt insteg 100 % 100% 100 % Ja Andel spårfordon med tillgängligt insteg 98 % 85 % 91 % Ja Restidskvot mellan regionala stadskärnor 3) 3) 3) 3) Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken 97 % 87 % 94 % Ja Kostnad per personkilometer 3,21 kr 3,27 kr 3,12 kr Ja Antal påstigande en vanlig vinterdag Ja 1) Från och med används en ny mätmetod där det geografiska området begränsas till Stockholmsregionen vilket innebär att det inte går att göra jämförelser mellan åren. 2) Från och med används SL:s ombordundersökning Upplevd kvalitet (tidigare användes Svensk kollektivtrafikbarometer). 3) Indikatorn är inte utformad ännu. Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Mål och indikator Barn och unga prioriteras Mål 2015 Uppfyllt En övervägande andel av de externa stöden ska gå till verksamhet för barn och unga 1) 66 % 70 % >50 % Nej Konst och kultur i vården Vid byggnation ska verksamheter avsätta två procent av byggkostnaderna för konstnärlig gestaltning i vårdlokaler, samt avsätta medel för konstnärlig gestaltning i övriga lokaler 1,1 % 2) 2) Nej Kultur i vården-program erbjuds dem som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen 2) 2) 2) 2) Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar Samverkansprojekt enligt handlingsprogrammet Kreativa Stockholm startar (handlingsprogram under RUFS 2010) 2) 2) 2) 2) 1) Verksamhet för barn och unga definieras som publik 0 25 år, målvärdet är exkl. stöd till stiftelsen Stockholms konserthus. 2) Kulturnämndens delmål och indikatorer anger en inriktning för nämndens arbete och är inte omedelbart kvantifierbara. Mål Årsredovisning 15

16 Under har kulturförvaltningen tagit emot åtta beställningar av konstprojekt för Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Danderyds sjukhus och Norrtälje sjukhus. Dessa beställningar omfattar tillsammans ett konstanslag på 2,64 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,13 procent av den sammantagna investeringskostnaden. Indikatorn är inte uppnådd. Processen med att bygga upp ett ledande kompetenscentrum för kultur och hälsa inom vård och omsorg har inletts under året. Verksamheten Kultur i vården har fortsatt sitt arbete med riktade program till dem som vistas en längre tid inom vård och omsorg. Något exakt målvärde för har inte beslutats, varför det inte går att bedöma om indikatorn är uppnådd. Det går inte att bedöma om målet konst och kultur i vården är uppnått eftersom en av två indikatorer saknar målvärden. Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar Arbetet med att synliggöra de kulturella och kreativa näringarnas roll för regionens utveckling har fortsatt under. Ett antal kartläggningar och undersökningar pågår som underlag till RUFS Det går inte att bedöma om målet fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar är uppnått eftersom indikatorn saknar målvärde. Det går inte att bedöma om det övergripande målet ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet är uppnått eftersom två av tre nedbrutna mål inte har kunnat bedömas. Hållbar tillväxt och utveckling Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för regionens utveckling som: Hållbar tillväxt och utveckling Det övergripande målet har fyra nedbrutna mål: en ledande tillväxtregion, effektivt miljöarbete, socialt ansvarstagande samt säkra processer. En ledande tillväxtregion Skatteunderlagets utveckling. Skatteunderlaget i Stockholms län ska öka lika snabbt eller snabbare än skatteunderlaget i övriga riket. Enligt prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ökar skatteunderlaget i länet med 5,2 procent. Det är snabbare än i riket där prognosen är att skatteunderlaget ökar med 4,8 procent. Indikatorn når sitt målvärde. Forskning i vårdens tjänst. Under genomfördes 198 kliniska studier med ekonomiska avtal med en extern part. Det innebär en ökning med 8,8 procent sedan året innan. Indikatorn når inte helt sitt målvärde som är en ökning med 10 procent. Under var cirka kliniska forskare verksamma inom landstinget. Tillsammans med Karolinska Institutet publicerades vetenskapliga artiklar. Stockholms läns landsting tilldelades under cirka 28 procent av de nationella forskningsmedlen. Landstinget stod under samma period för 40 procent av landets totala kliniska forskningsproduktion. De stora satsningarna på klinisk forskning leder till medicinska genombrott. Resultat av forskningen om samlarmning har förändrat de kliniska riktlinjerna för behandling av patienter som drabbats av hjärtstopp, stroke och hjärtinfarkt. Bland forskningsframsteg som har förändrat vårdkedjan och räddat liv märks även Trombektomi, den effektivaste behandlingen vid stroke, och förkortad magnetresonanskameraundersökning för tidig diagnostik av kvinnor med hög risk för bröstcancer. Målet en ledande tillväxtregion är uppfyllt eftersom en av två indikatorer är uppfylld. Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler. Locum AB som förvaltar landstingets vårdfastigheter samt trafikförvaltningen har genomfört ett flertal energisparåtgärder. Under har energianvändningen gått ned men når inte riktigt målvärdet. Ytterligare satsningar kring energieffektivisering planeras. Indikatorn är inte uppfylld. Andel ekologiska livsmedel. Landstingets förvaltningar och bolag ställer hållbarhetskrav i de flesta upphandlingar av livsmedel och måltidstjänster. Kraven inkluderar andelen ekologiska livsmedel, men även till exempel förebyggande djurhälsovård och rationell antibiotikaanvändning. Det pågår ett arbete med att förbättra och sprida kraven ytterligare inom landstinget. Andelen ekologiska livsmedel har fortsatt att öka och indikatorn når sitt målvärde. Klimatpåverkan från medicinska gaser. Alla landstingsfinansierade förlossningskliniker har lustgasdestruktionsanläggningar och även Folktandvården har investerat i sådan teknik. Verksamheterna arbetar med att minska utsläppen av anestesigaser genom att tillämpa arbetsmetoder som innebär att minska gasflödet vid operationer. Klimatpåverkan från medicinska gaser har ökat något i jämförelse med föregående år men indikatorn når sitt målvärde. Målet effektivt miljöarbete är uppfyllt. Socialt ansvarstagande Könsuppdelad statistik. Andelen förvaltningar och bolag som har infört könsuppdelad statistik är fortsatt 25 procent. Indikatorn når inte sitt målvärde. Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Andelen förvaltningar och bolag som tillämpar verktyg och metoder för ett systematiskt arbete med avseende på nationella minoriteter och minoritetsspråk är fortsatt 10 procent och andelen som delvis tillämpar dessa är också fortsatt 80 procent. Indikatorn når sitt målvärde. Delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Andelen förvaltningar och bolag som helt eller delvis har infört metoder och verktyg för ett systematiskt arbete avseende delaktighet för personer med funktionsnedsättning, var fortsatt 86 procent. Indikatorn når sitt målvärde. Uppförandekod för leverantörer. Under genomfördes en uppföljning av landstingets uppförandekod hos åtta leverantörer, fyra inom IT och fyra inom läkemedel. Detta motsvarar fem procent av leverantörerna inom de 16 Årsredovisning Mål

17 prioriterade områdena läkemedel, IT, operationsartiklar, sprutor/kanyler, handskar, textilier och förband. Indikatorn når sitt målvärde. Målet socialt ansvarstagande är uppfyllt. Säkra processer Informationssäkerhet. 10 procent av landstingets förvaltningar och bolag uppger att de har infört metoder och verktyg för ett systematiskt arbete med avseende på informationssäkerhet, vilket är samma andel som 2015 och Insatser behöver göras för att indikatorn ska nå sitt målvärde. Förutsättningarna inom informationssäkerhet förändras i snabb takt. Landstinget behöver därför kontinuerligt utvärdera och ta ställning till eventuella nya risker inom området. Indikatorn är inte uppnådd. Säkerhet. Under året har landstingsfullmäktige beslutat om en ny policy och riktlinjer för säkerhet (LS ). Bedömningen är att verksamheterna har avvaktat att dessa omarbetningar skulle träda i kraft och att de därför inte ännu har infört det systematiska säkerhetsarbete som var planerat. Förvaltningar och bolag behöver framöver prioritera arbetet med att införa ett systematiskt säkerhetsarbete. Indikatorn når inte sitt målvärde. Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster. En enhetlig mätning och uppföljning av leveranser enligt de överenskomna servicenivåerna saknas för. Målformuleringen för 2017 har arbetats om och ett arbete pågår för att ta fram indikatorer som är kopplade till graden av digitalisering i landstinget. Indikatorn har inte gått att mäta. Målet säkra processer är inte uppnått. Tre av fyra nedbrutna mål är uppnådda vilket medför att det övergripande målet hållbar tillväxt är uppfyllt. Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator En ledande tillväxtregion Skatteunderlagets årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög som eller högre än riket/övriga riket Mål 5,2 % (4,8) riket 2015 Uppfyllt 5,8 % (5,2) Ja Forskning i vårdens tjänst: Kliniska studier med ekonomiska avtal med extern part. Läkemedel och medicin teknik ska öka med 10 % årligen 1) 8,8 % 10 % 170 % Nej Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 ) 2) Nej Andel ekologiska livsmedel 3) 42 % 30 % 36 % Ja Klimatpåverkan från medicinska gaser: kg CO 2 -ekvivalenter per invånare 4) 2,2 2,2 1,7 Ja Socialt ansvarstagande Likvärdig behandling av alla invånare: andel av landstingets förvaltningar och bolag som har infört metoder och verktyg för ett systematiskt arbete Könsuppdelad statistik 25 % 30 % 25 % Nej Nationella minoriteter och minoritetsspråk 10 % 10 % 10 % Ja Delaktighet för personer med funktionsnedsättning: andel förvaltningar och bolag som har infört metoder och verktyg för ett systematiskt arbete (ja och delvis) 86 % 25 % 86 % Ja Uppförandekod för leverantörer: andel av betydande leverantörer som har granskats avseende ett socialt ansvarstagande 5 % 2 % 5 % Ja Säkra processer Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt: andel förvaltningar och bolag som har infört metoder och verktyg för ett systematiskt arbete Informationssäkerhet 10% 5) 60 % 10 % Nej Säkerhet 24 % 60 % 19 % Nej Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster 6) : leverans enligt överenskomna servicenivåer 1) Forskningsanslag finansierar studier som är forskningsdrivna, medan industridrivna studier är sådana som finansieras av industrin och där det finns avtal med extern part 2) Avser energianvändning för (köpt) elektricitet och värme, kwh per kvadratmeter (A-temp), till de så kallade strategiska fastigheter som Locum AB förvaltar. Trafiknämnden omfattas också av målet, men har en senare redovisning, varför det slutliga utfallet för indikatorn redovisas i landstingets separata miljöredovisning. 3) Redovisningen av livsmedel omfattar patientmåltider samt kaffe, te och frukt till personalen inom Stockholms läns landsting. Observera att i Stockholms läns landstings miljöprogram innefattas enbart patientmåltider och är andelen ekologiskt för dessa 34 procent. 4) Uppgift om antalet invånare saknas och istället används befolkningsmängd Mättekniska problem medför att års resultat delvis bygger på uppskattningar. 5) et bygger på 20 av 21 förvaltningars och bolags redovisningar. Redovisning saknas från Folktandvården Stockholms län AB. 6) En enhetlig mätning och uppföljning av leveranser enligt överenskomna servicenivåer saknas för. Ett arbete pågår med att i stället ta fram en indikator som är kopplad till graden av digitalisering i landstinget. Mål Årsredovisning 17